Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckt motion om ändring af bestämmelserna angående förfarandet vid exekutiv auktion å fastighet på landet m. m.

1910-02-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1910:12, Utlåtande i anledning af väckt motion om ändring af bestämmelserna angående förfarandet vid exekutiv auktion å fastighet på landet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till Riksdagens kansli den 25 febr. 1910 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning af väckt motion om ändring af bestämmelserna

angående förfarandet vid exekutiv auktion å

fastighet på landet m. m.

Uti en inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion

n:o 17, har herr E. F. Hellberg anfört följande:

»Uti gällande utsökningslag § 91 finnes föreskrifvet med afseende på

läs egendoms exekutiva försäljning, att ’då så mycket af det utmätta blifva

såldt, att gäl den, hvarför utmätning skett, så ock kostnad, som skall

ur egendomen utgå, kan af det sålda fullt godtgöras, upphöre försäljningen.

’ J

Men råkar en bonde komma i sådana skulder, att hans hemman blir

taget i mät, så finnes ännu i dag i vår lag icke någon bestämmelse därom,

att någon mindre eller större del däraf skall kunna utbjudas till försäljning,

hvarigenom ju skulden skulle kunna blifva betald. Vår nu gällande

lag ålägger däremot exekutor att icke allenast fråntaga den gäldbundne

hans fäderneärfda andel i fosterjorden utan äfven beröfva honom

hus och hem. Mången har härigenom kommit i den sorgliga belägenhet,

att han jemte hustru och barn blifvit beroende af fattigvården.

Härtill kommer, att nästan hvarje hemman, som så försäljes, befinnes

vara så stort, vanligen hundratals hektar jord, att ingen af byns,

knappast bygdens söner äro i tillfälle att vid utropet kunna förvärfva sig

hemmanet. anligen går det så till, att detsamma förvärfvas endast af

de mera föimogna, och oftast af bolag, hvilka icke sällan hafva några år

kvar å sina intecknade skogskontrakt.

Dessa sakförhållanden äro ingalunda obekanta för innebyggarne i

Bih. till Likså. Prof. 1910. 7 Sarnl. 11 Höft. (Nr 12.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande Nr 12.

Väster bottens lappmark. För öfrigt lämna länskungörelserna (Landskontoret

Ser. A.) talrika bevis på fall, i livilka upprepade gånger detta förfaringssätt

att göra bofasta bönder hemlösa kommit till användning.

Ett exempel bland många torde i detta sammanhang förtjäna omnämnas

från lappmarkssocknarne. Ett bolag hade köpt af ver kningsr ätten a

ett hemman på 50 år, å hvilka vid ifrågavarande tidpunkt — för 4 år

sedan — återstod 21 år. Bolaget ville nu, af viss anledning, komma i

besittning äfven af hemmanet. Efter att förgäfves hafva frestat hemmansägaren

i 4 års tid, lyckades bolaget slutligen få en mindre skuld på honom

— knappt ett hälft hundratal kronor. Han lagsöktes nu. Men man

utmätte nu ej lösöret, ehuru sådant fanns till skuldens gäldande — ty sedan

kom från annat håll en annan lagsökning på omkring 60 kronor, och

då togs lösöret — utan hemmanet togs i mät och annonserades i allmänna

tidningarne till försäljning. Det inropades sedermera af bolaget för mindre

än två tusen kronor. Hemmanet ansågs värdt, lågt värderadt, 15,000

kronor och hade 10,000 timmerdugliga träd! Och hemmansägaren? Sedan

de stora omkostnaderna afdragits och några skulder gäldats, fick han

__315 kronor och frihet att gå hvart han ville?

Inför alla dylika olyckor, med hvilka bolagsväldet fortfarande söker

att på alla möjliga vägar drabba de återstående hemmansägarne, söker man

så godt man kan däruppe utfundera medel, hvartill man tror, att befolkningen

skulle kunna få hjälp af statsmakterna. Ett förslag är sålunda,

»att vid exekutiv försäljning af fast egendom skall förrättningsmannen

vara skyldig utbjuda så små delar af hemmanet, som han i samråd med

ordförandena i hushållningssällskapets filialafdelning och kommunalnämndens

ordförande finner lämpligt». Ett annat förslag är, att sådan lagbestämmelse

må komma till stånd, att trävarubolag icke berättigas att å

exekutiv auktion inropa hemman med stöd däraf, att bolaget har intecknade

skogskontrakt, om i hemmanet finnes penningeinteckning, som har

senare inteckningsrum af sådan betydelse, att den förras beståndsrätt ej

häfves.’

På grund af hvad jag sålunda anfört, och då befolkningens bekymmer

måste komma fram, så vågar jag yrka,

att Riksdagen ville besluta l:o) en lagändring, hvarigenom, åtminstone

i nordliga delarne af riket och särskilt i lappmarkerna må. vid exekutiv

auktion å fastighet på landet kunna i erforderliga fall utbjudas allenast

viss del af fastigheten; 2:o) sådan ändring i lagen den 4 maj 1906 rörande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 12. 3

»förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom» att

bolag eller förening ej må berättigas att i onödan inropa fastigheter allenast

på den grund, att i fastigheten finnes intecknadt skogskontrakt.»

I den ifrågavarande motionen hafva, såsom det uppgifves närmast

i syfte att stärka den jordbrukande befolkningens ställning i nordliga

Sverige, framställts två skilda önskningsmål, nämligen dels möjlighet att

vid exekutiv auktion å fastighet på landet, åtminstone i nämnda del

åt riket, kunna få endast viss del af fastigheten utbjuden, dels ock

inskränkning i visst afseende i bolags eller förenings rätt att vid dylik

auktion förvärfva, fastighet.

I den första punkten af motionärens förslag ifrågasattes en vidtgående

rubbning af principerna för det hittills tillämpade exekutiva förfarandet.

Enligt gällande utsökningslag skall fast egendom, där ej fråga är

om fordran, som intecknats i dylik egendom, gå i mät först efter lösören.

Beträffande lös egendom i allmänhet är härjemte stadgadt, att då så

mycket af det utmätta godset blifvit såldt, att gälden, hvarför utmätning

skett, så ock kostnad, som skall ur egendomen utgå, kan fullt godtgöras

af det sålda, försäljningen skall upphöra. Detta stadgande medgifver

emellertid ingalunda någon försäljning af blott en del af någon särskild

lös sak eller annan lös egendom; utan af grunderna för 78 § utsökningslagen

framgår tvärtom, att lagstiftaren i gäldenärens eget intresse ställt sig

bestämdt afvisande mot att vid utmätning och försäljning söndra jämväl

särskilda föremål, som endast i förening kunna behålla sitt värde. Denna

lagens ståndpunkt medför med ännu större skäl, att vid exekutiv

försäljning af eu fastighet, som utgör en juridisk enhet, ej någon

delning eller styckning får ega rum, hvilken, såsom lätt torde inses,

kunde hafva till följd, att gäldenären lede en betydande ekonomisk

förlust. Är fastigheten intecknad, skulle dessutom inteckningshafvarens

rätt tydligen göra ett dylikt förfarande omöjligt att tillämpa.

Och hvad särskild! det nordliga Sverige angår ställer sig hindrande mot

motionärens förslag jämväl den särskilda lagstiftning, som med afseende

på denna del af landet stadgat inskränkningar i rätten att erhålla ägostyckning

eller jordafsöndring.

Hvad angår därefter motionärens under 2:o) framställda "yrkande,"vill

utskottet framhålla, hvad motionären synes hafva förbisett, att enligt’ gällande

lagstiftning — 6 § i lagen angående förbud i vissa fall för bolag

och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906 — bolag eller

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande Nr 12.

förening äger medelst inrop å exekutiv auktion förvärfva fastighet utan

afseende å dess beskaffenhet och utan afseende äfven därå, huruvida bolaget

eller föreningen på grund af aftal eller eljest förut har någon rätt i

fastigheten. I fråga åter om rätten att öfverhufvudtaget eller längre eller

kortare tid behålla den sålunda förvärfvade egendomen gälla med afseende

å dylika förvärf särskilda inskränkande bestämmelser, hvilka

dock till förmån för bolaget eller föreningen i viss mån modifierats för

det fall, att inropet af fastigheten skett för skyddande af någon bolagets

eller föreningens fordran eller rättighet, hvarför fastigheten på grund af

inteckning eller jemlikt 11 kap. 2 § jordabalken häftar. Enligt utsökningslagen

tillgår nämligen som bekant vid den exekutiva auktionen så,

att fastigheten först utropas med förbehåll, att nyttjanderätt eller afverkningsrätt

skall bestå, hvarefter, om någon, som äger bättre rätt, ej kan ur den

bjudna köpeskillingen erhålla full godtgörelse och ej heller medgifver att vid

det skedda utropet må förblifva, samt den förbehållna rättighetens innehafvare

ej fyller bristen, utrop äger rum utan förbehåll om rättighetens

bestånd, hvilken senare försäljning blir bindande, om köpeskillingen stiger

högre. Gällande lagstiftning gifver sålunda innehafvaren af skogsafverkningsrätt

icke någon rättighet att på grund däraf framtvinga egendomens

exekutiva försäljning, ej heller såsom motionären synes förmena någon

särskild befogenhet att vid dylik försäljning inropa fastigheten. Motionärens

yrkande i denna del synes alltså hvila på en missuppfattning af

lagens föreskrifter.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 februari 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 12.

5

Reservation:

Herr Lindhagen har anfört följande:

»Motionären har förmält sig hufvudsakligen vilja föra fram befolkningens

bekymmer öfver de olyckor, med hvilka bolagsväldet söker i lappmarkerna

på olika vägar drabba de återstående hemmansägarne och särskildt

genom det sätt, hvarpå mångenstädes bolag kunna begagna sig af

den rätt att inköpa fastighet å exekutiv auktion, som medgifvits bolag

enligt norrlandslagen den 4 maj 1906 rörande förbud i vissa fall för bolag

_ och förening att förvärfva fast egendom. För ändamålet ifrågasätter

motionären alternativt dels en förändring åtminstone för de nordligare

delarna af riket och särskildt för lappmarkerna i det exekutiva förfarandet

i allmänhet vid försäljning af fast egendom och dels eu förändring i

berörda lag i syfte att bolag eller förening ej må berättigas att i onödan

inköpa a exekutiv auktion fastighet, hvari bolaget eller föreningen bär intecknadt

skogsafverkningskontrakt.

Det är uppenbart och äfven i öfverensstämmelse med vanlig arbetsordning

inom utskottet, åtminstone så länge jag suttit i detsamma, att

denna motion bort inom utskottet föredragas och afgöras i samband med

en annan till utskottet remitterad, men af utskottet ännu ej behandlad

motion om att Ivungl. Maj:t måtte verkställa en opartisk undersökning

rörande förberörda förbudslags verkningar, särskildt beträffande bland annat

fastighetsinrop af bolagen själfva å exekutiva auktioner, äfvensom, därest

utredningen därtill gifver anledning, framlägga förslag till förbättring i

berörda lag. En af mig härom gjord framställning afslogs emellertid af utskottet

utan att lyckas vinna understöd från något håll. Då detta icke

kan vara riktigt handladt af utskottet samt förevarande båda motioners

behandling därigenom förryckes, bör enligt min mening ärendet af kamrarna

återförvisas till utskottet.

Skulle detta ej ske, nödgas man ingå på själfva saken och på förhand

afgöia en del af det ämne, som i sin helhet behandlas i den andra

inom utskottet ännu ej föredragna motionen. Utskottet har därvid icke i

någon mån visat sig behjårta de realiteter, som ligga bakom nu föreva
Bih.

till RiJcsd. Prat. 1910. 7 Sami 11 Haft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande Nr 12.

rande motion, utan förlorat sig bara i juridik och därvid sökt uttolka

motionen i möjligaste mån in absurdum. För min del anser jag, att man

i detta fall har anledning att bedöma motionen efter dess verkliga lifsinnehåll

och likaledes begränsa den till detta. Motionens nu angifna innebörd,

jämförd ytterligare med hvad om saken i dess helhet anförts i de

vid denna och föregående riksdag väckta motionerna i ämnet, förtjänar

säkerligen en undersökning.

Det hemställes alltså:

l:o) att kamrarne måtte af ofvan angifvet skäl

återförvisa ärendet till utskottet, och

2:o) — ifall detta yrkande ej bifalles — att Riksdagen

ville med anledning af förevarande motion hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte verkställa en undersökning

rörande verkningarna af lagen den 4 maj 1906

om förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva

fast egendom, såvidt rörer inrop af bolag eller

förening å exekutiv auktion utaf fastighet,“hvari ininroparen

har intecknadt afverkningskontrakt, äfvensom,

därest utredningen därtill gifver anledning, för Riksdagen

framlägga förslag till förbättring i berörda lag.»

SfoekfeOlm 1916. Ku»g]. Hofboktr. Murs Tryckéri-A.-*.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.