Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande Nr 14

1910-02-24 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1910:14, Lagutskottets Utlåtande Nr 14

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 14.

i

Nr 14.

Ankom till Riksdagens kansli den 25 februari 1910, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af

§26 mom. 1 i lagen angående tillsättning af prästerliga

tjänster.

Lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehäft två särskilda

inom Första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner,

nr 33 och 34, båda afseende ändring af § 26 mom. 1 i lao-en angående

tillsättning af prästerliga tjänster.

Motionen nr 33 af herr P. Sörensson är af följande lydelse:

»Senast församlade kyrkomöte hade, bland annat, att behandla ett af

1909 års Riksdag antaget förslag till lag angående tillsättning af prästerliga

tjänster. Kyrkomötet förklarade sig emellertid icke kunna oförändradt

godkänna förslaget, utan beslöt för sin del antaga detsamma med vissa

förändringar. Då sålunda samstämmighet i denna fråga emellan Riksdag

och Kyrkomötet icke uppnåtts, är förslaget att anse såsom förfallet, och

o\isst torde vara, när ett nytt förslag i ämnet kan vara att förvänta.

Lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober

1883 är sålunda fortfarande gällande. Dess bestämmelser i § 26 mom. 1

rörande rösträtt vid prästval synas dock ej stå i god öfverensstämmelse

med de bestämmelser angående rösträtt i kommunala angelägenheter, som

numera efter den kommunala rösträttsreformens genomförande gälla, äfven

om paragrafens stadgande därom, att »vid valet skall i afseende på röstberäkning

samt rösträtts öfverlåtande på annan person gälla hvad för

kyrkostämma är stadgadt» numera kan anses åsyfta icke de°bestämmelser

Bill. till Rihsd. Prot. 1910. 7 Sami. 13 Haft. (Nr U.) \

Herr

sons

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande Nr 14.

härutinnan, som gällde, då prästvalslagen den 26 oktober 1883 utfärdades,

utan nu gällande bestämmelser härutinnan. Särskildt iögonenfallande är den

olikhet, som enligt prästvalslagens § 26 mom. 1 fortfarande består mellan

den jordbrukande befolkningen och öfriga röstberättigade samhällsmedlemmar.

För andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet är nämligen

rösträtten begränsad till en femtedel af det röstetal, hvilket eljest bort

tillkomma den röstägande enligt den för omröstning å kyrkostämma gällande

röstgrund; för jordbruksfastighet åter gäller rösträtten i detta afseende

i hela den utsträckning kommunalförordningarna medgifva.

1 ett annat afseende är rösträtten jämväl på olika sätt begränsad, i

det att det s. k. relativa röstmaximum vid prästval är bestämdt för jordbruksfastighet

till en femtedel, men för andra beskattningsföremål till en

femtiondedel af församlingens hela röstetal å kyrkostämma. Dessa senare

begränsningar torde dock numera hafva föga betydelse. Skall t. ex. begränsningen

till eu femtedel af församlingens hela röstetal hafva någon

verkan, måste förutsättas, då högsta röstetalet för en röstägande uppgår

till 40 röster, att församlingens hela röstetal icke skulle vara större än

200 röster.

Då sålunda ofvan angifva, vid prästval förekommande begränsningar

ej stå i öfverensstämmelse med nu gällande kommunala rösträttsbestämmelser

och delvis synas mindre nödiga, hemställes,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande lydelse af § 26 mom. 1

i Lag angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober 1883:

§ 26.

1. Rösträtt vid prästval tillkommer enhvar, som i församling, där

sådant val skall anställas, äger rättighet att i kyrkostämmas öfverläggningar

och beslut deltaga; och galle vid valet i afseende på röstberäkning

samt rösträtts utöfning och öfverlåtande på annan person hvad för kyrkostämma

är stadgadt.»

I motionen nr 34 af herr K. J. Ekman anföres följande:

Hell- Ekmans »Sedan det af 1909 års Riksdag antagna förslag till lag angående tillmotion-

sättning af prästerliga tjänster till följd af Kyrkomötets skiljaktiga beslut

förfallit, torde man hafva att räkna med, att nu gällande lag angående

tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober 1883 måhända för en

afsevärd tid framåt fortfarande förblir i gällande kraft.

På en punkt synes mig emellertid en ändring i 1883 års lag till

öfverensstämmelse med hvad Riksdagen vid behandlingen af 1909 års lag
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 14.

3

förslag för sin del beslöt kunna genomföras utan rubbning af öfriga bestämmelser.

Jag syftar härmed på rätten att rösta genom ombud.

I Kungl. Maj:ts proposition till 1909 års Riksdag föreslogs i detta

afseende, att rösträtt vid prästväl ej skulle få utöfvas af annan än den,

som personligen infunne sig vid valtillfället. Förslaget härutinnan godkändes

af Riksdagen i hvad det afsåg stad. I fråga om förhållandena

på landsbygden yttrade Riksdagen i den i ämnet aflåtna underdåniga

skrifvelsen den 22 maj 1909, att med hänsyn till de ofta betydande afstånden

å landsbygden och till svårigheten för en del röstägande därstädes

att så ordna •''sina privata angelägenheter, att de kunde personligen inställa

sig vid prästval, syntes det Riksdagen af billighet påkalladt, att medlem

af landsförsamling finge vid dylikt val öfverlåta sin rösträtt å fullmäktig

i enlighet med hvad för kyrkostämma vore stadgadt beträffande rösträtts

öfverlåtande på annan person.

I anslutning till hvad Riksdagen sålunda år 1909 för sin del gillat

får jag härmed vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att § 26 mom. 1 i Lag

angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober 1883 sålunda

ändras, att bestämmelserna i fråga om rösträtts utöfning och öfverlåtande

på annan person må erhålla följande affattning:

Rösträtt må i stadsförsamling ej utöfvas af annan än den, som personligen

infinner sig vid valtillfället. I landsförsamling- äge röstberättigad

utöfva sm rösträtt genom annan röstberättigad, och galle därvid om rösträttens

öfverlåtande hvad för kyrkostämma är i sådant afseende stadgadt.»

Såsom motionärerna erinrat, antog Riksdagen förlidet år, med anledning

af en Kung]. Maj:ts proposition i ämnet, förslag till ny lag angående

tillsättning af prästerliga tjänster, hvilket förslag emellertid icke vann

kyrkomötets godkännande. Detta förslag, som innefattade ändring i gällande

lag äfven i de afseenden, som nu af motionärerna uppmärksammats,

innebar en vidtgående omläggning af grunderna för ifrågavarande tjänsters

tillsättning.

Då de nu föreliggande, af motionärerna framställda förslagen rikta

sig mot missförhållanden i den nuvarande lagstiftningen, hvilkas omedelbara

undanröjande synes utskottet jämförelsevis mindre trängande, och

då enligt utskottets uppfattning ett bifall för närvarande till samma

förslag skulle kunna fördröja eller undanskjuta genomförandet af eu af

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande Nr 14.

Riksdagen välbehörig funnen, omfattande reform i omförmälda ämne i

dess helhet, får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Reservation:

Herrar Trygger, Rudebeck, Ridderbjelke, Gustaf Andersson, Lorentz

Pettersson och ''Markgren hafva anfört följande: ,,

»Med stöd af ''hvad motionärerna framhållit, hemställa vi, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning

af prästerliga tjänster den 26 oktober 1888 måtte erhålla ..oljande

ändrade lydelse:

§ 26.

1. Rösträtt vid prästval tillkommer enhvar, som i församling, där sådant

val skall anställas, äger rättighet att i kyrkostämmas öfverläggmngar och

beslut deltaga; och galle vid valet i afseende på röstberäkning samt rost

rätts utöfning och öfverlåtande på annan person, hvad för kyrkostämma ar

stadgadt; dock att i stadsförsamling rösträtt ej må utöfvas åt annan än

den, som “personligen infinner sig vid valtilliället.»

Herrar Håkansson, Widén och Ersson hafva begärt få här antecknadt,

att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.