Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af vädd motion om förbud mot öppenhållande på söckendag af badinrättning och rakstugor samt herroch damfrisör salong utöfver viss tid.

1910-03-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1910:27, Utlåtande i anledning af vädd motion om förbud mot öppenhållande på söckendag af badinrättning och rakstugor samt herroch damfrisör salong utöfver viss tid.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 mars 1910 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning af vädd motion om förbud mot öppenhållande

på söckendag af badinrättning och rakstugor samt herroch

damfrisör salong utöfver viss tid.

Uti en inom Andra kammaren vackt, till lagutskottet hänvisad

motion, nr 152, hafva herrar Carl Lindhagen, Bernli. Eriksson och Ej.

JRissén anfört följande:

»Lagen den 5 juni 1909 om förbud mot handels idkande å söckendag

utöfver viss tid drabbar endast handelsbod. Därigenom kommer ett

och annat företag icke med, som dock enligt lagens grund borde likafullt

som handelsbod omfattas af lagen.

En sådan anstalt är badinrättning. Föreningen för baderskor här

i staden har sedan sin tillkomst lyckats utverka åtskilliga begränsningar

i arbetstiden. Men livad de mest eftersträfva, nämligen borttagandet

af den sena badtimmen 9 — 10 e. m., ha de icke lyckats få genomfördt

annat än för tiden från midsommardagen till 1 september.

Denna sena bad timme efterföljes också af åtskilligt efterarbete med

rengöring och dylikt så att baderskorna icke komma därifrån förrän

omkring mellan V2 llo och 11 och i vissa fall ej förrän V2 12 och ännu

senare på kvällen. Återstår sedan sj kifva hemfärden. I Södermalms

badinrättning här i staden lärer det dock nu vara ordnadt så med badtiderna

och efterarbete^ att baderskorna kunna lämna badinrättningen

klockan 10 e. in.

Detta är uppenbart en alldeles orimligt lång arbetstid på kvällarne.

Besinnar man äfven, att en stor del af baderskorna äro gifta,

Bih. till Riksd. Fröt. 1910. 7 Sami. 25 Höft. (Nr 27.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande Nr 27.

kan man förstå hvad det vill säga att hvarje arbetsdag i veckan komma

så sent till sitt hem. Allmänheten kan heller icke ha rimliga anspråk

på badtimman 9—10. Få ha väl så illa ställdt, att de ej under hela

veckan skulle få en timme ledigt till bad under någon söckendag mellan

kl. 8 f. m. och 9 o. m., under hvilken tid badhusen åtminstone i hufvudstaden

skulle med den nya ordningen vara tillgängliga. Vore så illa

händelsen i något fall, får sträfvandet gå ut på att skaffa också dessa

människor större ledighet. Näst borttagande af den sista nu brukliga

badtimmen, hvilket för badbetjäningen är viktigast, önska de äfven befrielse

från söndagsarbetet, hvilket de ej lyckats få genomfördt mer än

för juli månad och från och med i år äfven för augusti.. Fn baderska

vid 3:dje klassens karbad för män har för mig uppgifvit, att hon tillfrågat

ett par hundra badgäster om deras mening och fick endast af

en det svaret, att han skulle bli i saknad af badtid, itall båda förenämnda

kraf bifölles.

Man kunde tänka sig, att saken äfven löstes .genom att på badinrättningar

tillämpa lagen om förbud för kvinnligt nattarbete. Då

måste allt arbete upphöra åtminstone kl. 10 e. m. Hade statsmakterna

tänkt på detta förra året, hade de nog varit färdiga att utan undersökning

på vinst och förlust besluta därom utan tanke på konkurrensen

med männen, för hvilka förbudet då ej skulle gälla. I detta fall skulle

emellertid äfven en sådan utväg kunna rättvisligen tänkas, enär, enligt

hvad baderskorna själfva anse, ett förbud att använda dem inom badinrättningen

längre än till klockan 10 icke skulle riskera deras anställning,

såsom varande oumbärlig, utan i stället medföra, att de manliga

biträdena i badinrättningarne finge samma fördel.

Emellertid är som sagdt lagen om butikstängning vida mer .anpassad

äfven för badanstalterna. Därigenom vinnes ock den viktiga

saken, att lagen blir tillämplig äfven på den manliga badbetjäningen,

hvilken jämväl uppgifves vara mycket intresserad af förändringen. En

sådan lagstiftning skulle kanske äfven jämna vägarna för badinrättningarne

själfva. Det kan nämligen till äfventyrs hända, att någon svårighet

möter att tillmötesgå krafvet i följd af inbördes konkurrens och

hänsyn till allmänheten, som villigare inrättar sina vanor efter ett lagbud

än efter enskildas förordningar.

Under badstängningslagen bör också höra rakstugor samt lierroeh

damfrisérsalonger.

I danska butikstängningslagen lära dessa uttryckligen ingå. För

närvarande anses något särskildt behof af bestämmelser för rakstugor

och herrfrisérsalonger icke finnas, enär enligt en allmän öfverenskommelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande Nr 27.

dessa stängas klockan 8 e in. Detta lär äfven varit anledningen till

att de ej medtogos. Ett dylikt aftal kan dock uppsägas eller brytas.

Det gäller dessutom icke för damfrisérsalongerna, för hvilka ej finnes

någon ordning, beroende på, att de kvinnliga biträdena i dessa ej äro

organiserade. Man förbisåg detta, då lagen stiftades och ett ingripande

bär anses äfven behöfligt. Uppmärksamheten måste här äfven fästas

vid, att i detta senare fack rörelsen idkas dels i öppen butik, dels ock

i »privat», för ändamålet förhyrd våning.

På grund af hvad sålunda anförts hemställes: att Riksdagen ville

antingen för sin del antaga en lag om att hvad i lagen den o juni

1909 stadgas om förbud mot handels idkande på söckendag utöfver viss

tid, skall ock gälla för öppenhållande af badinrättning och rakstuga

samt herr- och damfrisörsalong eller ock i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla om undersökning och lagförslag i ämnet.»

Den af motionären omnämnda lagen den 5 juni 1909 angående

förbud mot handels idkande å söckendag utöfver viss tid har afseende å

handelsbod samt å hållande till salu utomhus af vara, hvarmed handel

idkas i dylik bod. Enligt lagen ankommer det på stad eller samhälle,

hvarå densamma äger tillämpning, att bestämma viss tid, då bod må

öppnas, i allmänhet ej före klockan 7 förmiddagen, och viss tid, då bod

skall stängas, med några undantagsfall ej senare än klockan 8 eftermiddagen.

Motionärerna påyrka nu, att den ifrågavarande lagens tillämplighet

måtte utsträckas till vissa verksamhetsområden, med afseende å hvilka

ett dylikt utsträckande enligt motionärernas förmenande vore eller kunde

förväntas blifva särskildt af behofvet påkalladt.

Hvad angår de af motionärerna afsedda badinrättningarna synes

det vara motionärernas mening, att dessa borde kunna hållas öppna för

allmänheten till klockan 9 eftermiddagen, d. v. s. i hvarje fall en timme

senare, än den allmänna stängningstid för handelsbutiker, lagen stadgar.

Med afseende härå torde först böra erinras, att det endast lär vara i de

större städerna i vårt land, som behof visat sig förefinnas af badanstalternas

öppenhållande senare än till klockan 9 eftermiddagen och

där alltså motionärernas förslag skulle komma den personal, de åsyfta,

direkt till godo. Beträffande dessa städer blir emellertid just badtiden

mellan klockan 9 och 10 eftermiddagen ofta i synnerligen stor utsträckning

af allmänheten anlitad. Hvad de större badanstalterna i Stockholm

angår är, enligt hvad som för utskottet ådagalagts, badtiden 9—10

eftermiddagen näst tiden 7—9 eftermiddagen den mest anlitade under

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande Nr 27.

dagen. Detta förhållande synes utskottet hänvisa på, att behof verkligen

föreligger af tillgång till bad efter klockan 9 eftermiddagen. En närmare

undersökning i detta hänseende skulle nämligen helt visst visa, att den

allmänhet, som begagnar ifrågavarande badtid, i ej ringa utsträckningär

den, som af sina sysslor hindras att å annan tid betjäna sig af bad.

Ett afvägande alltså i detta fall af allmänhetens berättigade intresse

mot den å badinrättningarna anställda personalens synes utskottet icke

kunna annat än utfalla till allmänhetens förmån. Detta så mycket mer,

som, såvidt utskottet kan förstå, svårighet ej bör möta att genom lämpliga

anordningar bereda badpersonalen ledighet under vissa af de tider på

dagen, då badfrekvensen är synnerligen liten eller ingen, och sålunda förskaffa

den fullgod ersättning för den längre arbetstiden på aftonen en

utväg, ''som tydligen i väsentligen mindre mån föreligger med afseende

å den personal, för hvilken lagen angående förbud mot handels idkande

å söckendag utöfver viss tid är afsedd.

Hvad angår den å rakstugor och herrfrisérsalonger arbetande

personalen hafva motionärerna själfva framhållit, att för dem den ifrågasatta

lagstiftningen för närvarande ej är behöflig. Att den skulle vara

erforderlig för damfrisérsalonger har ej heller ådagalagts. Då ° alltså

med lagstiftning i dessa delar synes kunna för närvarande anstå, och

då ett inordnande under lagen af yrkesgrupper, för hvilka den icke

afsetts och ej heller är behöflig, tydligen skulle leda till anspråk i sådant

afseende från jämväl andra grupper, har utskottet icke heller i denna

del ansett sig kunna tillstyrka motionärernas förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 mars 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 27.

Reservation:

Herrar Widén, Lindhagen, Pettersson från Södertälje, Jansson i

Edsbäcken, Ersson och Berggren hafva anfört följande:

»Det synes, ovedersägligt, att de kategorier af yrkesidkare, som i

förevarande motion afses,. äro ej mindre än de som afses i lagen den

5 juni 1909,. i behof af. en begränsning af arbetstiden på kvällarna.

I fråga särskildt om badinrättningarnas personal är detta så mycket

uppenbarare, som denna personal till största delen utgöres af kvinnor,

al hvilka ett stort antal lära vara gifta och ha sitt hem att sköta. Att

för denna, personal en begränsning af arbetstiden kunde vara behöflig

förnekas ej heller af utskottet.

En undersökning, huruvida badinrättningarna kunde, till beredande

af större kvällshvila åt personalen, stängas tidigare än nu sker, synes

däiföi af behofvet pakallad. Vid denna undersökning bör naturligen

noggrann uppmärksamhet fästas vid den af utskottet berörda frågan,

huruvida och. i hvilken omfattning den nuvarande sena badtiden må

vara. nödvändig för att icke utestänga vissa klasser af medborgare från

möjligheten att erhålla bad; att såsom utskottet gör, utan vidare undersökning,

antaga som visst, att eu sådan utestängning skulle blifva eu

följd af badtidens begränsning, synes icke vara riktigt; uppgifter föreligga,

som tyda på att så ej skulle vara fallet. Skulle sistberörda

antagande visa sig vara riktigt, torde ej några mer eller mindre befogade

bekvämlighetshänsyn böra ställa sig i vägen för ett i öfrint

berättigadt kraf.

Samtidigt med eu dylik undersökning torde lämpligen jämväl

höra åvägabringas utredning rörande behofvet och möjligheten af en

begränsning af arbetstiden på kvällarna för de öfriga i motionen berörda

yrkesgrupperna. Hvad personalen å rakstugor och herrfrisérsalonger

beträffar, ar behofvet i själfva verket erkändt genom den i

motionen omförmälta öfverenskommelsen om en gemensam tidigare

stängningstid, hvilken öfverenskommelse emellertid uppenbarligen icke

gifver samma trygghet som en lagstiftning i ämnet. Och samma behof

bör, synes det, förefinnas med afseende å personalen på andra dylika

lokaler.

Bill. till Riksd. Prat. 1910. 7 Sami. 25 Raft.

9

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande Nr 27.

På grund häraf hemställes,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t föranstalta om undersökning,

huruvida och i hvilken omfattning arbetstiden

på kvällarna må kunna genom lagstiftning begränsas
a)

för å badinrättningar anställd personal;

b) för personalen å rakstugor samt herr- och

damfrisérsalonger,

samt därefter för Riksdagen framlägga de förslag,

hvartill denna utredning må föranleda.»

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.