Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande Nr 31

1910-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1910:31, Lagutskottets Utlåtande Nr 31

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 31.

1

Nr 31.

Ank. till Riksd. kansli den 10 mars 1910 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse

af 16 § 2 och 6 mom. värnpliktslagen.

Lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft nedan

intagna, till utskottet hänvisade motioner, nämligen nr 35 inom Första

kammaren, af herr Bergendahl, om ändring af § 16 mom. 6 i värnpliktslagen

samt nr 32 inom Andra kammaren, af herrar linne och Lindgren,

om ändrad lydelse af 16 § 2 mom. värnpliktslagen.

Herr Bergendahl har i sin motion anfört följande: Serr Bergen
»Värnpliktslagen

af den 14 juni 1901 innehåller i § 16 moment 1,dahls motion2,

3 och 6 följande stadganden:

1. Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning

kan meddelas värnpliktig, som af en eller annan möjligen öfvergående

anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling

eller dylikt vid inskrifningsförrättningen befinnes till tjänstgöring oförmögen

eller olämplig.

2. Sådant uppskof kan ock medgifvas ende arbetsföre sonen, sonsonen

eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader,

eller till änka eller ogift kvinna, enda arbetsföre fostersonen till orkeslös

eller vanför fosterfader eller till fostermoder äfvensom ende arbetsföre

brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon,

dock endast såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar

eller syskon äro af hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende.

Bill. till Likså. Prof. 1910. 7 Samt. 29 Häft. (Nr 31.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande Nr 31.

3. Förefinnes anledning till befrielse enligt denna § ännu vid inskrifningsförrättningen

det år, under h vilket den värnpliktige fyller 24 år,

frikallas han från värnpliktens fullgörande i beväringen under fredstid.

6. Sådan frikallelse äge ock den tillgodonjuta, som från riket afflytta!

till land inom främmande världsdel och därefter åter hit inflyttat;

dock under villkor:

att afflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter om

utvandring, att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst 28 år,

samt att minst 9 år förflutit från afflyttningen till återinflyttningen, häri

således icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan förlorad

svensk medborgarerätt återförvärfvats.

Genom de i momenten 1, 2 och 3 meddelade bestämmelserna har

lagstiftaren velat bereda värnpliktig, af hvars arbete annan person för

sitt uppehälle är väsentligen beroende, möjlighet att fullgöra den försörjningsplikt,

som juridiskt eller moraliskt åligger honom. De anförda

stadgandena hänföra sig endast till vissa bestämda fall och innehålla ej

någon supplerande bestämmelse för andra fall af likartad beskaffenhet.

De i mom. 2 angifna grunderna synas dock icke vara uttömmande i

fråga om de omständigheter, hvilka för en dylik befrielse böra komma i

betraktande.

Sålunda har icke det förhållande upptagits, att den värnpliktige är

gift och har att försörja en familj, som för sitt uppehälle är uteslutande

beroende af hans arbete. Att så icke skett torde väl hufvudsakligen bero

därpå, att det hittills mycket sällan inträffat, att någon ingått äktenskap

före värnpliktens fullgörande. Men genom den återinvandring af svenskamerikanare,

hvilken under senare tid synes hafva tagit större proportioner

än förut och hvilken gifvit anledning till det under förra året

beslutade tillägget till ifrågavarande 16 § värnpliktslagen, hafva de fall

icke blifvit så få, då gifta immigranter ställts inför nödvändigheten att

fullgöra sin värnplikt äfven om deras hustrur och barn varit helt och

hållet beroende af deras arbete. Ty har immigranten icke uppnått den

ålder eller vistats utrikes så lång tid, som i ofvan åberopade 6 mom.

sägs, varder han försatt i den ogynnsamma ställningen att icke kunna

åberopa den rätt till befrielse från värnpliktens fullgörande i fredstid

som lagstiftaren afsett att bereda försörjare af nära anförvandter. De

skäl, som föranledt tillkomsten af bestämmelserna i 2 och 3 mom. af

16 § synas äfven i nu berörda afseende äga sin fulla tillämpning. Jag

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande Nr 31.

har mig bekant fall, då svensk-amerikanare, som med familj återkommit

till riket i afsikt att här kvarblifva, funnit sig föranlåtna att åter utflytta,

enär de varit tvungna till en vapentjänstgöring, som skulle bringat

deras familj i armod. För att förebygga den orättvisa, hvartill stadgandets

nuvarande lydelse kan leda, har jag ansett mig böra hemställa om

ett tillägg till ofvannämnda 16 §. Detta tillägg, hvarigenom obemedlad

gift familjeförsörjare skulle komma i åtnjutande af den förmån, hvarom

i 16 § 2 och 3 mom. värnpliktslagen sägs, har jag ansett kunna inskränkas

att gälla för endast de värnpliktige, som från utrikes ort hit

till riket återinflyttat. Ty det torde, såsom nämndt, ytterst sällan inträffa,

att den, som här i riket är boende och följaktligen skyldig att

inställa sig till inskrifning i hären eller flottan, det år han fyller 21 år,

därförinnan ingått äktenskap. Och det skulle tilläfventyrs kunna befaras,

att en eventuell rättighet att vinna befrielse från värnplikten på grund

af en sålunda åtagen försörjningsplikt skulle kunna gifva anledning till

missbruk.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag vördsamt hemställa

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att 6 mom. af. 16 § värnpliktslagen

skall erhålla följande ändrade lydelse:

''Sådan frikallelse äge ock den tillgodonjuta, som från riket afflytta!

till land inom främmande världsdel och därefter åter hit inflyttat;

dock under villkor:

År återinflyttad person, hvarom i detta moment förmäles, gift och

hans familj för sitt uppehälle väsentligen beroende af hans arbete, må

sådan familjeförsörjare medgifvas uppskof med inskrifningen eller, om

omständigheterna därtill föranleda, befrielse från värnpliktens fullgörande

1 fredstid, äfven om han ej uppnått den i detta moment angifna ålder

eller från hans afflyttning ur riket till återinflyttningen icke förflutit

den tid, som ofvan sägs.’»

Herrar Runes och Lindgrens motion är af följande lydelse: cwhLtiidTenl

»Värnpliktslagen af den 14 juni 1901 innehåller i § 16 mom. 1, * motion™*

2 och 3 följande stadgande!!:

1. Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning

kan meddelas värnpliktig, som af en eller annan möjligen

öfvergående anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kropps
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande Nr 31.

utveckling eller dylikt vid inskrifningsförrättningen befinnes till

tjänstgöring oförmögen eller olämplig.

2. Sådant uppskof kan ock medgifvas ende arbetsföre sonen, sonsonen

eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader

eller till änka eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen

till orkeslös eller vanför fosterfader eller fostermoder,

äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga

eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida sagda föräldrar,

far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon

äro af hans arbete för sitt upphälle väsentligen beroende.

3. Förefinnes anledning till befrielse enligt denna paragraf ännu

vid inskrifningsförrättningen det år, under hvilket den värnpliktige

fyller tjugufyra år, frikallas han från värnpliktens fullgörande

i beväringen under fredstid.

Syftet med de i dessa stadganden gifna föreskrifter om uppskof med

inskrifning samt slutlig befrielse från värnpliktstjänstgöring i fredstid är

tydligt. Afsikten är att från dylik tjänstgöring frikalla tjänstduglige

värnpliktige, af hvilkas arbete andra personer för sitt uppehälle äro väsentligen

beroende. Stadganden a ifråga hänföra sig dock endast till speciella

fall och innehålla ej någon supplerande bestämmelse för andra händelser

af likartad beskaffenhet. Och då de i mom. 2 uppräknade fall ingalunda

äro uttömmande ifråga om de omständigheter, hvilka för en dylik befrielse

böra komma i betraktande, föranleder lagen ofta obillighet och

oegentlighet.

Det förekommer sålunda t. ex. ofta, att svensk-amerikaner som utvandrat,

innan de fyllt 21 år, återkomma till Sverige efter några år, men

innan de vistats i Amerika tillräckligt lång tid och nått den ålder, att de

kunna frikallas från värnpliktens fullgörande. Är den återinvandrande

ogift eller har han ehuru gift nämnvärda tillgångar, kan intet invändas

emot denna hans tjänstgöringsskyldighet. Men har immigranten familj,

som är »af hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende», förefaller

det vara synnerligen hårdt att tvinga honom till en tjänstgöring, som

kanske bringar honom och hans familj i armod eller nödgar honom att åter

utflytta ur landet. Enligt den princip, som får antagas ha legat till grund

för stadgandena i 1 § 16 mom. 2 och 3 jämförda med mom. 1, borde

naturligtvis obemedlade immigranter, som äro familjeförsörjare, befrias från

värnpliktens fullgörande i fredstid. I vissa inskrifningsområden torde också

befrielse, i enlighet med lagens grund, medgifves de personer, som här

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande Nr 31.

afses. Då det ju emellertid är ensidigt, att lagbestämmelserna äga den

tydlighet, att ej olika tolkningar behöfva förekomma, anser jag en ändring

af ifrågavarande lagrum påkallad.

Yi få därför vördsamt hemställa, att Riksdagen måtte för sin del besluta,

att mom. 2 af § 16 i värnpliktslagen af den 14 juni 1901 skall

erhålla följande lydelse: ''Sådant uppskof kan ock medgifvas obemedlad

gift familjeförsörjare samt ende arbetsföre sonen, sonsonen eller dottersonen

till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader eller till änka

eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös eller vanför

fosterfader eller fostermoder, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett

eller liera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida

sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon

äro af hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende’».

Genom beslut den 25 juni 1909 har Kung!. Maj:t bemyndigat

chefen för landtförsvarsdepartementet att efter samråd med cheferna för

sjöförsvars- och ecklesiastikdepartementen tillkalla sakkunniga för att inom

nämnda departement biträda med verkställande af utredning''och utarbetande

af förslag till bestämmelser i syfte bland annat att bereda medellösa

familjeförsörjare, för hvilka värnpliktstjänstgöringen medförde olägenhet,

bättre tillfälle, än som för närvarande är dem tillförsäkradt, att utan

hinder af nämnda tjänstgöring sörja för de sinas uppehälle. Då alltså

de i ifrågavarande motioner berörda ämnen äro föremål för Kungl. Maj:ts

särskilda öfvervägande, får utskottet hemställa,

Utskottets

yttrande.

att förevarande motioner icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 mars 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Herr Olsson i Broberg har begärt få här antecknadt, att han icke

deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bih. till BiJcsd. Prot. 1910. 7 Sami. 29 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.