Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kuvgl. Maj:t angående sådan förändring i gällande förordning angående utvidgad näringsfrihet att tillstånd erfordras för anläggning eller utvidgning af bryggeri eller vinfabrik.

1910-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1910:41, Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kuvgl. Maj:t angående sådan förändring i gällande förordning angående utvidgad näringsfrihet att tillstånd erfordras för anläggning eller utvidgning af bryggeri eller vinfabrik.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande Nr 41.

Nr 41.

Ankom till Riksdagens kansli den 29 april 1910, kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kuvgl.

Maj:t angående sådan förändring i gällande förordning

angående utvidgad näringsfrihet att tillstånd erfordras

för anläggning eller utvidgning af bryggeri eller vinfabrik.

Uti en inom Andra kammaren afgifven och till lagutskottet hänvisad

motion, nr 116, hafva herrar Ernst Beckman, K. G. Gez. von Schéele,

Robert Johansson, Oskar Berg, J. Byström, Bernhard Eriksson, Jakob

Pettersson och Johan Ericsson hemställt,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke den förändring borde

vidtagas i kungl. förordningen om utvidgad näringsfrihet den 18 juni

1864, att såsom villkor för anläggning och drifvande af nytt bryggeri eller

bryggerifilial eller vinfabrik, så ock för utvidgning af dylik industriell anläggning,

uppställdes det särskilda villkor, att tillstånd därtill på ansökan

meddelats af Konungens befallningshafvande, som skulle vara skyldig öfver

ansökningen inhämta yttrande af magistrat och stadsfullmäktige eller allmän

rådstuga i stad samt af kommunalnämnd och kommunalstämma på

landet, samt att dylikt tillstånd icke skulle kunna af Konungens befallningshafvande

meddelas, därest ansökningen därom blifvit afstyrka i Stockholm

af stadsfullmäktige samt å annan ort af båda de kommunala myndigheter,

som i ärendet hörts.

Till stöd härför har anförts följande:

»Enligt det statsrådsprotokoll, som åtföljer Kungl. Maj:ts proposition

nr 10 vid denna riksdag angående ändrad lydelse af 14 och 29 §§ i

nådiga förordningen den 10 juni 1905 angående försäljning af vin och öl,

har Konungens befallningshafvande i Jönköpings län, vid afgifvande afyttrande

i anledning af den Riksdagens skrifvelse, som föranledt samma

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 41.

9

kungl. proposition, anfört bland annat, att kommunerna å länets landsbygd

i allmänhet sökt att frigöra sig från rusdrycksförsäljning, men att

ölförsäljning till afhämtning emellertid ansenligt ökats vid de bryggerier,

som funnes i några större stationssamhällen i länet. Ett par af dessa

bryggerier hade äfven, sedan lagstiftningen infört lokalt veto beträffande

utskänkning af Öl och öltappningsaffärer på landsbygden, blifvit anlagda

såsom filialer till ett stort bryggeri i länet. Vid alla dessa bryggerier

såldes Öl till afhämtning i stor myckenhet, och eu mängd af det inköpta

ölet utdruckes sedan, till stor förargelse för mången, på gator och gårdar

eller i parker i samhällena eller ock å landsvägar eller promenader i samhällenas

närhet. Emellanåt inträffade då äfven ordningen störande uppträden.

Med afseende å filialbryggerier vore det naturligtvis synnerligen

svårt att utöfva kontroll öfver att icke moderbryggeriets Öl där försåldes.

Den kommunerna i förordningen tillerkända rätten att förhindra ölförsäljning

blefve således illusorisk å de orter, där bryggerier funnits eller anlades.

I särskild! hög grad framträdde detta förhållande, då bryggeri

anlades på en plats, där kommunen afslagit ansökningar om tillstånd till

utskänkning och försäljning till afhämtning, samt därigenom trott sig

blifva fri från all rusdrycksförsäljning inom kommunen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes åsikt borde genom

lagstiftningen tillses, att det lokala veto, som redan i lag tilldelats

kommunalstämma och kommunalnämnd, då dessa vore af samma mening,

ej kunde på ofvannämnda sätt beröfvas en stor del af sin åsyftade

verkan.

För sådant ändamål borde till en början öltillverkningen upphöra

att vara en fri näring. Bryggeri borde sålunda icke få anläggas, utan

att tillstånd därtill erhållits efter kommunalmyndigheternas hörande, och

det syntes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande vara önskvärdt, att

de kommunala myndigheterna äfven i detta fall tillerkändes rätt att utöfva

lokalt veto enligt de grunder, som i 7 § 4 mom. och 13 § 3 mom.

i förordningen vore angifna beträffande där omförmälda ölförsälininffsrättigheter.

Riktigheten af de utaf Konungens befallningshafvande i Jönköpings

län sålunda meddelade sakförhållanden kan vitsordas af åtskilliga bland

Riksdagens ledamöter beträffande ej blott nämnda län, utan äfven flera

andra delar af riket. Det af Konungens befallningshafvande i Jönköpings

län föreslagna korrektivet mot ifrågavarande missförhållande — öltillverkningens

upphörande att vara en fri näring — synes därför för hela rikets

vidkommande vara väl förtjänt att tagas under allvarligt öfvervägande.

För så vidt icke lagens bud om rätt för de kommunala myndigheterna

Bill. till Likså. Prot. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 38 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

10 Lagutskottets Utlåtande Nr 41.

att förhindra etablerandet af utförsäljning i en kommun skall blifva en

död bokstaf, synes det vara nödvändigt, att dessa myndigheter jämväl

tillerkännes rätt att inlägga sitt veto mot nya bryggeriers inrättande. Hvad

sålunda anförts om bryggerier gäller uppenbarligen äfven om vinfabriker.»

Ifrågavarande motion synes vara föranledd af Konungens befallningshafvandes

i Jönköpings län utlåtande öfver Riksdagens skrifvelse den 9

april 1908, som ligger till grund för Kungl. Maj:ts proposition nr 10 till

innevarande Riksdag angående ändring i 14 och 29 §§ i förordningen angående

försäljning af vin och öl. Propositionen, hvilken i ett annat,

denna dag afgifvet utlåtande af utskottet behandlats, har till ändamål att

förekomma oordningar, som kunna följa af bryggeriernas rätt att till afhämtning

försälja sin tillverkning.

I anledning af bemälde Konungens befallningshafvandes i motionen

närmare berörda utlåtande anförde chefen för finansdepartementet till det

statsrådsprotokoll, som åtföljde nämnda proposition, följande:

»Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län har visserligen

ifrågasatt, att själfva bryggerihandteringen borde göras beroende

af koncession. Ehuru ett sådant förslag egentligen faller utom ramen för

den af Riksdagen gjorda framställningen, skall jag dock tillåta mig framhålla,

hurusom en dylik åtgärd under rådande förhållanden icke skulle i

stort sedt komma att befordra nykterheten. De klagomål, som legat till

grund '' för Riksdagens förevarande framställning, hafva i allmänhet icke

utgått från städer och större stadsliknande samhällen, där de större bryggerierna

äro att söka, utan från landsbygden. Faran för anläggning af filialeller

småbryggerier å landsbygden torde emellertid numera vara i det

närmaste utesluten. Redan med den år 1907 vidtagna förhöjning af minimiskattesatsen

för det i bryggd använda maltet har uppförandet af nya

mindre bryggerier upphört. Så mycket mera torde man hafva anledning

antaga att, sedan med innevarande år, vid den allmänna förhöjningen af

maltskatten, minimiskattesatsen bestämts till 17 öre för kilogram malt

samt bryggeri ändock skall ansvara för ett dagligt minimiskattebelopp af

6 kronor, frestelsen att anlägga mindre bryggerier helt och hållet försvunnit.

Men äfven om man redan hade gjort eller för framtiden gjorde

brvggeris anläggande beroende på tillstånd, skulle naturligen återkallelse

af” sådant tillstånd icke kunna ske under samma enkla former, som återkallelse

af tillstånd till försäljningsrättighet. I hvarje fall måste hänsy
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 41.

11

nen till arbetarestammen, till det i bryggeriet nedlagda kapitalet in. m.

verka återhållande vid pröfning af fråga om tillstånds återkallande.»

Af skäl, som departementschefen framhållit, torde anläggande af

mindre bryggerier hädanefter endast sällan ifrågakomma.

Såsom departementschefen erinrat, komma äfven, då fråga uppstår

om nedläggande af.en påbörjad bryggerirörelse, helt andra omständigheter

i betraktande än vid fråga om återkallande eller förverkande af ett meddeladt

tillstånd till utskänkning eller försäljning af Öl. Möjligheten att

ingripa gent emot ett bryggeri, hvars anläggande enligt af motionärerna

föreslagna regler en gång vid något tillfälle tillåtits, lär därför blifva väsentligen

mer begränsad än, då fråga är om ingrepp i en bestående utskänknings-

eller försäljningsrätt. Vid sådant förhållande kan det ifrågasättas,

huruvida i nykterhetens intresse något verkligen vore att vinna

genom sådana åtgärder, som motionärerna påyrka.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion ej måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 april 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Reservation.

Herrar Widén, Lindhagen, Pettersson från Södertälje, Berggren, Jansson

i Edsbäcken och Olsson i See hafva anfört följande:

»Vi hafva ansett, att förevarande motion bort af utskottet tillstyrkas,

därvid vi emellertid ansett tveksamt, huruvida icke stadgandena om sådant

tillstånd, som föreslås, rättare böra hafva sin plats i förordningen om

tillverkning af maltdrycker. Då vi därjämte anse det böra blifva föremål

för utredning, i hvad män de ifrågasatta bestämmelserna böra gälla äfven

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Lagutskottets Utlåtande Nr 41.

utvidgning af förutvarande anläggningar, hafva vi ansett, att utskottet

bort hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att K. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida

för anläggning af bryggeri eller vinfabrik må

erfordras tillstånd af Konungens befallningshafvande

efter inhämtande af vederbörande kommunala myndigheters

till- eller afstyrkande yttrande i enahanda ordning,

som sägs i 7 § 3 och 4 mom. af kungl. förordningen

den 9 juni 1905 angående försäljning af vin och

öl, därvid äfven bör tagas i öfvervägande, i hvad man

detta bör gälla äfven för mera betydande utvidgning af

förutvarande dylik anläggning, samt för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill detta öfvervägande kan föranleda.

»

Herrar Ridderbjelke och Ersson hafva anhållit få antecknadt, att de

icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

101001 Stockholm 1910. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.