Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande Nr 50

1910-05-19 · 113 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 104 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1910:50, Lagutskottets Utlåtande Nr 50

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till Riksdagens kansli den 20 maj 1910 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition med förslag

till lag om föreningar, lag om ändrad lydelse af 22 kap.

14 § och 23 kap. 4 § strafflagen, lag om ändrad lydelse

afl 11 kap. 15 § rättegångsbalken, lag om ändrad lydelse

afl 10 § i förordningen om tioårig preskription och om

årsstämning den 4 mars 1862 samt lag om ändrad

lydelse af 8 § i lagen angående förbud i vissa fall för

bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj

1006, dels ock i anledning där af väckta motioner.

Genom en den 4 mars 1910 dagtecknad proposition, nr 83, har

Kungl. Maj:t under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga nedan intagna

förslag till lag om föreningar, lag om ändrad lydelse af 22 kap.

14 § och 23 kap. 4 § strafflagen, lag om ändrad lydelse af 11 kap.

15 § rättegångsbalken, lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen

om tioårig preskription och om årsstämning den 4 mars 1862 samt lag

om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående förbud i vissa fall för bolag

och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft i anledning

af nämnda proposition väckta motioner inom Första kammaren

nr 72 af herr Joll. Nilsson samt inom Andra kammaren nr 260 af herr

A. J. Christiernson, nr 261 af herrar Ernst Blomberg, Ernst Söderberg,

Herm. Lindqvist och Hjalmar Branting, nr 262 af herr A. Åkerman,

Bih. till Likså. Prof. 1910. 7 Samt. 1 Afl. 46 Höft. (Nr 50). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

ur 268 af herr Jakob Pettersson från Södertälje, nr 264- af herr Jöns

Jönsson i Slätåker och nr 266 af herr J. Byström.

Herrar

Nilssons och

Jönssons

motioner.

Herrar Nilsson och Jönsson hafva i sina lika lydande motioner

anfört följande:

»I proposition nr 83 har Kungl. Maj:t framlagt förslag till lag om

föreningar. Detta förslag innebär i flera afseenden väsentliga förbättringar

i jämförelse med nu gällande lag om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895, men då uti nu framlagda lagförslag

icke tillbörlig hänsyn tagits till de erfarenheter, som vunnits

inom landtmännens under de senare åren så storartadt utvecklade föreningsröi*else,

tillåter jag mig här nedan framhålla några synpunkter, som

jag anser böra komma till uttryck i den nya föreningslagen.

Enligt nu gällande lag kunna medlemmarna icke bindas vid en

förening under längre tid än högst två år från inträdet och denna bestämmelse

är bibehållen uti det föreliggande lagförslaget. För en förening,

som bildas i syfte att anlägga ett större industriellt verk, såsom

ett exportslakteri, eu torfströfabrik o. d., eller hvars verksamhet är i

högre grad beroende af konjunkturerna, är det af mycket stor betydelse,

att föreningen kan binda sina medlemmar för eu något längre tid än

två år, så att icke ogynnsamma konjunkturer, synnerligast under föreningens

första verksamhetsår, då föreningens ställning är svagast och

dess utgifter för organisation in. m. äro störst, kunna föranleda ett

större antal medlemmar att utträda ur föreningen och därigenom tvinga

densamma att upphöra med sin verksamhet.

I Danmark, som ju är föregångslandet på andelsrörelsens område,

bruka de personer som bilda en ny förening förbinda sig att tillhöra densamma

under fem år och afkunna en för samma tid gällande förbindelse.

Då någon olägenhet häraf icke försports, utan tvärtom eu sådan bestämmelse

gifvit ökad stadga och större förtroende åt hela företaget, vore

det af icke ringa betydelse för föreningsrörelsens sunda utveckling i vårt

land, om det i en förenings stadgar kunde föreskrifvas, att medlemmar

icke ägde rätt att utträda förr än fem år efter inträdet.

För skärpning af medlemmarnas ansvar fordras enligt förslaget,

i likhet med nu gällande lag, att alla medlemmarna därom skola

förena sig.

Denna bestämmelse gör det praktiskt taget omöjligt för de stora

andelsföreningarna med deras tusental af medlemmar att öka medlemmarnas

ansvarighet, om detta i och för utvidgning af föreningens verksamhet

eller af annan anledning skulle finnas önskvärdt, tv det behöfves

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 3

ju endast, att en enda medlem sätter sig- däremot, så förfaller hela

förslaget.

Den enda utväg, som nu i dylika fall står till buds, är att först

upplösa föreningen och därefter bilda en ny förening med större ansvarighet.

Detta är dock en alltför riskabel och omständlig utväg, för

att den annat än i yttersta nödfall skulle blifva använd.

Skärpning af medlemmarnas ansvarighet bör därför kunna beslutas

på föreningsstämma med kvalificerad majoritet. I Tyskland kan

dylik höjning af medlemmarnas ansvarighet beslutas å föreningsstämma

med två tredjedelars majoritet, men då dylik majoritet uti nu

gällande lag erfordras för annan stadgeändring och då det för beslut

om skärpning af medlemmarnas ansvarighet bör fordras allmännare

anslutning från medlemmarnas sida till därom väckt förslag, håller jagföre,

att beslut om skärpning af medlemmarnas ansvarighet bör beslutas

å två på hvarandra följande sammanträden, däraf minst ett ordinarie,

och å det, som sist hållits, biträdts af minst tre fjärdedelar af de röstande.

De medlemmar, som ej vilja finna sig i ett dylikt beslut, äga rätt

att utträda ur föreningen och böra ej kunna åläggas att åtaga sig den

ökade ansvarigheten, om de inom viss tid, efter det att beslutet fattats,

anmäla sig till utträde ur föreningen, så snart detta enligt stadgarna

kan äga rum.

I föreliggande lagförslag har Kungl. Maj:t föreslagit ett försvårande,

i jämförelse med nu gällande lag, af beslut om stadgeändringar,

som röra föremålet för föreningens verksamhet, medlems rättighet att

utträda ur föreningen samt grunderna för medlems uteslutande, för

utöfvande af rösträtt, för användning af årsvinster in. m., i Itvilka afseenden

föreslagits, att beslut om sådan stadgeändring måste biträdas

af samtliga röstande vid det sista af tvenne sammanträden.

I allmänhet böra ändringar af en förenings stadgar icke försvåras,

och då nu gällande bestämmelse om två tredjedelars majoritet vid det

sista af tvenne sammanträden synes fullt betryggande och icke gifvit

anledning till något missbruk, synes det mig lämpligare, att nu gällande

lags lydelse i detta afseende bibeliålles.

Registreringen af föreningar med personligen ansvariga medlemmar

är enligt nu gällande lag synnerligen tidsödande och besvärlig både

för föreningarna och registreringsmyndigheten, men någon ändring i denna

omständliga procedur är icke i lagförslaget ifrågasatt. Det synes dock,

som om det skulle kunna vara tillräckligt med en bestämmelse motsvarande

den, som finnes i aktiebolagslagen, nämligen att styrelsen skulle

vara pliktig att föra eu förteckning öfver föreningens medlemmar med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

angifvande af antalet af deras insatser, hvilken skall på anfordran hållas

för allmänheten tillgänglig. En sådan förteckning blefve säkerligen

lika betryggande som, men betydligt mera upplysande än det hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande förda registret, i hvilket endast angifvas

medlemmarnas namn och hemvister.

Den nuvarande registreringsskyldigheten inom föreningar med begränsad

personlig ansvarighet verkar för närvarande så afskräckande, att många

af de under de senaste åren bildade föreningarna, hvilka borde hafva

valt denna ansvarighetsform, föredragit att låta inregistrera sig såsom

föreningar utan personlig ansvarighet. Sker ingen ändring i den nya lagen,

är det sannolikt, att föreningar med begränsad personlig ansvarighet,

alltså den form, som borde i främsta rummet uppmuntras, blifva rätt

sällsynta.

Då tvekan uppstått, huruvida nu gällande lag medgåfve medlem rätt

att minska antalet af sina insatser i föreningen, bch ett dylikt medgifvande

af registreringsmyndigheten i ett län ansetts stridande mot

lagen, torde i den nya lagen höra införas en uttrycklig bestämmelse,

att medlem är berättigad att öka eller minska antalet af sina insatser

i föreningen.

Slutligen tillåter jag mig föreslå, att ordet »insats» öfverallt där

det förekommer måtte utbytas med ordet »andel», som ofta användes i

föreningarnas firmanamn och som i dagligt tal användes för att beteckna

en förening af ekonomisk natur.

På grund af hvad sålunda anförts, får jag hemställa, att Riksdagen,

med anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 83 med förslag

till lag om föreningar, ville antaga förslaget med följande ändrade

lydelse af §§ 11, 13, 53, 56, 80 och 81.

§ 11-

Öfver föreningens medlemmar skall genom styrelsens försorg

hållas förteckning, däruti medlemmarna betecknas med nummer i löpande

följd; skolande i ekonomisk förening denna förteckning upptaga jämväl

det antal insatser, hvarmed hvarje medlem deltager i föreningen. Sådan

förteckning etc.

§ 13-

Medlem i ekonomisk förening äger att, efter egenhändigt underskrifven

uppsägning, utträda ur föreningen; dock må i stadgarna kunna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

föreskrifyas, att uppsägning- ej får ske förrän efter viss tid, högst fem

år från inträdet i förenine-en.

O

Medlem vare obetaget att öka eller minska antalet af sina insatser

i föreningen, därvid bestämmelserna om inträde och utträde ur föreningen

i tillämpliga delar skola gälla.

§ 53.

Beslut om ändring af ekonomisk förenings stadgar vare ej giltigt,

med mindre samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet fattats

å två på hvarandra följande sammanträden, däraf minst ett ordinarie, och

å det sammanträde, som sist hållits, biträdts, där fråga är om beslut, hvarigenom

medlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser skärpes, af

minst tre fjärdedelar af de röstande och, där fråga är om annat beslut,

af minst två tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse

ej ma ändras utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande

andras.

§ 56.

Beslut ony ändring af föreningens stadgar skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar,

af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade

namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i

ärendet.

Beslut om sådan ändring af ekonomisk förenings stadgar, att medlemmarnas

ansvarighet skärpes eller deras förpliktelse att erlägga utgifter

till föreningen ökas, må ej tillämpas mot medlem, som icke bidragit

till beslutet och uppsäger eller anmäler sig till utträde ur föreningen

inom fyra -veckor från det beslutet fattades eller, såvidt angår medlem

i ekonomisk förening, enligt hvars stadgar medlem vid utgången af

sagda tid ännu icke äger uppsäga sig till utträde, vidtager sådan åtgärd,

så snart han är därtill berättigad.

Beslut, som innefattar nedsättning af de i ekonomisk föreninggjorda

insatsernas belopp eller lindring af den i sådan förening med
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

lemmarna enligt stadgarna åliggande skyldighet att i föreningen göra

insats eller inskränkning i den personliga ansvarighet för föreningens

förbindelser de enligt stadgarna åtagit sig, må ej gå i verkställighet,

förrän ett år förflutit från det besluta registrerades.

Utgår.

Utgår.»

§ 80.

§ 81.

Herr

Christiernsons

motion.

Herr Christiernson har i sin motion anfört följande:

»Den korta tid af femton dagar, som med innevarande riksdagsperiod

gäller för motions väckande med anledning af under Riksdagens

lopp aflämnad kungl. proposition, gör det ofta ytterst svårt för den

enskilde riksdagsmannen att tillräckligt grundligt motivera sina motionsvis

framförda yrkanden. Särskildt tydligt framträder detta missförhållande,

då fråga är om af regeringen framlagda vidlyftiga lagförslag.

Så till exempel Kungl. Maj:ts proposition nr 83. Denna proposition,

en diger lunta på 194 sidor oktav, innehåller dels en fullständig förändring

af nu gällande bestämmelser angående ekonomiska föreningars

verksamhet, dels en ny lag om ideella föreningars verksamhet jämte

ändringar i åtskilliga af dessa föreningslagar berörda lagrum. Huruvida

den juridiskt bildade fackmannen är i stånd att på femton dagar

kritiskt granska så omfattande lagförslag som här ifrågavarande, är

jag icke i stånd att afgöra, men för en vanlig dödlig lär en dylik

granskning icke vara möjlig. Kommer härtill, att motionstiden, som

denna gång är fallet, fullständigt sammanfallit med påsktiden, då lagstiftaren

under sin hemvistelse i allmänhet är fullständigt upptagen af

andra göromål, kan man med skäl påstå, att motionsrätten varit ett

delvis tomt sken.

Vid läsningen af propositionen nr 83 har jag nödgats, för att åtminstone

kunna göra eu del nödvändiga yrkanden, inskränka min granskning

till en af lagförslagets delar och då valt den angående ekonomiska

föreningar. Då emellertid denna granskning gifvit vid handen, att lagförslaget

är behäftadt med högst väsentliga brister, verkliga försämringar

i nu gällande bestämmelser, som jag efter ett mångårigt styrelsemedlemsskap

i det ekonomiska föreningslifvet med erfarenhetens rätt kan

påstå, har jag ej hunnit att till denna dag, sista motionsdagen, affatta

eu fullständig motivering öfver de beliöfliga ändringarna. Jag får där
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

för nu inskränka mig till att framföra mina yrkanden och anhåller att

senare få aflämna en motiverad framställning till dessa yrkanden.

Med hänvisning till hvad jag sålunda anfört, får jag vördsamt

hemställa,

att Riksdagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 83

angående lag om föreningar måtte besluta här nedan

angifna ändringar, afseende:

l:o) beträffande § 1:

att tredje och fjärde styckena måtte erhålla följande

lydelse:

afsätta alster af medlemmarnes eller föreningens verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna eller lokaler å föreningen eller

2:o) beträffande § 3:

att första mom. måtte erhålla denna lydelse:

Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, må allenast mot kontant

betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad

sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, som

hufvudsakligen afsätter alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet

eller har till uppgift att i parti tillhandahålla andra föreningar

varor.

3:o) beträffande § 8, att punkt 7) må erhålla

följande lydelse:

7) Huru stor del af förenings årsvinst, som minst skall afsättas till

reservfond, och, därest reservfonden är till sin storlek begränsad, det belopp

vid hvithet afsättning må kunna upphöra, eller ock angifvande af att

reservfonden till sitt belopp icke är begränsad, då den stadgade afsättningen

skall äga rum, såvida vinst uppstått.

4:o) beträffande § 11:

att andra stycket »sådan förteckning — — —

om densamma» må helt utgå.

5:o) att § 20 må erhålla följande lydelse:

Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare

mån, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

granskade räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp,

som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till

betalning förfallna, jämte reservfond och andra fonder. Varder vinstutdelning

beslutad och verkställd i strid med livad sålunda stadgats

eller med bestämmelse i föreningens stadgar, vare de, som uppburit

sådan utdelning, skyldige att återbära densamma och ansvara därjämte,

en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan

uppkomma.

6:o) att § 21 erhåller följande lydelse:

Öfver förenings vinstmedel eller öfriga tillgångar förfogar föreningssammanträde

i den mån föreningens stadgar eller denna lag icke

lägga hinder i vägen därför.

7:o) att § 23 tredje mom. må erhålla denna

lydelse:

Ledamot af styrelsen för ekonomisk förening skall vara medlem i

föreningen; dock må, där bolag eller annan samfällighet är medlem i

föreningen, delägare i samfällighet vara ledamot af föreningens styrelse.

8:o) att § 24 andra mom. ändras sålunda:

Ledamot af styrelsen för ekonomisk förening må ej utses för

längre tid än fyra år.

9:o) att § 40 tredje mom. formuleras på följande

sätt:

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst; dock kan förening utan hinder af detta stadgande besluta

om helt aflönande afl en eller flera revisorer.

10:o) att § 41 mom. 2 erhåller följande lydelse:

Hvad i 40 § 3 mom. och 4 mom. 2 punkten är stadgadt gälle

ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare

sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla arfvode i likhet med

öfriga revisorer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 9

ll:o) att § 42 mom. 3 formuleras sålunda:

Revisorer^ skola afgifva eu af dem underskrifven berättelse öfver

granskningen, hvilken berättelse skall genom styrelsens försorg framläggas

å förening ssammanträde jämte styrelsens därvid fogade förvaltningsberättelse.

12:o) att § 44 mom. 3 måtte helt utgå.

13:o) att § 53 mom. 1, 2 och 4 helt utgå, samt

att paragrafen i öfrigt erhåller följande lydelse:

Beslut om ändring af stadgarne vare ej giltigt, med mindre

beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som sist hålles,

biträdts af minst två tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagd!, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande, må

ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande ändras.

14:o) att § 55 helt utgår.

15:o) att §57 mom. 2 utgår.

16:o) att § 58 helt utgår.

17:o) att § 79 mom. 2 utgår.

18:o) att i § 99 bötessummans maximum bibehålies

vid sin nuvarande storlek ett tusen kronor.

att § 99 punkt 3 utgår.

19:o) att första stycket af § 100 erhåller följande

lydelse:

Asidosättes föreskrift, som i 33 §, 42 § 1 inom., 56 § 1 mom.

77 § 1 inom., 80 § 1 mom. eller 81 § är meddelad,

samt att sista stycket i § 100 må erhålla följande

lydelse:

Förseelse mot 42 § 1 mom. eller 67 § 2 mom. må åtalas allenast

af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl föreningen

som hvarje medlem däld.

Bih. till Puksd. Prof. 1910. 7 Sami 1 Afd. 46 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande Nr 50-

20:o) att till § 100 fogas ett nytt mom. af ungefärligen

följande lydelse:

I de fall, där föreningen genom sin verksamhet ådrager sig ansvarspåföljd,

som icke är att hänföra till bestämmelserna i denna lag, drabbe

ansvaret styrelsens ordförande, såvida han icke gitter visa, att styrelsen

i sin helhet är delaktig i ansvaret.

21:o) att i lagen inryckes en paragraf, som tydligen

uttalar, att inregistrerad förening äger rätt att

på de närmare villkor, som stadgas i § 3, idka handel

med icke medlemmar.

*

Vederbörande utskott anmodas att vidtaga de omredigeringar, som

kunna anses behöfliga.»

Herr Blom- Herr Blombergs m. fl. motion är af följande lydelse:

bergs m. fl. )>J Kungl. Majds proposition nr 83 föreslås antagandet af en lag

motion. föreningar och deras registrering. Sedan 1895 har som bekant gällt

en lag om vissa ekonomiska föreningar. I anledning af Riksdagens

skrifvelse 1899 uppdrogs åt eu särskild kommitté att utarbeta dels förslag

till lag om föreningar för annan än ekonomisk verksamhet, dels

ock förslag till lag beträffande kontroll öfver vården och förvaltningen

af så kallade fromma stiftelser. Denna kommitté afgaf den 21 december

1903 bland annat förslag till lag om föreningar för annan än ekonomisk

verksamhet eller, som namnet sedermera blifvit, ideella föreningar,

d. v. s. föreningar, som fullfölja ett religiöst, välgörande, politiskt,

socialt, vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande

af vrkesangelägenheter eller eljest har annat ändamål än att genom

ekonomisk verksamhet främja medlemmarnes ekonomiska intressen.

Med kommitterades förslag afsågs sålunda att stifta en särskild

lag för sistnämnda slag af föreningar. De skilja sig ju väsentligt från

dem, för hvilka lagen om ekonomiska föreningar af 1895 var afsedd.

Som af Kungl. Maj ds proposition framgår, har i nämnda hänseende

emellertid en annan väg sedan beträdts, i det att den nu föreslagna

lagen skall afse att gälla alla slag af föreningar, med allenast de undantag,

som finnas i lagen angifna, och sålunda skall omfatta såväl de ekonomiska

som de ideella föreningarne. I lagen äro vissa bestämmelser

gällande enbart för de ekonomiska föreningarne, vissa bestämmelser blott

för ideella och öfriga åter äro gemensamma för de båda slagen af föreningar,

allt sammanfördt om hvartannat i lagen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 11

Vi kunna icke dela den uppfattning som i propositionen framförts,

att lagförslaget härigenom skulle ha vunnit i lättfattlighet och öfverskådlighet.

Tvärtom synes lagen härigenom blifva invecklad och svårförstådd

i hög grad. Svårigheterna häraf framstå klart när man betänker,

att med denna lag afses att omfatta nya stora områden af föreningsväsendet

i vårt land, och det kraf på lagens lättfattlighet och enkelhet,

som härvid uppställer sig, hade helt visst bättre blifvit tillgodosedt och

lättare ernådt genom att icke blanda ihop bestämmelserna för de båda

slagen af föreningar i en enda lag.

Detta sammanblandande synes äfven haft en annan rätt betänklig

följd. Vid förslagets slutliga utarbetande synes en sträfvan uppstått att

få så många bestämmelser som möjligt gemensamma för de båda slagen

af föreningar, hvaraf åter följt, att bestämmelserna för de ideella föreningarne,

hvilka vi här närmast åsyfta, blifvit i många fall olämpliga

och onödigt betungande, ja, i en del fall omöjliga för många föreningar

att efterfölja och tillämpa.

Genom stadgandet i förslagets § 107, om att föreningar, som icke

låta registrera sig enligt lagens bestämmelser, icke kunna inför domstol

eller annan myndighet göra fordran eller annan rättighet gällande, inträder

i stor utsträckning ett faktiskt registreringstvång. Men att snöra

in en mängd föreningar i en så trång ram som i förevarande förslag

är fallet, innebär för hela vårt föreningsväsende en allvarsam fara.

Föreningsväsendet har i hög grad bidragit att höja folket, och

det bör ligga i statsmakternas intresse att icke genom onödiga och trakasserande

bestämmelser lägga hinder i vägen för dess utveckling. Man

bör ock ihågkomma, att en mycket stor del af den föreningsverksamhet,

som förevarande lagförslag berör, omfattas af folkets bredare lager.

Kroppsarbetare och med dem jämnställda hafva i stor utsträckning

ägnat sig åt föreningsverksamhet på skilda områden, och medlemmar af

nämnda samhällsklass styra och förvalta dessa föreningar. Blifver förevarande

kungl. proposition upphöjd till lag, blir detta deras arbete betydligt

svårare. Det skulle i en mängd fall bli så godt som omöjligt

att affatta stadgarne utan biträde af juridiskt bildade personer. Och

föreningsmedlemmarne komma att snafva öfver de olika bestämmelserna

i den ingalunda lättfattliga eller öfverskådliga lagen, omedvetet försumma

föreskrifter, som där äro gifna, utan att vara nödvändiga, men

hvilka föreskrifters försummande eller öfverträdande i en del fall medföra

böter. Svårt skall det vara, för att blott taga ett exempel, för

många att förstå nödvändigheten utaf — då det gäller en ideell förening

— att, såsom i § 44 stadgas, styrelsen måste hafva protokollet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

för föreningssamman trädet färdigt och för medlemmarna tillgängligt

ovillkorligen senast två veckor därefter, vid äfventyr af böter från 5

till 500 kronor. Detta är ju det rena trakasseriet.

1 en hel del fall inför lagförslaget nya och tunga former, mot

dem som tidigare varit gällande, och bryter den häfd, förut utvecklat

sig och som skapat en vana vid lättare former och bestämmelser. Hvarje

ändring i styrelsens sammansättning (§ 33), hvarje liten ändring i föreningens

stadgar (§ 56), skall ofördröjligen anmälas till registrering, i

annat fall blir det böter.

I förutnämnda § 44 stadgas, att vid föreningssammanträde må icke

förekomma annat ärende till afgörande, än som i kallelsen till sammanträdet

angifvits eller enligt stadgarne skall förekomma. I många fall

äger en sådan praxis nu icke rum, och det torde väl vara en långt

gången formalism, att hvarje äfven det minsta ärende, som vid ett sammanträde

väclces, hur nödvändigt det än må vara, ej skall få då afgöras,

därför att det ej angifvits i kallelsen.

Det har icke varit oss möjligt att med nuvarande korta motionstid

mera i detalj ingå i kritik af förslaget, utan hafva vi här blott anfört

några exempel på orimliga konsekvenser af dess stadganden. Äfven

om de olägenheter, som den föreslagna lagen genom sina alltför

stränga bestämmelser skapar, i en del fall kunna synas hvar för sig

vara af mindre betydelse, bilda de dock tillsammans en kedja af svårigheter,

hvars nödvändighet på intet sätt kan ådagaläggas, men som lägga

hinder i vägen för föreningslifvets utveckling.

Granskar man särskild! förslaget ur fackföreningsrörelsens synpunkt,

som för oss är allra mest angeläget, blir totalorndömet, att det bildar

en alldeles för trång ram för våra fackföreningar för att tillfredsställande

ordna sina inre förhållanden, ja, man kan väl säga, att dess olägenheter

på detta område ännu bjärtare framträder än på en del andra,

enär de bestämmelser, lagen uppställer, afvika i många fall från den

praxis, som under de 20 å 30 år, detta föreningsväsende funnits, utvecklat

sig till ganska mycken fasthet. I vissa fall torde lagens bestämmelser

till och med bli rent omöjliga att efterkomma.

Bestämmelserna i § 54 skola t. ex. medföra, att ett fackförbund

icke skall kunna genomföra någon som helst ändring af sina stadgar,

med mindre än att två kongresser hållits och beslutet sista gången

fattats med % flertal. Då kongresser på grund af kostnaderna m. in.

icke hållas oftare än hvart annat eller hvart tredje år, skulle en aldrig

så nödvändig ändring af stadgarna icke kunna genomföras utan lång

tidsutdräkt och däraf följande svårigheter. Bestämmelsen i samma paragraf

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets inlåtande Nr 50. 13

om kvalificerad majoritet för stadgeändring borde icke vara tvingande,

utan hvarje organisation äga att själf härom afgöra. Oss veterligen bär

ingen olägenhet försports af att hittills i många fall äfven sådana

ärenden kunnat afgöras med enkel majoritet.

En annan bestämmelse, som, särskild! då det gäller de ideella föreningarne,

måste väcka stora betänkligheter, är att enligt § 57 hvarje

beslut, som någon enda medlem anser icke ha tillkommit i behörigordning

eller eljest strida mot ifrågavarande lag eller föreningens stadgar,

kan öfverklagas vid domstol, och äger då denna jämväl att förordna, att

det klandrade beslutet ej må verkställas. Ett perspektiv öppnar sig

här af ingalunda hugnesam art för föreningarne. Ett begånget formfel

— äfven af obetydligt slag — kan ju anses medföra, att beslutet ej tillkommit

i »behörig ordning» och kan alltså ha ofvannämnda följd, jämte

det att måhända beslutet uppskjutes, hvilket i praktiken många gånger

kan göra detsamma värdelöst. Det synes oss uppenbart, att den enskilde

medlemmen här tilldelats en rent orimlig rätt att trakassera den föreninglian

tillhör och till och med förlama hela dess verksamhet.

Enligt 77 § skall en förening anses upplöst vid viss tid, om den

sättes i konkurs och ej öfverskott finnes. Hvad detta skall tjäna till,

när det gäller en ideell förening, är svårt att förstå. Ett dylikt äfventyr

kan också medföra svårigheter ocli obehöriga påföljder.

Utom lagens uppenbart farliga bestämmelser, saknas icke otydligheter.

Huru kommer det t. ex. att ställa sig i fråga om en centralorganisation

i förhållande till dess underafdelningar och deras medlemmar? Skall

med bestämmelsen i § 11 följa, att t. ex. ett fackförbund skall föra förteckning

öfver hvarje person, som genom underafdelningarne är ansluten

till detsamma, torde det bli hart när omöjligt att åstadkomma en sådan

förteckning, som i de flesta fall endast förts i afdelningarne.

i fråga om medlemmars utträde, bestämmelser som beröra afgifter

och utgifter in. in. skulle väsentliga rubbningar genom lagen göras i

hvad som inom fackföreningsrörelsen vunnit häfd och som den för sig

funnit tjänligt. Medlemmarnes rätt att bestämma om sina egna angelägenheter

skulle högst väsentligt inskränkas och kringskäras, allt utan

någon som helst påvisad nödvändighet.

Det har, som redan nämnts, icke varit oss möjligt att ingå i eu

fullständig kritik af förslagets detaljer, hvarför det här senast anförda

endast är några exempel på hur föga genomtänkt det i verkligheten är

särskild! ur fackföreningarnas synpunkt. För dessa måste det betecknas

som fullständigt oantagligt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Htrr

Åkermans

motion.

14 Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Ställningen blir den, att ofantliga svårigheter uppstå för dessa föreningar,

vare sig de låta registrera sig — och tvingas in genom lagen

i former, som äro för dem i högsta grad olämpliga — eller de icke

registrera sig, med den påföljd, att de väl kunna stämmas inför rätta,

men själfva icke kunna göra några rättigheter gällande.

Icke minst märkligt är sättet för framkomsten af detta lagförslag.

Framläggandet af detsamma nu synes stå i nära samband med förslaget

till lag om arbetsaftal, och det delar med detta den egenskap att ingen

af de korporationer, hvilkas lifsfrågor saken berör, lämnats tillfälle att

på något sätt yttra sig, innan saken nu plötsligt framförts för Riksdagen.

Förslaget har framkommit som ett juristverk utan rot uti och utan tillbörlig

hänsyn till det praktiska föreningslifvet, hvars verksamhet och

funktioner det i en mängd fall uppenbart skulle komma att skada.

Något verkligt behof af en lagstiftning på nu ifrågavarande område

för de ideella föreningarnes del synes öfver hufvud icke föreligga,

sedan rättspraxis alltmera stadgat sig i den riktning, att detta slags

föreningar anses äga rättskapacitet, så snart de skaffat sig någorlunda

fullständiga stadgar. Vid sådant förhållande och då, som ofvan nämnts,

den föreslagna lagstiftningen rörande ideella föreningar skulle insnöra

föreningslifvet i former, som detsamma icke påkallat och öfver hvilkas

verkningar man icke ens vårdat sig om att inhämta deras mening, som

lagen skulle träffa, men indika verkningar redan en första och nödtvungen

hastig granskning visar skulle blifva i många riktningar högst

skadliga, få vi härmed hemställa, att Kung!. Maj:ts proposition nr 83

icke måtte af Riksdagen bifallas.»

Herr Åkermans motion har följande lydelse:

»Till Riksdagens behandling föreligga nu ovanligt många och

viktiga frågor. Det behöfver blott erinras om arbetsaftalslagarna, tulltaxeförslaget,

skattereformen, löneregleringarna för prästerskapet och

tullstaten samt den väntade lagen om sjukkassor, för att enhvar skall

finna att Riksdagens arbete måste blifva afsevärdt förlängdt öfver den

vanliga tiden, om alla dessa förslag skola vinna den grundliga behandling,

som deras stora betydelse nödvändiggör.

Men utom de redan nämnda frågorna har Riksdagen att pröfva

ytterligare en mängd ärenden af mycket stor räckvidd.

Främst bland dessa torde stå två kungliga propositioner med förslag

dels till lag om aktiebolag och dels till lag om föreningar. Det

förra af dessa lagförslag, däri framlägges eu ny lag om aktiebolag, ä,r

af en så genomgripande betydelse för affärslifvet och dessutom så vid
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 15

lydigt, att det med skäl kan ifrågasättas, om Riksdagen verkligen skall

vara beredd att nu antaga nämnda förslag, helst åtskilliga anmärkningar

mot detsamma redan framkommit och flera kunna väntas. Det andra

af de två sist nämnda lagförslagen, nämligen förslaget om lag till

föreningar, innebär en omarbetning af den redan gällande lagen om

ekonomiska föreningar af den 28 juni 1895 till närmare öfverensstämmelse

med den tilltänkta nya aktiebolagslagen samt vill dessutom införa

en fullständigt ny lagstiftning om s. k. ideella föreningar. Då nu detta

förslag till föreningslag, på sätt blifvit antydt, står i intimt samband

med den föreslagna aktiebolagslagen, måste, om den senare fallei’, äfven

föreningslagen förkastas. Men äfven om aktiebolagslagen skulle blifva

af Riksdagen antagen, bör dock enligt min åsikt Kungl. Maj:ts förslag

om lag för föreningar afslås af Riksdagen. Och anhåller jag att i

denna motion få framställa yrkande härom med angifvande i största

korthet af några bland skälen för detta mitt yrkande.

I lagförslaget om föreningar har man, enligt hvad här ofvan

redan blifvit berörd!, i eu gemensam lag sammanfört bestämmelser om

de ekonomiska föreningarna (konsumtions-, produktions-, bostadsföreningar

m. fl.) samt de ideella föreningarna, d. v. s. föreningar, som

fullfölja ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt eller annat sådant

icke ekonomiskt syfte. Redan vid en flyktig granskning af förslaget

finner man, att detta sammanförande i en gemensam lag af föreningar

med så vidt skilda syften varit ett mycket olyckligt grepp. Särskildt

de ideella föreningarna måste blifva lidande på denna anordning. Medan

sålunda ett år 1903 aflämnadt kommittéförslag angående ideella föreningar

omfattar 51 paragrafer — redan detta ett afsevärdt tal — räknar

det nu framlagda kungliga förslaget icke mindre än 112 paragrafer,

hvaraf flera af så invecklad beskaffenhet, att äfven en jurist måste

nedlägga ett ofantligt arbete för att kunna förstå alla dessa detaljerade

bestämmelser och ej råka vilse i denna sannskyldiga laglabyrint. Och

hur det under sådana förhållanden skall gå för menige man, som i det

dagliga lifvet tidt och ofta måste söka vägledning i en sådan lag, är

lätt att föreställa sig. Om mot förmodan förslaget skulle blifva upphöjd!

till lag, kommer, såvidt jag förstår, allmänheten att blifva urståndsatt

att ordna ens den allra obetydligaste föreningsangelägenhet utan

biträde af jurist, som satt sig grundligt in i hithörande frågor.

Men detta sammanförande i en gemensam lag af så vidt skilda

föreningstyper som — för att nu blott nämna några exempel — konsumtionsföreningarna,

fackförbunden, religiösa samfund och »småfåglarnas

vänner» — medför äfven andra olägenheter af ännu mera allvarlig: art.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Innebörden af de bestämmelser, hvilka äro erforderliga för det ena eller

det andra slaget af föreningar, erbjuder ju väsentliga olikheter. Förenämnda

kommitté, som utarbetade förslag till lag om ideella föreningar,

förutsatte också, att en gemensam lagstiftning för ekonomiska och

ideella föreningar skulle möta svårigheter. »De ekonomiska föreningarna»,

yttrade kommittén i sitt betänkande, »med en verksamhet, hvilken mer

eller mindre har karaktären af yrkesmässig affärsverksamhet, beröra

ofta ekonomiska intressen af den betydenhet, att det för såväl allmänhetens

som föreningsmedlemmarnas tryggande varit behöflig! att jämförelsevis

fullständigt och ingripande i lag ordna dylika föreningars

rättsliga ställning. Hvad däremot angår ideella föreningar, kunna visserligen

äfven dessa innehafva egendom af ansenligt värde och inträda i

förhållanden, där betydliga ekonomiska intressen stå på spel, men föreningarnas

verksamhet bedrifves dock i allmänhet efter andra grundsatser

än de rent affärsmässiga, och föreningsmedlemmarnas syftemål

gå ut på annat än direkt förvärf af ekonomiska fördelar. Sistnämnda

föreningar torde därför utan vada kunna erkännas såsom rättssubjekt

med bibehållande af en vidsträcktare själfbestämmanderätt rörande sin

organisation och sin ställning i öfrigt än som blifvit de ekonomiska

föreningarna tillerkänd».

Nu har ock genom sammanförande i en gemensam lag af stadganden

rörande såväl ekonomiska som ideella föreningar inträffat hvad

som var att vänta, nämligen att en mängd egentligen blott för de

ekonomiska föreningarna afsedda bestämmelser fått, som man säger,

»slinka med» äfven för de ideella föreningarna. Men detta måste bli

ödesdigert för dessa senare, då deras verksamhet sålunda kommer att

på många sätt alldeles onödigtvis hämmas och generas. Förslaget

bryter i många fall mot former, som alla dessa till syfte, verksamhet

och omfattning vidt skilda föreningar under flera årtionden tillägnat

sig och som vunnit häfd inom föreningsvärlden. Man måste vidare

besinna, att med den storartade utveckling föreningsväsendet erhållit,

komma dessa lagbestämmelser, hvilka ovillkorligen blifva en onödig

och skadlig tvångströja för föreningarna, att direkt beröra ett oerhördt

stort antal medborgare.

Fn lösning af denna ömtåliga fråga om de ideella föreningarnas

rättsliga reglering kan enligt min åsikt vinnas endast på den väg, att

desamma behandlas i en särskild lag och icke under några förhållanden

sammankopplas med de ekonomiska föreningarna. Det är ju tydligt,

att bestämmelserna för de ideella föreningarna under sådana förhållanden

bli lättare att öfverskåda och tillägna sig och att åt lagstiftningen kan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 17

gifvas just den form, som passar för dessa ideella föreningar, en form,

som måste vara betydligt friare och lämna en vidare ram för dessa

mångskiftande föreningar. Enligt min åsikt skulle en lösning af frågan

lämpligen kunna ske genom att bygga på 1903 års kommittébetänkande

med aktgifvande å vissa sedan dess gjorda erfarenheter. Sålunda måste

man taga . bestämdt sikte på. att en betydelsefull fråga, sjkifva kardinalpunkten

i detta ämne, hvilken vid tiden för kommittébetänkandets

ftanläggande ansags tvistig, nämligen spörsmålet om en oregistrerad

ideell förenings rättskapacitet, numera är klargjord. Det har nämligen

genom bland annat högsta domstolens yrkande, fogadt vid det nu till

Riksdagen hänskjutna lagförslaget, vunnits full visshet därom, att en

ideell förening,, som antagit stadgar af en viss fullständighet, är att

betrakta som juridisk person med full rättskapacitet. Det förnämsta

mål, som man genom en lagstiftning om registrering af de ideella föreningarna

ville vinna, nämligen beredande af rättskapacitet åt dylika

föreningar, är således redan nu utan lagstiftningens hjälp uppnådt.

Detta hindrar dock icke, att en lagstiftning om dessa föreningar kan

vara behöflig, bland annat för att åt de föreningar, som vilja skaffa

sig officiellt intyg om att deras organisation tagit nog fasta former för

att gifva dem rättskapacitet, bereda möjlighet därtill genom registrering.

Men lagen bör noga undvika alla bestämmelser, som leda till registreringstvång

för de ideella föreningarna, då ett sådant tvång är alldeles

obehöflig^ sedan, på sätt nämnts, visshet vunnits därom att föreningarna

redan nu utan registrering äro juridiska personer, och för öfrigt skulle

ingripa störande i föreningslifvet för att icke tala om den oerhörda

ökning i registreringsmyndigheternas arbete, som en registrering af alla

dessa tusentals ideella föreningar skulle medföra. En förstärkning af

arbetskrafterna hos Konungens befallningshafvande skulle otvifvelaktigt

därigenom blifva nödvändig. Men vår ekonomiska situation inbjuder

just icke till skapande af nya tjänstebefattningar. För att visa huru

jag^ för . min ringa del tänker mig en möjlig lösning af denna fråga,

tillåter jag mig härmed framlägga ett enligt förenämnda grunder af

mig uppgjordt lagförslag, hvartill en förebild finnes i det lagförslag,

som år 1903 framlades af ofvannämnda kommitté, af hvilken jag var

medlem. Kommittéförslaget med vissa däri inom justitiedepartementet

vidtagna ändringar återfinnes å sid. 50—62 i den kungliga propositionen

nr 83 (Bil A.).

Den viktigaste principiella skillnaden mellan det nu af mig framlagda

förslaget och justitiedepartementets förslag torde utan vidare förBih.

till Rilcsd. Prof. 1900. 7 Sami. 1 Afd. 46 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

^låring än bär ofvan lämnats framgå af en jämförelse mellan 2 § i de

respektive förslagen.

Den i 1 § vidtagna ändringen afser att låta gränserna för de

ideella och de ekonomiska föreningarnas särskilda områden fullt ansluta

sio- till hvarandra och har föranledts af ett inom högsta domstolen gjordt

uttalande. _ . . .

Öfriga i justitiedepartementets förslag (Bil. A.) gjorda ändringar

torde icke tarfva någon utförligare motivering. För öfrigt medger icke

den korta motionstiden något sådant. Innebörden af ändringarna framträder

vid eu jämförelse mellan de respektive paragraferna.

SS 3, 5, 6, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 19, 21, 22, 23, 24,

25, 27, 32, 33, 34, 35, 37, 38, 39, 43, 45, 47, 49 och 51 i Bil. A.

återfinnas oförändrade i mitt förslag, dock att, till följd af uteslutning

af 30 § i Bil. A., samtliga §§ i mitt förslag från och med den 30:de

hafva ett lägre nummer i motsvarande paragrafer i Bil. A.

Mot de öfriga vid kungl. propositionen fog-ade förslag till smärre

lagändringar, hvilka äfven genom antagande af det af mig framlagda

förslaget till lag om ideella föreningar blifva nödvändiga, har jag ingen

annan erinran att göra, än att ordet »registrerad» å sid. 41 i det kungliga

förslaget till ändrad lydelse af förordningen den 4 mars 1862 bör utgå.

Med stöd af hvad jag här ofvan anfört, får jag yrka:

l:o) att Kungl. Maj:ts i proposition nr 83 framlagda

förslag till lag om föreningar icke måtte af

Riksdagen bifallas; och

2:o) att Riksdagen ville antaga följande

Lag

om registrerade ideella föreningar.

1 §•

Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt,,

vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande

af yrkesangelägenheter eller eljest har annat ändamål än att genom

ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen, må,

där stadgar hlifvit antagna och styrelse utsedd, kunna, i enlighet med

hvad i denna lag sägs, varda registrerad såsom ideell förening.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Ej må den omständigheten, att förenings medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra

samfälligheter, vara hinder mot föreningens registrering.

2 §•

Registrerad förening kan förvärfva rättigheter och ikläda sig

skyldigheter samt inför domstol eller annan myndighet söka, kära och

svara.

Huruvida oregistrerad förening äger rättsförmåga, hvarom nu är

sagdt, må pröfvas, när fråga därom blifvit i laga ordning väckt.

3 §•

Ansökning om förenings registrering skall göras af styrelsens

ordförande.

Sådan ansökning skall innehålla uppgift å styrelseledamöternas

fullständiga namn äfvensom om deras nationalitet och hemvist samt

vara åtföljd af:

1) två med ordförandens egenhändiga, bevittnade namnunderskrift

till riktigheten styrkta exemplar af föreningens stadgar;

2) protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande,

att styrelse blifvit utsedd och stadgarna antagna, samt, där

särskild stadfästelse är för stadgarnas giltighet förutsatt, bevis, att sådan

stadfästelse meddelats.

4 §•

Föreningens stadgar skola angifva:

1) föreningens benämning;

2) föreningens ändamål;

3) den ort, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) villkoren för inträde i föreningen;

5) de regelbundna afgifterna till föreningen, där sådana skola förekomma,

och huruvida uttaxering å medlemmarna skall vara medgifven;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess

beslutförhet;

7) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

8) tiden för räkenskapsafslutning;

9) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

10) huruvida och under hvilka villkor medlemmar må påfordra

extra sammanträde;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

11) huru kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden

bringas till medlemmarnas kännedom;

12) huru i händelse af föreningens upplösning med behållna tillgångar

skall förfaras.

Ej må i stadgarna intagas bestämmelse, att medlemmarna personligen

ansvara för föreningens förbindelser.

5 §•

Förenings benämning skall vara så affattad, att föreningen därigenom

tydligt skiljer sig från andra kända föreningar.

6 §•

Medlem af förening äger att när som helst efter skriftlig anmälan

hos styrelsen eller dess ordförande utträda ur föreningen.

Ej må medlem uteslutas ur föreningen annorledes än stadgarna

angifva.

t §•

Medlem, som utträder eller uteslutes ur förening, är ändock skyldig

att betala därförinnan beslutad eller i stadgarna till beloppet bestämd

afgift för löpande året. Innehålla stadgarna härutinnan lindrigare bestämmelser,

lände det till efterrättelse.

8 §•

År ej annat i stadgarna bestämdt, gälle:

att enhvar af föreningens medlemmar äger att å sammanträde

deltaga i handhafvandet af föreningens angelägenheter;

att hvarje medlem därvid äger en röst;

att medlem icke är berättigad att sin rösträtt å annan öfverlåta;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas;

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet;

och

att beslut om ändring af stadgarna eller om föreningens upplösning

icke är giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

därom, eller beslutet fattats å ordinarie sammanträde och minst tre

fjärdedelar af de röstande biträdt detsamma.

Öfver beslut, som fattas å sammanträde, skall genom styrelsens

försorg föras protokoll.

9 §•

_ Ej må någon deltaga i afgörande af sådan föreningens angelägenhet,

hvari hans enskilda rätt är mot föreningens stridande; och må förty

ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd,

för hvilken han är ansvarig, ej heller i val af revisor.

10 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall registreras. Styrelsens ordförande

skall härom ofördröjligen göra ansökning och därvid foga:

1) i två exemplar, med ordförandens egenhändiga, bevittnade namnunderskrift

styrkta utdrag af protokoll, som i det ärende förts;

2) där särskild stadfästelse å ändringen är för dess giltighet förutsatt,

bevis, att sådan stadfästelse meddelats.

11 §•

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra sammanträde.

12 §•

_ Underlåter styrelsen eller den eljest vederbör att i föreskrifven

ordning kalla föreningens medlemmar till sammanträde, då sådant enligt

stadgarna skall hållas, och bestämma ej stadgarna, huru i sådant fall

skall förfaras, har magistrat eller kronofogde i orten att, på anmälan

af föreningsmedlem, ofördröjligen utlysa sammanträde.

13 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

beslut, . som fattats å sammanträde, icke i behörig ordning tillkommit

eller eljest strider mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

äge därå tala genom stämning å föreningen inom två månader från

beslutets dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

14 §.

Föreningen företrädes af styrelsen, som kan bestå af en eller flera

personer. Består styrelsen af endast en person, bär han att fullgöra

livad enligt denna lag åligger styrelsens ordförande.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Där ej i stadgarna blifvit annorlunda bestämdt, må styrelseledamot,

ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna

genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering.

15 §.

Angående styrelseledamots befogenhet att för föreningen mottaga

stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende

gäller äga tillämpning, jämväl då annat offentlig myndighets bud

skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen eller ledamot däraf klandra beslut, som lattats å

sammanträde, eller eljest kära till föreningen, delgifve stämningen föreningens

revisor eller, där flere revisorer äro utsedda, någon af dem,

och åligge den, som erhållit del af stämningen, att ofördröjligen kalla

föreningens medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den

tvist föra föreningens talan.

16 §.

Fullmakt eller afhandling, som för förening skriftligen utfärdas,

skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess benämning

samt med tillägg af orden »ideell förening»; och skola de, som sålunda

ingå af handlingen, jämväl underskrifva sina namn.

År fullmakt eller afhandling, som för föreningen utfärdas, ej

behörigen underskrifven å dess vägnar, svare de, som handlingen underskrifvit,

en för alla och alla för en såsom för egen skuld, för hvad på

grund af fullmakten eller genom afhandlingen slutits.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

23

17 §•

Styrelsen ma ej utan särskilda, åt föreningen erhållet bemyndigande

afyttra eller med inteckning för gäld belasta föreningens fasta egendom.

Annan inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda föreningen

vare utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva om den inskränkning

ägt kännedom.

18 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är i stadgarna

bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari

hans enskilda rätt är mot föreningens stridande.

19 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som meddelas af föreningen och

ej strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

20 §.

öfver förenings medlemmar skall genom styrelsens försorg hållas

förteckning.

Ltgöres förenings medlemmar af bolag, föreningar, kommuner

eller andra samfälligheter, skall, såvidt ej annorlunda i stadgarna bestämts,

förteckningen upptaga allenast de sålunda anslutna samfälligketerna.

21 §.

Styrélsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer. Öfver granskningen skall afgifvas utlåtande.

Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått

till ända, kunna genom beslut å sammanträde skiljas från uppdraget.

Hvad i 19 § är stadgadt om styrelse skall äga motsvarande tilllänkning

å revisorer.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

22 §.

Revisor skall äga ständig tillgång till föreningens alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning

angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Revisorerna äge kalla föreningens medlemmar till extra sammanträde,

när de finna omständigheterna det påfordra.

23 §.

Revisorernas utlåtande skall framläggas å sammanträde. Fråga

om beviljande af ansvarsfrihet för styrelsen för den tid, utlåtandet omfattar,

må kunna uppskjutas till afgörande vid nytt sammanträde.

Varder talan å förvaltningen under den tid, utlåtandet omfattar,

ej anställd inom ett år, från det utlåtandet a sammanträde framlades,

vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge föreningen att

inom två år, från det utlåtandet å sammanträde framlades, i afseende

å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva vid

redogörelse för förvaltningen mot bättre vetande meddelat oriktig uppgift,

där denna kan antagas hafva inverkat å beslutet om ansvarsfrihet.

24 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik

uppgift, som styrelsen vid redogörelse för förvaltningen meddelat, eller

vid fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som

låtit sådant komma sig till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande

skada, eu för alla och alla för en. Ej må dock talan härom

anställas, sedan två år förflutit, från det revisorernas utlåtande framlades

å sammanträde.

25 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, som börjar inom två år

från det revisorernas utlåtande framlades å sammanträde, äge konkursboet

att anställa klander å förvaltningen för den tid, utlåtandet afser,

ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom att mot revisorerna

föra sådan talan, som i 24 § sägs.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Talan enligt denna § skall anhängiggöras inom en månad från

inställelsedagen eller, dar tiden för talans anställande af föreningen,

etter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gatt till ända, inom utgången af

den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

26 §.

Finnes förenings verksamhet vara brottslig eller uppenbart osedlig,

äge rätten, på ansökning’ af ombud, som justitiekansler!! eller Konungens

befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra, förklara föreningen

skyldig att tråda i likvidation; och förordne rätten i sådant fall eu

eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

27 §.

Saknar förening till registret anmäld, behörig styrelse, äge föreningsmedlem

eller borgenär hos rätten eller domaren göra ansökning

om föreningens upplösning. Kungörelse härom med uppgift om tiden,

när ansökningen kommer att af rätten pröfvas, skall af rätten eller

domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna

tidningarna samt i ortstidning. Rätten eller domaren äge ock,

där. så äskas, förordna eu eller flere gode män att emellertid såsom

likvidatorer företräda föreningen. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta

förhållandet fortfar, förklare rätten föreningen upplöst och förordne en

eller flere likvidatorer att verkställa dess likvidation.

28 §.

(Dill rättens beslut, hvarigenom föreningen förklarats skyldig träda

i likvidation, så ock om förordnande af likvidatorer enligt 26 eller 27 §,

skall underrättelse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg

afsändas för registrering.

29 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, skall underrättelse om

den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där föreningen vid konkursens början trädt i likvidation,

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 46 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

af likvidatorerna; dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna

under konkursens fortgång i behörig ordning utses.

30 §.

Upplöses förening af annan anledning än i 26 eller 27 § sägs,

skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer,

där ej, till följd af stadgarnas bestämmelse eller föreningens beslut, en

eller flere särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator

anses gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som

helst kunna af föreningen återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom i denna § sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa likvidationen.

Afgår likvidator eller utses ny sådan, skall ock därom anmälan

för registrering ofördröjligen göras.

31 §.

Likvidatorerna åligga att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

32 §.

Om likvidatorers befogenhet att företräda förening och deras

skyldigheter gälle i tillämpliga delar, hvad angående styrelse är stadgadt.

33 §.

Under likvidation skall fullmakt eller afhandling-, som för förening

skriftligen utfärdas, underskrifvas på sätt i 16 § 1 mom. sägs

med tillägg af orden »i likvidation)).

Hvad i 16 § 2 mom. finnes föreskrifvet skall äga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

34 §.

Föreskrift, som jämlikt 4 § 12) meddelats om användningen af

förenings tillgångar, må ej gå i verkställighet, innan den i årsstämningen

utsatta dag är förbi och all veterlig gäld blifvit betald.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Då likvidationen afslutats, skola likvidatorerna ofördröjligen göra

anmälan därom för registrering’.

O o

35 §.

Åtnöjes medlem ej med skifte af föreningens tillgångar eller med

åtgärd, som under likvidationen vidtagits, skall lian anhängiggöra sin

talan hos domstol inom ett år från den dag, likvidationen afslutades.

Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

36 §.

Förening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

Innehålla stadgarna föreskrift, att tvister mellan föreningen och

styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola hänskjutas till

afgörande af en eller flere skiljemän, äge den föreskrift samma verkan,

som skiljeaftal tillkommer, och gälle om påkallande af föreskriftens

tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

37 §.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar, svare de för all däraf uppkommande

skada, en för alla och. alla för en.

38 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas.

39 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen hos Konungens befallningshafvande

i det län, inom hvilket styrelsen skall hafva sitt säte.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Anmälningsskrifter med därtill hörande handlingar skola, särskild!

för hvarje förening-, förvaras såsom bilagor till registret.

40 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskild! fall stadgade, eller pröfvas förenings stadgar eller beslut,

som för registrering anmäles, icke hafva i föreskrilven ordning tillkommit

eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag,

eller åsyfta brottslig eller uppenbart osedlig verksamhet, skall registrering

vägras.

Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifva postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

Har registrering af förening vägrats på den grund, att det i

stadgarna angifna föremålet för föreningens verksamhet är brottsligt eller

uppenbart osedligt, äge sökanden, där han är missnöjd med beslutet,

att å landet senast vid det lagtima ting, som infaller näst efter sextio

dagar från beslutets dag, och i stad inom sextio dagar från samma dag-,

genom ansökning hos rätten i den ort, där föreningens styrelse enligt

stadgarna skall hafva sitt säte, påkalla pröfning, huruvida hinder, som

nu är sagdt, möter mot föreningens registrering. Sådan ansökning skall

af rätten eller domaren delgifvas Konungens befallningshafvande, som

förordnar ombud att i målet föra det allmännas talan. Finner rätten

hinder, som ofvan sägs, ej möta mot föreningens registrering^ skall,

sedan beslutet härom vunnit laga kraft, Konungens befallningshafvande,

om i öfrigt hinder ej möter, på anmälan af föreningens styrelse bevilja

registrering.

År sökanden missnöjd med annat Konungens befallningshafvandes

beslut, hvarigenom registrering vägrats, äge sökanden att, vid talans

förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

41 §.

Beviljas förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande

i registret införa:

1) föreningens benämning;

2) föreningens ändamål;

8) den ort, där styrelsen har sitt säte;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 20

4) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

5) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade

att underteckna de skriftliga af handlingar, som för föreningen ingås.

Det ena exemplaret af stadgarna skall, försedt med bevis om

registreringen, till sökanden återställas.

42 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den, om registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,

försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i föreningens benämning, skall ny fullständig inskrifning

i registret göras.

Besluter förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom registrerats,

att afföra föreningen ur sitt register och, för föreningens registrering

i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes

öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

43 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande meddelas af Konungen.

44 §.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid rådstufvurätt

eu i den stad, där Konungens befallningshafvande har sitt säte.

45 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvarom

inskrifning skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera

parten, anteckning därom göras i registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs

eller jämlikt 26 eller 27 § beslutad likvidation, af öfverrätt förklaradt,

att offentlig stämning ej bort utfärdas eller att likvidation ej skolat ske,

skall anteckningen, på därom gjord ansökning, ur registret'' afföras.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

46 §.

Den, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem till och med ett

tusen kronor, där ej å förseelsen straff är utsatt i allmänna strafflagen.

47 §.

Asidosättes föreskrift, som är meddelad i 10 §, i 14 § 4 inom.,

30 § 2 mom. eller 34 § 2 inom., straffes den försumlige med böter

från och med fem till och med tre hundra kronor.

48 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till fulla gäldandet af böterna, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

49 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) af främmande kristna eller mosaiska trosbekännare bildade församlingar,

som äga rätt till offentlig religionsöfning;

2) nationsföreningar eller med dem likställda föreningar vid rikets

universitet eller högskolor eller sammanslutningar af sådana föreningar,

3) föreningar, hvilkas stadgar blifvit af Konungen stadfästade,

innan denna lag träder i kraft.

Denna lag skall ej heller äga tillämpning å förening, som genom

idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet

att föra handelsböcker, vill vinna annat ändamål än främjande, af medlemmarnas

ekonomiska intressen, utan skall om dylik förening gälla

hvad som innehålles i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet den 28 juni 1895.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

Därest förening, som äger bestånd, då denna lag träder i. kraft,

och håller sina stadgar hemliga, vill utan iakttagande af föreskrifterna

i denna lag vinna offentligt erkännande om förmåga att förvärfva rättigheter

och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet

söka, kära och svara, göre därom ansökning hos Konungen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 31

50 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1911 och äga tillämpning

jämväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och skyldigheter,

som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.»

Herr Pettersson från Södertälje har i sin motion anfört följande:

»Genom Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 83 till denna Riksdag

med förslag till lag angående föreningar har ett betydelsefullt steg tagits

till befriande af de ekonomiska föreningarna från åtskilliga hinder, som

lagstiftningen för närvarande uppställer för dessa föreningars gagnande

verksamhet. Det kan emellertid ifrågasättas, om icke den af Kungl.

Maj:t sålunda föreslagna frigörelsen i några afseenden skulle kunna utan

våda göras mera omfattande.

I 3 § af lagförslaget uppställes såsom villkor för att ekonomisk

förening, som idkar handel eller annan verksamhet, hvarmed följer

skyldighet att föra handelsböcker, må få försälja till andra än medlemmar

i föreningen att sådan försäljning sker allenast mot kontant betalning.

Från denna regel medgifves dock undantag för förening, som

hufvudsakligen afsätter alster af medlemmarnes eller föreningens verksamhet

(så kallad produktionsförening). Mot nu nämnda regel torde

principiellt ej någon befogad invändning kunna framställas. Men af

praktiska skäl vore det säkerligen lämpligt att utsträcka undantaget till

att gälla äfven sådan ekonomisk förening, som har till uppgift att i

parti tillhandahålla andra föreningar varor. Den kooperativa rörelsens

storartade utveckling har nämligen medfört uppkomsten af så kallade

partihandelsföreningar, hvilka genom uppköp af varor i större partier

och dessas distribuerande till de egentliga konsumtionsföreningarna i

hög grad underlätta de senares uppgift att tillhandahålla sina medlemmar

billiga förnödenheter. En sådan partihandelsverksamhet utöfvas i

vårt land af Kooperativa Förbundet, i främsta rummet genom tillhandahållande

af varor till konsumtionsföreningar, som äro anslutna till förbundet,

men äfven, ehuru i mindre skala, genom försäljning till föreningar,

som icke anslutit sig till detsamma. I senare fallet brukar

försäljningen ske med skyldighet för köparen att erlägga betalning inom

30 dagar. Detta räknas visserligen inom partihandeln såsom »kontant

betalning». Men det kan vara tvifvelaktigt, huruvida icke bestämmelsen

i 3 § 1 mom. af lagförslaget, jämförd med 70 § af lagen om köp och

byte af lösegendom den 20 juni 1905, kommer att tolkas så, att äfven

Herr

Petterssons

motion.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

dylik partihandelsförening'' anses berättigad att sälja varor till konsumtionsförening,

som icke är medlem af densamma, endast om köpeskillingen

erlägges omedelbart, såsom nu sker vid minuthandel. En sådan inskränkning

i partihandelsföreningars verksamhet har antagligen icke

varit afsedd med förslaget. Att uttryckligen föreskrifva, att partihandelsförening

skall få sälja till utomstående mot betalning inom 30 dagar

torde emellertid ej heller vara lämpligt. Då å andra sidan någon verkligolägenhet

ej är att befara, om partihandelsföreningar få samma rätt att

sälja till utomstående som produktionsföreningar, torde det, såsom ofvan

antydts, af praktiska skäl vara riktigast att utsträcka det för de senare

i nu berörda hänseende medgifna undantag att gälla äfven för de förra.

I 8 § af lagförslaget ifrågasättes, att ekonomisk förenings stadgar

skola angifva bland annat, »7) huru stor del af föreningens årsvinst skall

afsättas till reservfond och till hvilket belopp reservfonden skall uppgå

för att afsättning ej skall behöfva äga ruin».

Denna bestämmelse utgår från antagandet, att alla ekonomiska

föreningars stadgar böra innehålla föreskrift om att årliga afsättningar

till reservfonden skola upphöra, sedan denna uppnått en viss storlek.

Detta antagande torde dock ej vara riktigt. För den kooperativa rörelsens

utveckling är det af stor vikt, att de kooperativa föreningarna

genom ständigt ökade reservfonder bereda sig möjlighet att steg lör

steg utvidga sin verksamhet, eventuellt äfven genom kombination af

produktionsverksamhet med en konsumtionsförenings verksamhetsområde.

I öfverensstämmelse härmed fordrar Kooperativa Förbundet af de organisationer,

som vilja ansluta sig till detsamma, att de i sina stadgar icke

innehålla föreskrift om begränsning af reservfonden. Det är uppenbart,

att en sådan fordran är ägnad att befordra uppkomsten af starka och

solida föreningar. Enär den kungl. propositionen i ifrågavarande hänseende

skulle leda till ett framtvingande af en begränsning af de ekonomiska

föreningarnas reservfonder och en sådan begränsning icke synes

vara påkallad af något verkligt behof, torde det vara lämpligt att i

ifrågavarande § inskjuta satsen »i händelse reservfonden skall vara till

beloppet begränsad)) framför orden »till hvilket belopp reservfonden» etc.

I 53 § lämnas bestämmelser om villkoren för åstadkommande af

ändring i förenings stadgar. Lagförslaget skiljer härvid mellan tre slag

af ändringsbeslut, nämligen

Do) beslut, hvarigenom den ansvarighet för ekonomisk förenings

förbindelser, som kan åligga föreningens medlemmar, skarpes;

2:o) beslut, afseende ändring af ekonomisk förenings stadgar i

fråga om

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

a) medlems rättighet att utträda ur föreningen,

b) inskränkning i afgående medlems rätt till utbekommande af

insats och vinstutdelning, där sådan inskränkning skall afse jämväl dem,

som vid frågans afgörande voro medlemmar i föreningen, samt

c) inskränkning i medlems rätt till årsvinst eller till föreningens

behållna tillgångar vid dess upplösning; samt

3:o) beslut om annan ändring af stadgarna.

För giltigheten af sådana ändringsbeslut, som omförmälas under

l:o) bär ofvan, erfordras enligt det kungliga lagförslaget, att samtliga

föreningens medlemmar förenat sig därom. För giltigheten af de under

2:o) uppräknade särskilda slag af ändringsbeslut erfordras, antingen att

samtliga medlemmar förenat sig därom eller att beslutet fattats å två på

hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som sist hållits, biträdts af samtliga röstande.

För giltigheten af de under 3:o) nämnda ändringsbesluten erfordras slutligen,

antingen att samtliga medlemmar förenat sig därom eller att beslutet

fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf

minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af

minst två tredjedelar af de röstande. I fråga om nu nämnda bestämmelser

torde till en början kunna anmärkas, att det uppställda villkoret

för giltigheten af ändringsbeslut, hvarigenom föreningsmedlemmarnas

ansvarighet för föreningens förbindelser skärpes, skulle i tillämpningen

vålla de ekonomiska föreningarna synnerligen stora svårigheter och ofta

gorå det för en sådan förening omöjligt att genom erforderlig stadgeändring

konsolidera sin ställning. En sådan konsolidering sker ej sällan

genom ett beslut att höja beloppet af den insats, hvarmed hvarje medlem

skall deltaga i föreningen, därvid merendels tillika beslutas, att det

belopp, hvarmed förhöjningen skall ske, får inbetalas i vissa terminer,

antingen kontant eller medelst afdrag å den medlemmarna tillkommande

vinstutdelning. Ett sådant beslut, hvilket ingalunda behöfver innebära

något betungande för medlemmarna, men som kan vara ett oundgängligt

villkor för föreningens bestånd och utveckling, skulle genom antagande

af det kungliga förslaget i många fall alldeles omöjliggöras,

ty en höjning af insatserna kan ju sägas innebära en skärpning af

medlemmarnas ansvarighet. En ekonomisk förening kan bestå af flera

tusen medlemmar; det är tydligen förenadt med stora praktiska svårigheter

att erhålla alla dessas yttrande öfver en ifrågasatt stadgeändring,

och äfven om dessa svårigheter kunna öfvervinnas, synes det ej rimligt, att

en enda medlem skall kunna genom sitt veto förhindra ett för föreningen

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 46 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

nyttigt, kanske nödvändigt beslut. Häremot kan visserligen invändas, att

en person, som inträdt i en ekonomisk förening, ej rättvisligen bör kunna

mot sitt bestridande åläggas större ekonomisk risk än den han genom

sitt inträde i föreningen åtagit sig. Men en sådan orättvisa behöfver ej

inträda, om blott i dylika fall den, som ej vill biträda beslut om ansvarighetens

skärpning, erhåller ovillkorlig rätt att genast utträda ur

föreningen, d. v. s. om för dylika fall undantag medgifves från den bestämmelse,

som jämlikt 13 § må kunna finnas i stadgarna därom att

uppsägning ej får ske förrän efter viss tid, högst två ar, från inträdet

i föreningen. Om en sådan ovillkorlig rätt till omedelbart utträde medgifves

exempelvis alla de föreningsmedlemmar, hvilka inom tre månader

efter det föreningsbeslut om ansvarighetens skärpning fattats anmäla

sig därtill, synes det ej böra möta betänkligheter att i giltighetsafseende

likställa nu nämnda slag af ändringsbeslut med de under 3:o) här ofvan

nämnda, d. v. s. de, som kräfva antingen enhälligt beslut åt alla föreningens

medlemmar eller beslut å två sammanträden, därai minst ett

ordinarie, samt å det senaste sammanträdet minst 2/s majoritet.

De skäl, som nu anförts för öfverförande af den under l:o) omnämnda

gruppen af ändringsbeslut till grupp 3:o), tala äfven för öfverförande

till sistnämnda grupp jämväl af den under 2:o) c) upptagna

gruppen af ändringsbeslut. Endast beträffande de under 2: o) a) och b)

upptagna grupperna af ändringsbeslut synes det vara nödvändigt att

bibehålla de stränga villkoren för giltigheten, som ligger i krafvet på

ej blott två sammanträdesbeslut, utan äfven enhälligt beslut af det

senast hållna.

I 55 § uppställes såsom villkor för giltigheten af vissa andra

beslut af förening än sådana, som afse ändring i stadgarna, att beslutet

antingen biträdts af föreningens samtliga medlemmar eller ock fattats

å två på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst ett

ordinarie, och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst 2/s

af de röstande. Ifrågavarande beslut äro de, som afse

l:o) förenings trädande i likvidation i andra fall än i 60 § sägs,

2: o) föryttring af all förenings egendom eller den väsentligaste

delen däraf eller sådant bemyndigande för styrelsen, som innefattar befogenhet

till dylik föryttring, samt

3:o) upplåtelse under nyttjanderätt af all föreningsegendom eller

den väsentligaste delen däraf eller sådant bemyndigande lör styrelsen,

som innefattar befogenhet till dylik upplåtelse.

Det torde ej vara något att invända mot att ifrågavarande villkor

uppställes för giltigheten af de under l:o) och 2:o) omnämnda grupperna

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

af beslut. Däremot skulle säkerligen de ekonomiska föreningarnas rörelsefrihet

obehörigen kringskäras, om villkoret skulle gälla äfven de under

3:o) nämnda besluten. Det kan inträffa, att en produktionsförening önskar

för viss tid utarrendera sin fabrik, därför att kapital för dess drifvande

för tillfället saknas. Om 55 § i det kungliga förslaget upphöjes till

lag, skulle föreningen ej kunna träffa aftal härom, med mindre frågan

behandlas å två möten, däraf det ena ordinarie, samt förslaget på det

senare sammanträdet antagits med 2/3 majoritet. Om nu föreningen har

ordinarie möte endast en gång om året, kan ett dylikt villkor vålla,

att ett för föreningen förmånligt arrendeaftal icke kan träffas, hvarigenom

stor förlust kan uppkomma. Det är därför för de ekonomiska

föreningarnas utveckling önskvärdt, att från 55 §:s tillämplighetsområde

undantagas alla beslut, som endast afse upplåtelse af förenings egendom

under nyttjanderätt.

Mot 58 § (motsvarande 49 § i det till lagrådet remitterade förslaget)

har lagrådet enhälligt uttalat sina betänkligheter. Dessa betänkligheter

afsågo bestämmelsen, att rätten skulle kunna på yrkande af justitiekansleren

eller Konungens befallningshafvande förklara ekonomisk förening

skyldig att genast träda i likvidation, om dess verksamhet funnes

»strida mot lag eller författning». I den kungliga propositionen har i

stället föreskrifvits, att likvidation skulle kunna af rätten beslutas, då

förenings verksamhet finnes vara »lagstridig». Sistnämnda uttryck torde

emellertid i lika hög grad som lydelsen af 49 § i det äldre förslaget

träffas af lagrådets anmärkning, att det är otydligt, huru mycket stadgandet

innebär utöfver tvångsupplösning af förening hvars verksamhet

pröfvats vara brottslig, samt att det är föga rimligt att — om med

lagstridig verksamhet skall förstås åtminstone den som består i upprepadt

öfverträdande af ett uttryckligt civilt lagbud — anordna ett inskridande

mot förening från det allmännas sida, därför att föreningen

gjort, sig skyldig till åsidosättande af sådana privaträttsliga stadganden

som exempelvis dem, Indika reglera köpares skyldigheter mot säljare

eller hyresgästs mot hyresvärd. Chefen för justitiedepartementet har

mot lagrådets anmärkning åberopat, att det ej vore följdriktigt att

jämlikt 88 § i förslaget förhindra registrering af förening, hvars ändamål

går ut på lagstridig verksamhet, men icke medgifva tvångsupplösning,

då verksamheten visar sig vara af lagstridig beskaffenhet. I anledning

häraf må erinras, att en förening, hvars »ändamål» icke »går ut på

lagstridig verksamhet», tilläfventyrs kan anses af den ena eller andra

myndigheten hafva i ett eller annat afseende gjort sig skyldig till lagstridig

verksamhet samt af sådan anledning obehörigen utsättas för

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

trakasserier, om förslaget i denna del upphöjes till lag. Med hänsyn

till hvad sålunda anförts, torde det vara tryggast att stadgandet i 58 §,

första stycket, begränsas till de fall att förenings verksamhet finnes

vara brottslig eller uppenbar osedlig.

I 99 § har för vissa förseelser mot lagens bestämmelser föreslagits

en strafflatitud af böter från och med 25 till och med 5,000 kronor.

I den nu gällande lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet

den 28 juni 1895 är motsvarande latitud böter från och med

25 till och med 1,000 kronor. Då de brott, om hvilka här är fråga,

delvis kunna vara af ganska ursäktlig beskaffenhet och då de i svårare

fall torde hemfalla under den allmänna strafflagens bestämmelser, synes

det föreslagna bötesmaximum vara onödigt högt. Ett bibehållande af

det nuvarande maximibeloppet för ifrågavarande bötestraffet, 1,000

kronor, torde i stället kunna förordas, då det icke försports att detsamma

i något fall skulle visa sig otillräckligt.

Under åberopande af det här ofvan anförda, tillåter jag mig

föreslå,

att Riksdagen i Kung!. Maj:ts nådiga proposition

nr 83 med förslag till lag om föreningar måtte besluta

följande ändringar, nämligen:

a) '' att i slutet af 3 § 1 mom. tillfogas följande

ord:

»ej heller i fråga om förening, som har till uppgift att i parti

tillhandahålla andra föreningar varor».

b) att 8 § skall erhålla följande ändrade lydelse:

»Ekonomisk förenings stadgar skola angifva

1) — — (= det kungliga förslaget);

2) -- »

3) -- »

4) -- »

5) — — »

6) -- »

7) huru stor del af föreningens årsvinst skall afsättas till reservfond

och i händelse reservfonden skall vara till beloppet, begränsad, till

hvilket belopp reservfonden skall uppgå, för att alsättning al årsvinst

ej skall behöfva äga rum.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

8)

9)

10)

11)

12)

c) att 53 § skall erhålla följande ändrade lydelse:

--(= det kungliga förslaget);

Beslut afseende ändring af ekonomisk förenings stadgar i fråga om

medlems rättighet att utträda ur föreningen eller sådan ändring af

stadgarna, att afgående medlems rätt, hvarom i 17 § under 2) är

sagdt, inskränkes, vare, där ändringen skall afse jämväl dem, som vid

frågans afgörande voro medlemmar i föreningen, ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig därom, eller beslutet fattats å två på

hvarandra följande föreningssamm anträd en, däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af samtliga röstande.

Beslut om annan ändring--(= den kungl. propositionen) — —

två tredjedelar af de röstande.

År för — — (= den kungl. propositionen) — -— efterrättelse.

Har i stadgarna — — (= den kungl. propositionen) — — medgifvande

ändras.

Har förening i den ordning ofvan stadgats besluta sådan ändring af

stadgarna, att den ansvarighet för föreningens förbindelser, som kan åligga

föreningens medlemmar, därigenom skärpts, eller att medlems rätt till årsvinst

eller till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränkts,

vore enhvar medlem af föreningen, som icke åtnöjes med sådan ändring,

berättigad att, efter uppsägning inom tre månader efter det ändrings frågan

slutligen afgjordes, omedelbart vinna utträde ur föreningen, utan hinder

däraf att i stadgarna må finnas föreskrift att uppsägning ej får ske förrän

efter viss tid från inträdet i föreningen samt att sådan tid ej gått

titt ända.

d) att 55 § skall erhålla följande ändrade lydelse:

»I fråga om giltighet af beslut om förenings trädande i likvidation

i andra fall än i 60 § sägs eller om föryttring af all förenings

egendom eller den väsentligaste delen däraf eller om sådant bemyndigande

åt styrelsen, som innefattar befogenhet till dylik föryttring,

vare lag, som i 53 § 2 och 3 mom. sägs»;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Herr

Byströms

motion.

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

e) att 58 § skall erhålla följande ändrade lydelse:

»Finnes förenings verksamhet vara brottslig eller uppenbart osedlig,

äge rätten» etc. (= den kungl. propositionen)--bestämmelserna

i 3 § 1 mom.;

f) att 99 § skall erhålla följande ändrade lydelse:

»Med böter från och med 25 till och med 1,000 kronor straffes

etc. (= den kungl. propositionen) — — strängare straff».

Herr Byström har i sin motion anfört följande:

»Kungl. Maj:ts till Riksdagen framlämnade förslag till lag om

föreningar synes mig vara för omfattande och inveckladt, hvad det

gäller så kallade ideella föreningar.

Föreningar för ekonomisk verksamhet och ideella föreningar böra

få hvar sina lagar.

På grund häraf hemställes, att Riksdagen ville med afslag å Kungl.

Maj:ts nådiga proposition, nr 83, med förslag till lag om föreningar

besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kung!. Ma:jt

inkomma till Riksdagen med nytt förslag till lag för ideella föreningar.»

s. 39 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

39

Utskottets yttrande.

Förslaget till lag om föreningar.

I skrifvelse den 10 maj 1899 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t

täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser,

hvarigenom den rättsliga ställning, som kunde pröfvas höra

tillerkännas annan förening än sådan, som har ekonomisk verksamhet

till sin uppgift, måtte lämpligen regleras. I denna skrifvelse erinrades,

hurusom 1895 års lagstiftning angående registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet hos såväl domstolarna som allmänheten framkallat

tvekan, huruvida den omständigheten, att rättskapacitet uttryckligen

tillerkänts de registrerade föreningarna, finge auses innebära, att

andra föreningar vore därifrån uteslutna. Osäkerheten ifråga om föreningars

rättsliga natur sträckte sig äfven till deras inre förhållanden,

i hvilket hänseende erinrades, hurusom spörsmålet, i hvilken form rättsgiltiga

beslut i föreningars angelägenheter skulle fattas, mången gång

föranledt svårigheter. Slutligen betonades önskvärdheten däraf, att, på

samma gång reda och säkerhet åstadkommes inom föreningsväsendet,

skälig hänsyn toges till bevarande af den frihet, som utgjorde en förutsättning

för utvecklingens ostörda gång på detta område, hvadan en så

genomgripande lagstiftning som den, som införts i fråga om vissa slag

af ekonomiska föreningar, knappast vore lämplig för föreningar i allmänhet.

Sedan Kungl. Maj:t den 29 november 1901 uppdragit åt särskilda

kommitterade att utarbeta förslag till bland annat lagbestämmelser i

det af Riksdagen i nämnda skrifvelse begärda afseendet, afgåfvo kommitterade

den 21 december 1903 betänkande med förslag bland annat

till lag om registrerade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet.

Sedan detta förslag i vissa delar undergått omarbetning, inhämtades

öfver detsamma högsta domstolens utlåtande, som afgafs den 28 november

1907.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

I skrifvelse den 11 maj 1897 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t

täcktes för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser därom,

att i firma för registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet ej

måtte obehörigen intagas namnet å annans fasta egendom, samt i

skrifvelse den 29 april 1902, att Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,

huruvida och under hvilka villkor en minoritet inom registrerad

förening för ekonomisk verksamhet skulle äga besluta, att en utom

föreningen stående, för revisionsuppdrag särskildt kvalificerad person

skulle deltaga i den lagstadgade granskningen af styrelsens förvaltning

och föreningens räkenskaper, samt för Riksdagen framlägga förslag till

de lagstiftningsåtgärder härutinnan, hvartill förhållandena kunde föranleda.

I skrifvelse den 12 maj 1905 anhöll vidare Riksdagen, det

täcktes Kungl. Maj:t taga under öfvervägande, i hvad mån och under

hvilka villkor s. k. konsumtionsförening kunde medgifvas rätt att sälja

äfven till andra än dem, som af föreningen vore medlemmar, samt för

Riksdagen framlägga det förslag till lagbestämmelse därom, hvartill

förhållandena ansåges föranleda.

De tre senast nämnda skrifvelserna öfverlämnades till den den 27

januari 1905 tillsatta s. k. aktiebolagskommittén med uppdrag att.upprätta

förslag till sådana ändringar i lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet, som kunde föranledas af i ämnet gjorda

framställningar eller eljest kunde anses böra äga rum i sammanhang

med aktiebolagslagens revision. Den 5 februari 1908 afgaf denna

kommitté betänkande, innefattande bland annat förslag till lag om

registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

På grundvalen af sistnämnda förslag samt förut omförmälda af

högsta domstolen granskade förslag till lag om föreningar för annan

än ekonomisk verksamhet utarbetades sedermera inom justitiedepartementet

det förslag till lag om föreningar, omfattande såväl ekonomiska

som ideella föreningar, som, sedan detsamma granskats af lagrådet och

i anledning däraf omarbetats, nu förelagts Riksdagen.

I omförmälda motioner af herrar Blomberg in. fl., Åkerman och

Byström har yrkats, att propositionen i fråga icke måtte af Riksdagen

bifallas. Iierr Åkerman har föreslagit till antagande i stället det i

ofvanintagna af honom väckta motion innefattade förslag till lag om

registrerade ideella föreningar, hvaremot herr Byström yrkat, att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om nytt förslag till

lag för ideella föreningar.

Nyssnämnda motionärer finna det nu framlagda förslaget för om
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

fattande och inveckladt. Särskildt vore bestämmelserna för de ideella

föreningarna onödigt betungande. Det faktiska tvång att genom registrering

underkasta sig sagda bestämmelser, som förslaget innebär, vore,

tramhålles det, skadligt för sistnämnda föreningar. Det vore äfven

onödigt, då det måste anses fastslaget, att ideella föreningar, som antagit

stadgar af en viss fullständighet, vore att betrakta såsom juridiska personer

med full rättskapacitet.

1895 års lag om registrerade föreningar afser som bekant endast

föreningar för ekonomisk verksamhet med uppgift att på visst sätt,

som i lagens 1 § omförmäles, främja medlemmarnas ekonomiska intressen.

Utanför lagstiftningen falla sålunda dels föreningar, som verka

för andra syften än medlemmarnas ekonomiska intressen, eller hvilkas

ändamål går ut på att främja medlemmarnas ekonomiska intressen utan

att dock idka ekonomisk verksamhet, dels ock föreningar med sådan

ekonomisk verksamhet för medlemmarnas ekonomiska intressen, som ej

afses i berörda lag. Med afseende å det förra slaget af föreningar lär

man väl såväl före som efter 1895 års lagstiftning hafva ansett sig böra

under viss förutsättning tillerkänna dem rättsförmåga och i sådant

afseende fordrat, att deras organisation erhållit en viss fasthet, i allmänhet

uttryckt i beskaffenheten af deras stadgar. Beträffande det

senare slaget af sammanslutningar är frågan om deras rättsliga ställning

mera oviss.

Att ett starkt behof föreligger att genom lagstiftning få den

osäkerhet, som i omförmälda afseende råder, undanröjd, lär icke kunna

jäfvas. Känslan af det menliga i denna osäkerhet låg också till grund

för Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den 10° maj 1899 med begäran

om ny lagstiftning. Den af motionären herr Åkerman framhållna omständigheten,

att sedan dess meningarna blifvit mer stadgade om vissa

af de af 1895 års lagstiftning ej berörda föreningars rättskapacitet

under angifven förutsättning, undanröjer ej detta behof, då, såsom

erfarenheten äfven i senaste tid visat, osäkerheten alltjämt fortfar i fråga

om förhandenvaron i särskilda fall af denna förutsättning.

Förslaget, som har afseende å alla slags föreningar, hvilka ej

uttryckligen undantagits, löser nu denna fråga sålunda, att förening,

hvilken, ej blifvit registrerad, ej kan förvärfva fast egendom och ej

heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran eller annan

rättighet gällande. Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse

eller medlemmar i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svara

de, som i åtgärden eller beslutet deltagit, för uppkommande förBih.

till Riksd. Prot. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 46 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

bindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

Förslaget utgår i nämnda afseende därifrån, att, om en förening iklädt

sig juridiskt bindande förpliktelser mot tredje man, det ej kan lämnas

åt föreningen att afgöra, huruvida dessa förpliktelser skola kunna mot

densamma utkräfvas. Detta anses därför höra kunna ske oberoende

af registrering. Att åter göra rättigheter mot annan gällande, är

den förmån, för hvars vinnande föreningen måste underkasta sig registrering,

och därmed att drifva sin verksamhet enligt i lagstiftningen

gifna betryggande regler. Fn ledamot af lagrådet yttrar härom bland

annat följande:

»I registreringen ligger i själfva verket den enda praktiskt genomförbara

utvägen för samhället att åt eu lagstiftning om föreningar

bereda någon effektivitet, och för så vidt man i likhet med mig anser

det utgöra ett samhällsintresse, att sådana föreningar, som skola i större

omfattning träda i rättsförhållande till utomstående, inrättas och verka

i enlighet med vissa af lagstiftningen uppställda hufvudprinciper, är

det alltså af vikt, att de driffjädrar, som skola framkalla registrering,

icke försvagas. Detta skulle emellertid tydligen blifva fallet, därest full

rättskapacitet tillerkändes äfven oregistrerade föreningar. Rättskapacitet

är naturligtvis — äfven om den under vissa säregna omständigheter

skulle betraktas såsom ett ondt — dock för det stora antalet associationer

att anse såsom en förmån och utgör ofta, framför allt för ekonomisk

förening, en nödvändig förutsättning för utöfvande af den verksamhet

föreningen gjort till sin uppgift. Skulle allt samband mellan

registrering och rättskapacitet upphöra, kvarstode såsom anledning att

söka registrering endast stadgandet om personlig ansvarighet för dem,

som handla å oregistrerad förenings vägnar; och detta stadgande torde,

om ock i regel effektivt, dock icke under alla förhållanden vara ägnadt

att framkalla registrering, där sådan borde komma till stånd, i det omständigheterna

mången gång äfven i föreningar med större omfattning

och affärsförbindelser kunna vara sådana, att den personliga ansvarigheten

ej skulle medföra någon verklig risk för föreningsrepresentanterna.»

Med hänsyn till vikten af stadga och säkerhet i fastighetsväsendet

har det ansetts vara af nöden, att fastighetsförvärf undantages från

området för oregistrerade föreningars rättskapacitet.

Af det anförda torde med tillräcklig tydlighet framgå, att en

lagstiftning, som i likhet med den i herr Åkermans motion påyrkade,

ej tillerkänner registreringen annan rättsverkan än den af ett på förhand

gifvet erkännande, att föreningen är af beskaffenhet att äga

en rättskapacitet, som äfven därförutan kunde tillkomma densamma,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

skulle vara föga verksam för rådande af bot just å de ofvan framhållna

missförhållanden, hvilkas undanröjande i främsta rummet skulle afses

med den här ifrågavarande lagstiftningen.

Den ofvan berörda kommitté, som år 1903 afgaf förslag till lag

om registrerade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet framhåller,

att vid det åt kommittén uppdragna lagstiftningsarbetet i fråga

om föreningar för annan än ekonomisk verksamhet det spörsmålet legat

nära, huruvida icke en reglering af föreningsväsendet lämpligast vunnes

därigenom, att stadgandena rörande såväl ekonomiska som icke ekonomiska

föreningar sammanfördes i en gemensam lag. Att sådant i flera

hänseenden skulle föranleda till ökad enkelhet, reda och öfverskådlighet

syntes kommittén otvifvelaktigt, och därest föreningslagstiftningen

i sin helhet på en gång blifvit föremål för utarbetande, hade

måhända öfvervägande skäl funnits för ett sådant förfarande. I väsentlig

män annorlunda ställde sig dock enligt kommittén saken, då lagstiftningen

om ekonomiska föreningar redan förelåge.

Kommitténs nämnda tanke har emellertid nu af Kungl. Maj:t upptagits.

I det till lagrådet remitterade förevarande lagförslaget hade stadgandena

om de ekonomiska och de ideella föreningarna upptagits i särskilda

afdelningar, hvarvid beträffande de senare hänvisning ofta skedde

till stadgandena rörande de förra. Med afseende härå anförde lagrådet,

att afdelningen om ideella föreningar tedde sig ganska svår att till sitt

innehåll öfverskåda. För afhjälpande af denna brist hos förslaget ansåg

lagrådet det böra tagas i öfvervägande, huruvida icke de båda afdelningarne

om ekonomiska föreningar och om ideella föreningar kunde

samarbetas på det sätt, att, där en regel i själfva verket vore gemensam

för båda föreningstyperna, en enda för dem båda afsedd bestämmelse

meddelades, men i alla fall, där olika regler skulle gälla, de särskilda

bestämmelserna borde upptagas i omedelbart sammanhang. Fn uppställning

af denna beskaffenhet syntes ej kunna möta större svårigheter

och underlättades i hvarje fall om — såsom ett iakttagande af lagrådets

erinringar skulle föranleda — olikheterna mellan reglerna för ekonomiska

och för ideella föreningar blefve väsentligen färre än enligt förslaget.

Med anledning af hvad emot den metod, som härvid i förslaget

kommit till uttryck, anförts, får utskottet erinra, att många föreningar,

som rättsligen inbegripas under uttrycket ideella, med sina synnerligen

skiftande uppgifter sinsemellan ofta förete större olikhet än som kan

förefinnas mellan de senare å ena sidan och hvad som förstås med för
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

eningar för ekonomisk verksamhet å den andra. En del bestämmelser

äfven för nämnda båda olika kategorier af föreningar blifva i allt fall

gemensamma. Gränsen mellan dem är äfven ofta svår att bestämma. För

öfvergång från det ena till det andra slaget böra vidare gifvetvis, såsom

också skett i förslaget, regler lämnas. Naturligtvis kan man vid den förevarande

lagstiftningen såsom eljest gå mer eller mindre långt i detaljer.

Lagstiftningens lämplighet beror i hvarje fall — och därom lär icke

kunna tvistas — icke på att stadganden för en del fall icke lämnas, utan

fast mer på förmågan hos de regler, som gifvas, att tillfredsställande anpassa

sig efter det praktiska samhällsbehofvet.

Beträffande det närmare innehållet i frågavarande förslag får utskottet

hänvisa till den kungl. propositionen samt därvid fogade utdrag

af i statsrådet, högsta domstolen och lagrådet förda protokoll.

Utskottet har funnit förslaget vara af beskaffenhet att kunna läggas

till grund för lagstiftning. Den granskning af förslaget samt de i anledning

af detsamma af herrar Nilsson, Christiernson1 Pettersson från Södertälje

och Jönsson väckta ofvanintagna motionerna, utskottet företagit,

har gifvit anledning till följande erinringar.

1 §''

Herr Christiernson har beträffande tredje stycket i denna §:s första

moment yrkat, att efter ordet »medlemmarnas)) skulle tilläggas »eller

föreningens».

Då emellertid under det senare i §:n förekommande uttrycket

»idka annan ekonomisk verksamhet» tydligen inbegripes hvad motionären

här åsyftar, har utskottet ansett sagda tillägg obehöflig!.

Med afseende å det af samma motionär i fråga om berörda moments

fjärde stycke påyrkade tillägget »eller lokaler åt föreningen» skulle det

icke vara lämpligt, att, såsom där af kunde blifva följden, till ekonomisk

skulle hänföras en förening, så snart den hade till ändamål att förskaffa

sig lokaler. Enligt förslagets 2 § står det för öfrigt hvarje ideell förening,

som så önskar, öppet att, oafsedt dess ändamål, blifva inregistrerad

såsom ekonomisk förening. Äfven sistnämnda tillägg har därför utskottet

funnit sig böra afstyrka.

3 §''

I ofvanberörda skrifvelse af den 12 maj 1905, däri Piksdagen

anhöll om öfvervägande, i hvad mån och under hvilka villkor konsum
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

tionsförening kunde medgifvas rätt att sälja äfven till andra än dem,

som vore medlemmar i föreningen, framhölls, att det vore af vikt, att

man i eftergift i omförmälda hänseende icke ginge längre än hvad af

ifrågavarande föreningars egentliga syfte och verksamhetsområde påkallades.

Om det nämligen för att en konsumtionsförenings syfte skulle

i möjligaste mån vinnas och dess verksamhet i medlemmarnas intresse

befrämjas kunde vara erforderligt, att det uttryckligen medgåfves föreningen

att afyttra förnödenheter äfven till utomstående, torde det icke

vara nödigt eller lämpligt, att en sådan förening sattes i tillfälle att

bedrifva en egentlig handelsverksamhet allenast eller hufvudsakligen i

syfte att bereda medlemmarna vinst af en dylik rörelse. För bedrifvande

af egentlig handelsrörelse vore föreningen såsom sammanslutningsform

icke afsedd, och såväl det allmännas som tredje mans intresse kräfde,

att såsom underlag för utöfvande af sådan verksamhet i associationens

form förefunnes antingen den oinskränkta personliga ansvarighet, som

stadgats för delägare i handelsbolag, eller den säkerhet, som utgjordes

af ett aktiebolags i form af aktiekapital befintliga tillgång.

Aktiebolag skommittén framhöll, att det icke kunde ifrågasättas att

medgifva de ifrågavarande föreningarna rätt till handelsrörelse i hvilken

omfattning som. helst, utan vore begränsning nödig. Ett godkännande

af grundsatsen om obegränsad försäljningsrätt skulle säkert icke innebära

ett förtydligande eller ens en modifikation af gällande lag utan

äga en vida viktigare innebörd. Godkände man en dylik grundsats,

kunde man ej undgå att taga grundprinciperna för föreningslagstiftningen

under ompröfning. En sådan pröfning tillkomme icke kommittén,

men så mycket kunde och borde dock sägas, att det syntes

förenadt med stora betänkligheter att utan en ganska betydande omläggning

af grunderna för hithörande lagstiftning medgifva föreningarna

verksamhet i obegränsad omfattning. I saknad såväl af ett visst fixeradt

och med tillräckliga rättsliga garantier omgärdadt kapital som ock af

skyldighet för medlemmarna att personligen ansvara för föreningens

förbindelser erbjöde föreningen knappast en betryggande kreditbas.

I enlighet med hvad kommittén anförde föreslog kommittén, att,

om förening med syfte att åt medlemmarne anskaffa lifsmedel eller

andra förnödenheter ville försälja förnödenheter till andra än medlemmar

i föreningen, skulle bestämmelse härom intagas i stadgarna. Sådan

försäljning finge dock enligt kommittén ej äga rum i större omfattning

än att försäljningssumman för hvad under ett kalenderår afyttrats till

andra än medlemmar uppginge till högst en fjärdedel af försäljningssumman

för samtliga under året afyttrade förnödenheter. Vidare före
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

slog kommittén, att styrelsen för konsumtionsförening, som ägde sälja

till andra än föreningens medlemmar, skulle inom tre månader efter

hvarje kalenderårs slut till registreringsmyndigheten ingifva eu uppgift

å dels hela omsättningssumman under året och dels försäljningssumman

för de förnödenheter, som under året försålts till andra än medlemmar.

Vid uppgiften skulle fogas utdrag af räkenskaperna till bestyrkande af

uppgiftens riktighet. Registreringsmjmdigheten hade således att kontrollera,

huruvida förening öfverskridit sin befogenhet uti ifrågavarande

hänseende. Hade så ägt rum, var enligt förslaget styrelseledamot,

med hvars vetskap det skett, eller som underlåtit att hålla nödig uppsikt

öfver föreningens rörelse, förfallen till straff, böter från och med 5 till

och med 500 kronor.

Mot detta kommitténs förslag framhöll föredragande departementschefen,

att den af kommittén anordnade kontrollen öfver att den medgifna

försäljningsrätten ej öfverskredes torde vara fullständigt illusorisk,

och att det öfverhufvud torde vara alldeles omöjligt att i sådant afseende

praktiskt genomföra en effektiv kontroll.

I stället förordade departementschefen den bestämmelse, som nu

innehålles i förslaget. Att anordna en kontroll öfver efterlefnaden af

detta stadgande syntes departementschefen obehöfligt. Tillräckligt syntes

honom vara, att den, som förestode föreningens rörelse, blefve skyldig

att ansvara för all den skada, som uppkomme af den skedda försäljningen,

och sålunda blefve personligen ansvarig för inbetalning af sådan

föreningens fordran, som uppkomme genom kreditförsäljning till utomstående.

Från konsumtionsföreningarnas egen synpunkt sedt fann departementschefen

så mycket mindre möta några betänkligheter mot den

af honom förordade inskränkningen i deras försäljningsrätt, som det

numera bland dem torde vara allmän regel, att försäljning finge äga

rum allenast mot kontant betalning.

Lika med föredragande departementschefen finner äfven utskottet,

att den af kommittén föreslagna metoden för begränsning af de ifrågavarande

föreningarnas rätt att sälja till utomstående icke kan godtagas.

Men äfven den nu föreslagna utvägen lider enligt utskottets mening

af brister. Om det, på sätt departementschefen framhåller, bland konsumtionsföreningarna

är allmän regel, att försäljning öfverhufvud medgifves

allenast mot kontant betalning, skulle ju, förutsatt att nämnda

regel uppehölles, den rätt nämnda föreningar genom det nu föreliggande

förslaget erhölle faktiskt blifva liktydig med en alldeles obegränsad rätt

att försälja till hvem som helst. Härtill kommer svårigheten att för
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 47

hindra öfverskridande af ett sådant medgifvande, som det förslaget

lämnar. Den nämnda garanti, som härutinnan — enligt förslagets 103

§ 3 mom. — gifves, nämligen att den, som förestått rörelsen, skall

vara. ansvarig för skada, som uppkommer af den sålunda skedda försäljningen,

synes uppenbart otillräcklig.

Men äfven frånsedt svårigheten att finna en praktiskt antaglig

metod för en nödvändig begränsning i den ifrågasatta försäljningsrätten,

om den medgifves, finner sig utskottet från principiell synpunkt icke

kunna förorda en dylik rätt.

De. principei, enligt hvilka föreningarna 1 1895 års lag erhållit

sin rättsliga daning, äro betingade af den begränsning i verksamhetens

omfattning, som man ansett tillhöra föreningsbegreppet — en begränsning,

som har den betydelsen, att verksamheten icke får sträckas längre

än som påkallas af syftet att främja medlemmarnas hushållning. Af

nämnda syfte kan den nu ifrågasatta vidtgående rätten för konsumtionsföreningarna

enligt utskottets mening icke följa. Fastmer skulle en

dylik rätt konsekvent kunna föra föreningarna in på en verksamhet, där

den rena vinsten blefve hufvudändamålet, och hvilken alltså vore af

helt annan art än som öfverensstämmer med föreningens ändamål och

föreningsbegreppet. När man betänker, att föreningen i motsats mot

bolaget just karakteriseras såsom en sammanslutning med växlande

kapital och medlemsantal, synes den fara för den allmänna krediten,

som skulle kunna följa af en dylik verksamhet, i ögonen fallande. För

sådan verksamhet, bedrifven af en association med ett flertal medlemmar,

är aktiebolagsformen afsedd. Äfven där kunna ju insatserna — aktiekapitalet

— ökas eller minskas. Men hvarje åtgärd i sådant syfte är kringgärdad

af särskilda garantier, som icke finnas i fråga om föreningar,

hvilka principiellt medgifva medlemmars intagande och afgång snart

sagdt utan begränsning.

En rätt till sådan partiförsäljning af varor, som den i herrar

Christiernsons och Petterssons motioner påyrkade, synes utskottet iämväl

ingifva allvarsamma farhågor.

Af anförda skäl har utskottet ansett rätt att försälja till andra än

medlemmar icke böra medgifvas ifrågavarande föreningar och i sådant

syfte vidtagit en ändring i denna §.

Vid öfverträdelse af det härvid af utskottet föreslagna förbud bör

följa straff för olaga handel.

Med anledning af det i herr Christiernsons motion gjorda yrkande

om uttalande i lagen, »att inregistrerad förening äger rätt att på de

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

närmare villkor, som stadgas i 3 §, idka handel med icke medlemmar»,

får utskottet framhålla, att med det innehåll af undantagsstadgande,

som gifvits åt första momentet af denna §, tvekan icke synes möjlig

om hvad som — beträffande föreningar, som ej idka handel eller

verksamhet, hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker — skall

utgöra regel i fråga om förhållandet mellan föreningen och andra än

medlemmar i densamma.

8 §•

Herrar Christiernson och Pettersson hafva i sina motioner hemställt

om sådant förtydligande af hvad under 7) i denna § föreskrifves därom,

att föreningens stadgar skola angifva, till hvilket belopp reservfonden

skall uppgå för att afsättning af årsvinst ej skall behöfva äga rum, att

sagda bestämmelse skall tillämpas endast, om reservfonden skall vara

till beloppet begränsad.

Utskottet har på de i herr Petterssons motion anförda skäl funnit

sig böra tillmötesgå detta yrkande och för sådant ändamål föreslagit

en ändring i §:n i förenämnda del.

11 §.

I herrar Nilssons och Jönssons motioner föreslås, att den i förslagets

80 och 81 §§ meddelade föreskrift, att vid fråga om ekonomiska

föreningar med personligen ansvariga medlemmar anmälan för registrering

skall göras om medlems inträde i föreningen eller afgång därur

(80 §) äfvensom årlig förteckning å medlemmarna ingifvas till registreringsmyndigheten

(81 §), måtte utgå och i stället ersättas med föreskrift,

att i den förteckning öfver medlemmarna i hvarje förening, som

enligt förevarande § skall föras, skall upptagas jämväl det antal insatser,

hvarmed hvarje medlem deltager i föreningen.

Det synes utskottet, att den i denna § afsedda förteckning icke

kan i de af motionären påyrkade afseenden tillerkännas samma verkan

gent emot tredje man som det af offentlig myndighet förda föreningsregistret

och kungörandet af hvad däri införes. Utskottet kan alltså

icke finna tillräckliga skäl för afvikelse från det kungl. förslagets ståndpunkt

i detta afseende, hvilken öfverensstämmer med gällande lag.

Ej heller synes det utskottet behöfligt att i lagen upptaga den af

bemäldå motionärer påyrkade föreskrift, att i förteckningen medlemmarna

skola betecknas med nummer i löpande följd.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Herr Christiernson liar yrkat, att andra momentet af denna § måtte

utgå. Ej heller härutinnan har utskottet funnit anledning till afvikelse

från gällande lag. Utskottet får alltså afstyrka äfven sistnämnda yrkande.

13 §.

Denna § motsvaras af 8 § i gällande föreningslag.

I herrar Nilssons och Jönssons motioner föreslås höjning till fem

år af den här stadgade tid af två år, under hvilken en ekonomisk förenings

stadgar kunna förplikta medlem att kvarstå i föreningen. En

föreskrift i förevarande hänseende torde beträffande föreningar, som här

åsyftas, närmast vara af betydelse för att gifva föreningen möjlighet

att vid behof lita till det ekonomiska underlag, medlems delaktighet i

föreningen erbjuder, och sålunda förhindra skadligt utträde ur föreningen

af dess medlemmar. För sådant ändamål torde dock den nämnda tid,

det kungl. förslaget innehåller, som öfverensstämmer med gällande lag,

i regel vara tillräcklig. Att medlemmarna skulle kunna så länge, som

motionärerna påyrka, bindas vid föreningen, skulle understundom kunna

innebära en mot dem obehörig stränghet.

Hvad härefter angår motionärernas yrkande om sådant tillägg till

§:n, att medlem skulle förklaras alltid berättigad att öka eller minska

antalet af sina insatser i föreningen, därvid bestämmelserna om inträde

i och utträde ur föreningen i tillämpliga delar skulle gälla, skulle en

dylik föreskrift tydligen stå i strid med förslagets 8 § 4), där det göres

beroende af föreskrift i föreningens stadgar, huru insatserna skola göras,

samt huruvida medlem må deltaga i föreningen med högre belopp än

enkel insats. Kan i en förening medlem deltaga med högre belopp än

enkel insats, och skall minskning af insatserna ske, ligger vp i sakens

natur, att därom detsamma gäller, som om helt utträde ur föreningen.

Af anförda skäl har utskottet icke kunnat tillstyrka bemälda motionärers

förslag beträffande denna §.

20 §.

Herr Christiernson har med afseende å denna § yrkat, att möjligheten

till vinstutdelning, som enligt §:n ej får ske i vidare män än att

tillgångarna öfverskjuta skulderna med minst det belopp, som motsvarar

insatserna, jämte reservfond, måtte i lagen ytterligare begränsas, så

a,tt, om äfven andra fonder finnas, de skulle i nämnda afseende vara

likställda med reservfonden.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 46 Haft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Utskottet tiar ej funnit skäl att i detta hänseende föreslå afvikelse

från det kungl. förslaget, som i denna del öfverensstämmer med gällande

lag. Vid behof af eu sådan bestämmelse, som den ifrågasatta, är föreningen

oförhindrad att därom i stadgarna meddela föreskrift.

21 §.

Denna § afser, likasom motsvarande § i förslaget till lag om

aktiebolag, att tillgodose minoritetens rätt.

Utskottet finner här såsom i fråga om aktiebolag stadgandet ur

denna synpunkt lämpligt och kan sålunda icke tillstyrka det i herr

Christiernsons motion gjorda yrkande, att denna § måtte så förändras,

att förening tillägges befogenhet att oinskränkt förfoga öfver föreningens

vinstmedel eller öfriga tillgångar, i den mån föreningens stadgar

eller denna lag ej lägga hinder i vägen därför.

Emellertid har utskottet med anledning af utskottets förslag beträffande

44 §:ns första moment föreslagit en formell ändring i denna §.

23 §.

Aktiebolagskommittén framhåller, att den i öfverensstämmelse med

den i gällande lag tillämpade grundsatsen att lämna förening så stor

frihet som möjligt beträffande dess organisation ansett sig böra medgifva

förening rätt att i stadgarna bestämma, att val af en eller flere

af styrelsens ledamöter må ske annorledes än å föreningssammanträde;

och betonar kommittén, att de använda ordalagen gifva vid handen,

att denna rätt ej afser alla styrelsens ledamöter.

Utskottet har med hänsyn till hvad kommittén anfört och till det

praktiska behof, som understundom i sådant afseende här såsom vid

fråga om vissa andra föreningsangelägenheter kan föreligga, ansett

hinder ej böra läggas för att hela styrelsen skall kunna utses på annat

sätt än å föreningssammanträde. I sådant syfte har utskottet vidtagit

en ändring i denna §, som står i öfverensstämmelse med den inom

vissa gränser medgifna rätt att träffa afgöranden utom föreningssammanträde,

som utskottet i viss omfattning nedan förordat.

Hvad angår det i herr Christiernsons motion framställda yrkande

om sådan förändring af tredje momentet i denna §, att, där bolag eller

annan samfällighet är ledamot af förening, annan delägare i samfälligheten

än ledamot i dess styrelse alltid skall kunna vara ledamot af

s. 51 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 51

föreningens styrelse, har utskottet ej funnit tillräckliga skäl för tillstyrkande

af en sådan förändring.

24 §.

Herr Christiernson har i sin motion yrkat sådan ändring i andra

momentet af denna §, att styrelseledamot i ekonomisk förening måtte

kunna utses för fyra år.

Utskottet har ej funnit skäl frångå Kungl. Maj:ts förslag i denna

del, hvilket öfverensstämmer med gällande lag.

25 §.

Ändringen i denna § är närmast en konsekvens af den af utskottet

föreslagna ändring i 23 §.

29 §•

Lika med hvad utskottet beträffande motsvarande § i förslaget till

lag’ om aktiebolag hemställt och af skäl, som utskottet i sitt utlåtande

öfver sagda förslag anfört, anser utskottet den del af denna § böra

utgå, som afser reglerande af föreningens förhållande till tredje man.

34 §.

Lika med hvad utskottet beträffande förslaget till lag om aktiebolag

i motsvarande fall föreslagit och af skäl, som utskottet i sitt utlåtande

öfver nämnda förslag anfört, anser utskottet, att föreskrifterna

i andra momentet af denna § samt den i samband härmed stående 55 §,

böra, försåvidt de afse föryttring eller upplåtelse under nyttjanderätt af

all föreningens egendom eller den väsentligaste delen däraf, utgå ur

förslaget. ö

Förbudet för förenings styrelse att utan föreningssammanträdes

bemyndigande föryttra föreningens fasta egendom, med mindre sådan

föryttring ingår i föremålet för föreningens verksamhet, anser däremot

utskottet böra uppehållas.

37 §.

Såväl i aktiebolagskommitténs förslag till lag om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet som i det till lagrådet remitterade

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

förslaget iill lag om föreningar liade, på sätt i gällande föreningslagstadgas,

föreskrift lämnats, att förvaltningsredogörelse skall af styrelsen

afgifvas å föreningssammanträde.

På hemställan af lagrådet har denna föreskrift ersatts med det i

denna § meddelade stadgande.

Då emellertid hvad många ideella föreningar angår den föreslagna

tidsbestämningen, att styrelseberättelsen skall aflämnas en månad före

det åsyftade föreningssammanträdet, synes obehöflig, har utskottet ansett

stadgandet i denna § böra gifvas tillämpning endast å ekonomiska föreningar.

Att äfven i ideell förening styrelseberättelse skall afgifvas,

följer af föreskriften i 42 § tredje momentet.

40 §.

Att utskottet ansett en uppdelning af denna § i två §§ böra ske,

följer af att enligt utskottets förslag 41 § skall utgå.

Hvad utskottet under 28 § i fråga om sättet för utseende af styrelse

föreslagit, har utskottet ansett höra lämpas äfven å revisorerna.

Det i herr Christiernsons motion beträffande §:ns tredje moment

föreslagna tillägget, att föreningen utan hinder af hvad där stadgas

skall kunna besluta om helt aflönande af en eller flere revisorer, har

utskottet funnit obehöfligt och ansett sig böra afstyrka.

41 §.

Denna §, som äger sin motsvarighet i förslaget till lag om aktiebolag,

afser såsom den sistnämnda att skydda minoritetens rätt.

Utskottet har i fråga om föreningar, särskild! de ideella, funnit

detta skydd obehöfligt och därför ansett, att §:n bör utgå ur förslaget.

Vid sådant förhållande föranleder det i herr Christiernsons förevarande

motion föreslagna tillägget till §:n ej något utskottets yttrande.

42 §.

Herr Christiernson har föreslagit en ändring af tredje momentet i

denna §, åsyftande att före föreningssammanträde, hvarå revisorernas

berättelse skall framläggas, bereda föreningens styrelse tillfälle att taga

del af densamma.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Då momentets nuvarande lydelse ej lägger hinder i vägen för ett sådant

förfaringssätt, liar utskottet ansett den föreslagna ändringen obehöflig.

44 §.

Understundom lär det förekomma, att frågor, som eljest skolat

behandlas å föreningssammanträde, kunna enligt föreningens stadgar i

stället göras till föremål för allmän omröstning bland medlemmarna.

Att styrelse och revisorer skola kunna utom föreningssammanträde

utses, har ofvan förutsatts.

I syfte att fortfarande möjliggöra ett sådant förfarande har utskottet

föreslagit en ändring i första momentet af denna §.

Då det enligt utskottets uppfattning ofta måste anses såsom ett

missförhållande, att föreningsmedlemmar, som ej nått myndig ålder,

skola kunna emot de till en mognare ålder komna medlemmarna med

sina röster afgörande inverka på föreningens angelägenheter, har utskottet

föreslagit ett tillägg till denna §, ämnadt att göra det möjligt

att med hänsyn till rådande olika förhållanden i olika föreningar eller

slag af föreningar träffa härutinnan lämpliga afgöranden.

I fråga om förmyndares rätt och plikt att i eu förening iakttaga

den omyndiges rätt gälla allmänna civilrättsliga regler. I fall, då enligt

denna lag giltigheten af beslut är beroende af samtycke af samtliga

medlemmar, ankommer det alltså på, huruvida förmyndaren biträder

beslutet. Skulle i eu ideel förening det strida mot föreningens stadgar

eller mot dess ändamål att förmyndaren företräder den omyndige, kan

beslut, som nyss nämnts, i allt fall fattas, så snart i den ordningutskottet

föreslagit tillstånd lämnats för omyndige att deltaga i handhafvandet

af föreningens angelägenheter. Dylikt tillstånd lär vid behof,

som nu afsetts, icke förvägras, om det ej af särskild anledning anses

icke böra lämnas den förening, hvarom kan vara fråga.

Det i herr Christiernsons motion framställda yrkande, att tredje

momentet af denna § måtte utgå, har utskottet icke kunnat tillstyrka.

Däremot har utskottet föreslagit en ändring i momentet, motsvarande

hvad som i fråga om förslaget till lag om aktiebolag af utskottet förordats.

45 och 46 §§.

Ändringarna i dessa §§ äro föranledda af utskottets förslag beträffande

44 §.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

so §.

I sitt utlåtande öfver förslaget till lag om aktiebolag bär utskottet

föreslagit inskränkning till sex månader af den i det kungl. förslaget

till sagda lag upptagna tid af ett år, inom hvilken talan å bolagsstyrelsens

förvaltning skulle anställas. Härvid tog utskottet i betraktande

bland annat, att enligt nämnda förslag rätten att föra talan skulle tillkomma

äfven en minoritet.

Sagda skäl för en motsvarande inskränkning i nu ifrågavarande

förslag föreligger icke. Då härtill kommer, att enligt förslagets 49 §

frågan om ansvarsfrihet för föreningsstyrelse må utan inskränkninguppskjutas

till nytt sammanträde, har utskottet ansett afvikelse i nu

omförmäldt afseende ej böra ske från det kungl. förslaget.

53 §.

I herrar Christiernsons och Petterssons motioner har yrkats, att

första momentet af denna § måtte utgå, och för giltigheten af beslut,

som där afses, alltså endast fordras hvad i §:ns tredje moment stadgas

om ändring i allmänhet af eu förenings stadgar. Enligt herr Petterssons

förslag skulle dock, sedan beslutet fattats, rätt till omedelbart utträde

ur föreningen stå öppen för medlem, som ej därmed åtnöjdes.

Herrar Nilsson och Jönsson hafva i sina motioner yrkat, att för

giltigheten af beslut af beskaffenhet, som nyss nämnts, måtte, därest

två bolagsstämmor hållas, å senare stämman fordras en pluralitet af

minst 3/4 af de röstande.

Då af det kungl. förslaget, särskild! 7, 8 och 56 §§, framgår, att

sagda första moment endast har afseende å införande af personlig ansvarighet

för föreningens förbindelser eller å skärpning af dylik ansvarighet,

som medlemmarna redan iklädt sig, och ej å det fall, att

medlemmarnas insatser eller andra afgifter ökas, har utskottet ej kunnat

biträda motionärernas förslag i denna del.

Utskottet har dock ansett sig böra i förtydligande syfte föreslå

en ändring af momentet.

Herr Christiernson har vidare yrkat, att §:ns andra moment måtte

utgå. Yrkande med enahanda syfte har framställts i herrar Nilssons

och Jönssons motioner. I herr Petterssons motion har yrkats, att sista

punkten af samma moment måtte utgå. Sedan beslut, som där afses,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 55

fattats enligt reglerna i tredje momentet, skulle enligt sistnämnda

motionär rätt till omedelbart utträde tillkomma föreningsmedlem.

Med hänsyn till vikten al här afsedda beslut för de enskilda medlemmarna

har utskottet icke kunnat tillstyrka sagda yrkanden.

55 §.

Den åt utskottet föreslagna ändring i denna 8 har motiverats

under 34 §.

Med anledning af utskottets nämnda förslag föranleder det i herr

Petterssons motion med afseende å denna § framställda yrkande icke något

utskottets yttrande.

, u Det \ llGrr Christiernsons motion gjorda vikande, att denna

iielt utgå, har utskottet icke kunnat tillstyrka"

§

måtte

Öb §.

Af hvad utskottet under 53 § anfört följer, att det i herrar Nilssons

ci Jonssons motioner beträffande denna § framställda yrkande icke

föranleda någon utskottets åtgärd. y

57 §.

al utskottet beträffande rubriken före denna 8 samt beträffande

föX“L^3%~4?§|!a^a ändringar fö]ja af

,, 1 iienli8''liet med hvad utskottet beträffande förslaget till lao- om

Jfdet° 8 Wr ^°tSJarande faU föresla/it har utskottet, med tillstyrkande

åt det 1 hen Chnshernsons motion därom framställda yrkande, ansett

att andra momentet af denna S bör utgå

58 §■

^ Herr Christiernson har i sin motion yrkat, att denna 8 måtte helt

mS*’)>brote%i yrkat’ att ordet »logstridig» mitte trtbytas

Utskottet har på de af föredragande departementschefen till det

d proposi ic,nen fV,gade utdrag af statsrådsprotokollet den 4 mars

1910 anförda skäl ansett sig u''--— -*1’ ’•<* > • > - h

denna del.

i J- JULA C*

böra vidblifva det kungl. förslaget

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

61 §.

De af utskottet beträffande 23 och 40 §§ föreslagna ändringar

skulle kunna anses böra föranleda motsvarande ändring i denna §.

Utskottet har dock ansett, att på det stadium, hvarom här är fråga,

föreningssammanträde bör hållas.

77 §. ''

I enlighet med hvad utskottet beträffande motsvarande stadgande

i förslaget till lag om aktiebolag föreslagit anser utskottet, att sista

punkten i sista momentet af denna § bör utgå.

79 §.

I herr Christiernsons motion har yrkats, att andra momentet af

denna § måtte utgå.

Utskottet har ej funnit skäl förorda afvikelse i donna del från

det kungl. förslaget, som öfverensstämmer med gällande lag.

80 och 81 §§.

Af hvad utskottet ofvan under 11 § anfört följer, att utskottet

icke kan förorda det i herrar Nilssons och Jönssons motioner framställda

förslag, att — under förutsättning af bifall till det af dem beträffande

11 § gjorda yrkande — 80 § måtte utgå.

Då, hvad angår 81 §, hvars uteslutande af samma motionärer äfven

påyrkats, densamma öfverensstämmer med gällande lag samt icke visat

sig medföra någon olägenhet, har utskottet ej heller ansett sig kunna

biträda sistnämnda yrkande.

94 och 95 §§.

Utskottet har ansett sig böra förorda liknande tillägg till 94 §

och däråt föranledda ändring i 95 § som beträffande motsvarande stadgande

i förslaget till lag om aktiebolag af utskottet förordats.

99 §.

Med afseende å här upptagna bötesmaximum af 5,000 kronor har

utskottet i enlighet med de i herrar Christiernsons och Petterssons motioner

därom framställda yrkanden ansett sig böra förorda en nedsättning till

1,000 kronor, som i gällande föreningslag utgör straffmaximum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''57

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Däremot liar utskottet icke kunnat biträda herr Ghristiernsons

yrkande, att tredje punkten af denna § måtte utgå.

Utskottet har icke ansett tillräckliga skäl föreligga för uppehållande

genom straffskydd af en så sträng tystnadsplikt för revisor i fråga om

hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning eller föreningens räkenskaper

kommer till hans kännedom, som den bär stadgade. Utskottet

liar därför vidtagit en ändring i 5) af denna §. Utskottet har därtill

ansett sig äga så mycket mer anledning, som utskottet föreslagit, att

stadgandet om extra revisor skall ur förslaget utgå.

100 §.

I herr Ghristiernsons motion har yrkats sådan ändring i denna §,

att straff ej måtte inträda på grund af underlåtenhet af de i 44 § fjärde

momentet meddelade föreskrifter om förande af protokoll å förenings

sammanträde och om skyldighet att senast två veckor efter sammanträdet

hålla protokollet tillgängligt för föreningsmedlemmarna.

Utskottet har ansett befintligheten af omförmälda ordningsföreskrifter

nödvändig. För iakttagandet af dem synas äfven här meddelade

straffbestämmelser böra bibehållas.

Med anledning af att utskottet föreslagit insättande af ett nytt

moment i 44 §, har den i denna § gjorda hänvisningen till 44 § 4

momentet utbytts mot hänvisning till samma §:s 5 momentet.

Nämnde motionär har vidare yrkat följande tillägg till denna §:

»I de fall, där föreningen genom sin verksamhet ådrager sig ansvarspåföljd,

som icke är att hänföra till bestämmelserna i denna lag, drabbe

ansvaret styrelsens ordförande, såvida han icke gitter visa, att styrelsen

i sin helhet är delaktig i ansvaret.»

Utskottet finner det så mycket mindre lämpligt att i förevarande

lag lämna en föreskrift af nämnda allmänna innebörd, som densamma

enligt motionärens förslag skulle hafva afseende å de fall, där enligt

annan lag eller författning än den förevarande ansvarspåföljd skulle

inträda.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 46 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

103 §.

Ofvan under 3 § har utskottet framhållit, att utskottet anser tredje

momentet af denna § ineffektivt för det därmed afsedda ändamål.

Med den ståndpunkt utskottet beträffande sagda § intagit bör

förevarande moment utgå ur förslaget.

112 §.

Till sista momentet i denna § har utskottet föreslagit liknande

tillägg, som i motsvarande fall beträffande förslaget till lag om aktiebolag

af utskottet förordats.

Förslaget till lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och

23 kap. 4 § strafflagen.

Till 1908 års Riksdag gjordes af justitieombudsmannen framställningar

om ändringar af 22 kap. 14 § strafflagen och 23 kap. 4 § samma

lag i syfte att i nämnda paragrafer måtte införas uttrycklig bestämmelse

därom, att ledamot i styrelse för solidariskt bankbolag så ock annan,

som blefve satt att leda dess angelägenheter, vore med afseende å

förfarande, som i nämnda lagrum afsåges, likställd med dylik representant

för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad förening för

ekonomisk verksamhet

På hemställan af lagutskottet blefvo dessa ändringar af Riksdagen

bifallna. I sitt utlåtande erinrade emellertid utskottet bland annat, att

det måste noga fasthållas, att genom dessa tillägg någon inskränkning

icke finge anses vara gjord i den allmänna principen om tillämpligheten

af ifrågavarande lagrum jämväl å dylika representanter för juridiska

personer, som icke funnes uti vederbörande paragraf uttryckligen angifna.

Genom att lagen särskildt nämnde vissa juridiska personer skulle emellertid

den missuppfattningen kunna vinna stöd, att ifrågavarande lagrum

icke vore lämpliga å andra slag af juridiska personer. En allmän regel,

som omfattade alla, å hvilka dessa lagrum hade afseende, och sålunda

undanröjde nämnda anledning till missförstånd, vore därför otvifvelaktigt

att föredraga, i synnerhet som man annars torde blifva nödsakad att

ånyo göra tillägg till ifrågavarande paragrafer, så snart andra juridiska

s. 59 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 59

personer än de däri upptagna blefve underkastade reglering i den civila

lagstiftningen.

Hvad 1908 års lagutskott sålunda anfört, har utskottet äfven ansett

sig böra i detta sammanhang framhålla.

Lagrådet har i sitt yttrande öfver förevarande förslag uttalat sig

i liknande riktning samt ansett, att de i ifrågavarande lagrum meddelade

föreskrifter beträffande här uppgifna juridiska personer strängt

taget vore öfverflödiga.

I öfrigt har utskottet, icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande

förslag.

Öfriga i propositionen innefattade lagförslag.

Förslagen till lagar om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken

samt 8 § i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och

förening att förvärfva fast egendom äro föranledda af förslaget till lag

om föreningar. I det förra förslaget har, oberoende af den nya föreningslagstiftningen,

vidtagits en formell jämkning.

Förslaget till lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen om

tioårig preskription och om årsstämning är åter föranledt af såväl förslagen

till lag om aktiebolag och till ändring i lagen om handelsbolag

och enkla bolag som af förslaget till lag om föreningar.

Utskottet har ej funnit anledning till någon anmärkning mot dessa

förslag.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

1) att Riksdagen, i anledning af Kungi. Maj:ts

ifrågavarande proposition och de i ärendet af herrar

Nilsson, Christiernson, Pettersson från Södertälje och

Jönsson väckta motioner, måtte antaga följande förslag

till

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

A) Lag

om föreningar.

I kap. Om registrerade föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

intressen genom att

anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna eller

afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna eller

anskaffa lån åt medlemmarna eller

idka annan ekonomisk verksamhet

må kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad

såsom ekonomisk förening.

Hvad nu är stadgadt skall ock gälla om förening, som genom

idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet

att föra handelsböclcer, vill vinna annat ändamål än främjande af medlemmarnas

ekonomiska intressen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Kr 50.

61

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

2 §• |

Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt,

vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande

af yrkesangelägenheter eller eljest kar annat ändamål än att genom

ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen, må

med det undantag, som framgår af 1 § 2 inom., kunna i enlighet med

hvad i denna lag sägs varda registrerad såsom ideell förening. Förening,

som i föregående punkt afses, stånde ock öppet att i stället varda i

enlighet med hvad i denna lag sägs registrerad såsom ekonomisk förening.

Ekonomisk förening, som idkar

handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra

handelsböcker, må allenast mot kontant

betalning försälja till andra än

medlemmar i föreningen. Hvad sålunda

stadgats äge dock ej tillämpning

i fråga om förening, som

hufvudsakligen afsätter alster af

medlemmarnas eller föreningens

verksamhet.

Ideell förening må icke idka

handel eller annan verksamhet, hvarmed

följer skyldighet att föra handelsböcker,

eller för främjande af

medlemmarnas ekonomiska intressen

eljest idka ekonomisk verksamhet.

3 §•

Ekonomisk förening, som idkar

handel eller j annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra

handelsböcker, mk\icke försälja till

andra än medlemmar i föreningen.

Hvad sålunda stadgats äge dock

ej tillämpning i fråga om förening,

som hufvudsakligen afsätter alster

af medlemmarnas eller föreningens

verksamhet.

Ideell förening må icke idka

handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra

handelsböcker, eller för främjande

af medlemmarnas ekonomiska intressen

eljest idka ekonomisk verksamhet.

4 §•

Registrerad förening äger förvärfva rättigheter och ikläda sig

skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära

och svara.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Mops förslag:) (Utskottets förslag:)

Om förenings bildande.

5 §■

Förening skall för att kunna vinna registrering bestå af minst

fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit stadgar

och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att förenings medlemmar, uteslutande

eller till eu del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra

samfälligheter, vara hinder mot föreningens registrering.

6 §.

Ansökning om förenings registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller

gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas _ egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens

stadgar äfvensom, där ej hvad i 78 § är stadgadt äger tillämpning’, en

med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt

afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,

utvisande, att stadgarna blifvit antagna och styrelse utsedd.

7 §•

Vilja vid ekonomisk förenings bildande medlemmarna åtaga sig

personlig ansvarighet för föreningens förbindelser, skall denna ansvarig
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 63

(Kungi. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

het begränsas till visst belopp. Hafva medlemmarna ej iklädt sig

personlig ansvarighet för föreningens förbindelser, häfte för dessa allenast

föreningens tillgångar, förfallna men ej guldna insatser och andra

afgifter inräknade.

För ideell förenings förbindelser häfte allenast föreningens tillgångar,

förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

8 §.

Ekonomisk förenings stadgar skola

angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens

verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens

styrelse skall hafva sitt

säte;

4) den insats, med hvilken

hvarje medlem skall deltaga i föreningen,

huru insatserna skola

göras, samt huruvida medlem må

deltaga i föreningen med högre

belopp än enkel insats;

5) där andra afgifter till föreningen

skola förekomma, afgifternas

belopp eller det högsta belopp,

hvartill de må bestämmas;

6) där ej för föreningens förbindelser

skola häfta allenast dess

tillgångar, det belopp, intill hvithet

medlemmarna åtaga sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser

;

7) huru stor del af föreningens

årsvinst skall afsättas till reservfond,

och till hvithet belopp reservfonden

skall uppgå för att afsättning

af årsvinst ej skall behöfva

äga rum;

8 §.

Ekonomisk för enin y-S''stadgar skola

angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens

verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens

styrelse skall hafva sitt

säte;

4) den insats, med hvilken

hvarje medlem skall deltaga i föreningen,

huru insatserna skola

göras, samt huruvida medlem må

deltaga i föreningen med högre

belopp än enkel insats;

5) där andra afgifter till föreningen

skola förekomma, afgifternas

belopp eller det högsta belopp,

hvartill de må bestämmas;

6) där ej för föreningens förbindelser

skola häfta allenast dess

tillgångar, det belopp, intill hvilket

medlemmarna åtaga sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser

;

7) huru stor del af föreningens

årsvinst, som minst skall afsättas

till reservfond, och i händelse reservfonden

skall vara till beloppet begränsad,

till hvilket belopp densamma

skall uppgå för att afsätt
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj ds förslag:)

8) huru styrelsen skall sammansättas

och grunderna för dess beslutförhet;
9)

huru revision af styrelsens

förvaltning skall ske;

10) huruvida räkenskapsafslutning

skall ske för år eller oftare

samt tiden därför;

11) huru ofta ordinarie sammanträde

skall hållas;

12) det sätt, hvarpå kallelse

till sammanträde skall ske och

andra meddelanden bringas till

medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna

kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

(Utskottets förslag:)

ning af årsvinst ej skall behöfva

äga rum;

8) huru styrelsen skall sammansättas

och grunderna för dess beslutförhet;
9)

huru revision af styrelsens

förvaltning skall ske;

10) huruvida räkenskapsafslutning

skall ske för år eller oftare

samt tiden därför;

11) huru ofta ordinarie sammanträde

skall hållas;

12) det sätt, hvarpå kallelse

till sammanträde skall ske och

andra meddelanden bringas till

medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna

kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

9 §•

Ideell förenings stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) de regelbundna afgifterna till föreningen, där sådana skola

förekomma;

5) huruvida uttaxering å medlemmarna skall vara medgifven;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess

beslutförhet;

7) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

8) tiden för räkenskapsafslutning;

9) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

10) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra

meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den tid

före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgårder senast skola vala

vidtagna;

11) huru i händelse af föreningens upplösning med behållna tilJgångar

skall förfaras.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

10 §.

Ekonomisk förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt,

där medlemmarna ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig

ansvarighet» eller förkortning af dessa ord (»u. p. a.» eller dylikt),

och, där medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig

ansvarighet, orden »med begränsad personlig ansvarighet» eller förkortning

af dessa ord (»in. b. p. a.» eller dylikt).

Ideell förenings firma skall innehålla ordet »förening» och må

ej innehålla ordet »ekonomisk», ej heller något, som har afseende å personlig

ansvarighet för medlemmarna eller frihet från sådan ansvarighet.

I förenings firma må ordet »bolag» eller eljest något, som

betecknar ett bolagsförhållande, ej intagas på sådant sätt, att däraf

kan föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank

är särskildt stadgadt.

Om förteckning öfver föreningsmedlemmarna.

11 §■

Öfver förenings medlemmar skall genom styrelsens försorg hållas

förteckning.

Sådan förteckning skall, där den afser ekonomisk förening, af styrelsen

hållas tillgänglig för en hvar, som vill taga kännedom om

densamma.

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

12 §•

Förening må när som helst antaga nya medlemmar, och ankomme

på styrelsen att pröfva frågor om medlems antagande. Är i stadgarna

annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

I ekonomisk förening må ej någon antagas till medlem annorledes

än efter egenhändigt undertecknad ansökning.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 7 Samt. 1 Afd. 46 Käft.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

6G

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

13 §.

Medlem i ekonomisk förening äge att, efter egenhändigt underskrifven

uppsägning, utträda ur föreningen; dock må i stadgarna

kunna föreskrifvas, att uppsägning ej får ske förrän efter viss tid,

högst två år, från inträdet i föreningen.

14 §.

Medlem i ideell förening äge att efter egenhändigt underskrifven

anmälan när som helst utträda ur föreningen; dock må, där stadgarna

icke innehålla sådana bestämmelser, att afgifter kunna beslutas utan

begränsning till visst belopp, i stadgarna föreskrifvas viss tid, högst

sex månader, hvarunder medlem efter anmälan om utträde skall kvarstå

i föreningen.

15 §.

Medlem i förening må, där han genom laga kraft ägande dom

förklarats förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under

framtiden för brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på

grund, som kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.

16 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare ej berättigad att i den

aflidnes ställe inträda såsom medlem i förening, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna.

17 §•

I fråga om afgång ur ekonomisk förening samt om afgången medlems

rättigheter och skyldigheter galle:

1) Afgång ur föreningen skall anses äga rum vid den tid för

räkenskapsafslutning, som infaller näst efter en månad eller efter den

i stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen

uppsagt sig till utträde, uteslutits eller aflidit, eller annan omständighet,

som föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit, efter ty i 15 § sägs, ur föreningen utesluten,

vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och

beslut om föreningens angelägenheter.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

2) Då medlem afmätt, äge lian eller lians rättsinnehafvare utfå ej

mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den män

föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda

rälcenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande af reservfond

eller förnärmande af öfriga medlemmars lika rätt, än ock, i samma

ordning som öfriga medlemmarna, hvad på den afgångne belöper af

beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex

månader från det medlem afgått, eller varder inom samma tid konkursansökning

af föreningen till rätten eller domaren ingifven eller i anledning

af borgenärers ansökning om konkurs offentlig stämning utfärdad,

skall den afgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 71 och

72 §§ om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla förenings stadgar inskränkning i afgående medlems rätt,

hvarom nu är sagdt, lände den till efterrättelse.

3) Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom

ett år från det medlem afgick, vare den afgångne pliktig, såvidt föreningens

borgenärers rätt rörer, att återbära livad han utfått af sin

insats.

18 §.

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat

medlems andel i ekonomisk förening, och vill han ej inträda i föreningen,

eller vägras honom inträde, då han begär sådant, äge samma rätt till

uppsägning som medlem; och gälle, där uppsägning sker, om hans

rått att utfå insats och vinst, så ock om hans skyldighet att i visst

fall återbära insatsen hvad i 17 § under 2) och 3) finnes stadgadt

angående afgången medlem.

19 §.

Har medlem i ideell förening utträdt eller uteslutits, vare han

ändock, såframt ej i stadgarna är annorledes föreskrifvet, pliktig att

erlägga därförinnan beslutad eller i stadgarna till beloppet bestämd

afgift för löpande året. Skall afgift gäldas mer än en gång under året,

äge föreningen ej rätt till mer än det belopp, som efter afgången först

förfaller.

År ej i stadgarna beloppet af de utgifter, som må ifrågakomma,

begränsadt och fattas beslut om afgifts utkräfvande, vare medlem, som

ej biträdt beslutet och som ofördröjligen anmäler sig till utträde, ej pliktig

att erlägga den beslutade afgiften.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj:ts förslag;) (Utskottets förslag:)

Aflider medlem, galle om föreningens rätt till afgifter hvad ofvan

stadgats i afseende å medlem, som utträdt eller uteslutits.

Vid medlems afgång äge han eller hans rättsinneliafvare icke,

med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå någon

del af föreningens behållna tillgångar.

Om vinstutdelning.

20 §.

Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare

mån, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen

granskade räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp,

som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till

betalning förfallna, jämte reservfond. Varder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse

i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning,

skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit

i beslutet, en för alla och alla för eu, för den brist, som vid återbäringen

kan uppkomma.

21 §.

Öfver förenings vinstmedel eller

öfriga tillgångar må föreningssammanträde

ej förfoga för ändamål,

som uppenbarligen är för föreningens

verksamhet främmande; föreningssammanträde

dock obetaget

att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång,

som i förhållande till föreningens

ställning är af ringa betydenhet.

§ 21.

Öfver förenings vinstmedel eller

öfriga tillgångar må föreningen ej

förfoga för ändamål, som uppenbarligen

är för föreningens verksamhet

främmande; föreningssammanträde

dock obetaget att till

allmännyttigt eller därmed jämförligt

ändamål använda tillgång, som

i förhållande till föreningens ställning

är af ringa betydenhet.

Om styrelse och firmateckning.

22 §.

För förening skall finnas en styrelse, bestående af en eller flere

ledamöter.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Krngl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter.

23 §.

Styrelsen väljes å föreningssainmanträde;

dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att en eller flere

ledamöter af styrelsen skola på annat

sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här

i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening

medgifver undantag.

Ledamot af styrelsen för ekonomisk

förening skall vara medlem

i föreningen; dock må, där bolag

eller annan samfällighet är med
O
lem

i föreningen, ledamot af den

samfällighets styrelse eller, om sådan

styrelse ej finnes, delägare i

samfälligheten vara ledamot af

föreningens styrelse.

23 §.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde;

dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen

eller ledamot af densamma skall på

annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här

i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening

medgifver undantag.

Ledamot af styrelsen för ekonomisk

förening skall vara medlem

i föreningen; dock må, där bolag

eller annan samfällighet är medlem

i föreningen, ledamot af den

samfällighets styrelse eller, om

sådan styrelse ej finnes, delägare

i samfälligheten vara ledamot af

föreningens styrelse.

24 §.

Ledamot af styrelsen för ekonomisk förening må, ändå att den tid,

för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget

genom beslut af den, som utsett honom. Samma lag vare i fråga om

ledamot af styrelsen för ideell förening, där ej i stadgarna är annorlunda

bestämdt.

Ledamot af styrelsen för ekonomisk förening må ej utses för längre

tid än två år.

25 §. 25 §.

Afgår å förening ssammanträde Afgår af föreningen vald sty
vald

styrelseledamot, innan den tid, relseledamot, innan den tid, för

för hvilken han blifvit vald, gått hvilken han blifvit vald, gått till

till ända, och finnes ej suppleant, ända, och finnes ej suppleant, åligåligger

det öfriga styrelseledamöter ger det öfriga styrelseledamöter att

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj ds förslag:)

att ofördröjligen föranstalta om val

af ny ledamot. Utan tunder af

livad nu stadgats må dock, där

föreningens stadgar sådant medgifva,

med valet kunna anstå till

nästa ordinarie förening ssammanträde,

såframt styrelsen år beslutför med

kvarstående ledamöter.

(Utskottets förslag:)

ofördröjligen föranstalta om val af

ny ledamot. Utan binder af livad

nu stadgats må dock, där föreningens

stadgar sådant medgifva, med

valet kunna anstå till dess den tid,

för hvilken den afgångne hlifvit vald,

gått till ända, såframt styrelsen är

beslutför med kvarstående ledamöter.

26 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna föreningens firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande

sådan inskränkning, må ej registreras.

27 §.

I förhållande till föreningen vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 26 § är sagdt, äga företräda föreningen, pliktiga

att i sin förvaltning af föreningens angelägenheter ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i stadgarna eller af föreningssammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma föreningssammanträdes

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller

föreningens stadgar.

28 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna föreningens firma

må, där ej annat blifvit bestämdt i stadgarna eller af föreningssammanträde,

meddelas af styrelsen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Lagutskottet Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Majtts förslag:) (Utskottets förslag:)

Ej mil sådant bemyndigande meddelas af föreningssammanträde,

med mindre stadgarna innehålla bestämmelse i sådant afseende.

29 §.

Är enligt stadgarna styrelsen

beslutför, utan att samtliga ledamöter

äro tillstädes, må likväl

ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt ske

kunnat, samtliga erhållit tillfälle

att deltaga i ärendets behandling;

men vare i förhållande till tredje man,

som är i god tro, föreningen i hvarje

fall hunden af åtgärd, som af beslutfört

antal vidtages.

29 §.

Är enligt stadgarna styrelsen

beslutför, utan att samtliga ledamöter

äro tillstädes, må likväl

ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt

ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle

att deltaga i ärendets behandling.

30 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i

stadgarna, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förena sig,, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning

beträffande gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång

ellei'' annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

31 §.

I stadgarna må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan

än. styrelseledamot att teckna föreningens firma; och äge jämväl föreningssammanträde

tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande.

I flaga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna föreningens firma.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

skall tillämpas hvad som enligt 26 och 27 §§ gäller beträffande styre seledamot,

som äger teckna firman.

32 §.

Vid meddelande af rätt till finn åteckning må kunna föresknfvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flere gemensamt.

33 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om ratten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande darom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll ellei

annan handling, som bestyrker ändringen.

34 §.

Den, som äger företräda förening,

må ej ikläda föreningen förpliktelser

eller eljest förfoga öfver

dess tillgångar i vidare män än

sådant enligt 21 § är för föreningssammanträde

medgifvet. Hvad sålunda

är stadgadt ma dock ej åberopas

mot tredje man, med mindre

han insett eller bort inse, att stadgandet

ägt tillämpning.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande

må den, som äger företräda

föreningen, ej föryttra föreningens

fasta egendom eller föryttra

eller under nyttjanderätt upplåta all

föreningens egendom eller den väsentligaste

delen där af, med mindre sådan

föryttring eller upplåtelse enligt stadgarna

ingår i föremålet för föreningens

verksamhet.

34 §.

Den, som äger företräda förening,

må ej ikläda föreningen förpliktelser

eller eljest förfoga öfver

dess tillgångar i vidare mån än

sådant enligt 21 § är för föreningssammanträde

medgifvet. Hvad sålunda

är stadgadt må dock ej åberopas

mot tredje man, med mindre

han insett eller bort inse, att stadgandet

ägt tillämpning.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande

må den, som äger företräda

föreningen, ej föryttra föreningens

fasta egendom, med mindre

sådan föryttring enligt stadgarna

ingår i föremålet för föreningens

verksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

78

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

35 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för förening, bör undertecknas

med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman

äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och

framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,

vare de, _ som underskrift handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

ma hafva slutits, eu för allai och alla för en, såsom för egen skuld.

Samma lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening

utan personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som

utmärker, att personlig ansvarighet förekommer, samt där i handling,

som utfärdats för ideell förening, föreningen betecknats såsom vore den

ekonomisk förening.

36 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,

ensam eller gemensamt med annan, berättigats teckna föreningens

firma, att för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl

då annat meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens

medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens

talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen

å sammanträdet.

37 §.

Minst en månad före det föreningssammanträde,

där revisorernas

berättelse skall framläggas, aflämne

styrelsen till revisorerna en

af styrelsens ledamöter underskrifven

förvaltningsberättelse.

Bill. till Iiiksd. Prat. 1910. 7 Sami.

37 §.

Minst eu månad före det föreningssammanträde,

där revisorernas

berättelse skall framläggas, aflämne

styrelsen för ekonomisk förening

till revisorerna en af styrelsens

ledamöter underskrifven förvaltningsb

erättelse.

1 Afd. 46 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kunxjl. Maj;ts förslag:) (Utskottets förslag:)

38 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 103 §.

39 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

40 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens

räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer.

Kevisorerna väljas å föreningssammanträde;

dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att en eller flere

revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å föreningssammanträde

valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som

är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses,

må ej utgå före nästa ordinarie föreningssammanträde

och, såvidt angår

revisor i ekonomisk förening, ej

40 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens

räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde;

dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att revisorer skola

på annat sätt utses.

Till revisor må ej utses den,

som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

41 §.

Den tid, för hvilken revisor

utses, må ej utgå före nästa ordinarie

föreningssammanträde och,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

75

(Kungl. Maj ds förslag:)

omfatta längre tid än två år. Revisor

må, ändå att den tid, för

hvilken lian blifvit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget

genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår å föreningssammanträde

vald revisor, innan den tid, för

hvilken han blifvit vald, gått till

ända, och finnes ej suppleant, åligger

det styrelsen att ofördröjligen föranstalta

om val af ny revisor.

41 §.

Ros Konungens befallningshafvande

i länet må påkallas utseende

af en revisor att med öfrig a revisorer

deltaga i dem åliggande granskning

af styrelsens förvaltning och föreningens

räkenskaper eller i granskning

af vissa räkenskaper. Förslag härom

skall väckas å föreningssammanträde.

Har förslaget å föreningssammanträde

antagits eller ock Inträdds

af minst en tiondedel af samtliga

föreningsmed,lemmarna, åligger

det styrelsen att inom en vecka hos

Konungens befallningshafvande göra

framställning om utseende af revisor.

Underlåter styrelsen det, stånde hvarje

föreningsmedlem fritt att gåra dylik

framställning.

Hvad i 40 § 3 mom. och 4 mom.

2 punkten är stadgadt galle ock om

revisor, som utses af Konungens befallningshafvande;

och vare sådan

revisor berättigad att af föreningen

erhålla skäligt arfvode.

(Utskottets förslag:)

såvidt angår revisor i ekonomisk förening,

ej omfatta längre tid än två

år. Revisor må, ändå att den tid,

för hvilken han blifvit utsedd, ej

gått till ända, skiljas från uppdraget

genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af föreningen vald revisor,

innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och

finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta

om val af ny revisor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Katigt. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

42 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola å föreningssammanträde framlägga eu af dem

underskrifven berättelse öfver granskningen och därvid foga styrelsens

förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra föreningssammanträde stadgas i 47 §.

43 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag

visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen

ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och

alla för en.

Om föreningssammanträde.

44 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga

i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde.

44 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga

i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde;

dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att vissa ärenden,

som ej enligt denna lag skola handläggas

å föreningssammanträde, må

i annan ordning afgöras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Ej må någon själf eller genom

ombud eller såsom ombud för annan

deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen.

Ej heller må han deltaga i

behandling af fråga om aftal mellan

föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från föreningens sida,

så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot honom eller tredje

man. Styrelseledamot må ej deltaga

i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han

är ansvarig, eller i val af revisor.

A föreningssammanträde må

ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet

blifvit angifvet, ej till

afgörande företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å

sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall

afgöras.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde

fattas, skall genom

styrelsens försorg föras protokoll.

Senast två veckor efter sammanträdet

skall protokollet vara tillgängligt

för föreningsmedlemmarna.

(Utskottets förslag:)

Ej må någon, som ej fyllt tjuguett

år, genom annan än målsman

deltaga i handhafvandel af föreningens

angelägenheter, där ej Konungen

för viss förening eller visst slag af

föreningar därtill lämnat medgifvande.

Ej må någon själf eller genom

ombud eller såsom ombud för annan

deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen.

Ej heller må han deltaga i

behandling af fråga om aftal mellan

föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från föreningens sida,

så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot honom eller tredje

man. Styrelseledamot må ej deltaga

i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han

är ansvarig, eller i val af revisor.

A föreningssammanträde må

ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet

blifvit angifvet, ej utan

samtliga närvarandes samtycke till

afgörande företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å

sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall

afgöras.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde

fattas, skall genom

styrelsens försorg föras protokoll.

Senast två veckor efter sammanträdet

skall protokollet vara tillgängligt

för föreningsmedlemmarna.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

45 §.

Jämte livad i 44, 53 och 55 §§

är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut å sammanträda

med ekonomisk förenings

medlemmar galle, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga

i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att

öfverlåta sin rösträtt å annan medlem

;

att ingen må på grund af fullmakt

utöfva rösträtt för mer än

en medlem;

att såsom föreningens beslut

gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres

genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet.

46 §.

Jämte hvad i 44, 54 och 55 §§

är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut å sammanträde

med ideell förenings medlemmar

galle, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga

i handhafvandet af föreningens angelägenheter

;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem icke är berättigad

att öfverlåta sin rösträtt på annan;

(Utskottets förslag:)

45 §.

Jämte hvad i 44, 53 och 55 §§

är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut med

ekonomisk förenings medlemmar galle,

där ej annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga

i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger eu röst;

att medlem är berättigad att

öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;
att

ingen må på grund af fullmakt

utöfva rösträtt för mer än

en medlem;

att såsom föreningens beslut

gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres

genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes

af ordföranden.

46 §.

Jämte hvad i 44, 54 och 55 §§

är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut med

ideell förenings medlemmar gälle,

där ej annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga

i handhafvandet af föreningens angelägenheter;
att

hvarje medlem äger en röst;

att medlem icke är berättigad

att öfverlåta sin rösträtt på annan;

s. 79 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

79

(Katigt. Mapts förslag:)

att såsom föreningens beslut

gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres

genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet.

(Utskottets förslag:)

att såsom föreningens beslut

gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres

genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes

af ordföranden.

47 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka

sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.

Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdets utlysande, galle den

mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af

samtliga föreningsmedlemmarna eller det mindre antal, som må vara

bestämdt i stadgarna.

48 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två

veckor efter påfordran, hvarom i 47 § 3 mom. är sagdt, utlyst sammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid

kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af

föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

49 §.

A det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Katigt. Majds förslag:) (Utskottets förslag:)

Om talan mot styrelse eller revisorer.

50 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

51 §.

Talan mot revisorer enligt 43 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

52 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen

afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom

att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 48 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom eu månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af förenings stadgar och vissa andra fall, da särskild

röst.pluralitet å föreningssammanträde erfordras.

Beslut, hvarigenom den ansvarig- Beslut, hvarigenom personlig anhet

föi’ ekonomisk förenings förbin- svårighet för ekonomisk förenings

delser, som kan åligga föreningens förbindelser införes eller skärpes,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

8L

(Kungi. Maj:ts förslag:)

medlemmar, skarpes, vare ej giltigt,

med mindre samtliga medlemmarna

förenat sig därom.

Beslut afseende ändring af ekonomisk

förenings stadgar i fråga om

medlems rättighet att utträda ur

föreningen eller sådan ändring af

stadgarna, att afgående medlems

rätt, hvarom i 17 § under 2) är

sagdt, inskränkes, vare, där ändringen

skall afse jämväl dem, som vid

frågans afgörande voro medlemmar

i föreningen, ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde,

som sist hålles, biträdts af samtliga

röstande. Ej heller äge beslut om

sådan ändring af sta dgarna, att medlems

rätt till årsvinst eller till föreningens

behållna tillgångar vid dess

upplösning inskränkes, giltighet,

med mindre beslutet fattats i enlighet

med hvad nu är sagdt.

Beslut om annan ändring af stadgarna

vare ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som

sist hålles, biträdts af minst två

tredjedelar af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom

ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände

ock det till efterrättelse.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 7 Sami.

(Utskottets förslag:)

vare ej giltigt, med mindre samtliga

medlemmarna förenat sig därom.

Beslut afseende ändring af ekonomisk

förenings stadgar i fråga om

medlems rättighet att utträda ur

föreningen eller sådan ändring af

stadgarna, att afgående medlems

rätt, hvarom i 17 § under 2) är

sagdt, inskränkes, vare, där ändringen

skall afse jämväl dem, som vid

frågans afgörande voro medlemmar

i föreningen, ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som

sist hålles, biträdts af samtliga

röstande. Ej heller äge beslut om

sådan ändring af stadgarna, att medlems

rätt till årsvinst eller till föreningens

behållna tillgångar vid dess

upplösning inskränkes, giltighet,

med mindre beslutet fattats i enlighet

med hvad nu är sagdt.

Beslut om annan ändring af stadgarna

vare ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som

sist hålles, biträdts af minst två

tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom

ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände

ock det till efterrättelse.

1 Afd. 46 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Har i stadgarna intagits bestämmelse,

enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att

Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen

utan Konungens medgifvande

ändras.

(Utskottets förslag:)

Har i stadgarna intagits bestämmelse,

enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att

Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen

utan Konungens medgifvande

ändras.

54 §.

Beslut afseende ändring af ideell förenings stadgar i fråga om afgående

medlems rätt att utfå någon del af föreningens tillgångar, såvidt

denna ändring skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande

voro medlemmar i föreningen, så ock beslut om sådan ändring af stadgarna

att medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess

upplösning inskränkes, vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande

föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie, och å det

sammanträde, som sist hålles, biträdts af samtliga röstande.

I fråga om beslut afseende annan ändring af stadgarna, vare lag,

som i 53 § 3 mom. sägs.

Hvad i 53 § 4 och 5 mom. finnes stadgadt skall ock äga tilllämpning

i fråga om ändring af ideell förenings stadgar.

55 §.

I fråga om giltighet af beslut

om förenings trädande i likvidation

i andra fall än i 60 § sägs

eller om föryttring eller upplåtelse

under nyttjanderätt af all förenings

egendom eller den väsentligaste delen

däraf eller om sådant bernyndiga?ide

åt styrelsen, som innefattar befogenhet

till dylik föryttring eller upplåtelse,

vare lag, som i 53 § 3 och 4 mom.

säqs.

56 g.

55 §.

I fråga om giltighet af beslut

om förenings trädande i likvidation

i andra fall än i 60 § sägs

vare lag, som i 53 § 3 och 4

mom. fönnäles.

Beslut om ändring af förenings stadgar skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställig
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

83

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

het, innan registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af

notarie publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade

namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af förenings stadgar, att medlemmarnas

förpliktelse att erlägga afgifter till föreningen ökas, må ej tillämpas

mot medlem, som icke bidragit till beslutet och uppsäger eller anmäler

sig till utträde ur föreningen inom fyra veckor från det beslutet

fattades eller, såvidt angår medlem i ekonomisk förening, enligt hvars

stadgar medlem _ vid utgången af sagda tid ännu icke äger uppsäga

sig till utträde, vidtager sådan åtgärd, så snart han är därtill berättigad.

Beslut, som innefattar nedsättning af de i ekonomisk förening gjorda

insatsernas belopp eller lindring af den i sådan förening medlemmarna

enligt stadgarna åliggande skyldighet att i föreningen göra insats eller

inskränkning i den personliga ansvarighet för föreningens förbindelser

de enligt stadgarna åtagit sig, må ej gå i verkställighet förr än ett

år förflutit från det beslutet registrerades.

Om klander af beslut å föreningssammanträde.

57 §.

Menar styrelsen eller ledamot

däraf eller föreningsmedlem, att

beslut, som fattats ä föreningssammanträde,

icke tillkommit i behörig

ordning eller eljest strider mot

denna lag eller föreningens stadgar,

äge därå tala genom stämning å

föreningen inom två månader från

beslutets dag. Försummas det, vare

rätt till klandertalan öfver beslutet

förlorad.

Klandertalan, grundad därpå, att

beslut å förening ssammanträde strider

mot bestämmelserna i 21 §, må

ej anställas, med mindre de, som

föra talan, utgöra minst en tiondedel

af samtliga föreningsmedlemmarna.

Om klander af förening sbeslut.

57 §.

Menar styrelsen eller ledamot

däraf eller föreningsmedlen, att

beslut, som fattats i föreningens

angelägenheter, icke tillkommit i

behörig ordning eller eljest strider

mot denna lag eller föreningens

stadgar, äge därå tala genom stämning

å föreningen inom två månader

från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till klandertalan

öfver beslutet förlorad.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj ds förslag:)

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan,

vare lag, som i 36 § 2

mom. sägs; dock skall styrelsens

rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet

inom ofvan i denna paragraf stadgad

tid blifvit utlyst att hållas så snart

det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts,

äge domstolen, när skäl

därtill förekommer, att, innan slutligt

utslag i målet meddelas, förordna,

att klandrade beslutet ej

må verkställas. Om förordnandet

skall, där klandrade beslutet är

af beskaffenhet, att det bör registreras,

underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg

afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom beslut

å förening ssammanträde upphäfts

eller ändrats, gälle jämväl

för de föreningsmedlemmar, som

ej instämt klandertalan.

(Utskottets förslag:)

Vill styrelsen anhängiggöra

klandertalan, vare lag, som i 36 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens

rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet

inom ofvan i denna paragraf stadgad

tid blifvit utlyst att hållas så

snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts,

äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt

utslag i målet meddelas, förordna,

att klandrade beslutet ej må verkställas.

Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet,

att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens

eller domarens försorg afsändas för

registrering.

Domstols utslag, hvarigenom

föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,

gälle jämväl för de föreningsmedlemmar,

som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

58 §.

Finnes förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart osedlig,

äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekansler!! eller Konungens

befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra, förklara föreningen

skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten i sådant fall en

eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

Hvad sålunda är föreskrifvet gälle ej i det fall, att ekonomisk

förenings verksamhet finnes strida mot bestämmelserna i 3 § 1 mom.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

85

(Kungl. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

59 §.

Saknar förening till registret anmäld, behörig styrelse, vare föreningsmedlem

eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan

vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att föreningen må

förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen

med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten,

skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före

nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom

orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller

flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom under vård

och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta

förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,

och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

60 §.

Förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

61 §.

Har i enlighet med 55 § beslutats, att förening skall träda i

likvidation, eller skall eljest af anledning, som i 60 § sägs, likvidation

verkställas, varde å föreningssamm anträde en eller flere likvidatorer

valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssamm anträde valda

deltaga i likvidationen.

62 §.

Utser förening ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelsen i 60 § under 1) påkallar likvidation, svare

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af ’föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

63 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 60 §

påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen brådt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot

och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation,

och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en

månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i

sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

64 §.

Finnes förening, som enligt anmälan till registret brådt i likvidation,

sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer, vare

föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan

vara beroende däraf, att någon finnes, som ägei’ företräda föi eningen,

berättigad att hos rätten eller domaren gorå ansökning om utseende

af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 59 § är stadgadt i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

65 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår å föreningssammanträde vald likvidator, innan han fullgjort

sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer

att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

66 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen brådt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

s. 87 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

87

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller livilka, hvar

för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet.

värde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist!

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

67 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan.

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om

rätt att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 49, 50 och 52

§§ finnes stadgadt motsvarande tillämpning.

68 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och

så snart det utan uppenbar skada kan ske; skall föreningens egendom

förvandlas i penningar.

69 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskilt, af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta, egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 58 §, må

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

ei heller lös''egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om

förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke

vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda förening

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag

är stadgadt; dock att hvad i 27 § är stadgadt ej skall äga tillämpning £

likvidatorer, som förordnats enligt 08 §.

a

70

§■

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation>. „ . „ . ,

I öfrigt skall hvad i 35 § finnes föresknfvet i fråga om under
skrifvande

af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, aga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats pa satt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll saval, att den

utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen ar i likvida ron

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma profvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Hvad i 35 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall galla jamvai i

afseende å handling, som under förenings likvidation å dess vägnar

utfärdas.

71 §-

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag ar förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna

eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgangarna

Är någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af

annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och med återstoden sa forfaras, som nyss sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas

innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning vare i händelse

af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som något

uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 89

(Kungl. Majis förslag:) (Utskottets förslag:)

72 §.

Där ekonomisk förenings behållna tillgångar enligt stadgarnas bestämmelse

kunna fördelas bland dem, som vid föreningens trädande

i likvidation voro medlemmar af föreningen, äge medlemmarna återbekomma

en hvar sin insats eller, om tillgångarna ej därtill förslå,

hvad på insatsen belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas efter

hufvudtalet, där ej annan grund finnes bestämd i stadgarna, eller

öfverskottet enligt stadgarna skall användas för annat ändamål.

73 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

74 §.

Atnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall

han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år

från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

75 §.

.Då likvidatorerna å föreningssammanträde framlagt redovisning

för sin förvaltning, anses föreningen upplöst; och skola likvidatorerna

ofördröjligen därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

76 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, skall underrättelse om

den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär

af styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 59 §

eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång

må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

Bih. till Bilcsd. Prat. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 46 Höft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

77 §.

Finnes efter konkursens afsittande

ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats.

Det åligger dem, som under konkursen

sist företrädt föreningen

såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning

ofördröjligen göra anmälan till registret.

Yar föreningen ej i likvidation,

då dess egendom afträddes till konkurs,

ocli finnes efter konkursens

afsilande öfverskott, skall å föreningssammanträde,

hvithet bör

ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida föreningen skall

fortsätta sin verksamhet eller träda

i likvidation. Där föreningen truder

i likvidation inom fyra veckor efter

konkursens af slutande, äge i afseende

å likvidationen ej tillämpning hvad i

68, 71 och 75 §§ är stadgadt om

årsstämning.

77 §.

Finnes efter konkursens afslutande

ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats.

Det åligger dem, som under konkursen

sist företrädt föreningen

såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning

ofördröjligen göra anmälan till registret.

Yar föreningen ej i likvidation,

då dess egendom afträddes till konkurs,

och finnes efter konkursens

afsilande öfverskott, skall å föreningssammanträde,

hvilket bör

ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida föreningen skall

fortsätta sin verksamhet eller träda

i likvidation.

Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med

personligen ansvariga medlemmar.

78 §.

Är i ekonomisk förenings stadgar bestämdt, att medlemmarna åtaga

si o- till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser,

skola stadgarna, då de för registrering mgifvas, vara försedda

med samtlige medlemmarnas egenhändiga, bevittnade namnunderskrittei.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

91

(Kungl. Maj;ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

79 §.

Ansökning om inträde i föreningen eller uppsägning till afgång

därur skall göras i två exemplar; skolande inträdesansökning innehålla

uttryckligt förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager

sig den personliga ansvarighet, som är bestämd i stadgarna.

Ej må i stadgarna meddelas sådan föreskrift, hvarom i 13 §

förmäles.

80 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen

ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägning

skola fogas bägge exemplaren af den om inträdet eller afgången

gjorda framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om

registreringen, återställas till styrelsen. Vid anmälan om inträde skall

ock fogas styrkt afskrift af protokoll rörande beslut, hvarigenom

inträdesansökning bifallits.

Är afgången föranledd af medlems död eller af hans uteslutande

ur föreningen, efter ty i 15 § sägs, skall anmälan vara åtföljd, i förra

fallet, af vederbörlig dödsattest och, i det senare, af styrkt afskrift af

protokoll rörande det beslut, som fattats angående medlemmens uteslutande.

Skedde afgången på grund af annat förhållande, skall vid

anmälan fogas handling, hvarigenom förhållandet styrkes.

Anmälan, hvarom nu är sågat, må kunna göras af inträdande

eller afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.

81 §.

Inom utgången af januari månad hvarje år skall styrelsen till

registreringsmyndigheten ingifva med styrelseledamöternas egenhändiga

namnunderskrifter styrkt, i bokstafsföljd ordnad förteckning å dem,

som vid årets början voro medlemmar af föreningen.

82 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen

vid tiden för inträdet häftar.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungi. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Afgår medlem, svare lian ej för föreningens därefter uppkommande

förbindelser, där den, med hvilken afhandlats, ägde vetskap om afgången.

83 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den män vid

konkurs föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder

samt allenast i den ordning, som i 84 och 85 §§ sägs.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, där ej föreningens

tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det

anmälan om afgången, efter verkställd registrering, kungjordes i ortstidningen.

84 §.

Å det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista

utdelningen af föreningens tillgångar framlägges, skall, där brist för

borgenärerna uppstår, af konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag

till uttaxering ä föreningsmedlemmarna, så långt deras ansvarighet

räcker, af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt med

högst en fjärdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg

hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som

angående klander af utdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen.

Sådan talan må anställas jämväl af föreningsmedlem.

85 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af

första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligger det sysslomännen i

konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för

kungörande af meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade

beloppen.

Infordradt belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas af

sysslomännen; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika

gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar

tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems

egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som

brister, och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper uttagas hos

s. 93 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

93

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

öfriga medlemmar, så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola

de vid första nttaxeringsförslaget stadgade grunder lända till efterrättelse.

Är ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och föreningsmedlemmarna

gilladt, må utdelning ej ske, innan tid för klanders anställande

är försutten. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som

klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom

öfver klandret fallit.

Om registrering.

86 §.

Hos Konungens befallningshafvande skola föras särskilda register,

afseende dels ekonomiska föreningar och dels ideella föreningar, för inskrifning

af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas, eller hvilkas intagande i registren eljest är eller varder föreskrifvet.

87 §.

Anmälan till föreningsregister skall göras skriftligen och vara

åtföljd af stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande.

Aflämnas anmälan genom ombud, eller insändes den med posten,

skall underskriften vara af vittnen styrkt.

Då förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot och

suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt med

annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma gång

egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

88 §.

År ej, då anmälan efter 80 § 4 mom. göres, anmälda förhållandet

så styrkt, som för hvarje fäll finnes föreskrifvet, meddele Konungens

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

befallningshafvande styrelsens ledamöter föreläggande, vid vite, att

afgifva förklaring, så ock, när omständigheterna därtill föranleda, att

insända de handlingar, som för ärendets pröfning må vara erforderliga.

Har eljest den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas

för hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas förenings _ stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrift

ven ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna

lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag

vare, där beslut om sådan ändring af förenings stadgar, att styrelsens

säte skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles

och Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan

meddelar, att föreningens firma jämlikt stadgandet i 10 § 4 inom. utgör

hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse

om beslutet med skälen därför.

89 §.

Har registrering af förening vägrats pa den grund, att det i

stadgarna angifna föremålet för föreningens verksamhet är? lagstridig o

eller uppenbart osedligt, äge sökanden, där han är missnöjd med beslutet,

att å landet senast vid det lagtima ting, som infäller-näst efter

sextio dagar från beslutets dag, och i stad inom sextio dagar från

samma dag genom ansökning hos rätten i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna skall hafva sitt säte, påkalla pröfning, huruvida

hinder, som nu är sagd!, möter mot föreningens registrering. Sådan

ansökning skall af rätten eller domaren delgifvas Konungens befallningshafvande,

som förordnar ombud att i målet föra det allmännas talan.

Finner rätten hinder, som ofvan sägs, ej möta mot föreningens registrering,

skall, sedan beslutet härom vunnit laga kraft, Konungens befallningshafvande,

om i öfrigt hinder ej möter, på anmälan af föreningens

styrelse bevilja registrering.

Är sökanden missnöjd med annat Konungens befallningshafvandes

beslut, hvarigenom registrering vägrats, äge sökanden att, vid talans

förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

95

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

90 §.

Beviljas förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande

i vederbörande register införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

6) hvarje styrelseledamots och. suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer;

8) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

Dessutom skall, om föreningen är ekonomisk förening, hvars medlemmar

åtagit sig personlig ansvarighet för föreningens förbindelser, i

registret införas uppgift å det belopp, intill hvilket medlemmarna åtagit

sig sådan ansvarighet, äfvensom förteckning å medlemmarna.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

91 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i vederbörande

register skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas

i registret.

Kegistreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

vederbörande register göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

registrerats, att afföra föreningen ur vederbörande register och, för

föreningens registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande

därstädes öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

92 §.

Hvad i föreningsregister införes med undantag af underrättelse

om konkurs, hvarom förmäles i 76 §, skall genom Konungens befadlningshafvandes

försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna, tidningarna

som ock i den stads tidning, där Konungens befallningshafvande

har sitt säte, eller, om flera tidningar där utgifvas, i den af

dessa, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna

kungjorts skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till

trycket och förses med register för hvarje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till

hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar äfvensom ingifna

medlem sförteckningar skola, särskild! för hvarje förening, förvaras

såsom bilagor till vederbörande register.

93 §.

Närmare föreskrifter om registrens förande, de i 92 § stadgade

kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt tid

och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling

och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.

94 §.

Företer förenings registrerade

firma likhet med en i handelsregister,

föreningsregister eller aktiebolagsregistret

tidigare införd firma, och

lider därigenom innehafvaren af sistnämnda

firma förfång, äge domstol

på talan af denne förbjuda föreningen

att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga

94 §.

Företer förenings registrerade

firma likhet med eu i handelsregister,

föreningsregister eller aktiebolagsregistret

tidigare införd firma, och

lider därigen om innehafvaren af sistnämnda

firma förfång, äge domstol

på talan af denne förbjuda föreningen

att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Majds förslag:)

föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

95 §.

Har genom laga kraft ägande

dom blifvit förklaradt, att en i

föreningsregister införd firma ej

vidare må begagnas, eller att beslut,

som registrerats, är ogiltigt, eller

att eljest visst förhållande, hvarom

inskrifning skett, ej föreligger, skall

på begäran af någondera parten

anteckning därom göras i registret.

Underrättelse om sådan anteckning

skall så kungöras, som i 92 § sägs.

Yarder, sedan i vederbörande

register gjorts anteckning om förenings

konkurs, af öfverrätt förklaradt,

att offentlig stämning ej

bort utfärdas, skall anteckningen

på därom gjord ansökning afföras

ur registret.

(Utskottets förslag:)

föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i föreningsregister

verkställd inskrifning

länder honom till förfång, må talan

om registreringens upphäfvande samt

om skadestånd föras vid domstol.

95 §.

Har genom laga kraft ägande

dom blifvit förklaradt, att en i

föreningsregister gjord inskrifning

eg bort ske, eller att beslut, som

registrerats, är ogiltigt, eller att

eljest visst förhållande, hvarom inskrifning

skett, ej föreligger, skall

på begäran af någondera parten

anteckning därom göras i registret.

Underrättelse om sådan anteckning

skall så kungöras, som i 92 § sägs.

Yarder, sedan i vederbörande

register gjorts anteckning om förenings

konkurs, af öfverrätt förklaradt,

att offentlig stämning ej

bort utfärdas, skall anteckningen

på därom gjord ansökning afföras

ur registret.

96 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i föreningsregister

och kungjordt i ortstidningen, skall anses hafva kommit till

tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han

hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

Bih. till Eiksd. Prat. 1910. 7 Sami. 1 Åfä. 40 Raft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

97 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder förening, bevis utvisande, att han den

dag, beviset utfärdades, enligt vederbörande föreningsregister var behörig

att företräda föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år,

åligger det myndigheten att ur den i 92 § omförmälda tryckta samling

inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten ägt

rum. Hvad i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den

kommit myndigheten tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord,

där ej annat förhållande visas vara för handen.

98 §.

Öfverensstämmer ej förteckning, hvarom förmäles i 81 §, med

inkomna anmälningar om inträde i ekonomisk „ förening eller afgång

därur, förelägge Konungens befallningshafvande styrelsens ledamöter vid

vite att afgifva förklaring och insända de handlingar, som för åstadkommande

af rättelse kunna vara erforderliga.

Sträf bestämmelser.

99 §.

Med böter från och med tjugofem

till och med fem tusen kronor straffes

1) styrelseledamot eller annan,

som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

2) styrelseledamot eller lilcvidator,

där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å föreningssammanträde,

rörande föreningens

angelägenheter meddelar

oriktig uppgift;

99 §.

Med böter från och med tjugofem

till och med ett tusen kronor straffes

1) styrelseledamot eller annan,

som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator,

där lian mot bättre vetande i

handling, som framlägges åföreningssammanträde,

rörande föreningens

angelägenheter meddelar oriktig

uppgift;

s. 99 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

99

(Kungl. Maj ds förslag:)

3) styrelseledamot, som uppsåtligen.

i strid med bestämmelserna i

20 § 1 punkten låter verkställa utbetalning

af föreningens tillgångar;

4) revisor, där han i berättelse

eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af honom

granskats;

5) revisor, som, utan att det

med nödvändighet erfordras för fullgörande

af hans uppdrag, yppar

något af hvad vid granskningen af

styrelsens förvaltning eller föreningens

räkenskaper kommer till hans

kännedom.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt,

tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

100 §.

Asidosättes föreskrift, som i 33 §,

42 § 1 inom., 44 § 4 inom., 56 §

1 mom., 77 § 1 inom., 80 § 1 mom.

eller 81 § är meddelad,

straffes den försumlige med böter

från och med fem till och med fem

hundra kronor.

(Utskottets förslag:)

3) styrelseledamot, som uppsåtligen

i strid med bestämmelserna i

20 § 1 punkten låter verkställa utbetalning

af föreningens tillgångar;

4) revisor, där han i berättelse

eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af honom

granskats;

5) revisor, som, därest lian insett

eller bort inse, att skada däraf

kunnat följa, yppar något af hvad

vid granskningen af styrelsens förvaltning

eller föreningens räkenskaper

kommer till hans kännedom,

utan att det med nödvändighet

erfordras för fullgörande af hans

uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt,

tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

100 §.

Asidosättes föreskrift, som i 33 §,

42 § 1 mom., 44 § 5 inom., 56 §

1 inom., 77 § 1 mom., 80 § 1 mom.

eller 81 § är meddelad,

straffes den försumlige med böter

från och med fem till och med fem

hundra kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör

livad honom enligt 66 §, 67 § 2

mom. eller 75 § åligger,

samt om ledamot af styrelsen

för ekonomisk förening, där han underlåter

iakttaga föreskrift, som är i

11 § meddelad.

Förseelse mot 42 § 1 mom.,

44 § 4 mom. eller 67 § 2 mom.

må åtalas allenast af målsägande;

och skall härvid såsom målsägande

anses såväl föreningen som hvarje

medlem däri.

(Utskottets förslag:)

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör

hvad honom enligt 66 §, 67 § 2

mom. eller 75 § åligger,

samt om ledamot af styrelsen

för ekonomisk förening, där han underlåter

iakttaga föreskrift, som är i

11 § meddelad.

Förseelse mot 42 § 1 mom.,

44 § 5 mom. eller 67 § 2 mom.

må åtalas allenast af målsägande;

och skall härvid såsom målsägande

anses såväl föreningen som hvarje

medlem däri.

101 §.

Böter och viten, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böters eller vitens fulla gäldande, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

102 §.

Den omständighet, att förening registrerats såsom ekonomisk eller

ideell förening, utgöre ej hinder för föreningen att, såframt härför erforderlig

ändring af stadgarna vidtages, i stället vinna registrering såsom

förening af det andra slaget; dock att, såvidt angår ekonomisk förenings

öfvergång till ideell förening, beslutet om ändring af stadgarna ej må

gå i verkställighet förr än ett år förflutit från det beslutet antecknades i

registret för ekonomiska föreningar.

103 §. 103 §.

Föreningsmedlemmar, som ge- Föreningsmedlemmar, som genom

att öfverträda denna lag eller nom att öfverträda denna lag eller

s. 101 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

101

(Kungi. Maj:ts förslag:)

föreningens stadgar tillskynda föreningen

skada, svare för skadan,

en för alla ock alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter,

likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens

stadgar ock tillskyndas tredje man

därigenom skada, vare de, som

låtit sådant komma sig till last,

ansvarige för skadan, en för alla

ock alla för en.

Har ekonomisk förening i strid

med stadgandet i 3 § 1 mom. försålt

annorledes än mot kontant betalning,

vare den, som förestått rörelsen,

ansvarig för all skada, som uppkommer

af den sålunda skedda försäljningen.

Talan om sådant skadestånd

må, där föreningens egendom

afträdts till konkurs, af konkursboet

anställas utan hinder där af, att föreningen

frikallat den, som förestått

rörelsen, från skadeståndsskyldighet.

(Utskottets förslag:)

föreningens stadgar tillskynda föreningen

skada, svare för skadan,

en för alla ock alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter,

likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens

stadgar ock tillskyndas tredje man

därigenom skada, vare de, som

låtit sådant komma sig till last,

ansvarige för skadan, en för alla

ock alla för en.

104 §.

Förening vare nti de mål, för kvilka ej annorlunda genom lagstadgas,

lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna kar sitt säte.

105 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna kar sitt säte.

106 §.

Innekålla förenings stadgar förbekåll, att tvister mellan föreningen

ock styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola kän
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

skjutas till afgörande af eu eller flere skiljemän, äge det förbehåll

samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande

af förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

2 kap. Om oregistrerade föreningar.

107 §.

Förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva fast

egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran

eller annan rättighet gällande.

108 §.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar

i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som i

åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

3 kap. Om undantag från lagens tillämplighetsoraråde.

109 §.

Därest förening, som äger bestånd, då denna lag träder i kraft,

och håller sina stadgar hemliga, vill utan iakttagande af föreskrifterna

i denna lag vinna förmåga att såsom ideell förening förvärfva rättigheter

och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet

söka, kära och svara, göre därom ansökning hos Konungen.

no §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) sparbanker;

2) sjukkassor, understödsföreningar eller andra försäkringsföreningar;

3) föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning

i fast egendom, å hvilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar

äga tillämpning;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

108

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

4) af främmande kristna eller mosaiska trosbekännare bildade

församlingar, som äga rätt till offentlig religionsöfning;

5) nationsföreningar eller med dem likställda föreningar vid rikets

universitet eller högskolor eller sammanslutningar af sådana föreningar;

6) föreningar, hvilkas stadgar blifvit af Konungen stadfästade;

innan denna lag träder i kraft.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

111 §.

Genom denna lag uppkäfves lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

112 §.

Denna lag skall träda i kraft

den 1 januari 1912.

Rättigheter och skyldigheter,

som uppkommit dessförinnan, bedömas

efter äldre lag; dock att

rättigheter, som nu sagts, ej må

vid domstol eller annan myndighet

göras gällande af förening, som ej

blifvit registrerad.

Har förening, som afses i 1 §

af lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet den 28

juni 1895, antagit stadgar och utsett

styrelse, innan denna lag träd! i

kraft, må föreningen registreras

enligt bestämmelserna i sagda lag.

Ilar förening blifvit i enlighet med

sistnämnda lags bestämmelser upplöst,

skola i fråga om likvidationen

gälla bestämmelserna i samma lag,

men i öfrigt skall denna lag äga

tillämpning jämväl å föreningar,

112 §.

Denna lag skall träda i kraft

den 1 januari 1912.

Rättigheter och skyldigheter,

som uppkommit dessförinnan, bedömas

efter äldfe lag; dock att

rättigheter, som nu sagts, ej må

vid domstol eller annan myndighet

göras gällande af förening, som ej

blifvit registrerad.

Har förening, som afses i 1 §

af lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet den 28

juni 1895, antagit stadgar och utsett

styrelse, innan denna lag trädt i

kraft, må föreningen registreras

enligt bestämmelserna i sagda lag.

Har förening blifvit i enlighet med

sistnämnda lags bestämmelser upplöst,

skola i fråga om likvidationen

gälla bestämmelserna i samma lag,

men i öfrigt skall denna lag äga

tillämpning jämväl å föreningar,

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Lagutskottets Utlåtande Nr 50-

(Kungi. Maj:ts förslag:)

som äga ^bestånd, då lagen träder

i kraft.

I fråga om styrelseledamot eller

suppleant, som enligt äldre lag

berättigats teckna förenings firma,

skola bestämmelserna i 26 ocli 27

§§ lända till efterrättelse.

(Utskottets förslag:)

som äga bestånd, då lagen träder

i kraft.

I fråga om styrelseledamot eller

suppleant, som enligt äldre lag

berättigats teckna förenings firma,

skola bestämmelserna i 26 och 27

§§ lända till efterrättelse; och skall

förty inskränkning i befogenheten för

den, som äger teckna föreningens firma,

att företräda föreningen, ändå att inskränkningen

enligt äldre lag registrerats

och kungjorts, icke därigenom

anses hafva kommit till tredje mans

kännedom.

v B) Lag „

om ändrad lydelse af ijJ -id kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

22 Kap.

14 §.

Går fullmäktig i sak, den honom betrodd är, svikligen hufvudmannens

vederpart tillhanda, vare sig med skrifts uppsättande, eller

med råd eller skäl, eller eljest till hufvudmannens skada främjar sin

eller andras nytta, eller begår syssloman vid annat uppdrags utförande

trolöshet emot hufvudman; vare lag som i 11 § sägs; och värde fullmäktig,

som med sådant brott beträdes, dömd ovärdig att vidare föra

andras talan inför rätta.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

105

Såsom syssloman skall ock straffas, efter ty nu sagdt är, ledamot

i styrelse för bolag eller förening, så ock annan, som är satt att leda

bolagets eller föreningens angelägenheter.

Förleder man, i sviklig afsikt, annan till oskälig rättegång; straffes

med böter.

28 Kap.

4 §.

Har bolag eller förening kommit i konkurstillstånd, och finnes

styrelseledamot eller annan, som är satt att leda bolagets eller föreningens

angelägenheter, hafva mot borgenärerna sig förbrutit, som här

ofvan sägs; då skall han straffas, som vore han gäldenär i konkursen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1912.

c) Lag*

om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 15 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Är stämning tagen å bolag, förening eller annat samfund, eller å

stiftelse eller annan sådan inrättning, varde stämningen, där ej för särskilt

fall är annorlunda stadgadt, delgifven den, som äger att företräda

samfundet eller inrättningen, eller, där flere, hvar för sig eller

gemensamt, äro därtill behörige, någon af dem.

Är ej någon satt att företräda samfund, som stämmas skall, men

finnes någon, som äger sammankalla dem, hvilka hafva att öfver samfundets

angelägenheter besluta, skall stämningen honom delgifvas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1912.

Bill, till Rifcsd. Prof. 1910. 7 Samt. 1 Åfd. 46 Höft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

D) Lagom

ändrad lydelse af 10 § i förordningen om tioårig

preskription oeli om årsstämning den 4 mars 1802.

Härigenom förordnas, att 10 § i förordningen om tioårig preskription

och om årsstämning den 4 mars 1862 skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Då makar varda i äktenskapet skilda,

eller handelsbolag eller annat bolag, som, enligt hvad särskilt

är stadgadt, allmänt kungjordt varit, eller registrerad förening träder i

likvidation eller försättes i konkurs,

eller myndig person varder under förmyndare ställd,

må ock kallelse å okända borgenärer så sökas, som i 9 § sagdt är.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1912.

E) Lag

om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående förbud i vissa

fall för bolag och förening att förvärfva fast

egendom den 4 maj 190(>.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen angående förbud i vissa fall

för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906

skall erhålla följande ändrade lydelse:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

107

Med bolag afses i denna lag icke enkelt bolag eller bolag, som

drifver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.

Med förening afses i denna lag förening, hvilken icke drifver

rörelse, som nyss sagts.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

2:o) att det i herr Blombergs förevarande motion

gjorda yrkande måtte anses besvaradt genom utskottets

hemställan under l:o); •

3:o) att de i herr Åkermans ifrågavarande motion

gjorda yrkanden måtte anses besvarade genom

utskottets hemställan under l:o); samt

4:o) att det i herr Byströms omförmälda motion

gjorda yrkande äfven måtte anses besvaradt genom

utskottets hemställan under l:o).

Stockholm den 19 maj 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

Reservationer:

Herrar Widén, Pettersson från Södertälje och Ersson, med Indika

herr Jansson i Edsbäcken i hufvudsak instämt, hafva anfört följande:

»Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till lag om föreningar

har, i hvad det afser föreningar för ekonomisk verksamhet, på ett enligt

vår mening lyckligt sätt löst de lagstiftningsspörsmål, för Indika Riksdagen

uttalat sitt intresse genom skrifvelserna den 29 april 1902 och

den 12 maj 1905, nämligen dels under livilka villkor en minoritet inom

en förening må äga påkalla en utom föreningen stående person att deltaga

i granskningen af styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper,

och dels i hvad mån och under livilka villkor konsumtionsförening

kan medgifvas rätt att sälja äfven till andra än föreningens medlemmar.

Däremot har lagförslaget, i hvad det afser ideella föreningar,

enligt vår mening tagit allt för liten hänsyn till dessa föreningars nuvarande

utveckling.

Det innehåller alltså en mångfald af detaljerade föreskrifter beträffande

deras inre organisation och formerna för deras verksamhet,

som ej betingas af angelägenheten af att utåt gifva dem en rättsligt

tryggad ställning. Härigenom skulle för dessa föreningar uppstå eu

nödvändighet att i afsevärd omfattning omlägga sitt inre lif samt sålunda

förorsaka dem svårigheter, som kunde blifva af stor, i det närvarande

icke öfverskådlig betydelse för föreningslifvets utveckling.

Härtill kommer svårigheten för lagstiftaren att vid en på detta

sätt detaljerad lagstiftning träffa det lämpliga för hela den mångfald

af ideella föreningar af vidt skiftande slag, som skulle falla under

denna lag. Att detta ej här lyckats torde vara uppenbart för hvar och

eu, som något studerat föreningslifvet i vårt land.

Det föreliggande lagförslaget synes vidare särskilt beträffande

de ideella föreningarne, men äfven i viss mån med afseende på de

ekonomiska, genom sin vidlyftighet erbjuda afsevärda svårigheter för

föreningarne, hvilkas ledamöter och styrande personer i allmänhet icke

torde vara lagkunniga, att rätt iakttaga och tillämpa de gilna före
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

skrifterna. . Til] stor del sammanhänger denna vidlyftighet med sammanförandet

af stadgandena rörande båda arterna af föreningar i en enda

lag, hvarigenom antalet lagparagrafer, livilka man i hvarje fall har att

taga reda på, blifver betydligt större, än med särskilda lagar för de

nämnda arterna af föreningar. Af något praktiskt behof torde ej heller

vara betingadt att, i den mån som skett i det föreliggande lagförslaget

följa aktiebolagslagen.

Emellertid synes oss en lagstiftning erforderlig, som utåt på ett

tillfredsställande sätt tryggar och reglerar de ideella föreningarnas rättsställning

och rättskapacitet. Äfven synes oss lagförslaget, i hvad angår

de ekonomiska föreningarna, böra omarbetas i syfte af större klarhet

och enkelhet. På grund häraf hafva vi ansett, att utskottet bort

hemställa,

l:o) att Kung!. Maj:ts förevarande proposition icke

måtte af Riksdagen bifallas;

2:o) att Riksdagen, med anledning af berörda

proposition och herr Byströms i ärendet afgifna motion,

ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande

och framläggande för Riksdagen af lagstiftning särskild!

för ekonomiska föreningar och särskildt för

ideella föreningar, med iakttagande därvid af här ofvan

angifna synpunkter;

3:o) att, i händelse af bifall till hvad härförut

under l:o) och 2:o) hemställts, öfriga i ämnet afgifna

motioner måtte anses därmed besvarade.»

Herr Lindhagen har anfört:

»Riksdagens skrifvelse år 1899 rörande lämplig reglering genom

lag af ideella föreningars rättsliga ställning var föranledd af den osäkerhet,

som närmast i följd af 1905 års lag om ekonomiska föreningar

här och hvar yppats om de ideella föreningarnes rättskapacitet. Riksdagen

betonade dessutom särskildt att, på samma gång reda och säkerhet

åstadkommes inom föreningsväsendet, en lagstiftning dock måste

taga skälig hänsyn till bevarande af den frihet, som utgjorde en förutsättning

för utvecklingens ostörda gång på detta område och att en

så genomgripande lagstiftning, som den som införts för ekonomiska

föreningar, knappast vore lämplig för föreningar i allmänhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

I defc nu framlagda lagförslaget såvidt det rör ideella föreningar

liar denna Riksdagens sistnämnda erinran icke i något afseende beaktats.

Tvärtom äro föreskrifterna för dem lämpade efter förebilden af nya förslaget

till lag om aktiebolag, hvilket åter i all sin vidlyftighet är utarbetadt

närmast för de större aktiebolagen utan särskild hänsyn till

de mindre företagens lifsbetingelser. Härigenom har inträffat, att de

ideella föreningarne sladle till och med insnöras i ännu större omständigheter

än som enligt gällande lagstiftning drabbar ekonomiska föreningar.

Således äfven detta i rak motsats till Riksdagens uttryckliga önskan.

Vidare är det slående, hurusom vederbörande synas gått till ett

så beskaffadt lagstiftningsarbete utan något inre behof af att vinna

kunskap om den verklighet, för hvilken man ämnar lagstifta. Något

försök ens till utredning om föreningsväsendet i vårt land, hvilka och

huru omfattande föreningarne äro, hvilka skilda ändamål de fullfölja,

hvilka olika arbetsmetoder ingått såsom plägsed i deras verksamhet,

hvilka växlande realiteter de måste räkna med, hvilka erfarenheter

vunnits om verklig behof att ingripa i deras nuvarande tillvarelseformer,

begränsa deras frihet och pålägga dem omgångar och kostnader,

samt huruvida och på hvad sätt detta för olika fall också kan låta sig

gorå, allt detta har tydligen föga intresserat lagstiftaren. Man har

utan vidare lagt eu död juristhand med eu mångfald skematiska

likformiga fingervisningar på hela detta okända, pulserande, mångskiftande

Rf.

Man bör såvidt jag förstår framför allt vakta sig för att utan

verkligt behof strängt ingripa med dylika ordningar på detta område,

där det gäller för de många små krafterna att förenade hålla

sig själfva och de ideella kul tur sträf vandena uppe i den nedbrytande

konkurrenskampen. Det behof, som närmast föranledde 1899 års skrifvelse,

har numera utan lagstiftningens ingripande tillgodosetts, enär de

ideella föreningarnes rättskapacitet numera blifvit i praxis otvetydigt

fastslagen. Några talande erfarenheter, som skulle för närvarande i

öfrigt påkalla en särskild lagstiftning, ha ännu icke påvisats. Det synes

därför som om nu lika litet som 1895 någon tvingande nödvändighet af

eu lagstiftning i ämnet föreligger. I Danmark och Norge liksom i

flera andra länder har man icke heller funnit tiden vara inne ännu att

behöfva lägga några hinder genom lagstiftning för en fri och obehindrad

utveckling af de ideella föreningarnes verksamhet i allmänhet.

En sådan lagstiftning skulle dessutom pålägga föreningarne nya vidtutseende

bördor äfven af ekonomisk natur för rättshjälp och biträde i

öfrigt. Anordnandet af ett faktiskt registreringstvång kan dessutom

s. 111 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 50. 111

säkerligen medföra en med kostnader förbunden utvidgning jämväl af

vissa administrativa verk. ° " ''

Till sist må framhållas det uppenbart olämpliga i att, på sätt

som skett, sammanslå bestämmelser för ideella och ekonomiska föreningar

i en lag. Detta må möjligen underlätta öfversikten för domare

och andi a ämbetsmän i deras handhafvande af lagstiftningen. Men "för

föieningsfolket ställer sig saken själffallet helt annorlunda.

På ^ samma gång jag sålunda finner det framlagda förslaget oantaghgt

såvidt det rör ideella föreningar synes mig förhållandena — och

icke minst ^erfarenheten af detta förslag — tala för att med lagstiftning på

detta område bör tillsvidare alldeles anstå, sedan hufvudsakliga skälet

till 1899 års riksdagsskrivelse numera bortfallit. En ny framställninoom

lagstiftning i ämnet kan icke vidare stöda sig på något verkligt behof

och således ej heller angifva, hvad den nya lagstiftningen till skillnad

lian den nu framlagda skall innehålla. En obestämd riksdagsskrivelse

i sådan! sväfvande syfte är endast ägnad att kunna återinföra ämnet i

de äfventyrligheter, hvari det genom den förra riksdagsskrivelsen råkat.

Saken kommer säkerligen att vinna på ett anstånd i afvaktan på moguare

förutsättningar för dess eventuella förnyade pröfning. Måhända

vunnes därmed äfven utsikter att i detta ämne få en lagstiftning, väsentligen

öfverensstämmande för de tre skandinaviska länderna.

Hvad ofvan anförts gäller i viss mån äfven om förslaget såvidt

det afser ekonomiska föreningar. Någon rimlig anledning har icke påvisats

att redan nu tvinga in dem under andra eller vidlyftigare former

än dem, som de enligt 1895 års lagstiftning ordnat sig efter. Detta

har nu ifrågasatts företrädesvis för att bringa lagstiftningen till

öfverensstämmelse med föreskrifterna i det nya förslaget till aktiebolagslag.

Man bör sorgfälligt undvika att af dylika väsentligen formella

anledningar utan talande erfarenheter rubba föreningarne i deras invanda

förhållanden. Hvad som här fortfarande föreligger, är däremot Riksdagens

framställningar dels år 1902 om rätt för eu minoritet inom en

ekonomisk förening att påkalla utseende af en revisor, och dels år 1905

om medgifvande för konsumtionsförening att sälja äfven till andra än

föreningens medlemmar. Härom böra bestämmelser utan omgång kunna

införas i nu gällande lag om ekonomiska föreningar.

Pa grund af hvad sålunda anförts hemställes,

Do) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition

icke måtte af Riksdagen bifallas.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

2:o) att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte taga under förnyadt öfvervägande de ändringar

i gällande lagstiftning om ekonomiska föreningar, som

ifrågasatts genom ofvanberörda åren 1902 och 1905

aflåta a riksdagsskrifvelser, äfvensom för Riksdagen framlägga

det förslag hvartill detta öfvervägande kan föranleda.

3:o) att de i ämnet afgifna motionerna måtte

anses besvarade med hvad under l:o) och 2:o) hemställts.

»

Beträffande 3 §:

af herr BergendaM, som anfört:

»Jag delar visserligen utskottets uppfattning att med en konsumtionsförenings

begrepp och ändamål är mest öfverensstämmande, att

dess verksamhet'' icke gifves vidare utsträckning »än som påkallas af

syftet att främja medlemmarnas hushållning», och det står för mig

klart, att en obegränsad försäljningsrätt skulle förändra en konsumtionsförenings

sociala karaktär och förrycka dess uppgift samt påtvinga densamma

arbetsmetoder, som borde vara främmande för en sammanslutningsform

af ifrågavarande art. Men jag har å andra sidan icke kunnat

undgå att finna," att de faktiska förhållandena nödvändiggöra, att man

något eftergifver på det principiella krafvet, att en konsumtionsförening

inskränker sin försäljning till föreningens egna medlemmar. Föreningen

kan nämligen komma att innehafva varor, som äro underkastade förskämning,

snar förstörelse eller hastigt fallande i värde och måste därföre,

för att undgå förlust, söka åvägabringa en skyndsammare realisation,

än som möjliggöres af medlemmarnes konsumtionsbehof. Det kan

jämväl hända, att en förening, för att erhålla lägre fraktkostnader eller

billigare köpevillkor, föranlåtes att uppköpa ett större parti af viss vara

än hvad föreningens medlemmar hafva bruk för och fördenskull nödgas

sälja däraf jämväl till utomstående.

I de flesta främmande länder är en viss frihet härutinnan medgifven

föreningar af ifrågavarande slag, men deras rätt är dock bunden

af vissa restriktioner, som bestämts olika i olika länder.

Lika med utskottet finner jag såväl den af aktiebolagskommitten

föreslagna åtgärden att begränsa försäljningsrätten, som ock det i kungl.

förslaget i sådant afseende meddelade stadgandet icke vara tillfredsstäl
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Lagutskottets Utlåtande Nr 50.

lande, och då icke annan lämpligare utväg under laggranskningen inom

utskottet kunnat utfinnas, har jag måst instämma i det slut, hvartill

utskottet i denna punkt kommit.»

samt af herr Gezelius.

Beträffande 14 §:

af herr Gezelius.

Beträffande 41 §:

af herrar Olsson i Broberg och Persson i Borrby, hvilka ansett, att

41 § i det kungl. förslaget bort af utskottet tillstyrkas med den ändring,

att däri afsedda minoritet bestämmes till en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna.

Herr Berggren har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 46 Häft.

15

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:181 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om föreningar, lag om, ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § str s. 1 i texten