Sök i Ratio Lex

Memorial angående statsregleringen för år 1911.

1910-06-07 · 38 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 35 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:108, Memorial angående statsregleringen för år 1911.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

1

Nr 108.

Ankom till Riksdagens kansli den 7 juni 1910 kl, 9 e. m.

Memorial angående statsregleringen för år 1911.

(4:e Afd.).

l:o.

Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslagen

blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit fastställda,

hvartill såväl statsverkets ordinarie inkomster som tull- och

postmedlen, bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter,

stämpelmedl en, bränn vinstillverkningsskatten, sockerskatten, punschskatten,

maltskatten, bevillningen af fast egendom samt af inkomst,

äfvensom inkomst- och förmögenhetsskatten skola beräknas, samt beslut

fattats angående dispositionen af riksbankens vinst för år 1909, får

statsutskottet för Riksdagen framlägga resultatet af statsregleringen

jämte utredning af riksgäldskontorets behof.

Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa

väckta, ännu oafgjord» förslag samt angående sättet för anvisande af

vissa anslagsbelopp med mera, på sätt här nedan synes.

1 propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kung!. Magt föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

måtte beräknas dels af besparingar å det under riksstatens åttonde hnfvudtitel

uppförda ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

250,000 kronor, dels och beräknad utdelning å statens aktier i

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för år 1910 1,300,000 kronor.

I statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 14 januari 1910 har

föredragande departementschefen anfört, att för nästkommande års statsreglering

syntes utan olägenhet kunna disponeras en del af besparingarna

å det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda reservationsanslaget

till de allmänna läroverken. Enligt hvad chefen för ecklesiastikdeparteBih.

till Rihsd. Prat. 1910. 1 Sand. 1 Afd. 79 Höft. (Nr 108.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial Nr 108-

mentet meddelat, vore nämligen af besparingar å nämnda anslag, livilka

vid 1909 års sint utgjorde omkring 475,000 kronor, ett belopp af 250,000

kronor icke för de allmänna läroverkens behof erforderligt.

Enligt hvad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

meddelat i fråga om omfattningen af den af Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag tillämnade malmbrytning under nu innevarande år kunde —

yttrar han vidare — statsverket under år 1911 påräkna en inkomst af

omkring 1,300,000 kronor i utdelning å de staten tillhöriga preferensaktierna

i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för år 1910; och syntes

denna inkomst lämpligen böra, i likhet med hvad för innevarande år

ägt rum, uppföras i nästkommande års riksstat under titel »utdelning

å statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag».

I enlighet med Kung!. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att såsom tillgång vid statsregieringen för år

1911 må beräknas och användas dels af besparingar

å det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

250,000 kronor, dels ock beräknad utdelning å statens

aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för år

1910 1,300,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i statsverksprositionen föreslagit, att i

riksstaten för år 1911 måtte till mötande af brist i statsregieringen för

år 1909 uppföras 5,000,000 kronor.

I fråga härom har chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

af den 14 januari 1910 anfört följande:

»Hvad först angår resultatet af 1908 års statsreglering har statskontoret

i underdånig skrifvelse den 9 september 1909 anmält, att, sedan

rikshufvudboken för år 1908 blifvit afslutad, statsregieringen för samma

år visat sig hafva utfallit med en nettobrist af 1,633,803 kronor 90 öre.

Denna brist har, enligt hvad statskontoret uppgifver, uppkommit

sålunda:

brister å statsverkets inkomster......... 10,978,697: 22

dito å förslagsanslag:

ordinarie staten.. kr. 4,920,121:7 0

extra ordinarie dito ,, 273,184:02_______5,193,305: 72 kr. 16,172,002:94

—nsport kr< 16,172,002: 9 4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

3

Transport kr. 16,172,002: it 4

efter afdrag af:

öfverskott å vissa inkomsttitlar ...... 12,870,851: 53

besparingar å förslagsanslag:

ordinarie staten ... kr. 813,102: 48

extra ordinarie dito „ 833,613: 5 2

riksdags-, kyrkomötes-

och revisionskostnader

# samt aflöningar

in. m., räntor och

afbetalningar å

statsskulden efter

afdrag af de till

riksgäldskontor

ingående ränteoch

kapitalbetalningar

..............19,276: 42 1,665,992: 4 2

besparingar å en del extra statsanslag

till följd af anslagens upptagande

i riksstaten till jämnt krontal

samt för jämnande af vederbörande

hufvudtitels slutsumma ... 803: 4 2

besparing å tionde bufvudtitelns

anslag:

»bidrag till folkskollärares pensionering))

............................................. 491: st „ 14,538,139: 04

återstår ................................................................................ kr. 1,633,863: 9o

Vid 1907 års slut utgjorde behållningen å den uti rikshufvudboken

upplagda räkningen öfver »fonden för reserverade medel» eu

summa af................................................................................. kr. 28,527,955: 5 2

Till fonden har, anför statskontoret, öfverförts:

af myntverkets behållning för år 1908, enligt

nådiga brefvet den 5

maj 1882 ............................. kr. 669,318: 5 9

behållningar å bestämda anslag

till nyinrättade tjänstebefattningar

............................. ,, 560,453: 2 7

Transport kr. 1,229,771: 86 kr. 28,527,955: 52

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial Nr 108.

Transport kr.

odisponerade behållningar å

en del extra statsanslag... ,,

1,229,771: 86 kr. 28,527,955: 52

187,414: 2 3 „_1,417,186: oa

Summa kr.* 29,945,141: Gi

Sedan från detta belopp afgått:

dels anvisning enligt 1908 års riksstat

........................ kr. 7,515,000: —

dels följande utom

riksstaten anvisade

belopp nämligen:

enligt 1904, 1905

och 1906 årens

Riksdagars beslut

till anskaffande af

lokaler för telegrafverket.

........... „ 609,628: 2 o

enligt 1907 års

Riksdags beslut

till inköp af skogbärande

eller till

skogsodling tjän
%

mark................. 500,000:— 8,624,628: 20

dels slutligen ofvannämnda nettobrist 1,633,868: 9o

så uppkomme det belopp af .........................................

hvartill enligt den afslutade rikshufvudboken behållningen

å nyssnämnda särskilda räkning vid 1908 års

slut uppginge.

Uti 1910 års riksstat hade till mötande af brist

i fonden anvisats ...............................................................

hvadan fonden vid 1909 års ingång komme att uppgå

till....................................................................................

kr.

I 1909 års riksstat vore såsom

tillgång till statsregleringen

beräknade .......................................... kr. 10,712,000: —

och i 1910 års riksstat likaledes „ 9,191,000: — ^

i följd hvaraf fonden komme att vid 1910 års ingång

förete en behållning af....................................... kr.

10,258,492: j o

19,686,649: 51

2,500,000: —

22,186,649: 51

19,903,000: —-

2,283,649: 51

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

När jag den 12 januari 1909 vid beräkningen af statsverkets tillgångar

för de behof, hvilka vid statsreglering^! för innevarande år

borde fyllas, gjorde ett öfverslag öfver sannolika utfallet af 1908 års

statsreglering, kom jag till det resultat, att denna statsreglering skulle

komma att utvisa brist; och hemställde jag, att till dess mötande måtte

i 1910 års riksstat upptagas ett belopp af 2,500,000 kronor, en hemställan

som äfven vann gillande.

I verkligheten uppgick, såsom af den nu lämnade utredningen

framgår, emellertid icke bristen å statsregleringen till nämnda belopp.

Detta berodde nästan uteslutande därpå, att bristen å förslagsanslagen,

som vid mina beräkningar rörande utfallet af 1908 års statsreglering

upptagits till samma belopp som för år 1907, sedermera visat sig vara

ända till bortåt 800,000 kronor mindre än af mig förutsattes.

Detta förhållande återigen hade till det väsentligaste sin anledning

däri, att det förslagsanslag, som uppfördes under sjätte hufvudtiteln

å 1908 års riksstat till beredande af dyrtidstillägg för år 1907

åt en del tjänstemän och betjänte i civildepartementet samt därtill

hörande ämbetsverk och kårer, utmätts under förutsättning, att löneförbättring

skulle från nämnda anslag utgå jämväl till personalen vid

statens järnvägar. Då emellertid den år 1907 beslutade löneregleringen

för statens järnvägar tick retroaktiv verkan från 1907 års början, togs

af anslaget, i dess helhet 818,700 kronor, i anspråk allenast ungefärligen

138,000 kronor, hvadan behållningen på anslaget uppgått till

680,000 kronor.

Den verkliga bristen i statsregleringen för år 1908 utjämnas

för öfrigt af vissa andra statsverkets tillgångar, som föras till fonden

för reserverade medel, nämligen myntverkets behållning för år 1908,

behållningar å bestämda anslag till nyinrättade tjänstebefattningar och

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag. Minskas bristen

i 1908 års statsreglering med nämnda behållningar, återstår såsom

nettobrist i 1908 års statsreglering ett belopp af cirka 216,000 kronor.

Till mötande af bristen i nämnda statsreglering afsatte emellertid,

såsom redan angifvits, 1909 års Riksdag i 1910 års riksstat ett belopp

af 2,500,000 kronor. Af detta belopp skulle alltså allenast en mindre

del behöfva tagas i anspråk för det med detsamma afsedda ändamålet.

Återstoden eller något öfver 2,283,000 kronor torde under sådana förhållanden

lämpligen kunna tagas i anspråk för att i viss mån bidraga

till täckande af den brist, som otvifvelaktigt kommer att uppstå jämväl

i 1909 års statsreglering.

Jag öfvergå!'' nu till beräkning af nämnda brist och får därvid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial Nr 108.

genast tillkännagifva, att brist eller merinkomst å de skilda inkomsttitlarna

redan nu är till siffran konstaterad i fråga om vissa här nedan

angifna inkomsttitlar, men att jag beträffande öfriga inkomsttitlar utgår

från beräkningar, som stöda sig på eu del allmänt kända förhållanden

och af mig eljest infordrade upplysningar.

Till en början får jag då i afrundade tal angifva de öfverskott å

inkomsttitlarna, som, efter hvad nu är kändt och beräknelig^, uppstått

å 1909 års statsreglering:

1

Kronor.

—

: Telegraf medel, efter afdrag af merutgifterna för telegraf-

1 verket .............................................................................................

850,000

! Skogsmedel.........................................................................................

250,000

Extra upplärd...............................................................................

100,000

Tullmedel, som i brutto lämnat ungefärligen 59,250,000

kronor, efter afdrag af restitutioner, beräknade till 850.000

kronor ......................................................................................

400,000

Stämpel medel............................................................................

650,000

Inkomstskatt .....................................................................................

1,200,000

Bevillning.........................................................................................

1,300,000

Summa öfverskott

4,750,000

Däremot kommer brist att uppstå å nedannämnda

inkomsttitlar med ungefärligen följande belopp:

Järnvägstrafikmedlen .......................................................................

3,000,000

1 Postmedlen ......................................................................................

500,000

Brännvinstillverkningsskatten efter afdrag af från skatte-

medlen direkt utgående restitutioner, beräknade till i

rundt tal 3,800,000 kronor ....................................................

4,800,000

: Sockerskatt...................................................................................

1,400,000

; Maltskatt ............................................................................................

100,000

eller tillsammans brister

9,800,000

Om från denna brist dragés

1 nyss omförmälda öfverskott ........................................................

4,750,000

j uppstå!'' eu nettobrist å inkomsttitlarna af ..............................

5,050,000!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial AV 108.

Härtill bör läggas bristen å förslagsanslagen under hufvudtitlarna.

Frånser man nyssnämnda behållning å anslaget till dvrtidstillägg ä

sjätte hufvudtiteln, bär nettobristen å förslagsanslagen år 1908 uppgått

till ungefärligen 4,200,000 kronor eller omkring 200,000 kronor mindre

än motsvarande brist i 1907 års statsreglering. Med den fortgående

utfyllnaden af förslagsanslagen är man naturligen under ordinära förhållanden

berättigad påräkna en fortsatt minskning i den eljest ständigt

återkommande nettobristen å nämnda anslag. Med hänsyn till de utfyllnader,

som i 1909 års riksstat gjordes i afseende å en del förslagsanslag,

särskild! på andra och femte hufvudtitlarna, synes det mig därför,

som om man skulle kunna beräkna nettobristen å förslagsanslagen för

samma år till i rundt tal 4,000,000 kronor.

Hittills har jag hållit mig till förslagsanslagen å hufvudtitlarna.

För år 1909 har man emellertid att taga i beaktande äfven förslagsanslagen

utom hufvudtitlarna. Brist kommer nämligen otvifvelaktigt att

uppstå jämväl å förslagsanslaget till räntor och afbetalningar å statsskulden.

Enligt de af fullmäktige i riksgäldskontor gjorda beräkningar

öfver riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af år 1909 skulle

sålunda, utöfver det för nämnda ändamål å 1909 års riksstat anvisade

anslag, erfordras ytterligare ett belopp af i rundt tal 1,000,000 kronor.

Lägges detta belopp till bristen å förslagsanslagen å hufvudtitlarna,

skulle bristen å samtliga förslagsanslag i 1909 års statsreglering kunna

beräknas till 5,000,000 kronor. Bristen å inkomsttitlar och förslagsanslag

komme alltså att uppgå till sammanlagdt 10,050,000 kronor.

A andra sidan har man att för 1909 års riksstat, utöfver inkomster

under där omförmälda titlar, beräkna vissa särskilda tillgångar, som ingå

till fonden för reserverade medel, nämligen behållningen å myntverket

för år 1909 och behållningen å sådana anslag, hvarom jag i sammanhang

med bristen i 1908 års statsreglering redan talat. '' Skulle behållningen

å myntverket, enligt hvad för mig uppgifvits, icke uppgå till

högre belopp än till ungefär 200,000 kronor, torde likväl detta belopp

och ifrågavarande öfriga tillgångar, hvarom nu är fråga, kunna för år

1909 sammanlagdt uppskattas till omkring 800,000 kronor. Dragés detta

belopp från sammanlagda beloppet brister å inkomsttitlar och förslagsanslag,

tillhopa 10,050,000 kronor, återstår eu nettobrist i 1909 års statsreglering,

som i rundt tal torde kunna upptagas till 9,000,000 kronor.

Till sättet för täckande af denna brist skall jag senare återkomma.

De brister, som alltså uppstått å 1908 och 1909 års statsregleringar,

hafva utan gensägelse i icke ringa mån sin orsak, utom, hvad beträffar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial Nr 108.

år 1909, i do allmänt kända förhållandena på arbetsmarknaden, i de

under nämnda år nedåtgående konjunkturerna, som uppenbarligen hafva

mer eller mindre direkt återverkat på skatteuppbörden, särskildt den

under vissa, för växlingar i näringslifvet och de allmänna ekonomiska

förhållandena känsliga inkomsttitlar. I huru stor omfattning sänkningen

i inkomstkällornas afkastning är att härleda från depressionen i de

skilda näringsgrenarna torde vara svårt nog att konstatera. Inkomsternas

minskning kan i allt fall icke helt vara därpå beroende. Sålunda må

framhållas, att statens järnvägars minskade afkastning under senare åren

till icke ringa del föranledts af 1907 års lönereglering för järnvägspersonalen.

Ej heller får förbises, att såsom en följd af svåra konjunkturer

och äfven andra omständigheter en inkomst, som icke kunnat

inrymmas inom ordinarie inkomster och bevillningar, nämligen öfverskott

från föregående års statsregleringar, upphört att finnas till. Att både

1911 och 1912 års riksstater komma att bland inkomsterna sakna den

post, hvarom nu är fråga, är själffallet. Men äfven 1910 års statsreglering

torde, af alla yttre tecken att döma, i hvarje fall icke komma

att lämna något öfverskott, jämförligt med hvad under senaste tjugu

åren i regel plägat framkomma vid riksbokslut. I följd häraf torde

alltså äfven 1913 års riksstat kunna väntas blifva uppgjord utan eller

i allt fall med ringa tillgång af nu angifven beskaffenhet. Redan nu

omförmälda omständigheter synas mig mana statsmakterna att ordna

skatteförhållandena så, som om öfverskott icke för framtiden vore att

påräkna. Jag gör detta så mycket hellre, som en sådan ordning otvifvelaktigt

säkerställer budgeten på ett helt annat sätt, än de växlande öfverskotten

kunna göra, samt det med en dylik ordning låter sig bättre

förena att beräkna afkastningen af de skilda inkomsttitlarna närmare

maximum än hvad tillförene i allmänhet varit fallet.

Men hvarken de å vissa titlar sjunkande inkomsterna eller saknaden

af disponibla öfverskott från föregående statsregleringar lämna eu säker

och uttömmande bild af det statsfinansiella läget. Budgetens utgiftssida

har i förevarande afseende sitt alldeles särskilda intresse.

Det .kan icke förnekas, att här liksom i flertalet andra länder i

Europa utgifterna under senare åren för tillgodoseende af allehanda

statens behof högst betydligt stegrats, utan att någon utsikt finnes att

kunna varaktigt återhålla budgetens tillväxt, än mindre för någon längre

tid nedbringa statsutgifterna under belopp, som de eu gång nått. Med

den uppfattning om statens förpliktelser å det sociala, liksom ock å

näringslifvets områden, som under senare tider allt mera gjort sig

gällande, torde det ligga i sakens natur, att statens bidrag för ändamål,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108. 9

som tillförene ansetts hemfalla åt kommuner eller enskilde att ombesörja,

kräfvas och gifvas i växande omfattning.

Detta jämte andra skiftande förhållanden har satt sin prägel på

det statsfinansiella läget i ett flertal stater. Följden har blifvit, om icke

statsbrist, dock utsikten därtill, om icke omfattande skatteregleringar

genomföras.

I fråga om åtskilliga länder har behofvet af en sådan skadereglering

gjort sig sedan flera år tillbaka känd! I mån som regleringen

uppskjutits, hafva. därför mera omfattande åtgärder måst vidtagas för

att vinna jämvikt i vederbörande budget. I andra länder åter har man

genom successiva åtgärder sökt möta det ökade inkomstbehofvet. Till

dessa länder hör utan gensägelse Sverige.. Under de första tio åren

af detta århundrade har sålunda en jämn utveckling af skattesystemet

ägt rum. Jag erinrar i detta afseende om inkomstskatten, emissionsstämpeln,

fondpappersstämpeln och växelstämpeln, höjningen i brännvinstillverkningsskatten

och sockerskatten samt punschskatten och maltskatten.

Icke förty torde tiden nu vara inne att för vårt lands vidkommande

genomföra en mera grundlig skattereglering.

Iläividlag tillåter jag mig genast framhålla, att den reglering,

jag ämnar föreslå, allenast har till syfte att säkerställa budgeten och

de behof, som densamma nu fyller. Jag förbiser därvid icke, att inom

kolt nya stora kraf komma att ställas på statskassan. I det afseendet

ma allenast erinras om fragan om allmän ålderdoms- och invaliditetsförsäkring.

Att emellertid, innan förslag till denna frågas lösning ens

föreligger, uppgöra plan för dess finansierande kan af flera skäl icke

ifrågakomma i annan man, än att man icke utnyttjar eller anstränger

skattekällor, som redan nu kunna förutses lämpligen böra för ändamål

af omförmäld a beskaffenhet besparas. För öfrigt skulle, om man vid

en gifven tidpunkt anordnade skattesystemet med hänsyn till behof,

som, om än förutsedda, dock först inom en ännu obestämd tid kunde

väntas varda aktuella, följden blifva den, att man, i afvaktan å behofvets

aktualitet, antingen frestades att mera rundhändt handskas med de tillgängliga

medlen eller ock fonderade öfverskottsmedlen eller använde

dem för något annat liknande ändamål, som folie utom budgetens ordinära

ram. Mot en ordning af sistnämnda slag, måttligt använd, torde

måhända under vanliga förhållanden mindre vara att invända. Däremot

skulle det icke kunna annat än väcka stora betänkligheter att, samtidigt

som man för tillgodoseende af budgetens varaktiga, redan kännbara

kraf nödgas att icke så litet ytterligare anstränga de skattdragandes

skatteförmåga, pålägga skatter för framtida ändamål. Om jag

Bill. till Biksd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 79 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial Nr 108.

sålunda anser mig böra begränsa de skattekraf, regleringen afser att tillgodose,

till behofvet i den budget, som kommer att framläggas för nu

sammanträdande Riksdag, bör regleringen å andra sidan dock så genomföras,

att de nya inkomstkällorna under en normal utveckling förmå att

täcka en normal ökning af de utgifter, som äro förenade med statens

verksamhet inom den af nu rådande förhållanden gifna ramen.

När man för år 1911 liksom för år 1910 ser sig nödsakad att

söka fyllnad i nuvarande inkomsttitlar såväl för brist i ett föregående

års statsreglering som ock för tillgodoseende af budgetens ordinära

kraf, kunde ju den skattebelastning, som afsåge att täcka brist i 1909

års statsreglering, synas vara af rent tillfällig natur. Utginge man

härifrån, kunde det sålunda förefalla lämpligt att, på sätt jag vid 1909

års riksdag föreslog med afseende å bristen för år 1908, upptaga en

extra inkomstskatt. Ett sådant tillvägagångssätt skulle jag emellertid

denna gång i allt fall icke hafva kunnat tillråda. Såsom jag strax

skall visa, kommer nämligen att i sammanhang med den allmänna omläggning

af den direkta beskattningen, hvartill förslag inom kort skall

föreläggas Eders Kungl. Maj:t till pröfning, denna beskattning att

ordinärt sedt icke oväsentligt ökas. Att samtidigt som detta äger rum

och innan någon som helst erfarenhet om densammas skatteresultat

vunnits, anstränga denna skattekälla med en extra pålaga, vore uppenbarligen

ej blott opraktiskt, utan äfven måhända ett öfverskattande af

skattegrundens bärkraft.

Oafsedt detta förhållande torde emellertid af andra skäl en beskattning

af tillfällig natur för täckande af bristen i 1909 års statsreglering

icke behöfva anordnas. Innan jag öfvergår att närmare redogöra

för skälen härtill, skall jag tillåta mig att med några ord i största

allmänhet beröra den utgiftsstat, som inom de skilda departementen

förberedelsevis uppgjorts för år 1911.

Under nu rådande depressionsperiod å näringslifvets och andra

ekonomiska områden samt därmed förenad minskning i inkomster måste

naturligen utgifterna inskränka sig till de allra nödvändigaste. I fråga

om den enskilde och den enskildes verksamhet gör sig en sådan begränsning

i flertalet fall utan större svårighet och i allt fall i stort

sedt automatiskt gällande. I afseende å staten komma emellertid andra

regler till tillämpning. Till en början må då erinras, att statens verksamhet

är i och för sig så ordnad, att densamma icke kan i någon

nämnvärd mån inskränkas, utan att följderna häraf blefve skönjbara

mindre i nedbringandet af statens egna utgifter än i ökandet af svårigheterna

för de enskilde, som äro af statens verksamhet mer eller mindre

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

11

beroende, liksom ock för näringslifvet i dess helhet. Fastmer skulle

man kunna säga, att, där depressionen inom näringslifvet anses vara

af öfvergående natur — och annat lärer man icke med fog kunna

säga om förhållandena inom vårt land — staten icke borde mera än

alldeles nödvändigt ställa sig afvisande mot billiga kraf på statens understöd,

än mindre genom indragning af understöd och inskränkning i

egen verksamhet i sin mån ytterligare bidraga till ökandet af de olägenheter,

som i allt fall verka hämmande på näringslifvet. Anser man

statens fördelar på nämnda sätt förenade med statens understödjande

verksamhet äfven i depressionsperioder, är begränsningen i verksamheten

betingad dels af olämpligheten att särskildt under dylika tider

bestrida sina utgifter med lånade medel, dels ock i de olägenheter, som

under samma tider skulle följa med en alltför stor belastning af skattekällorna.

Med dessa utgångspunkter för uppgörandet af budgeten för år

1911 har jag alltså icke ansett mig kunna annat än biträda de kraf,

som från statens egna löntagares sida ställts på staten med afseende å

löneregleringar, i mån som genom gjorda utredningar och tidigare Riksdagars

beslut i ämnet behof och billighet kunnat anses påfordra aflöningsförbättringar.

Härigenom komma vissa hufvudtitlar att visa eu

icke ringa tillväxt. Särskildt blir detta förhållandet med sjunde hufvudtiteln.

Ej heller torde staten, såsom jag nyss framhöll, böra indraga

de direkta understöd, näringslifvet redan åtnjuter, ja, jag anser det

icke annat än lämpligt att inom måttliga gränser ytterligare påkalla

statsmakternas medverkan till förmån för handel och näringar. Af denna

anledning ämnar jag sålunda för egen del föreslå, att, statsbidrag

ånyo gifves för upprätthållande af den redan trafikerade ångbåtslinjen

Sverige—Sydamerika.

När man trots dessa merutgifter och trots åtskilliga ökningar i

hufvudtitlarna, som, utan att i egentlig mening innebära stegring i

statens egna utgifter, vålla höjning i vissa hufvudtitlars sammanlagda

anslagsbelopp, likväl lyckats nedbringa hufvudtitlarnas slutsumma under

motsvarande slutsumma i 1910 års riksstat, har detta själffallet icke

kunnat ske, om icke samtidigt besparingar å en del hufvudtitlar gjorts

till afsevärda belopp.

Inskränkningarna i anslagskrafven äro att söka förnämligast på

fjärde och femte hufvudtitlarna. Med öfver 4,100,000 kronor torde

sålunda utgifterna under samma hufvudtitlar komma att i 1911 års

förslag till riksstat understiga motsvarande utgifter i 1910 års riksstat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial Nr 108.

I verkligheten uppgå emellertid besparingarna till icke obetydligt högre

belopp. Från nedsättningarna i sagda hufvudtitlar hafva nämligen,

innan nyssnämnda belopp framkommer, afdragits ökningar, som till

vissa delar icke innebära annat än fyllnad i anslag, hvilkas i riksstaten

utförda belopp visat sig otillräckliga för täckande af de behof, därför

de anvisats. Närmare 5,000,000 kronor torde kunna sägas motsvara

den effektiva minskningen i fjärde och femte hufvudtitlarna.

Att detta oaktadt någon nämnvärd sänkning i samlade utgifterna

för år 1911 i jämförelse med utgifterna för år 1910 icke kommer till

synes, beror, utom på verkliga merutgiftér, äfven på vissa omständigheter,

som väl formellt men icke reellt betyda ökade eller nya statsutgifter.

Till en början må sålunda framhållas, att de under senare

åren i stor utsträckning vidtagna åtgärderna i syfte att utfylla förslagsanslagen

till erforderliga belopp fortsättas i 1911 års budget, något,

som för öfrigt torde kunna sägas böra ingå såsom ett led i eu allmän

skattereglering. Om förslagsanslagen å fjärde och femte hufvudtitlarna

har jag redan talat. Äfven hvad beträffar åttonde äfvensom sjunde

hufvudtitlarna, särskildt i fråga om tullverket, äro vissa förslagsanslag

ämnade att utfyllas. Härtill kommer, att ett å sjunde hufvudtiteln

upptaget anslag om 1,250,000 kronor till bidrag till landsting och

städer, som ej deltaga i landsting, icke har natur af egentlig statsutgift,

utan allenast, på sätt jag strax skall visa, ingår såsom ett led i en

omläggning af den direkta beskattningen, hvarigenom bevillningen helt

öfverlämnas till kommunerna.

I betraktande af de besparingar, som äro ämnade att göras å

fjärde och femte hufvudtitlarna, samt den försiktighet, som i öfrigt

kommer att visas vid utmätandet af anslagen å de skilda hufvudtitlarna,

torde man med all säkerhet kunnat förutspå, att budgeten under normala

förhållanden äfven vid tillgodoseende af allenast ordinära behof skulle

kräfva minst 5,000,000 kronor mera än de summor, som vederbörande

departementschefer senare i dag komma att äska. Kunde man inskränka

sig att i 1911 års riksstat upptaga ett däremot svarande belopp till

mötande af brist i 1909 års statsreglering, vore man sålunda försäkrad

därom, att man icke för nämnda ändamål kräfde större skattebidrag

för år 1911, än dem, som vid återgången till normala förhållanden

ändock erfordrades för tillgodoseende af de skilda behofven under

hufvudtitlarna. Såsom jag redan angifvit, måste bristen i 1909 års statsreglering

beräknas till icke obetydligt utöfver nyssnämnda belopp eller till

omkring 9,000,000 kronor. Förutsättningen för en anordning, sådan som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108. 13

den hvarom jag nyss talade, vore sålunda, att skillnaden mellan detta belopp

och forenamnda summa om 5,000,000 kronor, eller 4,000,000 kronor,

på annat sätt skulle kunna utjämnas. Det tillvägagångssätt, som därvid

borde komma till användning, bär jag redan förut antydt, särskildt

da jag vid tillstyrkandet tidigare i dag af propositionerna angående

förhöjning _ dels af tullen å kaffe och kaffesurrogat dels ock af bouppteekningsstämpeln

förutsatte, att nämnda skatteförhöjningar skulle träda

i kraft, redan under år 1010 och på sådant sätt öka inkomsttitlarnas

åt kantning under samma år; och skall jag nu för att åskådliggöra den

tilltänkta anordningen något dröja vid det upplägg i kapitalkontot till

riA.sJ.iuf

konto. Jag syftar härmed på fonden för reserverade medel.

Af den utaf statskontoret lämnade redogörelsen för fondens ställning

fiamgår, att, om man frånräknar de öfverskott å föregående års

statsregleringar, som disponerats i 1909 och 1910 års riksstater, fonden

vid 1908 års utgång visar brist till ett belopp af ungefär 216,000 kronor,

basom jag redan angifvit, kommer äfven 1909 års statsreglering att vid

bokslutet utvisa brist, en brist, som jag beräknat till netto 9,000,000

kronor, fonden skulle alltså, när bokslutet för år 1909 uppgöres,

komma att i verkligheten sluta med en brist af kronor 216,000 + 9,000 000

eller i rundt tal 9,200,000 kronor. Jag går nu att undersöka fondens

eventuella ställning vid 1910 års slut. I detta sammanhang vill jag

framhålla, att åtgärder, som i minsta mån skulle kunna inverka störande

på den egentliga statsregleringen för år 1910, naturligen icke komma

att föreslås.

• nnP^ belopp om 2,500,000 kronor, som afsatts till mötande af brist

i 1908 års statsreglering, är ju reellt sedt icke afsedt för 1910 års statsreglering

och ^ bör sålunda kunna, i mån som detsamma icke behöfver

föi sitt ändamål tagas i anspråk, användas till mötande af brist i 1909

års statsreglering. Äfvenledes torde den ökning i skatteuppbörden år

1910, som är beroende på 1910 års Riksdags beslut, kunna utan någon

som helst. rubbning i 1910 års statsreglering föras samma 1909 års

statsreglering till godo.

. <''11j man nu förutsatte, att 1910 års statsreglering, själfständigt

in*?*” betraktad, ginge jämt ihop, d. v. s. att de inkomster, som år

1909 upptagits i 1910 års riksstat, inflöte till beräknadt belopp och att

utgifterna år 1910 motsvarade de i riksstaten angifna summor, skulle

ju fonden för reserverade medel, hvad beträffar 1910 års statsreglering,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial Nr 108.

Titvisa hvarken vinst eller förlust. Från åren 1908 och 1909 skulle

emellertid öfverföras brist till sammanlagdt belopp af kronor 9,200,000: —

I 1911 års stat skulle till mötande af bristen upptagas

ett belopp af ........... kronor 5,000,000: —

I 1910 års stat finnes redan

uppfördt ett för samma

ändamål disponibelt belopp

af ............... ..........................._ 2,500,000: —__„ 7,500,000: —

Återstoden eller omkring kronor 1,700,000: —

torde alltså böra mötas genom nya eller förböjda skatter under år 1910.»

Förenämnda belopp å 5,000,000. kronor, som af Kungl. Maj:t föreslagits

att vid förevarande statsreglering tagas i beräkning för mötande

af brist i 1909 års statsreglering, anser utskottet emellertid kunna beräknas

något lägre än Kungl. Maj:t föreslagit, enär berörda, brist numera

med visshet kan antagas understiga det af Kungl. Maj.t angifna

beloppet; och bar utskottet på den grund ansett nämnda summa skäligen

kunna minskas med 500,000 kronor till 4,500,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1911 uppföra

4,500,000 kronor till mötande af brist i statsregleringen

för år 1909.

Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

att i riksstaten för år 1911 till arbetarförsäkringsfonden afsätta 1,400,000

kronor. _ iniA

Med erinran att i riksstaten för hvart och ett åt aren 189b tyll)

enahanda belopp blifvit afsatt att tillgodoföras nämnda fond, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1911 uppföra

ett belopp af 1,400,000 kronor att afsättas till

arbetarförsäkringsfonden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

15

4:o.

Vidare bär Kung!. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

att till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande i riksstaten för år 1911 afsätta 1,000,000

kronor.

Härom innehåller statsrådsprotokollet följande yttrande af chefen

för finansdepartementet:

»Till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande har Riksdagen, på därom af Kungl. Maj:t gjorda

framställningar, i riksstaten uppfört för hvart och ett af åren 1891—

1895 ett belopp af 100,000 kronor, för hvart och ett af åren 1899—

1904 ett belopp af 250,000 kronor, för år 1905 ett belopp af 350,000

kronor samt för hvart och ett afåren 1906—1910 ett belopp af 500,000

kronor.

Enligt hvad chefen för civildepartementet meddelat, har han för

afsikt att inom närmaste tiden för Eders Kungl. Maj:t anmäla ett af

tillkallade sakkunniga utarbetadt förslag till ny lag om sjukkassor, i

syfte att lagrådets yttrande däröfver måtte inhämtas. Och lärer förhoppning

förefinnas, att sådant yttrande skall kunna inkomma i så god

tid, att proposition i ämnet kan aflåtas till årets Riksdag. I sammanhang

med nämnda lagförslag skulle tillika framläggas förslag till ändrade

grunder för statens bidrag till omförmälda kassor, hvarigenom sagda

bidrag skulle komma att väsentligen ökas.

Med afseende härå får jag, efter samråd med chefen för civildepartementet,

tillstyrka, att till underlättande af åtgärder för arbetares

olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande må för år 1911 afsätta^

1,000,000 kronor.»

Under erinran, att Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts i särskilda

propositioner framlagda förslag till lag om sjukkassor samt angående

anvisande af medel till sjukkasse väsendets befrämjande, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1911 uppföra

ett belopp af 1,000,000 kronor att afsättas till

underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial Nr 108.

5:o.

Statsutskottet har nu att afgifva }?ttrande om sättet för anskaffande

af följande anslag, som af innevarande års Riksdag anvisats för år 1911,

nämligen:

till anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi

från statens kraftstationer vid Trollhättan samt därmed sammanhängande

arbeten 1,000,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 6, punkten 24);

till anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg

2,000,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 6, punkten 25);

till afsilande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår

mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer 700,000 kronor

(statsutskottets utlåtande nr 74, punkten 7);

för fullbordande af anläggningen af eu reparationsverkstad vid

Notviken 250,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 74, punkten 8);

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

järnvägar 3,325,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 74, punkten 9

och memorial nr 85);

till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee 2,038,000

kronor, att emellertid utgå redan under år 1910 (statsutskottets utlåtande

nr 74, punkten 10);

till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och

vidare till Kallholmsfjärden 1,000,000 kronor (statsutskottets utlåtande

nr 74, punkten 11);

till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund 1,500,000 kronor

(statsutskottets utlåtande nr 74, punkten 11); samt

till fortsättning af statsbanan från Järfva öfver Vagnhärad och

Nyköping förbi Lunda till Norrköping 1,000,000 kronor (statsutskottets

utlåtande nr 74, punkten 11).

Kungl. Maj:t har föreslagit, att samtliga dessa anslag måtte anvisas

till utgående från riksgäldskontoret.

I enlighet härmed och då jämväl de för år 1911 beviljade 1,500,000

kronor af 1906 års fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar

böra anvisas på riksgäldskontoret, får utskottet hemställa,

att dels anslaget 1,000,000 kronor till anläggning

af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk

energi från statens kraftstationer vid Trollhättan samt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

17

därmed sammanhängande arbeten, dels anslaget

2,000,000 kronor till anläggning af en ny farled

mellan Vänersborg och Göteborg, dels anslaget 700,000

kronor till afsilning af arbetet med utläggning af

ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och

Järfva stationer, dels anslaget 250,000 kronor för

fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad

vid Notviken, dels anslaget 3,325,000 kronor till

anskaffande af ny rörlig materiell vid statens redan

trafikerade järnvägar, dels anslaget 2,038,000 kronor

till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee,

dels anslaget 1,000,000 kronor till fortsättning af

statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden,

dels anslaget 1,500,000 kronor till fortsättning af statsbanan

Östersund—Ströms vattudal med bispår, dels

anslaget 1,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan

Järna—Nyköping—Norrköping, dels ock de af 1906

års Riksdag för år 1911 beviljade 1,500,000 kronor

till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar

må till utgående från riksgäldskontoret anvisas, att

enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

6:o.

I de förslagsberäkningar öfver riksgäldskontorets inkomster och

utgifter för tiden intill 1911 års slut, som utskottet upprättat och såsom

bilagor nr 2 och 3 fogat vid detta betänkande, har utskottet bland

utgifterna upptagit såväl de i föregående punkt omförmälda anslagsbelopp

som ock följande af innevarande års Riksdag redan förut till utgående

från riksgäldskontoret anvisade anslag, nämligen:

dels för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett belopp

för år 1910 af 3,500,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 59);

dels för uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i

Stora Lule älf in. in. för år 1910 4,915,000 kronor samt för år 1911

2,650,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 75);

dels för påbörjande af arbetet med utläggning af ytterligare ett

järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer å västra stambanan

m. m. för år 1911 500,000 kronor;

Bih. till Biksd. Prot 1910. 4 Sami. 1 Afd. 79 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial Nr 108.

dels till anläggning af en statsbana från Lappträsk till Veittijärvi

och i sammanhang därmed byggande åt utfartsväg från Keräsjoki

150,000 kronor för år 1910 och 893,000 kronor för år 1911 (statsutskottets

utlåtande nr 93);

dels under år 1911 i mån af behof medel att tillföras den under

benämningen norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande

af uppodling åt jord i Dalarna och Norrland till sa stort belopp, som

finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter

å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel tillgodose ett lånebehof

af 300,000 kronor (jordbruksutskottets utlåtande nr 88); samt

dels under år 1911 till bildande af en fond för befrämjande af

handtverk och därmed jämförlig mindre industri högst 50,000 kronor,

(sammansatta stats- och bankoutskottets (nr 2) utlåtande nr 4.)

Till betäckande af samtliga ifrågavarande utbetalningar har å andra

sidan i nämnda förslagsberäkningar upptagits motsvarande upplåningsrätt

för riksgäldskontoret; och lärer bankoutskottet komma att afgifva

förslag om det bemyndigande, som med afseende härå bör af Riksdagen

lämnas riksgäldskontoret.

7:o

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,

och om i öfrigt några på statsregleringen inverkande beslut icke

vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle

statsregleringen för år 1911 utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster.

Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottets

utlåtande nr 104) ............................................• kronor

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar

(bevillningsutskottets betänkande nr 40):

Tullmedel .............................. kronor 60,000,000: —

Postmedel.............................. ,, 22,600,000:

Transport kronor 82,600,000: —

39,855,000: —

39,855,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

19

Transport kronor

1!o villningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter

.............................. ,,

Stämpelmedel ..................... „

Brännvinstillverkningsskatt ,,

Sockerskatt ........................... ,,

Punschskatt ........................... „

Maltskatt ............................. ,,

Bevillning af fast egendom

samt af inkomst............... ,,

Inkomst- och förmögenhetsskatt

.................................... ,,

82,600,000: —

300,000: —

17.000. 000: —

21,800,000: —

19.000. 000: —

1,500,000: —

5,800,000: —

1,250,000: —

31,000,000: —

Af besparingar å reservationsanslaget till de allmänna

läroverken ............................................ kronor

Utdelning å statens aktier i Luossavaara—Kiiruna
vaara

aktiebolag för år 1910 ........................ „

Af riksbankens vinst för år 1909 (bankoutskottets

utlåtande nr 19) ....................................... ,,

39,855,000: —

180,250,000: —

250,000: —

1,300,000: —

6,256,000: —

Summa kronor 227,911,000: —

Utgifter.

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda

till följande belopp:

Första Imfmdtiteln (statsutskottets

utlåtande nr 1) ..................

Andra hufvudliteln (statsutskottets

utlåtanden nr 2, 38, 42

samt memorial nr 39) ............

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande nr 3) ...............

Fjärde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande nr 4, 52 samt

memorial nr 20) .....................

Femte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden nr 5, 60 samt

memorial nr 53, 77) ...............

Transport

kronor 1,493,000: —

„ 4,998,867: —

„ 1,458,564: —

„ 49,978,845: —

„____19^382^436: —

kronor 77,311,712: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial Nr 108.

Sjätte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden nr 6, 29 samt

memorial nr 72)......................

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden nr 7, 86, 100

samt memorial nr 103, 105)

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden nr 8, 13, 33,

56 samt memorial nr 17) ......

Nionde hufvudtiteln (jordbruksutskottets

utlåtanden nr 1, 55,

67, 81, 90, 98 samt memorial

nr 40, 74, 111) ........................

Tionde hufvudtiteln (bankoutskottets

utlåtanden nr 20 och 22

samt memorial nr 23) ............

anvisade utgöra:

Första hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande nr 1) ...............

Andra hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden nr 2, 9, 10, 42)

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden nr 3, 9 och 10)

Fjärde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden nr 4, 9, 10, 47)

Femte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden nr 5, 9, 10) ...

Sjätte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden nr 6, 9, 10, 30,

41, 70, 74, 89, 101 samt memorial

nr 85) ...........................

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden nr 7, 9, 10,

kronor

77,311,712: —

11

44,093,812: —

11

12,596,543: —

11

23,839,896: —

11

8,834,438: —

11

5,212,128: —

Kronor

, som blifvit för år 1911

kronor

100,000: —

11

690,033: —

11

270,336: —

11

4,577,755: —

11

4,248,264: —

11

8,155,188: —

171,888,529

Transport kronor 18,041,576:— 171,888,529

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

21

Transport kronor

99, 100, sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande

nr 4 samt memorial nr 23

18,041,576: —

och 105).....................................

Åttonde hufvudtiteln (statsutskot- tets utlåtanden nr 8, 9, 10,

24, 32, 36, 37, 54, 57, 61, 64,

66, 78, 79, 80, 81, 82) .........

Nionde hufvudtiteln (jordbruks- utskottets utlåtanden nr 1, 79,

90, 110 samt memorial nr 40,

11

2,663,957: —

11

2,024,604: —

42) ..............................................

Tionde hufvudtiteln (bankout-

11

3,421,162: —

skottets utlåtande nr 20) ......

11

2,478,172: —

Kronor

Härtill komma:

dels till mötande af brist i 1909 års statsreglering’ kronor

dels afsättning till arbetarförsäkringsfonden ......

dels afsättning till underlättande af åtgärder för

arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande ...................................................................

dels och anslag till riksgäldskontor:

riksdags- och revisionskostnader

samt aflönin
gar

m. m. förslagsvis kronor 1,393,000: —

räntor och afbetalningar

å statsskulden

... kronor 26,558,460: 81

efter afdrag

af till riksgäldskontotoret

ingående

ränteoch

kapitalbetalningar

kr. 7,458,460:81

förslagsvis ...................................kr. 19,100,000: — ^

Summa kronor

171,888,529: —

28,629,471: —

200,518,000: —

4,500,000: —

1,400,000: —

1,000,000: —

20,493,000: —

227,911,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial Nr 108.

8:o.

Kung! Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen

måtte medgifva, att vid statsregleringen för år 1911 de i Rikets Ständers

skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen

af besparingarna å hufvudtitlarna fortfarande måtte blifva gällande, dock

att behållningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstode,

innan dessa första gången tillsattes, skulle till ett följande års

statsreglering reserveras.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen

för nästkommande år de i Rikets Ständers skrifvelse

den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen

af besparingar å hulvudtitlarna fortfarande

skola blifva gällande, dock att behållningar, som å anslag

till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan

dessa första gången tillsättas, skola till ett följande års

statsreglering reserveras.

Stockholm den 7 juni 1910.

På statsutskottets vägnar:

HANS ANDERSSON.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial Nr 108.

Bil.

Riksstat för

Kronor.

ö.

Tillgångar och inkomster.

Statsverkets inkomster:

39,855,000

Bevillningar:

Tullmedel .............................................................................. 60,000,000

Postmedel .................................................................. 22,600,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 300,000

Stämpelmedel............................................................................ 17,000,000

Brännvinstillverkningsskatt.................................................... 21,800,000

Sockerskatt ............................................................................ 19,000,000

Punschskatt ............................................................................ 1,500,000

Maltskatt ................................................................................ 5,800,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst .................... 1,250,000

Inkomst- och förmögenhetsskatt ........................................ 31,000,000

—

180,250,000

Af besparingarna å reservationsanslaget till de allmänna läroverken ............

Utdelning å statens aktier i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag ...............

Af riksbankens vinst för år 1909............................................................................

250,000

1.300.000

6.256.000

Summa kronor) 227,911,000) —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

25

Nr I.

år 1911.

Utgifter.

Till mötande af brist i 1909 års statsreglering

Ordinarie. Extra. j Summa.

Första hufvudtiteln ................! 1,493.000!— 100,000— 1,593,0001—

Andra „ ................| 4,998,867''— (590,033 - 5,688,900!-

Tredje „ ............... 1,458,564—: 270.336 -[ 1.728.900 —

Fjärde „ ................! 49,978,845;-! 4,577,755—! 54,556,600 —

Femte „ ................ 19,382,436— 4,248,264 -i 23,630,700 —

Sjätte „ ................ 44,093,812— 8,155,188 - 52,249,000 —

Sjunde „ ................. 12,596,543— 2,663,957 —; 15,260,500!—

Åttonde „ ................ 23,839,896 2,024,604— 25,864,500 —

Nionde „ ................. 8,834,438!—| 3,421,162—i 12,255,600''—

Tionde „ ...............j 5,212,128 — j 2.478,172:—j 7,690,300 —j{

Summa — |—j — —200,518.000 -

! Afsättning till arbetarförsäkringsfonden ................................................................I

i Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring''

och sjukkassors bildande...........................................................................

Anslag till riksgäldskontor et:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis ................................................................................ 1,393.000: — i

Räntor och afbetalningar å statsskulden .... 26,558,460:81

efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående

rånte- och kapitalavbetalningar ................ 7,458,460; 81

förslagsvis ......................................................................... 19,100,000: —

Summa kronor

Kronor. | ö. J

4,500,000 —

200,518,000

1.400,000 - 1,000,000 —

20,493,000 -

227,911,000|—

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 79 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial Nr 108.

Bil.

Förslagsberäkning öfver riksgäidskontorets inkomster och * 1

Kronor. ö

Tillgångar.

riksbanken den 25

Innestående ä giroräkning

maj 1910 ............................................................ 3,560,605: 9 9

1 riksgäidskontorets kassa kontant.................... 29,874: so 3,590.480: 7 9

Tills vidare förräntade medel, kapital:

utlänadt inom landet........................................ 2,500,000: —

svenska obligationer ........................................ 1,118,446: o 5

af främmande stater utgifna obligationer och

andra skuldförbindelser ................................ 18,850,737: 6 5

hos utländska banker och bankirhus ............ 34,463,756:0 7 56,932,939:7 7

fordran af statskontoret för lämnad kassaförstärkning ........ 15,000,000: —

fordran af byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus 23,775: 24

75,547,195 so

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda ändamål anvisade låneunderstöd,

som förfalla med 2,578,000 kronor, hvaraf beräknas

inflyta................................................................................ 2,100,000

Kanta å utbetalda belopp till odlingslånefonden ........................ 169,800

D:o å d:o till tortindustrilånefonden ............................................ 133,000

D:o å d:o till rederilånefonden .................................................... 565,000

D:o å d:o till lån till svenska ostasiatiska kompaniet ............ 80,000

D:o å d:o till egnahemslånefonden................................................ 713,000

D:o å d;o till Trollhättans egnahemslånefond ............................ 12,000

D:o å d.-o till fiskerilånefonden .................................................... 37,100

D:o å d:o till jordförmedlingsfonden ............................................ 31,200

D:o å lån till telegrafstyrelsen:

för fortsatt utveckling af statens telefonväsende 737,100: —

„ anskaffande af lokaler för telegrafverkets

behof............................................................... 79,900: — 817,000

Ränta å köpeskillingen för Trollhätte kanalverk 205,982__

Transport 4.864,082: ie ! 75,547,195.80

16

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

27

Wr 2.

utgifter från och med den 25 maj 1910 til! samma års slut.

Kronor.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader samt afiöningar m. m.:

Riksdags- och revisionskostnader ............................................

Kostnader för Riksdagens hus....................................................

,, „ „ bibliotek ........................................

Arfvoden, löner och expenser vid riksgäldskontoret ............

Pensioner vid d:o ........................................................................

Aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition ................................................

Ränta, och amortering å nedannämnda lån:

amortering.

ränta.

för 1880 års 31 ,,% statslån ....

—

1.326,884: 79

„ 1886 „ 3V*# „

.... 404.888: 8 9

2,012,881: 11

., 1S87 „ 3*/10JK „ .....

—

3.034,964: ie

„ 1888 „ 3%

—

362,866: 6 7

„ 1890 „ 31/2% „

—

487,900: —

„ 1894 „ 3%

—

262,548: —

1899 „ 37, JK „

... 885.160: —

594,115: 20

„ 1900 „ statslån å .....

—

726.400: —

., 1904 „ 37, JK statslån.....

—

630,000: —

„ 1906 „ 87, JK „

—

756.000: —

,, 1907 „ statslån å■ i % .....

—

936,000: —

., 1908 „ „ Sk 4 JK .....

—

1,089,600: —

430,000

25.000

3,160

54.000

6.000:

15,000:

740,048:89 12,220,159:9 3 12.960.208:8 2

Öfverföring till fonden för statsskuldens amortering i anledning

af upptagandet af nedannämnda statslån:

1887 års lån.................................................... 625,901:04

1908 „ ., .................................................... 272,400: —

898,301: 04

Transport 13,858,509: ge |

533,160 —

533,160!

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial Nr 108.

Transport 4,864.082: 16

Kanta å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel (efter

gjordt afdrag af de räntor, som tillkomma likvidations- och

amortissementsfonderna, fonden för statsskuldens amortering

samt riksgäldskontorets pensionsfond) .................................... 300,000: —

Kör år 1910 anvisade medel att i anledning af upptagandet af 1887 och

o 1908 års statslån öfverföras till fonden för statsskuldens amortering ........

Återstod af 1910 års förslagsanslag till riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, annuiteter och räntor ........................................................................

Tjänsteinnehafvares pensionsafgifter........................................................................

Kronor.

75,547,195 80!

5,164,082 16

898,301 04

8.907.000 —

1,181 so

riksdag beräknad upplåning för utgifter under samma och före
.

........................... 8,799,938:8 5

1,500,000: —

170,000: —

4,706,500: —- 240.000: —

3,500,000: —

Upplåning:

Vid 1909 års

gående år.............................................................

Vid 1909 års riksdag rnedgifven upplåning:

till lån för enskilda järnvägsanläggningar ....

,, odlingslånefonden........................................

„ egnahemslånefonden ................................

„ fiskerilånefonden ........................................

,, anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens redan trafikerade järnvägar........

„ inköp af områden för blifvande dubbelbananordningar

å linjerna Falköping —

Kanten—Olskroken samt Norrköping—

Linköping..................................................

,, anläggning af eu reparationsverkstad vid

Notviken ....................................................

,, fullbordande af statsbanan från Morjärv

öfver Storträsk till Lappträsk m. m.....

„ fortsättning af statsbanan från Bastuträsk

till Skellefteå och vidare till Kall
holmsfjärden.

............................................

,, fortsättning af statsbanan från Östersund

till Ströms vattudal jämte bispår

,, fortsättning af statsbanan från Järna

öfver Nyköping till Norrköping ............

„ utläggning af ytterligare ett järnvägsspår

mellan Tomteboda och Järf va järn
järnvägsstationer

m. m.............................

„ anläggning af ledningar för distribuering

af elektrisk energi från statens

kraftstationer vid Trollhättan in. in.

200.000

250,000

1,061,246

1,000,000: —

3.000. 000: —

2.000. 000: —

1,450,000:

1,500,000:

Transport 20,577,746:

8,799,938: 8 5 90,517,760;5o|

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

29

Kronor.

Ö.

533,160

|

14,680,641

i

l

12

21,696,000

_

617,035

20!

1

774,065

72!

2,387,150

i

1,448,620

:

2 3 i

!

''

219,461: si

300,000: —

90,000: —

5,625: —

7,044: 4 5

Transport 13,858,509: 86

Kanta å medgifven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning 200,000: —

Ränta och amortering å nedannämnda af riksgäldskontoret

öfvertagna lån:

Kommunlån ................................................................ 59,621: 81

J Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån 41,760: —

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån
af

år 1898 ........................................................... 88,160: —

„ „ 1902 ............................................................ 29,920: —

Arsanslaget till Hans Maj:t Konungen .......................................

Ränta å den i riksgäldskontoret innestå ende köpeskillingen,

j 2,250,000 kronor, för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i

Stockholm ....................................................................................

Ränta å konung Carl XIII:s hemgiftskapital ...........................

Ränta å Göta kanals reparationsfond ........................................

I Återbetalning af 1909 års tillfälliga lån .......................................

! I riksgäldskontoret innestående medel till undsättningar vid n

felslagna skördar ..........................................................................

| I riksgäldskontoret innestående köpeskillingar, influtna vid

j mindre kronolägenheter .............................................................

Låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar:

1906 års fond:

återstoden af 1907 års anslag ............................................

•• „ 1908 „ '' ............................................

„ v 1909 „ „ ............................................

1910 års anslag........................................................................

{O äling slånefonden:

1902—1908 års låneanslag tillsammans kronor 1,613,920: 23,

återstoden ...............................................................................

I 1909 års låneanslag........................................... 1,000,000: —

efter afdrag af för samma år beräknade, till

statskontoret inflytande annuiteter å odlings
län

.............................................................. 835,300

1910 års låneanslag........................................ 1,000,000

efter enahanda afdrag........................................ 830,000

122.500

534.150

230.500

1,500,000

1,113,920: 23

164,700: —

170,000: —

Egnahemslånefonden:

återstoden af vid 1908 års riksdag anvisade 800,000 kronor

fyllnadsbelopp för år 1909, beräknadt att utgå med 5,271,000

kronor, återstoden...................................................................

286,005: se

434,635: 04

Transport 720,640: 90 | 42,136,672; 2 7

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial Nr 108.

Kronor. i ö.

Transport 20,577,746: — 8,799.938: 8 5 j

Till anläggning af en ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg.................................... 3.000,000: —

„ norrländska nyodlingsfonden.................... 300,000: — 23.877.746: — I

Upplåning i anledning af infriandet af följande med 5 % ränta

löpande skulder:

skulden till skepparesocieteten i Stockholm å

9,375 kronor, som infriats med dels 3''Vjo %

statsobligationer å .................... 13,000: —

dels ock kontant........................ 20: 8 3 13,020: 83

Skulden till Södertälje stads kyrka å 750 kronor,

som infriats med kontant............................... 750: — jo 77Q. g3

Vid 1910 års riksdag medgifven upplåning

till lån till telegrafstyrelsen för fortsatt

utveckling af statens telefonväsende .... 3,500,000: —

„ uppförande af en elektrisk kraftstation

vid Porjusfallen i Stora Lule älf och anläggning

af järnväg mellan Gellivare

och Porjus m. in..................................... 4,915,000: -

„ anläggning af statsbana från Lappträsk

till Veittijärvi m. m................................. 150,000: —

„ fullbordande af statsbanan Göteborg —

skee ............................................................ 2,038,000: — 10,603,000: —

43,294,455: 6 8

som minskas med:

genom försäljning af 3 6/io % statsobligationer verkställd

upplåning ....................................... 30,858,404: so

skillnaden mellan sammanlagda

beloppet af de för

åren 1902—1908 beräknade

fyllnadsbeloppen till

odlingslånefonden ............ 1,637,900: —

och summan af de enligt

kungl. brefvet den 10/12

1909 för nämnda år fastställda

fyllnadsbeloppen 1,613,920:23 23,979:7 7 30 882 384-5 7

90,517,760^50

12,412,071

11

Transport1102,929,831161

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

31

Transport

fyllnadsbelopp för år 1910, beräknadt att utgå med 4,706,500

kronor, återstoden....................................................................

i

j Fisker ilånefonden:

\ 1908 års fyllnadsbelopp, beräknadt att utgå med 440,000

kronor, återstoden....................................................................

1909 års fyllnadsbelopp, beräknadt att utgå med 335,000

kronor, återstoden....................................................................

1910 års fyllnadsbelopp beräknadt att utgå med ...............

720,640: 90

1,206,500: —

42,790: 9 6

30,006: 52

240,000: —

Kronor.

Ö.

42,136,672

27

1,927,140

90

312.797

48

7,510: —

27,579: 9 8

49,944: is

300,000: —

Norrländska ny odling sfonden:

1907 års anslag, 100.000 kronor återstoden...........................

1908 „ „ 200,000 „ „ ...........................

1909 „ „ 300,000 „ „ ...........................

1910 års fyllnadsbelopp, högst ................................................ 300,000:— 385.084! 16 f

Vid 1906 års riksdag anvisade medel, 5,000,000 kronor, till inköp af vatten''

fall, lämpliga för elektrisk drift å statens järnvägar, återstoden ................ 80,241 ur

Vid 1907 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:

till rederilånefonden, 5,000,000 kronor, återstoden............................................ 390,333 3 4

„ torfmdustrilånefonden, 2,000,000 kronor, återstoden....................................j 107,541i92

„ jordförmedlingsfonden, 2,000,000 kronor, återstoden ................................ 1,218,036 13

„ inköp af vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan,1

300,000 kronor, återstoden ........................................................................ 37,201134

„ lån till telegrafstyrelsen, 3,000,000 kronor, för anskaffande af lokaler

för telegrafverkets behof, återstoden ............................................................ 1,000,500;—

Vid 1908 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:

till lån till telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader i Stockholm

och Göteborg ...................................................................................................I 1,280.000 — i

„ förskott för uppförande af nya byggnader för naturhistoriska riksmuseum! 990,000:—!

„ Trollhättans egnahemslånefond, 400,000 kronor, återstoden .................... 100,000—!

„ utbyggande af kraftstationen vid Trollhättan för viss högre leverans-1

förmåga, 2,800,000 kronor, återstoden .......................................................i 2,500,000—

Vid 1908 och 1909 års riksdagar till utgående från riksgäldskontoret anvisade1

medel:

till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Nyköping till Norrköping,1

3,300,000 kronor, återstoden ........................................................................I 3,000,000—i

„ fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare till

Kallholmsfjärden, 2,500,000 kronor, återstoden............................................ 1,400,000 —

,, fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal, 6,000,000

kronor, återstoden ...........................................................................................i 4,100,000;—!

Transport 60,965,499 2 1

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial Nr 108.

Kronor. ! ö.

Transport

102,929.831 61

Summa

102,929,831161

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

Beräknad behållning vid 1910 års slut:

Riksgäldskontoret ..........................................

Likvidations- och amortissementsfonderna.

Fonden för statsskuldens amortering .........

Riksgäldskontorets pensionsfond .................

3,897,765: o i

5.048.618: ir>

5,132: 63

16,219,786: 81

Kronor.

ö.

Transport!

Vid 1909 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:

till förskott för uppförande af nya byggnader för allmänna barnbördshusetj

i Stockholm m. m.............................................................................................

,, inköp af vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan m. m.,!

550,300 kronor, återstoden ...........................................................................i

., inköp af områden för blifvande dubbelbananordningap å linjerna Falköping—Ranten—Olskroken

samt Norrköping—Linköping........................

,, anläggning af en reparationsverkstad vid Notviken....................................I

,, fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk man.

,, anläggning af ledningar för distribuering af elektrisk energi från statens;

kraftstationer vid Trollhättan m. m., 1,500,000 kronor, återstoden........!

,, anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, 3,000,000;

kronor, återstoden ..........................................................................................!

Vid 1910 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:

till lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende:

„ uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf

och anläggning af järnväg mellan Gellivare och Porjus in. in.................j

„ anläggning af statsbana från Lappträsk till Veittijärvi m. in.................|

,, fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee....................................j

60,965,499; 21

571.860- 403.923 so

200,000

250.000

1.061.246

1.200.000

2.500.000

3.500.000

4.915.000

150.000

2.038.000

8,951,515: 79 j 25,171,302

60

Summa 102.929,831 i 61

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 79 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial Nr 108.

Bil.

Förslagsberäkning öfver riksgäidskoniorets

Kronor.

Beräknad behållning vid 1911 års början:

Riksgäldskontoret .........................................

Likvidations- och amortissementsfonderna

Fonden för statsskuldens amortering...........

Riksgäldskontor^ pensionsfond...................

Inkomster:

8,897,765: o i

5,048,618: 15

5,182: 63

16,219,786: si

8,951,515: 7 9 j 25,171,302

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda ändamål anvisade låneunderstöd,

som under år 1911 förfalla med 2,832,000 kronor, hvaraf beräknas

inflyta:

kapital.................................................................... 748,500: —

ränta ................................................................... 1,617,378: 6 5 2,365,878:6 5

Ränta å utbetalda och beräknade fyllnadsbelopp till odlings
lånefonden

.................................................................................... 235,300: —

D:o å verkställda och beräknade utbetalningar till torfindustri
lånefonden

................................................................................

D:o å d:o till rederilånefonden....................................................

D:o å d:o till lån åt svenska ostasiatiska kompaniet............

D:o å d:o till egnahemslånefonden ............................................

D:o å d:o till Trollhättans egnahemslånefond ........................

D:o å d:o till fiskerilånefonden ................................................

D:o å d:o till jordförmedlingsfonden ........................................

Kapital- och ränteinbetalningar å lån till telegrafstyrelsen:

för fortsatt utveckling af statens telefonväsende

Kapital .................................... 1,175,000: —

Ränta........................................ 827,300: — 2,002,300:

„ anskaffande af lokaler för telegrafverkets

behof, ränta................................................ 120,000: -

140,000: —

600,000: —

80,000: —

1,005,000: —

16,000: —

56,800: —

80,000: -

uppförande af stationsbyggnader

holm och Göteborg, ränta..........

Stock
-

51,200:

2,173,500:

Transport 6,752,478: 6 5 | 25,171,302

60

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

35

Nr 3.

inkomster och utgifter år 1911,

Utgifter.

Kronor.

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.

Riksdags- och revisionskostnader ............................................

Kostnader för Riksdagens hus ................................................

„ „ .. bibliotek............................................

År tv oden, löner och expenser vid riksgäldskontoret ............

Pensioner vid d:o .......................................................................

Aflöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition..................................................

Ränta och amortering å statsskulden:

Amortering. Ränta.

för 1880

års 3 Va % lån ........

2,504,700: -

2,609.937: 3 3

It

1886

„ 37a % ........

404.888: 8 9

1.998.710: —

77

1887

„ 3710* » .......

— —

3,034.964: le

77

1888

•• 3 % „ .......

— —

725,733: 33

77

1890

„ 372 % „ ........

540,000: —

966.350: —

77

1894

„ 3% „ .......

- -

525.096: —

77

1899

ii 3V, % ,, .......

347,400: —

1,176.499: so

77

1900

„ 372 % n ........

— _

1,271,200: —

77

1904

„ 37ä % „ ........

— —

1,260,000: —

77

1906

i> 37a % ii .......

_ -

1,512.000: —

77

1907

,, statslån å 4 %..

-- -

1,872.000: —

77

1908

77 >7 ^ ........

— —

2,179.200: —

= 3,796,988: 8 9. 19,131,690: 6 2.

Kr. 22,928.679: 51.

Ofverföring till fonden för statsskuldens amortering

i anledning af upptagandet af nedannämnda

statslån:

1887 års lån.................................... 758.741: 04

1888 „ „.................................... 159''600: —

1894 „ „ 147,204: —

Transport 1,065,545:04 22,928.679:51

1,200.000: —

50,000: —

4.500: - 98.000: —

9.900: —

30.600: —

1,393,000

;

1.393.000 —

s. 36 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

36

Kronor. [ ö.

Transport 6,752,478: es , 25,171,302 6a!

Ränta å köpeskillingen för Trollhätte kanalverk........................ 205,982: 16 j

D:o å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel (efter

gjordt afdrag af de räntor, som tillkomma likvidations- och

amortissementsfonderna, fonden för statsskuldens amortering

samt riksgäldskontorets pensionsfond) .................................... 500,000: — I

För år 1911 anvisade medel att öfverföras till fonden för statsskuldens amortering

Tjänstinnehafvares pensionsafgifter ........................................................................|

Ersättning för beräknadt förskott för uppförande af nya byggnader för naturhistoriska

riksmuseum ............................................................................................[

D:o för d:o d:o för nya byggnader för allmänna barnbördshuset i Stockholm:

Anslag å riksstaten:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m......... 1,393,000: — !

räntor och afbetalningar å statsskulden....... 26,558,460: 81

efter afdrag af till riksgäl dskontoret ingående

rånte- och kapitalinbetalningar 7,458,460: si 19,100,000: — j

7,458,460|8i

1,783,546104

2,025150

990,000 —

574.860 -

20,493,000

Upplåning:

till betäckande af motstående beräknade utgifter:

till lån för enskilda järnvägsanläggningar................................

„ odlingslånefonden...................................................................

„ egnahemslånefonden................................................................

,, iiskerilånefonden ....................................................................

„ norrländska nyodlingsfonden................................................

„ anläggning af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen

i Stora Lule älf och anläggning af järnväg mellan Gelli
vare

och Porjus m. m.........................................................

till anläggning af ledningar för distribuering af elektrisk energi

från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m................

,, anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg

„ utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda

och Järfva järnvägsstationer...................................................

,, anläggning af en reparationsverkstad vid Notviken............

,, anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

järnvägar ....................................................................

„ utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Järna järnvägsstationer in. m.........................................

„ fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå

och vidare till Kallholmsfjärden ...........................................

„ fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

jämte bispår............................................................................

1,500,000:

190,000:

4,771,000:

180,000:

300,000:

2,650,000:

1,000,000:

2,000,000:

700,000:

250,000:

3,325,000:

500,000:

1,000,000:

1,500,000:

:

!

Transport 19.866,000; — | 56,473,19319 5

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

37

1900 års statslån..

1904 „

1900 „ „ ..

1908 „

Transport 1,065,545:04 22,928,679; 51

................. 181.600: —

................. 120,000: -

................. 144.000: —

................. 272.400: -

1,783,545: 04 24,712,224: 5 5

Ränta å medgifven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning

............................................................................................

amortering

ränta

39,041: 43

26,010: 3 8

15,000: —

27,200: —

27.000: —

61,120: —

13,000: —

33,320: —

94.041: 43

147,650: 38

Ärsanslaget till Hans Maj:t Konungen ........................................

Ränta och amortering å nedanstående af riksgäldskontoret

öfvertagna lån:

kommunlån............................................

Örebro -Svartå järnvägsaktiebolags

obligationslån....................................

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

obligationslån :

af år 1898 .......................................

.. - 1902 ........................................

Ränta å den i riksgäldskontoret imiestående köpeskillingen,

2,250,000 kronor för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i

Stockholm........................................................................................

D:o å konung Carl XIILs hemgifts kapital ................................

D:o å Göta kanal reparationsfond ................................................

Låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar:

1911 års anslag................................................................................

Odlingslånefonden:

1911 års låneanslag ..................................................................

efter afdrag af de amiuiteter å odlingslån, som beräknas

under samma år inflyta till statskontoret ............................

Egnahemslånetonden:

1911 års låneanslag ............................................ 5 000,000: —

beräknad ränta för år 1911 å i riksgäldskontoret

lyftade belopp................................

efter afdrag af dels under samma år till fonden

inflytande kapital och ränteinbetalningar........ 708,000: —

och dels från låneförmedlare återburna, vid 1910

års slut odisponerade medel............................ 461,000: —

1.200,000:

300,000:

Kronor.

241,691: si

90,000: - 7,500: —

7,044: 4 5

1,000.000:

810.000:

940,000: — 5.940.000:

1.169.000:

1,393,000!

26,558,460!:

1,500,000

190,000

4,771,000-

Transport! 34,412,460:81

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial AV 108.

Transport 19,866,000: —

till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Nyköping till

Norrköping ............................................................................... 1,000,000: —

„ anläggning af statsbana från Lappträsk till Veittijärvi .... 893,000: —

„ bildande af en lånefond för befrämjande af handtverk och

därmed jämförlig mindre industri............................................ 50,000: —

Kronor.

56,473,193

21.809,000

95

Stimma kronor] 78,282,193j9 5

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nr 108.

39

Kronor, i ö.

Transport

34.412,460 si

Fiskerilånefonden:

1911 års fyllnadsbelopp, beräknadt att utgå med ..................

Norrländska nyodlingsfonden:

1911 års anslag högst...................................................................

Vid 1910 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade

anslag:

till anläggning af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen

i Stora Lule älf och anläggning af en järnväg

mellan Gellivare och Porjus in. in.................................

„ anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk

energi från statens kraftstationer vid Trollhättan in. in.

„ anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och

Göteborg ..........................................................................

„ afsilande af arbetet med utläggning af ytterligare ett

järnvägsspår mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer

............................................................................

„ fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad

vid Notviken .................................................................

,, anskaffande af ny rörlig materiell vid statens redan

trafikerade järnvägar ........................................................

„ utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Jänta järnvägsstationer in. m.....................

„ fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå

och vidare till Kallholmsfjärden ...................................

,, fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms

vattudal jämte bispår.......................................................

„ fortsättning af statsbanan från Järna öfver Nyköping

till Norrköping............................................................. ...

„ anläggning af statsbana från Lappträsk till Veitti
järvi

in. in.........................................................................

„ bildande af en lånefond för befrämjande af handtverk och

därmed jämförlig mindre industri....................................

2,650,000: —

1,000,000: - 2,000,000: —

700.000: —

250,000: —

8,325,000: —

500,000: - 1,000,000: —

1,500,000: —

1,000,000: - 893.000: —

50,000: - -

180.000 - 300,000 —

14,868.000

Beräknad behållning vid 1911 års slut:

Riksgäldskontoret .......................................

Likvidations- och amortissementsfondema

Fonden för statsskuldens amortering .......

Riksgäldskontorets pensionsfond ................

....................... 17,784,646:81

3,897,765: o i

6,832,163: ia

-------7158:10,737,086: 33j 28,521,733!14

Summa kronor'' 78,282,193l9 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:196 Skrifvelse till Konungen, angående statsreglering en och sättet för anvisande af vissa anslag sbelopp. s. 21 i texten
  2. Rskr. 1910:200 Skrifvelse till Konungen, med öfverlämnande af ny riksstat. s. 1 i texten