Memorial angående statsregleringen för år 1911.
1910-06-07 · 38 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 35 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1910:108, Memorial angående statsregleringen för år 1911.
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial Nr 108.
1
Nr 108.
Ankom till Riksdagens kansli den 7 juni 1910 kl, 9 e. m.
Memorial angående statsregleringen för år 1911.
(4:e Afd.).
l:o.
Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslagen
blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit fastställda,
hvartill såväl statsverkets ordinarie inkomster som tull- och
postmedlen, bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter,
stämpelmedl en, bränn vinstillverkningsskatten, sockerskatten, punschskatten,
maltskatten, bevillningen af fast egendom samt af inkomst,
äfvensom inkomst- och förmögenhetsskatten skola beräknas, samt beslut
fattats angående dispositionen af riksbankens vinst för år 1909, får
statsutskottet för Riksdagen framlägga resultatet af statsregleringen
jämte utredning af riksgäldskontorets behof.
Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa
väckta, ännu oafgjord» förslag samt angående sättet för anvisande af
vissa anslagsbelopp med mera, på sätt här nedan synes.
1 propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kung!. Magt föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
måtte beräknas dels af besparingar å det under riksstatens åttonde hnfvudtitel
uppförda ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
250,000 kronor, dels och beräknad utdelning å statens aktier i
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för år 1910 1,300,000 kronor.
I statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 14 januari 1910 har
föredragande departementschefen anfört, att för nästkommande års statsreglering
syntes utan olägenhet kunna disponeras en del af besparingarna
å det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda reservationsanslaget
till de allmänna läroverken. Enligt hvad chefen för ecklesiastikdeparteBih.
till Rihsd. Prat. 1910. 1 Sand. 1 Afd. 79 Höft. (Nr 108.) 1
2
Statsutskottets Memorial Nr 108-
mentet meddelat, vore nämligen af besparingar å nämnda anslag, livilka
vid 1909 års sint utgjorde omkring 475,000 kronor, ett belopp af 250,000
kronor icke för de allmänna läroverkens behof erforderligt.
Enligt hvad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
meddelat i fråga om omfattningen af den af Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag tillämnade malmbrytning under nu innevarande år kunde —
yttrar han vidare — statsverket under år 1911 påräkna en inkomst af
omkring 1,300,000 kronor i utdelning å de staten tillhöriga preferensaktierna
i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för år 1910; och syntes
denna inkomst lämpligen böra, i likhet med hvad för innevarande år
ägt rum, uppföras i nästkommande års riksstat under titel »utdelning
å statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag».
I enlighet med Kung!. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att såsom tillgång vid statsregieringen för år
1911 må beräknas och användas dels af besparingar
å det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
250,000 kronor, dels ock beräknad utdelning å statens
aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för år
1910 1,300,000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i statsverksprositionen föreslagit, att i
riksstaten för år 1911 måtte till mötande af brist i statsregieringen för
år 1909 uppföras 5,000,000 kronor.
I fråga härom har chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
af den 14 januari 1910 anfört följande:
»Hvad först angår resultatet af 1908 års statsreglering har statskontoret
i underdånig skrifvelse den 9 september 1909 anmält, att, sedan
rikshufvudboken för år 1908 blifvit afslutad, statsregieringen för samma
år visat sig hafva utfallit med en nettobrist af 1,633,803 kronor 90 öre.
Denna brist har, enligt hvad statskontoret uppgifver, uppkommit
sålunda:
brister å statsverkets inkomster......... 10,978,697: 22
dito å förslagsanslag:
ordinarie staten.. kr. 4,920,121:7 0
extra ordinarie dito ,, 273,184:02_______5,193,305: 72 kr. 16,172,002:94
—nsport kr< 16,172,002: 9 4
Statsutskottets Memorial Nr 108.
3
Transport kr. 16,172,002: it 4
efter afdrag af:
öfverskott å vissa inkomsttitlar ...... 12,870,851: 53
besparingar å förslagsanslag:
ordinarie staten ... kr. 813,102: 48
extra ordinarie dito „ 833,613: 5 2
riksdags-, kyrkomötes-
och revisionskostnader
# samt aflöningar
in. m., räntor och
afbetalningar å
statsskulden efter
afdrag af de till
riksgäldskontor
ingående ränteoch
kapitalbetalningar
..............19,276: 42 1,665,992: 4 2
besparingar å en del extra statsanslag
till följd af anslagens upptagande
i riksstaten till jämnt krontal
samt för jämnande af vederbörande
hufvudtitels slutsumma ... 803: 4 2
besparing å tionde bufvudtitelns
anslag:
»bidrag till folkskollärares pensionering))
............................................. 491: st „ 14,538,139: 04
återstår ................................................................................ kr. 1,633,863: 9o
Vid 1907 års slut utgjorde behållningen å den uti rikshufvudboken
upplagda räkningen öfver »fonden för reserverade medel» eu
summa af................................................................................. kr. 28,527,955: 5 2
Till fonden har, anför statskontoret, öfverförts:
af myntverkets behållning för år 1908, enligt
nådiga brefvet den 5
maj 1882 ............................. kr. 669,318: 5 9
behållningar å bestämda anslag
till nyinrättade tjänstebefattningar
............................. ,, 560,453: 2 7
Transport kr. 1,229,771: 86 kr. 28,527,955: 52
4
Statsutskottets Memorial Nr 108.
Transport kr.
odisponerade behållningar å
en del extra statsanslag... ,,
1,229,771: 86 kr. 28,527,955: 52
187,414: 2 3 „_1,417,186: oa
Summa kr.* 29,945,141: Gi
Sedan från detta belopp afgått:
dels anvisning enligt 1908 års riksstat
........................ kr. 7,515,000: —
dels följande utom
riksstaten anvisade
belopp nämligen:
enligt 1904, 1905
och 1906 årens
Riksdagars beslut
till anskaffande af
lokaler för telegrafverket.
........... „ 609,628: 2 o
enligt 1907 års
Riksdags beslut
till inköp af skogbärande
eller till
skogsodling tjän
%
mark................. 500,000:— 8,624,628: 20
dels slutligen ofvannämnda nettobrist 1,633,868: 9o
så uppkomme det belopp af .........................................
hvartill enligt den afslutade rikshufvudboken behållningen
å nyssnämnda särskilda räkning vid 1908 års
slut uppginge.
Uti 1910 års riksstat hade till mötande af brist
i fonden anvisats ...............................................................
hvadan fonden vid 1909 års ingång komme att uppgå
till....................................................................................
kr.
I 1909 års riksstat vore såsom
tillgång till statsregleringen
beräknade .......................................... kr. 10,712,000: —
och i 1910 års riksstat likaledes „ 9,191,000: — ^
i följd hvaraf fonden komme att vid 1910 års ingång
förete en behållning af....................................... kr.
10,258,492: j o
19,686,649: 51
2,500,000: —
22,186,649: 51
19,903,000: —-
2,283,649: 51
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial Nr 108.
När jag den 12 januari 1909 vid beräkningen af statsverkets tillgångar
för de behof, hvilka vid statsreglering^! för innevarande år
borde fyllas, gjorde ett öfverslag öfver sannolika utfallet af 1908 års
statsreglering, kom jag till det resultat, att denna statsreglering skulle
komma att utvisa brist; och hemställde jag, att till dess mötande måtte
i 1910 års riksstat upptagas ett belopp af 2,500,000 kronor, en hemställan
som äfven vann gillande.
I verkligheten uppgick, såsom af den nu lämnade utredningen
framgår, emellertid icke bristen å statsregleringen till nämnda belopp.
Detta berodde nästan uteslutande därpå, att bristen å förslagsanslagen,
som vid mina beräkningar rörande utfallet af 1908 års statsreglering
upptagits till samma belopp som för år 1907, sedermera visat sig vara
ända till bortåt 800,000 kronor mindre än af mig förutsattes.
Detta förhållande återigen hade till det väsentligaste sin anledning
däri, att det förslagsanslag, som uppfördes under sjätte hufvudtiteln
å 1908 års riksstat till beredande af dyrtidstillägg för år 1907
åt en del tjänstemän och betjänte i civildepartementet samt därtill
hörande ämbetsverk och kårer, utmätts under förutsättning, att löneförbättring
skulle från nämnda anslag utgå jämväl till personalen vid
statens järnvägar. Då emellertid den år 1907 beslutade löneregleringen
för statens järnvägar tick retroaktiv verkan från 1907 års början, togs
af anslaget, i dess helhet 818,700 kronor, i anspråk allenast ungefärligen
138,000 kronor, hvadan behållningen på anslaget uppgått till
680,000 kronor.
Den verkliga bristen i statsregleringen för år 1908 utjämnas
för öfrigt af vissa andra statsverkets tillgångar, som föras till fonden
för reserverade medel, nämligen myntverkets behållning för år 1908,
behållningar å bestämda anslag till nyinrättade tjänstebefattningar och
odisponerade behållningar å en del extra statsanslag. Minskas bristen
i 1908 års statsreglering med nämnda behållningar, återstår såsom
nettobrist i 1908 års statsreglering ett belopp af cirka 216,000 kronor.
Till mötande af bristen i nämnda statsreglering afsatte emellertid,
såsom redan angifvits, 1909 års Riksdag i 1910 års riksstat ett belopp
af 2,500,000 kronor. Af detta belopp skulle alltså allenast en mindre
del behöfva tagas i anspråk för det med detsamma afsedda ändamålet.
Återstoden eller något öfver 2,283,000 kronor torde under sådana förhållanden
lämpligen kunna tagas i anspråk för att i viss mån bidraga
till täckande af den brist, som otvifvelaktigt kommer att uppstå jämväl
i 1909 års statsreglering.
Jag öfvergå!'' nu till beräkning af nämnda brist och får därvid
6
Statsutskottets Memorial Nr 108.
genast tillkännagifva, att brist eller merinkomst å de skilda inkomsttitlarna
redan nu är till siffran konstaterad i fråga om vissa här nedan
angifna inkomsttitlar, men att jag beträffande öfriga inkomsttitlar utgår
från beräkningar, som stöda sig på eu del allmänt kända förhållanden
och af mig eljest infordrade upplysningar.
Till en början får jag då i afrundade tal angifva de öfverskott å
inkomsttitlarna, som, efter hvad nu är kändt och beräknelig^, uppstått
å 1909 års statsreglering:
1
Kronor.
—
: Telegraf medel, efter afdrag af merutgifterna för telegraf-
1 verket .............................................................................................
850,000
! Skogsmedel.........................................................................................
250,000
Extra upplärd...............................................................................
100,000
Tullmedel, som i brutto lämnat ungefärligen 59,250,000
kronor, efter afdrag af restitutioner, beräknade till 850.000
kronor ......................................................................................
400,000
Stämpel medel............................................................................
650,000
Inkomstskatt .....................................................................................
1,200,000
Bevillning.........................................................................................
1,300,000
Summa öfverskott
4,750,000
Däremot kommer brist att uppstå å nedannämnda
inkomsttitlar med ungefärligen följande belopp:
Järnvägstrafikmedlen .......................................................................
3,000,000
1 Postmedlen ......................................................................................
500,000
Brännvinstillverkningsskatten efter afdrag af från skatte-
medlen direkt utgående restitutioner, beräknade till i
rundt tal 3,800,000 kronor ....................................................
4,800,000
: Sockerskatt...................................................................................
1,400,000
; Maltskatt ............................................................................................
100,000
eller tillsammans brister
9,800,000
Om från denna brist dragés
1 nyss omförmälda öfverskott ........................................................
4,750,000
j uppstå!'' eu nettobrist å inkomsttitlarna af ..............................
5,050,000!
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial AV 108.
Härtill bör läggas bristen å förslagsanslagen under hufvudtitlarna.
Frånser man nyssnämnda behållning å anslaget till dvrtidstillägg ä
sjätte hufvudtiteln, bär nettobristen å förslagsanslagen år 1908 uppgått
till ungefärligen 4,200,000 kronor eller omkring 200,000 kronor mindre
än motsvarande brist i 1907 års statsreglering. Med den fortgående
utfyllnaden af förslagsanslagen är man naturligen under ordinära förhållanden
berättigad påräkna en fortsatt minskning i den eljest ständigt
återkommande nettobristen å nämnda anslag. Med hänsyn till de utfyllnader,
som i 1909 års riksstat gjordes i afseende å en del förslagsanslag,
särskild! på andra och femte hufvudtitlarna, synes det mig därför,
som om man skulle kunna beräkna nettobristen å förslagsanslagen för
samma år till i rundt tal 4,000,000 kronor.
Hittills har jag hållit mig till förslagsanslagen å hufvudtitlarna.
För år 1909 har man emellertid att taga i beaktande äfven förslagsanslagen
utom hufvudtitlarna. Brist kommer nämligen otvifvelaktigt att
uppstå jämväl å förslagsanslaget till räntor och afbetalningar å statsskulden.
Enligt de af fullmäktige i riksgäldskontor gjorda beräkningar
öfver riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af år 1909 skulle
sålunda, utöfver det för nämnda ändamål å 1909 års riksstat anvisade
anslag, erfordras ytterligare ett belopp af i rundt tal 1,000,000 kronor.
Lägges detta belopp till bristen å förslagsanslagen å hufvudtitlarna,
skulle bristen å samtliga förslagsanslag i 1909 års statsreglering kunna
beräknas till 5,000,000 kronor. Bristen å inkomsttitlar och förslagsanslag
komme alltså att uppgå till sammanlagdt 10,050,000 kronor.
A andra sidan har man att för 1909 års riksstat, utöfver inkomster
under där omförmälda titlar, beräkna vissa särskilda tillgångar, som ingå
till fonden för reserverade medel, nämligen behållningen å myntverket
för år 1909 och behållningen å sådana anslag, hvarom jag i sammanhang
med bristen i 1908 års statsreglering redan talat. '' Skulle behållningen
å myntverket, enligt hvad för mig uppgifvits, icke uppgå till
högre belopp än till ungefär 200,000 kronor, torde likväl detta belopp
och ifrågavarande öfriga tillgångar, hvarom nu är fråga, kunna för år
1909 sammanlagdt uppskattas till omkring 800,000 kronor. Dragés detta
belopp från sammanlagda beloppet brister å inkomsttitlar och förslagsanslag,
tillhopa 10,050,000 kronor, återstår eu nettobrist i 1909 års statsreglering,
som i rundt tal torde kunna upptagas till 9,000,000 kronor.
Till sättet för täckande af denna brist skall jag senare återkomma.
De brister, som alltså uppstått å 1908 och 1909 års statsregleringar,
hafva utan gensägelse i icke ringa mån sin orsak, utom, hvad beträffar
8
Statsutskottets Memorial Nr 108.
år 1909, i do allmänt kända förhållandena på arbetsmarknaden, i de
under nämnda år nedåtgående konjunkturerna, som uppenbarligen hafva
mer eller mindre direkt återverkat på skatteuppbörden, särskildt den
under vissa, för växlingar i näringslifvet och de allmänna ekonomiska
förhållandena känsliga inkomsttitlar. I huru stor omfattning sänkningen
i inkomstkällornas afkastning är att härleda från depressionen i de
skilda näringsgrenarna torde vara svårt nog att konstatera. Inkomsternas
minskning kan i allt fall icke helt vara därpå beroende. Sålunda må
framhållas, att statens järnvägars minskade afkastning under senare åren
till icke ringa del föranledts af 1907 års lönereglering för järnvägspersonalen.
Ej heller får förbises, att såsom en följd af svåra konjunkturer
och äfven andra omständigheter en inkomst, som icke kunnat
inrymmas inom ordinarie inkomster och bevillningar, nämligen öfverskott
från föregående års statsregleringar, upphört att finnas till. Att både
1911 och 1912 års riksstater komma att bland inkomsterna sakna den
post, hvarom nu är fråga, är själffallet. Men äfven 1910 års statsreglering
torde, af alla yttre tecken att döma, i hvarje fall icke komma
att lämna något öfverskott, jämförligt med hvad under senaste tjugu
åren i regel plägat framkomma vid riksbokslut. I följd häraf torde
alltså äfven 1913 års riksstat kunna väntas blifva uppgjord utan eller
i allt fall med ringa tillgång af nu angifven beskaffenhet. Redan nu
omförmälda omständigheter synas mig mana statsmakterna att ordna
skatteförhållandena så, som om öfverskott icke för framtiden vore att
påräkna. Jag gör detta så mycket hellre, som en sådan ordning otvifvelaktigt
säkerställer budgeten på ett helt annat sätt, än de växlande öfverskotten
kunna göra, samt det med en dylik ordning låter sig bättre
förena att beräkna afkastningen af de skilda inkomsttitlarna närmare
maximum än hvad tillförene i allmänhet varit fallet.
Men hvarken de å vissa titlar sjunkande inkomsterna eller saknaden
af disponibla öfverskott från föregående statsregleringar lämna eu säker
och uttömmande bild af det statsfinansiella läget. Budgetens utgiftssida
har i förevarande afseende sitt alldeles särskilda intresse.
Det .kan icke förnekas, att här liksom i flertalet andra länder i
Europa utgifterna under senare åren för tillgodoseende af allehanda
statens behof högst betydligt stegrats, utan att någon utsikt finnes att
kunna varaktigt återhålla budgetens tillväxt, än mindre för någon längre
tid nedbringa statsutgifterna under belopp, som de eu gång nått. Med
den uppfattning om statens förpliktelser å det sociala, liksom ock å
näringslifvets områden, som under senare tider allt mera gjort sig
gällande, torde det ligga i sakens natur, att statens bidrag för ändamål,
Statsutskottets Memorial Nr 108. 9
som tillförene ansetts hemfalla åt kommuner eller enskilde att ombesörja,
kräfvas och gifvas i växande omfattning.
Detta jämte andra skiftande förhållanden har satt sin prägel på
det statsfinansiella läget i ett flertal stater. Följden har blifvit, om icke
statsbrist, dock utsikten därtill, om icke omfattande skatteregleringar
genomföras.
I fråga om åtskilliga länder har behofvet af en sådan skadereglering
gjort sig sedan flera år tillbaka känd! I mån som regleringen
uppskjutits, hafva. därför mera omfattande åtgärder måst vidtagas för
att vinna jämvikt i vederbörande budget. I andra länder åter har man
genom successiva åtgärder sökt möta det ökade inkomstbehofvet. Till
dessa länder hör utan gensägelse Sverige.. Under de första tio åren
af detta århundrade har sålunda en jämn utveckling af skattesystemet
ägt rum. Jag erinrar i detta afseende om inkomstskatten, emissionsstämpeln,
fondpappersstämpeln och växelstämpeln, höjningen i brännvinstillverkningsskatten
och sockerskatten samt punschskatten och maltskatten.
Icke förty torde tiden nu vara inne att för vårt lands vidkommande
genomföra en mera grundlig skattereglering.
Iläividlag tillåter jag mig genast framhålla, att den reglering,
jag ämnar föreslå, allenast har till syfte att säkerställa budgeten och
de behof, som densamma nu fyller. Jag förbiser därvid icke, att inom
kolt nya stora kraf komma att ställas på statskassan. I det afseendet
ma allenast erinras om fragan om allmän ålderdoms- och invaliditetsförsäkring.
Att emellertid, innan förslag till denna frågas lösning ens
föreligger, uppgöra plan för dess finansierande kan af flera skäl icke
ifrågakomma i annan man, än att man icke utnyttjar eller anstränger
skattekällor, som redan nu kunna förutses lämpligen böra för ändamål
af omförmäld a beskaffenhet besparas. För öfrigt skulle, om man vid
en gifven tidpunkt anordnade skattesystemet med hänsyn till behof,
som, om än förutsedda, dock först inom en ännu obestämd tid kunde
väntas varda aktuella, följden blifva den, att man, i afvaktan å behofvets
aktualitet, antingen frestades att mera rundhändt handskas med de tillgängliga
medlen eller ock fonderade öfverskottsmedlen eller använde
dem för något annat liknande ändamål, som folie utom budgetens ordinära
ram. Mot en ordning af sistnämnda slag, måttligt använd, torde
måhända under vanliga förhållanden mindre vara att invända. Däremot
skulle det icke kunna annat än väcka stora betänkligheter att, samtidigt
som man för tillgodoseende af budgetens varaktiga, redan kännbara
kraf nödgas att icke så litet ytterligare anstränga de skattdragandes
skatteförmåga, pålägga skatter för framtida ändamål. Om jag
Bill. till Biksd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 79 Käft. 2
10
Statsutskottets Memorial Nr 108.
sålunda anser mig böra begränsa de skattekraf, regleringen afser att tillgodose,
till behofvet i den budget, som kommer att framläggas för nu
sammanträdande Riksdag, bör regleringen å andra sidan dock så genomföras,
att de nya inkomstkällorna under en normal utveckling förmå att
täcka en normal ökning af de utgifter, som äro förenade med statens
verksamhet inom den af nu rådande förhållanden gifna ramen.
När man för år 1911 liksom för år 1910 ser sig nödsakad att
söka fyllnad i nuvarande inkomsttitlar såväl för brist i ett föregående
års statsreglering som ock för tillgodoseende af budgetens ordinära
kraf, kunde ju den skattebelastning, som afsåge att täcka brist i 1909
års statsreglering, synas vara af rent tillfällig natur. Utginge man
härifrån, kunde det sålunda förefalla lämpligt att, på sätt jag vid 1909
års riksdag föreslog med afseende å bristen för år 1908, upptaga en
extra inkomstskatt. Ett sådant tillvägagångssätt skulle jag emellertid
denna gång i allt fall icke hafva kunnat tillråda. Såsom jag strax
skall visa, kommer nämligen att i sammanhang med den allmänna omläggning
af den direkta beskattningen, hvartill förslag inom kort skall
föreläggas Eders Kungl. Maj:t till pröfning, denna beskattning att
ordinärt sedt icke oväsentligt ökas. Att samtidigt som detta äger rum
och innan någon som helst erfarenhet om densammas skatteresultat
vunnits, anstränga denna skattekälla med en extra pålaga, vore uppenbarligen
ej blott opraktiskt, utan äfven måhända ett öfverskattande af
skattegrundens bärkraft.
Oafsedt detta förhållande torde emellertid af andra skäl en beskattning
af tillfällig natur för täckande af bristen i 1909 års statsreglering
icke behöfva anordnas. Innan jag öfvergår att närmare redogöra
för skälen härtill, skall jag tillåta mig att med några ord i största
allmänhet beröra den utgiftsstat, som inom de skilda departementen
förberedelsevis uppgjorts för år 1911.
Under nu rådande depressionsperiod å näringslifvets och andra
ekonomiska områden samt därmed förenad minskning i inkomster måste
naturligen utgifterna inskränka sig till de allra nödvändigaste. I fråga
om den enskilde och den enskildes verksamhet gör sig en sådan begränsning
i flertalet fall utan större svårighet och i allt fall i stort
sedt automatiskt gällande. I afseende å staten komma emellertid andra
regler till tillämpning. Till en början må då erinras, att statens verksamhet
är i och för sig så ordnad, att densamma icke kan i någon
nämnvärd mån inskränkas, utan att följderna häraf blefve skönjbara
mindre i nedbringandet af statens egna utgifter än i ökandet af svårigheterna
för de enskilde, som äro af statens verksamhet mer eller mindre
Statsutskottets Memorial Nr 108.
11
beroende, liksom ock för näringslifvet i dess helhet. Fastmer skulle
man kunna säga, att, där depressionen inom näringslifvet anses vara
af öfvergående natur — och annat lärer man icke med fog kunna
säga om förhållandena inom vårt land — staten icke borde mera än
alldeles nödvändigt ställa sig afvisande mot billiga kraf på statens understöd,
än mindre genom indragning af understöd och inskränkning i
egen verksamhet i sin mån ytterligare bidraga till ökandet af de olägenheter,
som i allt fall verka hämmande på näringslifvet. Anser man
statens fördelar på nämnda sätt förenade med statens understödjande
verksamhet äfven i depressionsperioder, är begränsningen i verksamheten
betingad dels af olämpligheten att särskildt under dylika tider
bestrida sina utgifter med lånade medel, dels ock i de olägenheter, som
under samma tider skulle följa med en alltför stor belastning af skattekällorna.
Med dessa utgångspunkter för uppgörandet af budgeten för år
1911 har jag alltså icke ansett mig kunna annat än biträda de kraf,
som från statens egna löntagares sida ställts på staten med afseende å
löneregleringar, i mån som genom gjorda utredningar och tidigare Riksdagars
beslut i ämnet behof och billighet kunnat anses påfordra aflöningsförbättringar.
Härigenom komma vissa hufvudtitlar att visa eu
icke ringa tillväxt. Särskildt blir detta förhållandet med sjunde hufvudtiteln.
Ej heller torde staten, såsom jag nyss framhöll, böra indraga
de direkta understöd, näringslifvet redan åtnjuter, ja, jag anser det
icke annat än lämpligt att inom måttliga gränser ytterligare påkalla
statsmakternas medverkan till förmån för handel och näringar. Af denna
anledning ämnar jag sålunda för egen del föreslå, att, statsbidrag
ånyo gifves för upprätthållande af den redan trafikerade ångbåtslinjen
Sverige—Sydamerika.
När man trots dessa merutgifter och trots åtskilliga ökningar i
hufvudtitlarna, som, utan att i egentlig mening innebära stegring i
statens egna utgifter, vålla höjning i vissa hufvudtitlars sammanlagda
anslagsbelopp, likväl lyckats nedbringa hufvudtitlarnas slutsumma under
motsvarande slutsumma i 1910 års riksstat, har detta själffallet icke
kunnat ske, om icke samtidigt besparingar å en del hufvudtitlar gjorts
till afsevärda belopp.
Inskränkningarna i anslagskrafven äro att söka förnämligast på
fjärde och femte hufvudtitlarna. Med öfver 4,100,000 kronor torde
sålunda utgifterna under samma hufvudtitlar komma att i 1911 års
förslag till riksstat understiga motsvarande utgifter i 1910 års riksstat.
12
Statsutskottets Memorial Nr 108.
I verkligheten uppgå emellertid besparingarna till icke obetydligt högre
belopp. Från nedsättningarna i sagda hufvudtitlar hafva nämligen,
innan nyssnämnda belopp framkommer, afdragits ökningar, som till
vissa delar icke innebära annat än fyllnad i anslag, hvilkas i riksstaten
utförda belopp visat sig otillräckliga för täckande af de behof, därför
de anvisats. Närmare 5,000,000 kronor torde kunna sägas motsvara
den effektiva minskningen i fjärde och femte hufvudtitlarna.
Att detta oaktadt någon nämnvärd sänkning i samlade utgifterna
för år 1911 i jämförelse med utgifterna för år 1910 icke kommer till
synes, beror, utom på verkliga merutgiftér, äfven på vissa omständigheter,
som väl formellt men icke reellt betyda ökade eller nya statsutgifter.
Till en början må sålunda framhållas, att de under senare
åren i stor utsträckning vidtagna åtgärderna i syfte att utfylla förslagsanslagen
till erforderliga belopp fortsättas i 1911 års budget, något,
som för öfrigt torde kunna sägas böra ingå såsom ett led i eu allmän
skattereglering. Om förslagsanslagen å fjärde och femte hufvudtitlarna
har jag redan talat. Äfven hvad beträffar åttonde äfvensom sjunde
hufvudtitlarna, särskildt i fråga om tullverket, äro vissa förslagsanslag
ämnade att utfyllas. Härtill kommer, att ett å sjunde hufvudtiteln
upptaget anslag om 1,250,000 kronor till bidrag till landsting och
städer, som ej deltaga i landsting, icke har natur af egentlig statsutgift,
utan allenast, på sätt jag strax skall visa, ingår såsom ett led i en
omläggning af den direkta beskattningen, hvarigenom bevillningen helt
öfverlämnas till kommunerna.
I betraktande af de besparingar, som äro ämnade att göras å
fjärde och femte hufvudtitlarna, samt den försiktighet, som i öfrigt
kommer att visas vid utmätandet af anslagen å de skilda hufvudtitlarna,
torde man med all säkerhet kunnat förutspå, att budgeten under normala
förhållanden äfven vid tillgodoseende af allenast ordinära behof skulle
kräfva minst 5,000,000 kronor mera än de summor, som vederbörande
departementschefer senare i dag komma att äska. Kunde man inskränka
sig att i 1911 års riksstat upptaga ett däremot svarande belopp till
mötande af brist i 1909 års statsreglering, vore man sålunda försäkrad
därom, att man icke för nämnda ändamål kräfde större skattebidrag
för år 1911, än dem, som vid återgången till normala förhållanden
ändock erfordrades för tillgodoseende af de skilda behofven under
hufvudtitlarna. Såsom jag redan angifvit, måste bristen i 1909 års statsreglering
beräknas till icke obetydligt utöfver nyssnämnda belopp eller till
omkring 9,000,000 kronor. Förutsättningen för en anordning, sådan som
Statsutskottets Memorial Nr 108. 13
den hvarom jag nyss talade, vore sålunda, att skillnaden mellan detta belopp
och forenamnda summa om 5,000,000 kronor, eller 4,000,000 kronor,
på annat sätt skulle kunna utjämnas. Det tillvägagångssätt, som därvid
borde komma till användning, bär jag redan förut antydt, särskildt
da jag vid tillstyrkandet tidigare i dag af propositionerna angående
förhöjning _ dels af tullen å kaffe och kaffesurrogat dels ock af bouppteekningsstämpeln
förutsatte, att nämnda skatteförhöjningar skulle träda
i kraft, redan under år 1010 och på sådant sätt öka inkomsttitlarnas
åt kantning under samma år; och skall jag nu för att åskådliggöra den
tilltänkta anordningen något dröja vid det upplägg i kapitalkontot till
riA.sJ.iuf
konto. Jag syftar härmed på fonden för reserverade medel.
Af den utaf statskontoret lämnade redogörelsen för fondens ställning
fiamgår, att, om man frånräknar de öfverskott å föregående års
statsregleringar, som disponerats i 1909 och 1910 års riksstater, fonden
vid 1908 års utgång visar brist till ett belopp af ungefär 216,000 kronor,
basom jag redan angifvit, kommer äfven 1909 års statsreglering att vid
bokslutet utvisa brist, en brist, som jag beräknat till netto 9,000,000
kronor, fonden skulle alltså, när bokslutet för år 1909 uppgöres,
komma att i verkligheten sluta med en brist af kronor 216,000 + 9,000 000
eller i rundt tal 9,200,000 kronor. Jag går nu att undersöka fondens
eventuella ställning vid 1910 års slut. I detta sammanhang vill jag
framhålla, att åtgärder, som i minsta mån skulle kunna inverka störande
på den egentliga statsregleringen för år 1910, naturligen icke komma
att föreslås.
• nnP^ belopp om 2,500,000 kronor, som afsatts till mötande af brist
i 1908 års statsreglering, är ju reellt sedt icke afsedt för 1910 års statsreglering
och ^ bör sålunda kunna, i mån som detsamma icke behöfver
föi sitt ändamål tagas i anspråk, användas till mötande af brist i 1909
års statsreglering. Äfvenledes torde den ökning i skatteuppbörden år
1910, som är beroende på 1910 års Riksdags beslut, kunna utan någon
som helst. rubbning i 1910 års statsreglering föras samma 1909 års
statsreglering till godo.
. <''11j man nu förutsatte, att 1910 års statsreglering, själfständigt
in*?*” betraktad, ginge jämt ihop, d. v. s. att de inkomster, som år
1909 upptagits i 1910 års riksstat, inflöte till beräknadt belopp och att
utgifterna år 1910 motsvarade de i riksstaten angifna summor, skulle
ju fonden för reserverade medel, hvad beträffar 1910 års statsreglering,
14
Statsutskottets Memorial Nr 108.
Titvisa hvarken vinst eller förlust. Från åren 1908 och 1909 skulle
emellertid öfverföras brist till sammanlagdt belopp af kronor 9,200,000: —
I 1911 års stat skulle till mötande af bristen upptagas
ett belopp af ........... kronor 5,000,000: —
I 1910 års stat finnes redan
uppfördt ett för samma
ändamål disponibelt belopp
af ............... ..........................._ 2,500,000: —__„ 7,500,000: —
Återstoden eller omkring kronor 1,700,000: —
torde alltså böra mötas genom nya eller förböjda skatter under år 1910.»
Förenämnda belopp å 5,000,000. kronor, som af Kungl. Maj:t föreslagits
att vid förevarande statsreglering tagas i beräkning för mötande
af brist i 1909 års statsreglering, anser utskottet emellertid kunna beräknas
något lägre än Kungl. Maj:t föreslagit, enär berörda, brist numera
med visshet kan antagas understiga det af Kungl. Maj.t angifna
beloppet; och bar utskottet på den grund ansett nämnda summa skäligen
kunna minskas med 500,000 kronor till 4,500,000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1911 uppföra
4,500,000 kronor till mötande af brist i statsregleringen
för år 1909.
Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen
att i riksstaten för år 1911 till arbetarförsäkringsfonden afsätta 1,400,000
kronor. _ iniA
Med erinran att i riksstaten för hvart och ett åt aren 189b tyll)
enahanda belopp blifvit afsatt att tillgodoföras nämnda fond, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1911 uppföra
ett belopp af 1,400,000 kronor att afsättas till
arbetarförsäkringsfonden.
Statsutskottets Memorial Nr 108.
15
4:o.
Vidare bär Kung!. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen
att till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande i riksstaten för år 1911 afsätta 1,000,000
kronor.
Härom innehåller statsrådsprotokollet följande yttrande af chefen
för finansdepartementet:
»Till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande har Riksdagen, på därom af Kungl. Maj:t gjorda
framställningar, i riksstaten uppfört för hvart och ett af åren 1891—
1895 ett belopp af 100,000 kronor, för hvart och ett af åren 1899—
1904 ett belopp af 250,000 kronor, för år 1905 ett belopp af 350,000
kronor samt för hvart och ett afåren 1906—1910 ett belopp af 500,000
kronor.
Enligt hvad chefen för civildepartementet meddelat, har han för
afsikt att inom närmaste tiden för Eders Kungl. Maj:t anmäla ett af
tillkallade sakkunniga utarbetadt förslag till ny lag om sjukkassor, i
syfte att lagrådets yttrande däröfver måtte inhämtas. Och lärer förhoppning
förefinnas, att sådant yttrande skall kunna inkomma i så god
tid, att proposition i ämnet kan aflåtas till årets Riksdag. I sammanhang
med nämnda lagförslag skulle tillika framläggas förslag till ändrade
grunder för statens bidrag till omförmälda kassor, hvarigenom sagda
bidrag skulle komma att väsentligen ökas.
Med afseende härå får jag, efter samråd med chefen för civildepartementet,
tillstyrka, att till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande må för år 1911 afsätta^
1,000,000 kronor.»
Under erinran, att Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts i särskilda
propositioner framlagda förslag till lag om sjukkassor samt angående
anvisande af medel till sjukkasse väsendets befrämjande, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1911 uppföra
ett belopp af 1,000,000 kronor att afsättas till
underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande.
16
Statsutskottets Memorial Nr 108.
5:o.
Statsutskottet har nu att afgifva }?ttrande om sättet för anskaffande
af följande anslag, som af innevarande års Riksdag anvisats för år 1911,
nämligen:
till anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi
från statens kraftstationer vid Trollhättan samt därmed sammanhängande
arbeten 1,000,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 6, punkten 24);
till anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg
2,000,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 6, punkten 25);
till afsilande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer 700,000 kronor
(statsutskottets utlåtande nr 74, punkten 7);
för fullbordande af anläggningen af eu reparationsverkstad vid
Notviken 250,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 74, punkten 8);
till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar 3,325,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 74, punkten 9
och memorial nr 85);
till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee 2,038,000
kronor, att emellertid utgå redan under år 1910 (statsutskottets utlåtande
nr 74, punkten 10);
till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och
vidare till Kallholmsfjärden 1,000,000 kronor (statsutskottets utlåtande
nr 74, punkten 11);
till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund 1,500,000 kronor
(statsutskottets utlåtande nr 74, punkten 11); samt
till fortsättning af statsbanan från Järfva öfver Vagnhärad och
Nyköping förbi Lunda till Norrköping 1,000,000 kronor (statsutskottets
utlåtande nr 74, punkten 11).
Kungl. Maj:t har föreslagit, att samtliga dessa anslag måtte anvisas
till utgående från riksgäldskontoret.
I enlighet härmed och då jämväl de för år 1911 beviljade 1,500,000
kronor af 1906 års fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar
böra anvisas på riksgäldskontoret, får utskottet hemställa,
att dels anslaget 1,000,000 kronor till anläggning
af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk
energi från statens kraftstationer vid Trollhättan samt
Statsutskottets Memorial Nr 108.
17
därmed sammanhängande arbeten, dels anslaget
2,000,000 kronor till anläggning af en ny farled
mellan Vänersborg och Göteborg, dels anslaget 700,000
kronor till afsilning af arbetet med utläggning af
ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och
Järfva stationer, dels anslaget 250,000 kronor för
fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad
vid Notviken, dels anslaget 3,325,000 kronor till
anskaffande af ny rörlig materiell vid statens redan
trafikerade järnvägar, dels anslaget 2,038,000 kronor
till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee,
dels anslaget 1,000,000 kronor till fortsättning af
statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden,
dels anslaget 1,500,000 kronor till fortsättning af statsbanan
Östersund—Ströms vattudal med bispår, dels
anslaget 1,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan
Järna—Nyköping—Norrköping, dels ock de af 1906
års Riksdag för år 1911 beviljade 1,500,000 kronor
till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar
må till utgående från riksgäldskontoret anvisas, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
6:o.
I de förslagsberäkningar öfver riksgäldskontorets inkomster och
utgifter för tiden intill 1911 års slut, som utskottet upprättat och såsom
bilagor nr 2 och 3 fogat vid detta betänkande, har utskottet bland
utgifterna upptagit såväl de i föregående punkt omförmälda anslagsbelopp
som ock följande af innevarande års Riksdag redan förut till utgående
från riksgäldskontoret anvisade anslag, nämligen:
dels för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett belopp
för år 1910 af 3,500,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 59);
dels för uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i
Stora Lule älf in. in. för år 1910 4,915,000 kronor samt för år 1911
2,650,000 kronor (statsutskottets utlåtande nr 75);
dels för påbörjande af arbetet med utläggning af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer å västra stambanan
m. m. för år 1911 500,000 kronor;
Bih. till Biksd. Prot 1910. 4 Sami. 1 Afd. 79 Häft.
3
18
Statsutskottets Memorial Nr 108.
dels till anläggning af en statsbana från Lappträsk till Veittijärvi
och i sammanhang därmed byggande åt utfartsväg från Keräsjoki
150,000 kronor för år 1910 och 893,000 kronor för år 1911 (statsutskottets
utlåtande nr 93);
dels under år 1911 i mån af behof medel att tillföras den under
benämningen norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande
af uppodling åt jord i Dalarna och Norrland till sa stort belopp, som
finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel tillgodose ett lånebehof
af 300,000 kronor (jordbruksutskottets utlåtande nr 88); samt
dels under år 1911 till bildande af en fond för befrämjande af
handtverk och därmed jämförlig mindre industri högst 50,000 kronor,
(sammansatta stats- och bankoutskottets (nr 2) utlåtande nr 4.)
Till betäckande af samtliga ifrågavarande utbetalningar har å andra
sidan i nämnda förslagsberäkningar upptagits motsvarande upplåningsrätt
för riksgäldskontoret; och lärer bankoutskottet komma att afgifva
förslag om det bemyndigande, som med afseende härå bör af Riksdagen
lämnas riksgäldskontoret.
7:o
Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,
och om i öfrigt några på statsregleringen inverkande beslut icke
vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle
statsregleringen för år 1911 utfalla sålunda:
Tillgångar och inkomster.
Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottets
utlåtande nr 104) ............................................• kronor
Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar
(bevillningsutskottets betänkande nr 40):
Tullmedel .............................. kronor 60,000,000: —
Postmedel.............................. ,, 22,600,000:
Transport kronor 82,600,000: —
39,855,000: —
39,855,000: —
Statsutskottets Memorial Nr 108.
19
Transport kronor
1!o villningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter
.............................. ,,
Stämpelmedel ..................... „
Brännvinstillverkningsskatt ,,
Sockerskatt ........................... ,,
Punschskatt ........................... „
Maltskatt ............................. ,,
Bevillning af fast egendom
samt af inkomst............... ,,
Inkomst- och förmögenhetsskatt
.................................... ,,
82,600,000: —
300,000: —
17.000. 000: —
21,800,000: —
19.000. 000: —
1,500,000: —
5,800,000: —
1,250,000: —
31,000,000: —
Af besparingar å reservationsanslaget till de allmänna
läroverken ............................................ kronor
Utdelning å statens aktier i Luossavaara—Kiiruna
vaara
aktiebolag för år 1910 ........................ „
Af riksbankens vinst för år 1909 (bankoutskottets
utlåtande nr 19) ....................................... ,,
39,855,000: —
180,250,000: —
250,000: —
1,300,000: —
6,256,000: —
Summa kronor 227,911,000: —
Utgifter.
De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda
till följande belopp:
Första Imfmdtiteln (statsutskottets
utlåtande nr 1) ..................
Andra hufvudliteln (statsutskottets
utlåtanden nr 2, 38, 42
samt memorial nr 39) ............
Tredje hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande nr 3) ...............
Fjärde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande nr 4, 52 samt
memorial nr 20) .....................
Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nr 5, 60 samt
memorial nr 53, 77) ...............
Transport
kronor 1,493,000: —
„ 4,998,867: —
„ 1,458,564: —
„ 49,978,845: —
„____19^382^436: —
kronor 77,311,712: —
20
Statsutskottets Memorial Nr 108.
Sjätte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nr 6, 29 samt
memorial nr 72)......................
Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nr 7, 86, 100
samt memorial nr 103, 105)
Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nr 8, 13, 33,
56 samt memorial nr 17) ......
Nionde hufvudtiteln (jordbruksutskottets
utlåtanden nr 1, 55,
67, 81, 90, 98 samt memorial
nr 40, 74, 111) ........................
Tionde hufvudtiteln (bankoutskottets
utlåtanden nr 20 och 22
samt memorial nr 23) ............
anvisade utgöra:
Första hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande nr 1) ...............
Andra hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nr 2, 9, 10, 42)
Tredje hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nr 3, 9 och 10)
Fjärde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nr 4, 9, 10, 47)
Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nr 5, 9, 10) ...
Sjätte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nr 6, 9, 10, 30,
41, 70, 74, 89, 101 samt memorial
nr 85) ...........................
Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden nr 7, 9, 10,
kronor
77,311,712: —
11
44,093,812: —
11
12,596,543: —
11
23,839,896: —
11
8,834,438: —
11
5,212,128: —
Kronor
, som blifvit för år 1911
kronor
100,000: —
11
690,033: —
11
270,336: —
11
4,577,755: —
11
4,248,264: —
11
8,155,188: —
171,888,529
Transport kronor 18,041,576:— 171,888,529
Statsutskottets Memorial Nr 108.
21
Transport kronor
99, 100, sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande
nr 4 samt memorial nr 23
18,041,576: —
och 105).....................................
Åttonde hufvudtiteln (statsutskot- tets utlåtanden nr 8, 9, 10,
24, 32, 36, 37, 54, 57, 61, 64,
66, 78, 79, 80, 81, 82) .........
Nionde hufvudtiteln (jordbruks- utskottets utlåtanden nr 1, 79,
90, 110 samt memorial nr 40,
11
2,663,957: —
11
2,024,604: —
42) ..............................................
Tionde hufvudtiteln (bankout-
11
3,421,162: —
skottets utlåtande nr 20) ......
11
2,478,172: —
Kronor
Härtill komma:
dels till mötande af brist i 1909 års statsreglering’ kronor
dels afsättning till arbetarförsäkringsfonden ......
dels afsättning till underlättande af åtgärder för
arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande ...................................................................
dels och anslag till riksgäldskontor:
riksdags- och revisionskostnader
samt aflönin
gar
m. m. förslagsvis kronor 1,393,000: —
räntor och afbetalningar
å statsskulden
... kronor 26,558,460: 81
efter afdrag
af till riksgäldskontotoret
ingående
ränteoch
kapitalbetalningar
kr. 7,458,460:81
förslagsvis ...................................kr. 19,100,000: — ^
Summa kronor
171,888,529: —
28,629,471: —
200,518,000: —
4,500,000: —
1,400,000: —
1,000,000: —
20,493,000: —
227,911,000: —
22
Statsutskottets Memorial Nr 108.
8:o.
Kung! Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen
måtte medgifva, att vid statsregleringen för år 1911 de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen
af besparingarna å hufvudtitlarna fortfarande måtte blifva gällande, dock
att behållningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstode,
innan dessa första gången tillsattes, skulle till ett följande års
statsreglering reserveras.
I enlighet härmed hemställer utskottet,
att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen
för nästkommande år de i Rikets Ständers skrifvelse
den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen
af besparingar å hulvudtitlarna fortfarande
skola blifva gällande, dock att behållningar, som å anslag
till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan
dessa första gången tillsättas, skola till ett följande års
statsreglering reserveras.
Stockholm den 7 juni 1910.
På statsutskottets vägnar:
HANS ANDERSSON.
24
Statsutskottets Memorial Nr 108.
Bil.
Riksstat för
Kronor.
ö.
Tillgångar och inkomster.
Statsverkets inkomster:
39,855,000
Bevillningar:
Tullmedel .............................................................................. 60,000,000
Postmedel .................................................................. 22,600,000
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 300,000
Stämpelmedel............................................................................ 17,000,000
Brännvinstillverkningsskatt.................................................... 21,800,000
Sockerskatt ............................................................................ 19,000,000
Punschskatt ............................................................................ 1,500,000
Maltskatt ................................................................................ 5,800,000
Bevillning af fast egendom samt af inkomst .................... 1,250,000
Inkomst- och förmögenhetsskatt ........................................ 31,000,000
—
180,250,000
Af besparingarna å reservationsanslaget till de allmänna läroverken ............
Utdelning å statens aktier i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag ...............
Af riksbankens vinst för år 1909............................................................................
250,000
1.300.000
6.256.000
Summa kronor) 227,911,000) —
Statsutskottets Memorial Nr 108.
25
Nr I.
år 1911.
Utgifter.
Till mötande af brist i 1909 års statsreglering
Ordinarie. Extra. j Summa.
Första hufvudtiteln ................! 1,493.000!— 100,000— 1,593,0001—
Andra „ ................| 4,998,867''— (590,033 - 5,688,900!-
Tredje „ ............... 1,458,564—: 270.336 -[ 1.728.900 —
Fjärde „ ................! 49,978,845;-! 4,577,755—! 54,556,600 —
Femte „ ................ 19,382,436— 4,248,264 -i 23,630,700 —
Sjätte „ ................ 44,093,812— 8,155,188 - 52,249,000 —
Sjunde „ ................. 12,596,543— 2,663,957 —; 15,260,500!—
Åttonde „ ................ 23,839,896 2,024,604— 25,864,500 —
Nionde „ ................. 8,834,438!—| 3,421,162—i 12,255,600''—
Tionde „ ...............j 5,212,128 — j 2.478,172:—j 7,690,300 —j{
Summa — |—j — —200,518.000 -
! Afsättning till arbetarförsäkringsfonden ................................................................I
i Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring''
och sjukkassors bildande...........................................................................
Anslag till riksgäldskontor et:
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,
förslagsvis ................................................................................ 1,393.000: — i
Räntor och afbetalningar å statsskulden .... 26,558,460:81
efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalavbetalningar ................ 7,458,460; 81
förslagsvis ......................................................................... 19,100,000: —
Summa kronor
Kronor. | ö. J
4,500,000 —
200,518,000
1.400,000 - 1,000,000 —
20,493,000 -
227,911,000|—
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 79 Höft.
4
26
Statsutskottets Memorial Nr 108.
Bil.
Förslagsberäkning öfver riksgäidskontorets inkomster och * 1
Kronor. ö
Tillgångar.
riksbanken den 25
Innestående ä giroräkning
maj 1910 ............................................................ 3,560,605: 9 9
1 riksgäidskontorets kassa kontant.................... 29,874: so 3,590.480: 7 9
Tills vidare förräntade medel, kapital:
utlänadt inom landet........................................ 2,500,000: —
svenska obligationer ........................................ 1,118,446: o 5
af främmande stater utgifna obligationer och
andra skuldförbindelser ................................ 18,850,737: 6 5
hos utländska banker och bankirhus ............ 34,463,756:0 7 56,932,939:7 7
fordran af statskontoret för lämnad kassaförstärkning ........ 15,000,000: —
fordran af byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus 23,775: 24
75,547,195 so
Inkomster.
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda ändamål anvisade låneunderstöd,
som förfalla med 2,578,000 kronor, hvaraf beräknas
inflyta................................................................................ 2,100,000
Kanta å utbetalda belopp till odlingslånefonden ........................ 169,800
D:o å d:o till tortindustrilånefonden ............................................ 133,000
D:o å d:o till rederilånefonden .................................................... 565,000
D:o å d:o till lån till svenska ostasiatiska kompaniet ............ 80,000
D:o å d:o till egnahemslånefonden................................................ 713,000
D:o å d;o till Trollhättans egnahemslånefond ............................ 12,000
D:o å d.-o till fiskerilånefonden .................................................... 37,100
D:o å d:o till jordförmedlingsfonden ............................................ 31,200
D:o å lån till telegrafstyrelsen:
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende 737,100: —
„ anskaffande af lokaler för telegrafverkets
behof............................................................... 79,900: — 817,000
Ränta å köpeskillingen för Trollhätte kanalverk 205,982__
Transport 4.864,082: ie ! 75,547,195.80
16
Statsutskottets Memorial Nr 108.
27
Wr 2.
utgifter från och med den 25 maj 1910 til! samma års slut.
Kronor.
Utgifter.
Riksdags- och revisionskostnader samt afiöningar m. m.:
Riksdags- och revisionskostnader ............................................
Kostnader för Riksdagens hus....................................................
,, „ „ bibliotek ........................................
Arfvoden, löner och expenser vid riksgäldskontoret ............
Pensioner vid d:o ........................................................................
Aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition ................................................
Ränta, och amortering å nedannämnda lån:
amortering.
ränta.
för 1880 års 31 ,,% statslån ....
—
1.326,884: 79
„ 1886 „ 3V*# „
.... 404.888: 8 9
2,012,881: 11
., 1S87 „ 3*/10JK „ .....
—
3.034,964: ie
„ 1888 „ 3%
—
362,866: 6 7
„ 1890 „ 31/2% „
—
487,900: —
„ 1894 „ 3%
—
262,548: —
1899 „ 37, JK „
... 885.160: —
594,115: 20
„ 1900 „ statslån å .....
—
726.400: —
., 1904 „ 37, JK statslån.....
—
630,000: —
„ 1906 „ 87, JK „
—
756.000: —
,, 1907 „ statslån å■ i % .....
—
936,000: —
., 1908 „ „ Sk 4 JK .....
—
1,089,600: —
430,000
25.000
3,160
54.000
6.000:
15,000:
740,048:89 12,220,159:9 3 12.960.208:8 2
Öfverföring till fonden för statsskuldens amortering i anledning
af upptagandet af nedannämnda statslån:
1887 års lån.................................................... 625,901:04
1908 „ ., .................................................... 272,400: —
898,301: 04
Transport 13,858,509: ge |
533,160 —
533,160!
28
Statsutskottets Memorial Nr 108.
Transport 4,864.082: 16
Kanta å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel (efter
gjordt afdrag af de räntor, som tillkomma likvidations- och
amortissementsfonderna, fonden för statsskuldens amortering
samt riksgäldskontorets pensionsfond) .................................... 300,000: —
Kör år 1910 anvisade medel att i anledning af upptagandet af 1887 och
o 1908 års statslån öfverföras till fonden för statsskuldens amortering ........
Återstod af 1910 års förslagsanslag till riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor ........................................................................
Tjänsteinnehafvares pensionsafgifter........................................................................
Kronor.
75,547,195 80!
5,164,082 16
898,301 04
8.907.000 —
1,181 so
riksdag beräknad upplåning för utgifter under samma och före
.
........................... 8,799,938:8 5
1,500,000: —
170,000: —
4,706,500: —- 240.000: —
3,500,000: —
Upplåning:
Vid 1909 års
gående år.............................................................
Vid 1909 års riksdag rnedgifven upplåning:
till lån för enskilda järnvägsanläggningar ....
,, odlingslånefonden........................................
„ egnahemslånefonden ................................
„ fiskerilånefonden ........................................
,, anskaffande af ny rörlig materiel vid
statens redan trafikerade järnvägar........
„ inköp af områden för blifvande dubbelbananordningar
å linjerna Falköping —
Kanten—Olskroken samt Norrköping—
Linköping..................................................
,, anläggning af eu reparationsverkstad vid
Notviken ....................................................
,, fullbordande af statsbanan från Morjärv
öfver Storträsk till Lappträsk m. m.....
„ fortsättning af statsbanan från Bastuträsk
till Skellefteå och vidare till Kall
holmsfjärden.
............................................
,, fortsättning af statsbanan från Östersund
till Ströms vattudal jämte bispår
,, fortsättning af statsbanan från Järna
öfver Nyköping till Norrköping ............
„ utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Tomteboda och Järf va järn
järnvägsstationer
m. m.............................
„ anläggning af ledningar för distribuering
af elektrisk energi från statens
kraftstationer vid Trollhättan in. in.
200.000
250,000
1,061,246
1,000,000: —
3.000. 000: —
2.000. 000: —
1,450,000:
1,500,000:
Transport 20,577,746:
8,799,938: 8 5 90,517,760;5o|
Statsutskottets Memorial Nr 108.
29
Kronor.
Ö.
533,160
|
14,680,641
i
l
12
21,696,000
_
617,035
20!
1
774,065
72!
2,387,150
i
1,448,620
:
2 3 i
!
''
219,461: si
300,000: —
90,000: —
5,625: —
7,044: 4 5
Transport 13,858,509: 86
Kanta å medgifven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning 200,000: —
Ränta och amortering å nedannämnda af riksgäldskontoret
öfvertagna lån:
Kommunlån ................................................................ 59,621: 81
J Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån 41,760: —
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån
af
år 1898 ........................................................... 88,160: —
„ „ 1902 ............................................................ 29,920: —
Arsanslaget till Hans Maj:t Konungen .......................................
Ränta å den i riksgäldskontoret innestå ende köpeskillingen,
j 2,250,000 kronor, för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i
Stockholm ....................................................................................
Ränta å konung Carl XIII:s hemgiftskapital ...........................
Ränta å Göta kanals reparationsfond ........................................
I Återbetalning af 1909 års tillfälliga lån .......................................
! I riksgäldskontoret innestående medel till undsättningar vid n
felslagna skördar ..........................................................................
| I riksgäldskontoret innestående köpeskillingar, influtna vid
j mindre kronolägenheter .............................................................
Låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar:
1906 års fond:
återstoden af 1907 års anslag ............................................
•• „ 1908 „ '' ............................................
„ v 1909 „ „ ............................................
1910 års anslag........................................................................
{O äling slånefonden:
1902—1908 års låneanslag tillsammans kronor 1,613,920: 23,
återstoden ...............................................................................
I 1909 års låneanslag........................................... 1,000,000: —
efter afdrag af för samma år beräknade, till
statskontoret inflytande annuiteter å odlings
län
.............................................................. 835,300
1910 års låneanslag........................................ 1,000,000
efter enahanda afdrag........................................ 830,000
122.500
534.150
230.500
1,500,000
1,113,920: 23
164,700: —
170,000: —
Egnahemslånefonden:
återstoden af vid 1908 års riksdag anvisade 800,000 kronor
fyllnadsbelopp för år 1909, beräknadt att utgå med 5,271,000
kronor, återstoden...................................................................
286,005: se
434,635: 04
Transport 720,640: 90 | 42,136,672; 2 7
30
Statsutskottets Memorial Nr 108.
Kronor. i ö.
Transport 20,577,746: — 8,799.938: 8 5 j
Till anläggning af en ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg.................................... 3.000,000: —
„ norrländska nyodlingsfonden.................... 300,000: — 23.877.746: — I
Upplåning i anledning af infriandet af följande med 5 % ränta
löpande skulder:
skulden till skepparesocieteten i Stockholm å
9,375 kronor, som infriats med dels 3''Vjo %
statsobligationer å .................... 13,000: —
dels ock kontant........................ 20: 8 3 13,020: 83
Skulden till Södertälje stads kyrka å 750 kronor,
som infriats med kontant............................... 750: — jo 77Q. g3
Vid 1910 års riksdag medgifven upplåning
till lån till telegrafstyrelsen för fortsatt
utveckling af statens telefonväsende .... 3,500,000: —
„ uppförande af en elektrisk kraftstation
vid Porjusfallen i Stora Lule älf och anläggning
af järnväg mellan Gellivare
och Porjus m. in..................................... 4,915,000: -
„ anläggning af statsbana från Lappträsk
till Veittijärvi m. m................................. 150,000: —
„ fullbordande af statsbanan Göteborg —
skee ............................................................ 2,038,000: — 10,603,000: —
43,294,455: 6 8
som minskas med:
genom försäljning af 3 6/io % statsobligationer verkställd
upplåning ....................................... 30,858,404: so
skillnaden mellan sammanlagda
beloppet af de för
åren 1902—1908 beräknade
fyllnadsbeloppen till
odlingslånefonden ............ 1,637,900: —
och summan af de enligt
kungl. brefvet den 10/12
1909 för nämnda år fastställda
fyllnadsbeloppen 1,613,920:23 23,979:7 7 30 882 384-5 7
90,517,760^50
12,412,071
11
Transport1102,929,831161
Statsutskottets Memorial Nr 108.
31
Transport
fyllnadsbelopp för år 1910, beräknadt att utgå med 4,706,500
kronor, återstoden....................................................................
i
j Fisker ilånefonden:
\ 1908 års fyllnadsbelopp, beräknadt att utgå med 440,000
kronor, återstoden....................................................................
1909 års fyllnadsbelopp, beräknadt att utgå med 335,000
kronor, återstoden....................................................................
1910 års fyllnadsbelopp beräknadt att utgå med ...............
720,640: 90
1,206,500: —
42,790: 9 6
30,006: 52
240,000: —
Kronor.
Ö.
42,136,672
27
1,927,140
90
312.797
48
7,510: —
27,579: 9 8
49,944: is
300,000: —
Norrländska ny odling sfonden:
1907 års anslag, 100.000 kronor återstoden...........................
1908 „ „ 200,000 „ „ ...........................
1909 „ „ 300,000 „ „ ...........................
1910 års fyllnadsbelopp, högst ................................................ 300,000:— 385.084! 16 f
Vid 1906 års riksdag anvisade medel, 5,000,000 kronor, till inköp af vatten''
fall, lämpliga för elektrisk drift å statens järnvägar, återstoden ................ 80,241 ur
Vid 1907 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:
till rederilånefonden, 5,000,000 kronor, återstoden............................................ 390,333 3 4
„ torfmdustrilånefonden, 2,000,000 kronor, återstoden....................................j 107,541i92
„ jordförmedlingsfonden, 2,000,000 kronor, återstoden ................................ 1,218,036 13
„ inköp af vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan,1
300,000 kronor, återstoden ........................................................................ 37,201134
„ lån till telegrafstyrelsen, 3,000,000 kronor, för anskaffande af lokaler
för telegrafverkets behof, återstoden ............................................................ 1,000,500;—
Vid 1908 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:
till lån till telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader i Stockholm
och Göteborg ...................................................................................................I 1,280.000 — i
„ förskott för uppförande af nya byggnader för naturhistoriska riksmuseum! 990,000:—!
„ Trollhättans egnahemslånefond, 400,000 kronor, återstoden .................... 100,000—!
„ utbyggande af kraftstationen vid Trollhättan för viss högre leverans-1
förmåga, 2,800,000 kronor, återstoden .......................................................i 2,500,000—
Vid 1908 och 1909 års riksdagar till utgående från riksgäldskontoret anvisade1
medel:
till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Nyköping till Norrköping,1
3,300,000 kronor, återstoden ........................................................................I 3,000,000—i
„ fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare till
Kallholmsfjärden, 2,500,000 kronor, återstoden............................................ 1,400,000 —
,, fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal, 6,000,000
kronor, återstoden ...........................................................................................i 4,100,000;—!
Transport 60,965,499 2 1
32
Statsutskottets Memorial Nr 108.
Kronor. ! ö.
Transport
102,929.831 61
Summa
102,929,831161
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial Nr 108.
Beräknad behållning vid 1910 års slut:
Riksgäldskontoret ..........................................
Likvidations- och amortissementsfonderna.
Fonden för statsskuldens amortering .........
Riksgäldskontorets pensionsfond .................
3,897,765: o i
5.048.618: ir>
5,132: 63
16,219,786: 81
Kronor.
ö.
Transport!
Vid 1909 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:
till förskott för uppförande af nya byggnader för allmänna barnbördshusetj
i Stockholm m. m.............................................................................................
,, inköp af vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan m. m.,!
550,300 kronor, återstoden ...........................................................................i
., inköp af områden för blifvande dubbelbananordningap å linjerna Falköping—Ranten—Olskroken
samt Norrköping—Linköping........................
,, anläggning af en reparationsverkstad vid Notviken....................................I
,, fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk man.
,, anläggning af ledningar för distribuering af elektrisk energi från statens;
kraftstationer vid Trollhättan m. m., 1,500,000 kronor, återstoden........!
,, anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, 3,000,000;
kronor, återstoden ..........................................................................................!
Vid 1910 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:
till lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende:
„ uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf
och anläggning af järnväg mellan Gellivare och Porjus in. in.................j
„ anläggning af statsbana från Lappträsk till Veittijärvi m. in.................|
,, fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee....................................j
60,965,499; 21
571.860- 403.923 so
200,000
250.000
1.061.246
1.200.000
2.500.000
3.500.000
4.915.000
150.000
2.038.000
8,951,515: 79 j 25,171,302
60
Summa 102.929,831 i 61
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 79 Höft.
5
34
Statsutskottets Memorial Nr 108.
Bil.
Förslagsberäkning öfver riksgäidskoniorets
Kronor.
Beräknad behållning vid 1911 års början:
Riksgäldskontoret .........................................
Likvidations- och amortissementsfonderna
Fonden för statsskuldens amortering...........
Riksgäldskontor^ pensionsfond...................
Inkomster:
8,897,765: o i
5,048,618: 15
5,182: 63
16,219,786: si
8,951,515: 7 9 j 25,171,302
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda ändamål anvisade låneunderstöd,
som under år 1911 förfalla med 2,832,000 kronor, hvaraf beräknas
inflyta:
kapital.................................................................... 748,500: —
ränta ................................................................... 1,617,378: 6 5 2,365,878:6 5
Ränta å utbetalda och beräknade fyllnadsbelopp till odlings
lånefonden
.................................................................................... 235,300: —
D:o å verkställda och beräknade utbetalningar till torfindustri
lånefonden
................................................................................
D:o å d:o till rederilånefonden....................................................
D:o å d:o till lån åt svenska ostasiatiska kompaniet............
D:o å d:o till egnahemslånefonden ............................................
D:o å d:o till Trollhättans egnahemslånefond ........................
D:o å d:o till fiskerilånefonden ................................................
D:o å d:o till jordförmedlingsfonden ........................................
Kapital- och ränteinbetalningar å lån till telegrafstyrelsen:
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende
Kapital .................................... 1,175,000: —
Ränta........................................ 827,300: — 2,002,300:
„ anskaffande af lokaler för telegrafverkets
behof, ränta................................................ 120,000: -
140,000: —
600,000: —
80,000: —
1,005,000: —
16,000: —
56,800: —
80,000: -
uppförande af stationsbyggnader
holm och Göteborg, ränta..........
Stock
-
51,200:
2,173,500:
Transport 6,752,478: 6 5 | 25,171,302
60
Statsutskottets Memorial Nr 108.
35
Nr 3.
inkomster och utgifter år 1911,
Utgifter.
Kronor.
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.
Riksdags- och revisionskostnader ............................................
Kostnader för Riksdagens hus ................................................
„ „ .. bibliotek............................................
År tv oden, löner och expenser vid riksgäldskontoret ............
Pensioner vid d:o .......................................................................
Aflöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition..................................................
Ränta och amortering å statsskulden:
Amortering. Ränta.
för 1880
års 3 Va % lån ........
2,504,700: -
2,609.937: 3 3
It
1886
„ 37a % ........
404.888: 8 9
1.998.710: —
77
1887
„ 3710* » .......
— —
3,034.964: le
77
1888
•• 3 % „ .......
— —
725,733: 33
77
1890
„ 372 % „ ........
540,000: —
966.350: —
77
1894
„ 3% „ .......
- -
525.096: —
77
1899
ii 3V, % ,, .......
347,400: —
1,176.499: so
77
1900
„ 372 % n ........
— _
1,271,200: —
77
1904
„ 37ä % „ ........
— —
1,260,000: —
77
1906
i> 37a % ii .......
_ -
1,512.000: —
77
1907
,, statslån å 4 %..
-- -
1,872.000: —
77
1908
77 >7 ^ ........
— —
2,179.200: —
= 3,796,988: 8 9. 19,131,690: 6 2.
Kr. 22,928.679: 51.
Ofverföring till fonden för statsskuldens amortering
i anledning af upptagandet af nedannämnda
statslån:
1887 års lån.................................... 758.741: 04
1888 „ „.................................... 159''600: —
1894 „ „ 147,204: —
Transport 1,065,545:04 22,928.679:51
1,200.000: —
50,000: —
4.500: - 98.000: —
9.900: —
30.600: —
1,393,000
;
1.393.000 —
Statsutskottets Memorial Nr 108.
36
Kronor. [ ö.
Transport 6,752,478: es , 25,171,302 6a!
Ränta å köpeskillingen för Trollhätte kanalverk........................ 205,982: 16 j
D:o å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel (efter
gjordt afdrag af de räntor, som tillkomma likvidations- och
amortissementsfonderna, fonden för statsskuldens amortering
samt riksgäldskontorets pensionsfond) .................................... 500,000: — I
För år 1911 anvisade medel att öfverföras till fonden för statsskuldens amortering
Tjänstinnehafvares pensionsafgifter ........................................................................|
Ersättning för beräknadt förskott för uppförande af nya byggnader för naturhistoriska
riksmuseum ............................................................................................[
D:o för d:o d:o för nya byggnader för allmänna barnbördshuset i Stockholm:
Anslag å riksstaten:
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m......... 1,393,000: — !
räntor och afbetalningar å statsskulden....... 26,558,460: 81
efter afdrag af till riksgäl dskontoret ingående
rånte- och kapitalinbetalningar 7,458,460: si 19,100,000: — j
7,458,460|8i
1,783,546104
2,025150
990,000 —
574.860 -
20,493,000
Upplåning:
till betäckande af motstående beräknade utgifter:
till lån för enskilda järnvägsanläggningar................................
„ odlingslånefonden...................................................................
„ egnahemslånefonden................................................................
,, iiskerilånefonden ....................................................................
„ norrländska nyodlingsfonden................................................
„ anläggning af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen
i Stora Lule älf och anläggning af järnväg mellan Gelli
vare
och Porjus m. m.........................................................
till anläggning af ledningar för distribuering af elektrisk energi
från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m................
,, anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg
„ utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda
och Järfva järnvägsstationer...................................................
,, anläggning af en reparationsverkstad vid Notviken............
,, anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar ....................................................................
„ utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge
och Järna järnvägsstationer in. m.........................................
„ fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå
och vidare till Kallholmsfjärden ...........................................
„ fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
jämte bispår............................................................................
1,500,000:
190,000:
4,771,000:
180,000:
300,000:
2,650,000:
1,000,000:
2,000,000:
700,000:
250,000:
3,325,000:
500,000:
1,000,000:
1,500,000:
:
!
Transport 19.866,000; — | 56,473,19319 5
Statsutskottets Memorial Nr 108.
37
1900 års statslån..
1904 „
1900 „ „ ..
1908 „
Transport 1,065,545:04 22,928,679; 51
................. 181.600: —
................. 120,000: -
................. 144.000: —
................. 272.400: -
1,783,545: 04 24,712,224: 5 5
Ränta å medgifven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning
............................................................................................
amortering
ränta
39,041: 43
26,010: 3 8
15,000: —
27,200: —
27.000: —
61,120: —
13,000: —
33,320: —
94.041: 43
147,650: 38
Ärsanslaget till Hans Maj:t Konungen ........................................
Ränta och amortering å nedanstående af riksgäldskontoret
öfvertagna lån:
kommunlån............................................
Örebro -Svartå järnvägsaktiebolags
obligationslån....................................
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
obligationslån :
af år 1898 .......................................
.. - 1902 ........................................
Ränta å den i riksgäldskontoret imiestående köpeskillingen,
2,250,000 kronor för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i
Stockholm........................................................................................
D:o å konung Carl XIILs hemgifts kapital ................................
D:o å Göta kanal reparationsfond ................................................
Låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar:
1911 års anslag................................................................................
Odlingslånefonden:
1911 års låneanslag ..................................................................
efter afdrag af de amiuiteter å odlingslån, som beräknas
under samma år inflyta till statskontoret ............................
Egnahemslånetonden:
1911 års låneanslag ............................................ 5 000,000: —
beräknad ränta för år 1911 å i riksgäldskontoret
lyftade belopp................................
efter afdrag af dels under samma år till fonden
inflytande kapital och ränteinbetalningar........ 708,000: —
och dels från låneförmedlare återburna, vid 1910
års slut odisponerade medel............................ 461,000: —
1.200,000:
300,000:
Kronor.
241,691: si
90,000: - 7,500: —
7,044: 4 5
1,000.000:
810.000:
940,000: — 5.940.000:
1.169.000:
1,393,000!
26,558,460!:
1,500,000
190,000
4,771,000-
Transport! 34,412,460:81
38
Statsutskottets Memorial AV 108.
Transport 19,866,000: —
till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Nyköping till
Norrköping ............................................................................... 1,000,000: —
„ anläggning af statsbana från Lappträsk till Veittijärvi .... 893,000: —
„ bildande af en lånefond för befrämjande af handtverk och
därmed jämförlig mindre industri............................................ 50,000: —
Kronor.
56,473,193
21.809,000
95
Stimma kronor] 78,282,193j9 5
Statsutskottets Memorial Nr 108.
39
Kronor, i ö.
Transport
34.412,460 si
Fiskerilånefonden:
1911 års fyllnadsbelopp, beräknadt att utgå med ..................
Norrländska nyodlingsfonden:
1911 års anslag högst...................................................................
Vid 1910 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade
anslag:
till anläggning af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen
i Stora Lule älf och anläggning af en järnväg
mellan Gellivare och Porjus in. in.................................
„ anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk
energi från statens kraftstationer vid Trollhättan in. in.
„ anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och
Göteborg ..........................................................................
„ afsilande af arbetet med utläggning af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer
............................................................................
„ fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad
vid Notviken .................................................................
,, anskaffande af ny rörlig materiell vid statens redan
trafikerade järnvägar ........................................................
„ utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge
och Jänta järnvägsstationer in. m.....................
„ fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå
och vidare till Kallholmsfjärden ...................................
,, fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms
vattudal jämte bispår.......................................................
„ fortsättning af statsbanan från Järna öfver Nyköping
till Norrköping............................................................. ...
„ anläggning af statsbana från Lappträsk till Veitti
järvi
in. in.........................................................................
„ bildande af en lånefond för befrämjande af handtverk och
därmed jämförlig mindre industri....................................
2,650,000: —
1,000,000: - 2,000,000: —
700.000: —
250,000: —
8,325,000: —
500,000: - 1,000,000: —
1,500,000: —
1,000,000: - 893.000: —
50,000: - -
180.000 - 300,000 —
14,868.000
Beräknad behållning vid 1911 års slut:
Riksgäldskontoret .......................................
Likvidations- och amortissementsfondema
Fonden för statsskuldens amortering .......
Riksgäldskontorets pensionsfond ................
....................... 17,784,646:81
3,897,765: o i
6,832,163: ia
-------7158:10,737,086: 33j 28,521,733!14
Summa kronor'' 78,282,193l9 5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1910:196 Skrifvelse till Konungen, angående statsreglering en och sättet för anvisande af vissa anslag sbelopp. s. 21 i texten
- Rskr. 1910:200 Skrifvelse till Konungen, med öfverlämnande af ny riksstat. s. 1 i texten