Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1910-04-02 · 69 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 66 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:2, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till Riksdagens kansli den 4 april 1910 kl. 12 in.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(3:e Afd.)

Ordinarie anslag''.

Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli.

l:o) I deri till Riksdagen den 15 januari 1910 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t uti

punkt 1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att Irån och med

år 1911 höja arlvodet till byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet

från 7,500 kronor med 1,500 kronor till 9,000 kronor, hvaraf

3,000 kronor skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar, samt därvid

förklara, att i fråga om åtnjutandet af byråchefens aflöning skulle fortfarande

gälla hvad för expeditionschef vore i enahanda afseende stadgadt.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1—3 i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1910.

*) Hänvisar till punkt i den kungl. propositionen.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami 1 Afd. 2 Höft. (Nr 2)

Höjning af

byråchefens

för lagärenden

arfvode.

. [1-]°)

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet uppbär af anslaget

till departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ett arfvode af

7,500 kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar;

och gäller i fråga om åtnjutandet af denna aflöning hvad

för expeditionschef är i enahanda afseende stadgadt, eller att den, som

förordnas till ämbetets innehafvare, skall, så länge förordnandet fortfar,

frånträda de löneförmåner, han må innehafva å annat ämbetsverks stat,

livilka löneförmåner antingen tillgodokomma ämbetsverket eller besparas

statsverket.

Denna ordning har bestått från och med år 1908. Dessförinnan

var för nämnde byråchef å departementets stat uppfördt endast ett arfvode

å 4,000 kronor, och byråchefen ägde att därutöfver uppbära löneinkomster

af sin ordinarie tjänst till så stor del, som ej ansågs böra för tjänstens

bestridande afstås åt vikarien. Hvad han sålunda fick behålla af sin

ordinarie lön var i regel så mycket, att hans årsinkomst uppgick till

det för expeditionschef anslagna arfvode, 7,500 kronor.

Byråchefen för lagärenden har sålunda i lönehänseenden varit

likställd med expeditionschef. Detta förhållande upphörde emellertid

därigenom, att vid 1908 års riksdag expeditionschefernas arfvoden höjdes

till 9,000 kronor.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att från och med ållon

höja ifrågavarande byråchefs arfvode till jämnhöjd med expeditionschefernas

samt förklarat sig anse skäligt, att, för den händelse denna

framställning af Riksdagen bifalles, från hufvudtitlarnas allmänna besparingar

anvisas medel till höjdt arfvode till byråchefen äfven för

innevarande år.

Byråchefen för lagärenden är inom justitiedepartementet föredragande

inför departementschefen beträffande de ärenden, som behandlats

inom lagbyrån, och intager sålunda en från expeditionschefen i departementet

fristående ställning. Då därjämte denna byråchefs befattning

i fråga om arbetets kräfvande beskaffenhet måste anses fullt jämförlig

med expeditionschefens, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag från och med år 1911 höja arfvodet till byråchefen

för lagärenden i justitiedepartementet från 7,500

kronor med 1,500 kronor till 9,000 kronor, hvaraf 3,000

kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

samt därvid förklara, att i fråga om åtnjutandet af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

3

byråchefens aflöning- skall fortfarande gälla hvad för

expeditionschef är i enahanda afseende stadgadt.

Vid bifall härtill kommer anslaget till justitiedepartementets afdelning

af Klingl. Maj:ts kansli, nu 46,300 kronor, att höjas till 47,800

kronor.

Fångvårdsstyrelsen.

2:o) Kungl. Magt har vidare under punkt 2 af andra hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att dels godkänna det i statsrådsprotokollet

öfver justitiedepartementets ärenden för den 14 januari innevarande år

intagna, af departementschefen framlagda förslag till aflöningsstat för

fångvårdsstyrelsen, att tillämpas från och med år 1911, äfvensom de

af departementschefen angifna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner, dels förklara, ej mindre

att en hvar, som med eller efter ingången af år 1911 tillträder befattning

i fångvårdsstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser, än äfven att de förutvarande innehafvare

af befattningar i fångvårdsstyrelsen, hvilka icke före den 1

november 1910 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten

samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes af

bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem, dels

ock höja det i riksstaten uppförda anslaget till fångvårdsstyrelsen från

63,000 kronor med 28,700 kronor eller sålunda till 91,700 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—56 i förenämnda statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokoll.

I sammanhang härmed liar utskottet till behandling förehaft en

inom Andra kammaren af herr E. Beckman väckt motion (nr 117),

däri föreslagits, att Riksdagen ville åt fångvårdsstyrelsens skrifbiträde

— förutom de förmåner i öfrigt, som i statsverkspropositionen föreslagits

— bevilja den af Kungl. Maj:t föreslagna begynnelselönen af

1,200 kronor för år, fördelad i lön 600 kronor, tjänstgöringspen
-

FångvårdsstyreUen.

[2.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

ningar 450 kronor samt ortstillägg 150 kronor, äfvensom medgifva,

att nämnda begynnelselön Unge genom tre ålderstillägg å 200 kronor

hvardera efter respektive 5, 10 och 15 år höjas till 1,800 kronor

för år.

Pensionen skulle i så fall enligt de beräkningsgrunder, som i

statsverkspropositionen följts och i likhet med pensionen för telegrafstyrelsens

kontorsskrifvare, komma att belöpa sig till 1,200 kronor

för år.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Statsutskottets Hvad först beträffar fångvårdsstyrelsens organisation, har utskottet

yttrande. jcpe ]iaft något att erinra mot de af departementschefen i statsstyreUent''

rådsprotokollet (sid. 5—37) gjorda uttalandena. Visserligen har inom

organisation, utskottet fråga väckts, huruvida icke fångvården borde kunna läggas

omedelbart under justitiedepartementet genom att låta fångvårdsstyrelsen

uppgå såsom en afdelning eller byrå inom departementet; men

har utskottet ansett denna jf säkerligen mycket svårlösta och dessutom

outredda fråga icke böra utgöra hinder för en omreglering af fångvårdsstyrelsens

aflöningsstat.

jAcningiför. Vidkommande därefter aflöningsförmånerna för den ordinarie perso
manema.

na]en j fångvårdsstyrelsen, har Kungl. Maj:t föreslagit följande aflöningsstat

för densamma:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

5

JK r o

n o r

Tjänst-

Lön i

"örings-

eller

motsva-

pennin- gar eller

Orts- tillägg. j

Summa.

rande.

motsva-

rande.

Generaldirektören och j

i

j

eliefen ...................

7.000

5.000

3,000''

2,500

2,500

1,000

600

11,000

1 byråchef ...................

8.100

[Efter 5 år kan lönen höjas]

1 byråchef ....................

5.000

600

8,100

[ med 600 kronor.

1 arbetsintendent, arfvode

1 andra gradens tjänste-

5,000

2,000

—

7,000

man (sekreterare).........

1 andra gradens tjänste-

3,600

3,600

1,800

1,800

400

400

5,800

5,800

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter

man (sekreterare).........

10 år med 3''tterligare 500

1 andra gradens tjänste-

kronor.

man (kamrerare) ........

1 första gradens tjänste-

3,600

1,800

400

5,800

man (registrator, tillika

aktuarie) ........................

2,200

1,500

300

4,000

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10 år

s med ytterligare 500 kronor

och efter 15 år med än

3 första gradens tjänste-

män (kassör, tillika bok- hållare, samt revisorer)

6,600

4,500

900

12,000

ytterligare 500 kronor.

1 skri fbiträde ..................

700

350

150

1,200

(Efter 5 år kan lönen liöjas med

'' 150 kronor och efter 10 år

( med ytterligare 150 kronor.

1 förste vaktmästare......

900

450

150

1,500

Efter 5 år kan lönen höjas med

200 kronor.

1 vaktmästare ................

700

i 350

150

1,200

[Efter 5 år kan lönen höjasmed

/ 150 kronor och efter 10 år

I med ytterligare 150 kronor.

1 vaktmästare ..................

700

i 350

150

! 1,200

Till arfvoden och flit-

penningar åt extra bi- träden, vikariatersätt-

ningar m. in...............

—

; 19,000

Anm.

denna

länge

kronor årligen.

Därest

förmån

Summa]

vaktmästare

kvarstår,

i sådan

ortstillägg

-j —| 91,700]

egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skrifbiträdets

aflöning.

Vaktmästarnas

aflöning.

6 Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

I fråga om det i ofvanintagna stat omförmälda skrifbiträdets aflöning''

bär, såsom ofvan nämnts, herr Beckman hemställt, att begynnelselönen

. 1,200 kronor måtte fördelas med 600 kronor i lön, 450

kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg äfvensom

genom tre ålderstillägg å 200 kronor hvartdera kunna efter respektive

5, 10 och 15 ar höjas till 1,800 kronor, och har motionären till stöd

lör denna sin hemställan, bland annat, åberopat de aflöningsförmåner,

som 1907 års Riksdag beviljat järnvägsstyrelsens och telegrafstyrelsens

kontorsskrifvare; men att i aflöningshänseenden likställa fångvårdsstyrelsens

skrifbiträde med nämnda kontorsskrifvare torde enligt utskottets

mening icke vara åt förhållandena påkalladt. I)en för kontorsskrifvarna

fastställda ordinarie dagliga tjänstgöringstiden är nämligen vida längre

än den af Kungl. Maj:t för fångvårdsstyrelsens biträde föreslagna, hvarjämte

det arbete, hvarmed kontorsskrifvarna sysselsättas, ovedersägligen

måste anses vara mera kvalificeradt än det, som åligger det hos fångvårdsstyrelsen

anställda skrifbiträdet. I följd häraf, och då utskottet

funnit Kungl. Maj:ts förslag, i hvad det after skrifbiträdets aflöning,

vara väl afvägdt icke blott med hänsyn till såväl arbetstiden som arbetets

ait och beskaffenhet utan äfven med afseende å fördelningen i lön,

tjänstgöringspenningar och ortstillägg, har utskottet icke kunnat biträda

herr Beckmans ifrågavarande hemställan utan i stället ansett sig böra

förorda Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Beträffande vaktmästarnas aflöningar har Kungl. Maj:t i sin förevarande

framställning så till vida afvikit från löneregleringskommitténs

förslag och hvad som gäller för vaktmästarna i de senast reglerade centrala

ämbetsverken med undantag af de s. k. kommunikationsverken,

att föi sta vaktmästaren tilldelats ett ålderstillägg på 200 kronor att

utgå efter 5 års tjänstgöring samt en hvar af de två öfriga vaktmästarna,

i stället för ett ålderstillägg på 100 kronor erhållit två ålderstillägg,

hvartdera på 150 kronor, att utgå efter respektive 5 och 10

års tjänstgöring.

Bland de till stöd för Kungl. Maj:ts förslag anförda skälen hafva

åberopats de löneförmåner, som beviljats kommunikationsverkens vaktmästare,

hvilkas aflöningar med bostads- och bränsleförmånens uppskattande

i penningar kunna anses uppgå till lägst 1,176 och högst

1,680 kronor, hvarförutom första vaktmästarna äga uppbära ett tilläggsarfvode

af 200 kronor om året. Men häremot har utskottet velat erinra,

. hurusom dessa vaktmästare, frånsedt att deras minsta ordinarie

dagliga tjänstgöring är 7 timmar mot endast 6 timmar för vaktmästarna

i de öfriga reglerade centrala ämbetsverken, utan tvifvel torde hafva

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

7

en mera ansträngande tjänstgöring än sistnämnda vaktmästare. Härtill

kommer, att kommunikationsverkens vaktmästare ofta äro bundna

af aftontjänstgöring, något, som icke har sin motsvarighet i

nu nämnda verk. Hen särställning vaktmästarna i kommunikationsverken

med afseende å tjänstgöringen sålunda intaga, och

som naturligen medför, att de i mindre mån än vaktmästarna uti andra

centrala ämbetsverk äro i tillfälle att förskaffa sig biinkomster, bör

därför föranleda till eu väsentlig skillnad i storleken mellan de förras

och de senares afiöningar. Denna skillnad har emellertid, enligt utskottets

mening, icke i önskvärd mån kommit till synes i Kungl. Maj:ts

förslag, hvadan utskottet icke kunnat härutinnan biträda förslaget.

Å andra sidan torde de af löneregleringskommittén för fångvårdsstyrelsens

vaktmästare beräknade aflöningarna vara något knappt tillmätta,

hvarför utskottet, med frångående af den mening, som gjort

sig gällande vid bestämmande af aflöningarna till vaktmästarna i de

senast reglerade centrala ämbetsverken, ansett sig böra tillstyrka, att

fångvårdsstyrelsens första vaktmästare utöfver den af Kungl. Maj:t

föreslagna begynnelselönen tilldelas ett ålderstillägg å 100 kronor efter

5 år och att de två andra vaktmästarna berättigas att få enahanda

ålderstillägg, som af 1908 års Kiksdag beviljats vaktmästarna vid

karolinska institutet, eller 100 kronor efter 5 år och ytterligare 100

kronor efter 10 år. Vid bifall härtill skulle första vaktmästaren komma

att erhålla eu begynnelselön af 1,500 kronor och efter 5 års tjänstgöring

ett ålderstillägg på 100 kronor samt en hvar af de båda andra

vaktmästarna en begynnelselön af 1,200 kronor och två ålderstillägg,

hvartdera på 100 kronor, efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring.

1906 års statsrevisorer anmärkte, bland annat, att de vid granskning

af departementens och de centrala ämbetsverkens räkenskaper

funnit, att särskilda kostnader utgått för göromål, som skäligen bort af

verkens vaktmästare utan ersättning bestridas; och hade i sådant afseende

förekommit utgifter för eldning, för hembärande af handlingar

och böcker, för hissning och skötsel af flagga med flera dylika bestyr.

I anledning häraf ifrågasatte revisorerna, huruvida icke allmänna bestämmelser

borde utfärdas, angående de tjänsteåligganden, som i regeln

borde tillkomma vaktmästarna. Fångvårdsstyrelsen, som jämte öfriga

centrala ämbetsverk häröfver afgifvit yttrande, har därvid uttalat den

mening, att meddelandet af dylika bestämmelser, om de vore behöfliga,

syntes lämpligast böra ske i sammanhang med erforderlig allmän reglering

af vaktmästarnas löner. I det utlåtande, som statsutskottet vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Arbetstiden.

1907 års riksdag afgaf med anledning af revisorernas berättelse, anförde

utskottet i förenämnda fråga, att utskottet antog, att sedan uppmärksamheten

blifvit fäst å denna angelägenhet, Kung!. Maj:t och vederbörande

myndigheter skulle komma att taga densamma i öfvervägande

och vidtaga de åtgärder, som af förhållandena kunde befinnas påkallade.

Under åberopande häraf får utskottet framhålla önskvärdheten af att

frågan i hvad den afser fångvårdsstyrelsens vaktmästare varder vid

utfärdandet af ny instruktion för styrelsen af Kungl. Maj:t tagen under

ompröfning.

Hvad beträffar frågan om den tid, ordinarie tjänsteman och vaktmästare

skola vara skyldiga att vara tillstädes å tjänsterummet, har

departementschefen till ofvannämnda statsrådsprotokoll uttalat, att föreskrift

i detta afseende skulle, i likhet med hvad för öfriga nyreglerade

ämbetsverk ägt rum, intagas i instruktionen för fångvårdsstyrelsen. I

öfverensstämmelse med hvad Riksdagen vid löneregleringar för centrala

ämbetsverk under senare åren beslutat, anser utskottet emellertid, att

bestämmelse i nu angifven riktning bör uppställas såsom förutsättningför

Riksdagens godkännande af den föreslagna ailöningsstaten och att

därför efter lönestaten bör intagas en bestämmelse af följande

lydelse :

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1911, under förutsättning

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom, att

samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje

söckendag.»

Hvad Kungl. Maj:t i öfriga här ofvan ej vidrörda delar föreslagit,

har utskottet ej funnit gifva anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

proposition samt med afslag å herr Beckmans

ofvan omförmälda motion, må

a) godkänna följande aflöningsstat för fångvårdsstyrelsen

:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

9

K r o

n o r.

Tjänst-

Lön

"örings.

eller

pennin-

Orts-

motsva-

gar eller

tillägg.

rande.

motsva-

rande.

Generaldirektören och

chefen..............................

7,000

3,000

1,000

11,000

1 byråchef .......................

5,000

2,500

600

8,100

1 byråchef ...................

5,000

2,500

600

8,100

1 ar betsintendent, arfvode

5,000

2,000

—

7,000

1 andra gradens tjänste-

man (sekreterare).........

3,600

1,800

400

5,800

1 andra gradens tjänste-

man (sekreterare).........

3,600

1,800

400

5,800

1 andra gradens tjänste-

man (kamrerare) .........

3,600

1,800

400

5,800

1 första gradens tjänste-

man (registrator, tillika

aktuarie) .......................

2,200

1,500

300

4,000

8 första gradens tjänste-

män (kassör, tillika bok-

hållare, samt revisorer)

6,600

4,500

900

12,000

1 skrifbiträde.....................

700

350

150

1,200

1 förste vaktmästare ......

900

450

150

1,500

1 vaktmästare ..................

700

350

150

1,200

1 vaktmästare ..................

700

350

150

1,200

Till arfvoden och flit-

penningar åt extra bi-

träden, vikariatersätt-

ningar in. m................

—

—

19,000

Summa

—

—

91,700

(Efter 5 år kan lönen höjas

| med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10 år

> medytterligareöOOkronor

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas med

. 150 kronor och efter 10 år

l med ytterligare 150 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas med

100 kronor.

| Efter 5 år kan lönen höjas med

} 100 kronor och efter 10 år

| med ytterligare 100 kronor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100

kronor årligen.

Bih.

b) besluta, att under ofvanstående aflöningsstat

skall införas följande bestämmelse:

till Biksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1911

under förutsättning att Kungl. Magt dessförinnan meddelat

föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstemän

och betjänte skola, i den mån ej undantag kunna

anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst

6 timmar hvarje söckendag»;

c) godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,

nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i fångvårdsstyrelsen

skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i

sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets ställning

inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk

anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande

göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad

och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i fångvårdsstyrelsen

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller

kommuns stat;

att med ordinarie befattning i fångvårdsstyrelsen

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, såframt ej, hvad

angår generaldirektören eller byråchef, Kungl. Maj:t

och, hvad angår innehafvare af annan befattning,

fångvårdsstyrelsen på därom gjord framställning och

efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänst
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

11

göringen i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig

att tjänstgöra å den särskilda befattning inom graden,

där fångvårdsstyrelsen, till befordrande af arbetets oafbruten

gång, finner honom lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men för tid, han eljest

varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg

eller i det fall, där aflöningen utgöres af arfvode, den

del häraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

men att den, som undfår ledighet för svaghälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen eller ortstillägget eller af arfvodet, som

erfordras för befattningens uppehållande eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare

för tid, hvarunder han af hållit sig från tjänstgöring

utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,

som icke af fångvårdsstyrelsen pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under

tiden innehållas, såvida ej fångvårdsstyrelsen finner

skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras

till följd af tjänsteresor eller för beredande af semester,

tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om

han förordnas till högre befattning i fångvårdsstyrelsen,

densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de

för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

eljest af däremot svarande belopp i stället för egna

tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagd t tre månader under ett och samma kalenderår

;

att emellertid, därest byråchef till följd af tjänsteresa

eller för handläggning af särskilda ärenden är

under allenast några få, högst fyra dagar, hindrad

att sköta sin befattning, tjänsteman af lägre grad

skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta

de till byråchefsbefattningen hörande löpande göromål;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad

är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar

af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger

ruin, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter

än ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor,

under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej

får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst

efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit

uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den

tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraftförflutit

från hans tillträde till befattningen, vare sig

på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund

af förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena

med mera vid fångvårdsstyrelsen;

att skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande

är anställdt hos fångvårdsstyrelsen och antages

till biträde å denna stat, äger att för åtnjutande

af löneförhöjning räkna sig till godo den tid, biträdet

därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

deri lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom

till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta

semester, generaldirektören, byråcheferna, arbetsintendenten

och tjänstemännen af andra lönegraden eu

hvar under eu och eu half månad samt tjänstemännen

af första lönegraden och skrifbiträdet en hvar under

eu månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd

eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid af året,

som af generaldirektören bestämmes, begagna sig af

semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ortstillägg eller, där aflöningen utgöres af arfvode,

den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i särskild lag- angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya afiöningsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kung!. Maj :ts

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

d) förklara

ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången

af år 1911 tillträder befattning i fångvårdsstyrelsen,

skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar

i fångvårdsstyrelsen, hvilka icke före den

1 november 1910 anmäla, att de vilja underkasta sig

den nya afiöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Fångvårds
staten.

[3.]

bindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej

annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid

den rätt till pension, som dittills tillkommit dem; samt

e) höja det i riksstaten uppförda anslaget till

fångvårdsstyrelsen från 63,000 kronor med 28,700

kronor, eller sålunda till 91,700 kronor.

Fångvårdsstaten.

(Bestämda anslaget till fångars vård och underhåll.)

3:o) Under punkt 3 af andra hufvudtiteln har Kung]. Maj:t föreslagit

Riksdagen att

dels godkänna de i statsrådsprotokollet öfver justitieärenden för

den 14 januari innevarande år intagna, af departementschefen framlagda

förslag till ordinarie stat och öfvergångsstat för fångvårdsstaten,

att tillämpas från och med år 1911, äfvensom de af departementschefen

föreslagna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i den ordinarie

staten upptagna aflöningsförmåner,

dels förklara,

att samma villkor och bestämmelser skola gälla jämväl för åtnjutande

af de för direktören vid nuvarande länsfängelset i Malmö samt

den prästerlige tjänstemannen vid central- och länsfängelserna därstädes

i öfvergångsstaten upptagna aflöningsförmåner;

att en hvar, som med eller efter ingången af år 1911 tillträder i

den ordinarie staten upptagen befattning eller någon af nämnda befattningar

vid fängelserna i Malmö, skall vara pliktig att underkasta sig

ofvanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehafvare af sagda befattningar, hvilka icke

före den 1 november 1910 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya

aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola Ararda bibehållna vid dem dittills

tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes

af bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,

dels medgifva,

att nuvarande direktören vid kronohäktet å Långholmen må, så

länge han där kvarstår, uppbära ett personligt aflöningstillägg, motsvarande

skillnaden mellan aflöningen enligt den nya staten för assistent
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

15

tjänst vid centralfängelset å Långholmen och den aflöning, som enligt

nu gällande stat tillkommer direktören vid kronohäktet därstädes;

att nuvarande bevakningsbefälhafvaren vid tvångsarbetsanstalten

i Karlskrona må, därest han vid nja statens trädande i kraft kvarstår

i befattningen, erhålla personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden

mellan aflöningen enligt den nya staten för assistenttjänst vid anstalten

och den aflöning, som enligt nu gällande stat tillkommer bevakningsbefälhafvaren;
att

nuvarande kamreraren vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona

må uppbära personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan

aflöningen enligt nya staten för assistenttjänst vid anstalten och den

aflöning, som enligt nu gällande stat tillkommer kamreraren;

att nuvarande predikanten vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona

må, så länge han med sina göromål i fångvårdens tjänst ej förenar

annan aflönad syssla, tills vidare, utöfver arfvode! enligt nya staten för

predikantbefattningen vid anstalten med tillhörande kronohäkte, uppbära

personligt aflöningstillägg af 1,200 kronor;

att nuvarande direktören vid kronohäktet i Hudiksvall må uppbära

personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan föreståndarens

aflöning enligt den nu gällande och enligt nya staten;

att nämnda direktör vid kronohäktet å Långholmen, bevakningsbefälhafvare

vid tvångsarbetsanstalten i Karlskrona, kamrerare vid

tvångsarbetsanstalten i Landskrona och direktör vid kronohäktet i

Hudiksvall äfvensom nuvarande bevakningsbefälbafvaren vid tvångsarbetsanstalten

i Norrköping samt nuvarande direktörerna vid länsfängelserna

i Östersund och Luleå må, därest de i öfrigt vilja ingå

på den nya staten, bibehållas vid rätt att komma i åtnjutande af pensionsbelopp

i enlighet med nu gällande bestämmelser;

att aflöningstillägg enligt grund, som af departementschefen angifvits,

må från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll utgå

till tjänsteman af lägre grad, som i anledning af den föreslagna omorganisationen

af fängelseväsendet erhåller befattning, med hvilken är

förenad lägre aflöning än den, han förut åtnjutit, äfvensom att, därest

pension, hvartill han å sin förra befattning ägt rätt, uppgår till högre

belopp än den pension, som å den nya befattningen skulle tillkomma

honom, han må bibehållas vid innehafvande pensionsrätt;

att, så länge ordinarie fånggevaldiger, som ej transporterats till

vaktkonstapel, kvarstår i tjänst, den aflöning, som tillkom sådan gevaldiger

enligt den år 1902 fastställda aflöningsstat för de betjänte vid

fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgick af bestämda anslaget till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Herr Kristenssons

motion.

Utskottets

yttrande.

Organisation

af fångvårdsanslalternaoch

deras fönvaltning.

Afiönings
staterna.

fångars vård och underhåll, må till honom utgå af de i den nya staten

uppförda vaktkonstapelslönemedel;

att i särskilda undantagsfall Kungl. Maj: t må, efter framställning

af fångvårdsstyrelsen, tilldela tjänsteman af lägre grad vid fångvårdsstaten

gratifikation; samt

att den, som på förordnande förvaltar vakant tjänst vid fångvårdsstaten,

må under tiden åtnjuta de med tjänsten förenade aflöningsförmåner,

dels och, till beredande af medel för de aflöningsbelopp, som upptagits

i den af departementschefen föreslagna ordinarie stat för fångvårdsstaten,

höja det i riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll, nu uppgående till 758,900 kronor, med 77,150 kronor

till 836,050 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 56—175 i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom Andra kammaren af herr E. Kristensson väckt motion (nr 159),

däri föreslagits, att Riksdagen angående den nya fångvårdsstaten, med

afslag på hvad Kungl. Maj:t i ifrågavarande punkter föreslagit, måtte

besluta, att upptaga samtliga befattningshafvandena vid fångvården under

beteckningen tjänstemän, att utbyta den af Kungl. Maj:t föreslagna benämningen

förste vaktkonstapel mot öfverkonstapel samt den likaledes

af Kungl. Maj:t föreslagna benämningen öfverkonstapel mot uppsyningsman,

att för direktörer, kamrerare och assistenter, som lomme att

utnämnas efter det den blifvande staten trädt i tillämpning, icke uppställa

fordran å godkänd afgångspröfning från högre allmänt läroverk,

krigsskola eller tekniskt läroverk eller annan därmed jämförlig examen

samt att för skollärare, som komme att utnämnas efter det den blifvande

staten trädt i tillämpning, icke uppställa fordran å godkänd afgångspröfning

från högre allmänt läroverk.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt förslag,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Hvad till en början beträffar omorganisationen af fångvårdsanstaltalterna

och deras förvaltning samt anstalternas och i sammanhang

därmed personalens upptagande å olika stater, har utskottet icke haft

något att erinra mot de af departementschefen i dessa delar uti statsrådsprotokollet

(sid. 56—86) gjorda uttalandena.

Vidkommande därefter själfva staterna, som till antalet äro tre,

hafva dessa enligt Kungl. Maj:ts förslag följande utseende:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

17

l:o) Ordinarie stat.

Kronor.

Tjänst- |

Lön eller

Sörings- ;

motsva-

penningar

Summa.

Tjänstemän af högre grad.

Centralfängelset ä Långholmen:

rande.

eller mot- svarande.

1 direktör.........^

2,000i

5,000

Efter 5 år kan lönen töjas

3.000

| med 500 kronor och.

1 kamrerare........

2,700

1.300

4,000

j efter 10 år med ytter- ligare 500 kronor.

1 förste pastor, arfvode. .

\ Efter 5 år kan den del

2,700

1,300

4,000

\ af arfvodet, som mot.

1 andre pastor, arfvode . .

2,800

1,200

3,500

| svarar lön, töjas med

J 500 kronor.

1 assistent.........

1,900

1,100

3,000

j

1 assistent.........

1,900

1,100

3,000

1 Efter 5 år kan lönen Lö- 1 jas med 400 kronor oot

1 assistent och arbetsföre-

efter 10 år med ytter- ligare 400 kronor.

ståndare.........

1,900

1,100

3,000

1 Efter 5 år kan den del af

1 skollärare, arfvode . . .

1,200

900

2,100

■ arfvodet, som motsvarar

; lön, töjas med 200 kro-

j 1 skollärare, arfvode . . .

Centralfängelset i Härianda:

1,200

900

2,100

nor oot efter 10 år med

J ytterligare 200 kronor.

(Efter 5 år kan lönen tö-

1 direktör.........

3,000

1,500

4,500

J jas med 500 kronor oct

| efter 10 år med ytter- it ligare 500 kronor.

(Efter 5 år kan den del af

1 pastor, arfvode.....

2,100

1,150

3,250

| arfvodet, sommotsvarar

J lön, töjas med 500

[ kronor.

(Efter 5 år kan lönen töjas

1 assistent.........

1,600

1,000

'' *

2,600

| med 400 kronor oct

j efter 10 år med ytter- it ligare 400 kronor.

(Efter 5 år kan den del af

1 skollärare, arfvode . . .

[ arfvodet, som motsvarar

1,200

900

2,100

j lön, töjas med 200 kro-

1

j nor oct efter 10 år med

( ytterligare 200 kronor.

Centralfängelset i Härnösand:

1 (Efter 5 år kan lönen kö-

1 direktör .........

i 3,000

1,500

4,500

il jas med 500 kronor oct

i efter 10 år med ytter- | ( ligare 500 kronor.

Trpt

1

—

i 46,650

I

Bik. till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets matande Nr 2.

Krono

r.

1

Tjänst-

Lön eller

görings-

motsva-

penningar

Summa.

rande.

eller mot- svarande.

Trpt

_

46,650

f Efter 5 år kan den del af i

1 pastor, arfvode.....

2,100

1,150

3,250

| arfvodet, som motsva^

| rar lön, höjas med 500

1 kronor.

("Efter 5 år kan lönen höjas

1 assistent.........

1,600

1,000

=2,600

1 med 400 kronor och

j efter 10 år med ytter- it ligare 400 kronor. j

Tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö:

1 direktör.........

3,000

2,000

5,000

1 Efter 5 år kan lönen hö-;

1 jas med 500 kronor och

j 1 kamrerare........

2,700

1,300

4,000

| efter 10 år med ytter- j ligare 500 kronor.

1 pastor, arfvode.....

2,300

1,200

3,500

i Efter 5 år kan den del af

j arfvodet, som motsvarar

i lön, höjas med 500 kr.

1 assistent.........

1,900

1,100

3,000

1 Efter 5 år kan lönen liö- ( jas med 400 kronor och

1 assistent (vid jordbruket)

1,200

900

2,100

j efter 10 år med ytter-,

) ligare 400 kronor.

(Efter 5 år kan den del af

1 skollärare, arfvode . . .

1,200

900

2,100

j arfvodet, sommotsvarar

{ lön, höjas med 200 kro-

| nor och efter 10 år med

1 ytterligare 200 kronor.

Tvångsarbetsanstalten i

Karlskrona:

*

1 direktör .........

2,700

1,300

4,000

Efter 5 år kan lönen hö- , jas med 500 kronor och

1 kamrerare........

2,300

1,200

3,500

efter 10 år med ytter- ligare 500 kronor.

Efter 5 år kan den del af

1 pastor *), arfvode ....

2,300

1,200

3,500

arfvodet, som motsva- rar lön, höjas med 500.

kronor.

Trpt

— j

— | 83,200

9 Skall jämväl utan särskild ersättning bestrida de prästerliga göromålen vid straffängelset

1 J\i8XlSKr011ä<

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

19

Kronor.

Tjänst-

Lön eller

sörings-

motsva-

penningar

Summa.

rande.

eller mot- svarande.

Trpt

—

—

83,200

1 assistent och arbetsföre-

(■Efter 5 år kan löneii liö-

ståndare.........

1,200

900

2,100

j jas med 400 kronor och

1 efter 10 år med ytter-

Tvångsarbetsanstalten i

( ligare 400 kronor.

Norrköping:

1 direktör .........

2,700

1,300

4,000

(Efter 5 år kan lönen hö- j jas med 500 krönor och

1 kamrerare........

2,300

1,200

3,500

\ efter 10 år med ytter- it ligare 500 kronor.

1 pastor, arfvode.....

2,100

(Efter 5 år kan den del af

1,150

3,250

{ arfvodet, som motsvarar

1 lön, höj as med 500 kronor.

(Efter 5 år kan lönen hö-

1 assistent .........

1,200

900

2,100

| jas med 400 kronor och

j efter 10 år med ytter- it ligare 400 kronor.

Tvångsarbetsanstalten i

Landskrona:

(Efter 5 år kan lönen hö-

1 direktör.........

2,700

1,300

4,000

| jas med 500 kronor och

t efter 10 år med ytter-

[ ligare 500 kronor.

(Efter o år kan lönen hö-

1 assistent.........

1,200

900

2,100

J jas med 400 kronor och

t efter 10 år med ytter-

\ ligare 400 kronor.

predikantarfvode......

—

—

1,500

Straffängelset i Stockholm:

(Efter 5 åt kän löneh hö-

1 direktör.........

2,700

1,300

4,000

| jas med 500 kronor och

efter 10 år med ytter-

1. ligare 500 kronor.

(Efter 5 är kan lönen hö-

1 assistent.........

1,200

900

2,100

j jas med 400 kronor och

] efter 10 år med ytter-

( ligare 400 kronor.

(Efter 5 år kan den del af

\ arf vodet, som motsvarar

1 skollärarinna, arfvode. .

1,000

500

1,500

lön, höjas med 150 kro- j nor och efter 10 år med

( ytterligare 150 kronor.

predikantarfvode......

—

—

1,500

Trpt

—

—

114,850

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Krono

L\

Tjänst-

Lön eller

g örings-

motsva-

penningar

Summa.

rande.

eller mot- svarande.

Trpt

—

—

114,850

Straffängelserna i Linköping,

Jönköping, Växjö, Kalmar, Kri- stianstad, Vänersborg, Marie-

stad, Örebro och Gräfle:

1 direktör..........

2,700

1,300

4,000

j Efter 5 år kan lönen

| höjas med 500 kronor

8 direktörer ........

21,600

10,400

32,000

och efter 10 år med

J ytterligare 500 kronor.

1 assistent.........

1,200

900

2,100

1 Efter 5 år kan lönen

| höjas med 400 kronor

8 assistenter........

9,600

7,200

16,800

I och efter 10 år med

j ytterligare 400 kronor.

predikantarfvode......

—

—

1,500

8 predikantarfvoden ....

—

—

12,000

Straffängelset i Karlskrona:

tEfter 5 år kan lönen

1 direktör.........

2,700

1,300

4,000

höjas med 500 kronor

j och efter 10 år med

( ytterligare 500 kronor.

fEfter 5 år kan lönen

1 assistent.........

1,200

900

2,100

] höjas med 400 kronor

| och efter 10 år med

[ ytterligare 400 kronor.

Straffängelserna i Uppsala,

Karlstad, Västerås och Falun:

1 direktör.........

2,700

1,300

4,000

i Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 500 kronor

3 direktörer ........

8,100

3,900

12,000

| och efter 10 år med

1 ytterligare 500 kronor.

predikantarfvode......

—

1,200

3 predikantarfvoden ....

—

—

3,600

Kronohäktena i Nyköping, Väs- tervik, Visby, Ystad, Halmstad,

Sundsvall, Östersund, Umeå

och Luleå:

1 föreståndare.......

1,600

1,000

2,600

1 Efter 5 år kan lönen

[ höjas med 200 kronor

8 föreståndare.......

12,800

8,000

20,800

t och efter 10 år med

J ytterligare 200 kronor.

Trpt

—

—

233,550

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

21

1

K

r o n o r.

Tjänst-

Lön eller |

görings- \

motsva-

penningarj

Summa, i

l

rande, j

eller mot-;

svarande, j

Trpt

—

233,550

i Kronohäktena i Norrtälje,

i Karlshamn, Varberg, Uddevalla,

I

Hudiksvall och Haparanda:

! 1 föreståndare.......

1,200

900

2,100

Efter 5 år kan lönen

höjas med 200 kronorj

i 5 föreståndare.......

6,000

4,500

10,500

'' och efter 10 år med

ytterligare 200 kronor.

Tjänstemän af lägre grad

(bevakning sper sonat).

!

j 1 öfverkonstapel......

800

700

1,500

1

113 öfverkonstaplar.....

10,400

9,100

19,500

1

! 1 förste vaktkonstapel . .

700

600

1,300

Efter 5 år kan lönenl

50 första vaktkonstaplar .

35,000

30,000

65,000

höjas med 100 kronor!

j 1 vaktkonstapel......

40S vaktkonstaplar (däraf

600

500

1,100

och efter 10 år medj

ytterligare 100 kronor.

20 jämväl jordbruksför-

i män)...........

244,800

204,000

448,800

11 vaktfri!..........

500

450

950

)

I Efter 5 år kan lönenj

5 vaktfruar.........

2,500

2,250

4,750

( höjas med 75 kronorj

/ och efter 10 år med

ytterligare 75 kronor.

1 vaktkvinna........

450

350

800

49 vaktkvinnor......

! 22,050

300

17,150

200

39,200

500

1

j Efter 5 år kan lönen

1 kokerska.........

j höjas med 50 kronor

13 kokerskor........

3,900

2,600

6,500

j och efter 10 år med

ij ytterligare 50 kronor.

Summa

—

1

836,050

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

2: o) Öfvergångsstat.

K r

o n o

r.

---------------------------------

Tjänst-

Lön

görings

Strit-

Sär-

eller

Arf-

pen-

vare-

skildt

Summa.

motsva-

vode.

ningar

eller

motsva

arf-

lönetill

Centralfängelset i Malmö

rande.

vode.

lägg.

rande.

1

1 direktör......

;

(Efter o år kan lönen

3,500

—

500

4,000

) liöjas med 500 kronor

j och efter 10 år med

i ytterligare 500 kronor.

1 kamrerare......

1,500

I -

1--

i 450

1,200

3,150

1 Efter 5 år kan lönen

1 bevakningsbefälhaf-

i liöjas med 300 kronor

vare........

2,000

500

—

—

2,500

i och. efter 10 år med

j ytterligare 200 kronor.

Länsfängelset i Malmö:

( Efter 5 år kan lönen

1 direktör ......

2,700

—

1,300

—

—

4,000

| höjas med 500 kronor

! och efter 10 år med

1 predikant, tillika pa-

( ytterligare 500 kronor.

stor vid nuvarande

centralfängelset, arf- vode .......

Efter 5 år kan den del

2,100

—

1,150

—

_

3,250

af arfvodet, som mot.

svarar lön, höjas med

Kronohälctet i Eskilstuna:

500 kronor.

1 bevakningsbefälhaf-

(Efter 5 år kan lönen

vare........

1 predikant.....

1,200

—

600

—

—

1,800

j höjas med 150 kronor

( och efter 10 år med

( ytterligare 150 kronor.

—

600

—

—

—

600

Kronohälctet i Norrköping:

(Efter 5 år kan lönen

1 direktör .......

1,600

•—

600

300

—

2,500

I höjas med 250 kronor

[ och efter 10 år med

Kronohäktet i Paj ala:

{ ytterligare 250 kronor.

(Efter 5 år kan lönen

1 direktör.......

1 predikant......

1,300

—

600

—

1,900

höjas med 150 kronor

och efter 10 år med

, ytterligare 150 kronor.

—

400;

—

—

— !

400

Summa

—

| 1

— i —

24,100

Lägges härtill sammanlagda beloppet af personliga

lönetillägg för tjänstemän af högre grad.................. 3,200 kronor,

erhålles en summa af 27,300 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

23

3:o) Förslagsstat.

i

Kronor.

_ -

Där af ut.

*år såsom

Arfvode.

lön.

tjänst-

görings-

penningar.

Föreståndaren vid kronohäktet i

Ängelholm...........

1,500

800

700

D:o vid kronohäktet i Svanesund

1,500

800

700

13:o ,, ,, i Skellefteå

1,300

700

600

D:o „ „ i Lycksele .

1,300

700

600

Till predikanter vid kronohäkten

9,800

—

—

För särskild skolundervisning vid

tvångsarbetsanstalten i Lands-

krona ..............

400

—

Till läkare vid de centrala fång-

vårdsanstalterna........

13,500

—

Till läkare vid strafiangelser och

kronohäkten..........

21,500

—

—

Till organister och klockare vid

vissa centrala fångvårdsan-

stalter..............

1.000

—

—

1 extra vaktkonstapel.....

1,050

550

500

28 ,, vaktkon staplar.....

29,400

15,400

1 14,000

1 ,, vaktkvinna.......

775

425

350

6 ,, vaktkvinnor......

4,650

2,550

2,100

Till kokerskor och kvinnlig bevak- ning vid vissa mindre krono-

häkten.............

2,325

—

—

Summa

90,000

—

—

I Efter 5 år kan denj

del af arfyodetj

j sommotsvararlön,''

höjas med 100 fao-''

| nor och efter 10 år

IjnedytterligarelOO

kronor.

Likasom de för kommunikationsverken gällande aflöningsstaterna

upptager Kung!. Maj:ts förevarande förslag samtliga befattningshafvare

såsom tjänstemän, så att beteckningen betjänte för den lägre personalen

undvikits. Emellertid bär Kungl. Maj:t icke funnit nödvändigt att icke

alls låta den i sakens natur liggande väsentliga åtskillnaden i grad

mellan dem, som nu bilda tjänstemännens klass, ocb bevakningspersonalen

komma till synes i lönestaten och därföre, likaledes i öfverensstämmelse

Befattnings
hafvarnas
benämningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

med livad vid uppgörandet af kommunikationsverkens aflöningsstater i

regeln ägt ruin, uppdelat befattningshafvandena vid fångvården i tjänstemän

af högre grad och af lägre grad. Därjämte har Kung! Magt, för utmärkande

af tjänsteåliggandenas art, i den ordinarie staten vid rubriken för den

senare kategorien jämväl inom parentes upptagit den af löneregleringskommittén

använda beteckningen bevakningspersonat.

I motsats härtill har nu herr Kristensson hemställt, att samtliga

befattningshafvande vid fångvården måtte upptagas enbart under beteckningen

tjänstemän. De skäl, motionären till stöd för denna sin

hemställan anfört, hafva icke synts utskottet afgörande med hänsyn

till det praktiska gagn Kungl. Majrts förslag i ämnet otvifvelaktigt medlör,

särskildt som därmed möjliggöres, att man i frågor, som röra samläldt

vare sig den ena eller den andra gruppen af befattningshafvande,

icke behöfver uppräkna dessa utan blott angifva dem med gruppens

beteckning. I följd häraf har också utskottet ansett sig icke kunna biträda

motionärens hemställan i denna del utan i stället velat förorda

bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande vidare de af Kungl. Maj:t i enlighet med löneregleringskommittens

betänkande föreslagna benämningarna för den manliga

bevakningspersonalen har herr Kristensson hemställt, att benämningen

första valctkonstapel måtte utbytas mot öfverkonstapel och benämningen

öfverkonstapel mot uppsyningsman.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår har löneregleringskommittén

icke varit enig i denna sak, ity att tre af dess ledamöter och bland

dem två representanter för fångvården velat tilldela ifrågavarande befattningshafvare

de af motionären föreslagna benämningarna. Utskottet

tillåter sig i anledning däraf erinra, hurusom nämnda reservanter i anslutning

till fångvårdsstyrelsens af kommittén i hufvudsak delade uppfattning,

att de militära titlarna inom fångvården borde utbytas mot andra

benämningar, ansett, att den af kommittén bibehållna titeln förste vaktkonstapel

borde utbytas mot annan enligt deras uppfattning lämpligare

och befattningens art närmare motsvarande benämning. Titeln förste

vaktkonstapel syntes enligt reservanternas mening nära erinra om förste

konstapel vid artilleriregementena, utan att likväl dessa artillerikonstaplars

tjänstegrad kunde fullt likställas med den, som intoges af de i kommitténs

förslag såsom första vaktkonstaplar upptagna befattningshafvande.

De sistnämnda intoge i själfva verket en ställning, som vore

närmast jämförlig med sergeanternas vid regementena eller öfverkonstaplarnas

vid poliskårerna. De hade också hittills vid de centrala

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

25

fångvårdsanstalterna burit titeln underofficerare oeli allmänt benämnts

sergeanter. Med hänsyn till såväl disciplinen inom fängelserna som

andra förhållanden inom fångvårdsstaten syntes det icke sakna en viss

betydelse, att personer i den tjänsteställning, hvarom nu vore fråga,

bure en titel, hvilken så nära som möjligt motsvarade deras tjänstebefattning.

I alla händelser borde knappast giltigt skäl hafva förelegat

att tilldela en del af ifrågavarande tjänstinnehafvare en lägre titel än

den de för sina befattningar förut innehaft.

De af reservanterna sålunda anförda skäl har utskottet funnit

förtjäna ett visst afseende. Och då härtill kommer, att bevakningspersonalen,

enligt hvad utskottet erfarit, själf åstundar de af reservanterna

och motionären ifrågasatta titelförändringarna samt någon olägenhet

näppeligen torde vara att befara, därest ordet konstapel icke ingår såsom

beståndsdel i titlarna för de båda högre graderna af den manliga bevakningspersonalen,

har utskottet funnit sig böra biträda herr Kristenssons

hemställan, att de af Kungl. Maj:t föreslagna benämningarna första

vaktkonstapel och öfverkonstapel måtte utbytas mot öfverkonstapel och

uppsyningsman.

Då hänsyn sålunda tagits till den manliga bevakningspersonalens

genom motionär framförda önskningar i benämningsfrågan, synes liknande

tillmötesgående böra visas gent emot den kvinnliga bevakningspersonalen,

hvadan utskottet, i anslutning till hvad fångvårdsstyrelsen

i detta hänseende anfört, ansett, att i aflöningsstaten benämningarna

första vaktfri! och vaktfri! böra användas i stället för vaktfri! och vaktkvinna.

I fråga om kompetensfordringarna för befattningshafvarna vid fångvårdsanstalterna

har Kungl. Magt för nedannämnda tjänstemän af högre

grad föreslagit följande fordringar, nämligen för direktörer, kamrerare

och assistenter — med undantag af jordbruksassistenten vid Svartsjö —

att de skola hafva aflagt godkänd afgångsexamen från högre allmänt läroverk,

krigsskola eller tekniskt läroverk eller annan därmed jämförlig

examen, samt för skollärare, att de skola hafva aflagt förstberörda examen.

Gentemot hvad Kungl. Magt sålunda föreslagit har herr Kristensson

uti sin ofvan omförmälda motion hemställt, att berörda examina icke

måtte uppställas såsom kompetensvillkor för nu nämnda befattningshafvare.

livad då först beträffar direktörerna, kamrerarna och assistenterna,

har visserligen föreskrift om sådan kompetens, som den af Kungl. Maj:t

Bill. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 4

Kompetens
fordringar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

föreslagna hittills saknats, och har äfven förekommit, att personer, som ej

aflagt någon af förberörda examina, vunnit befordran till befattning af

nämnda art. I allmänhet hafva dock befattningarna besatts med personer,

som ägt denna kompetens. Att nu frångå denna praxis genom att

alls icke uppställa några kompetensfordringar eller föreskrifva lägre sådana

synes därföre utskottet mindre väl betänkt. Befattningarna äro nämligen

af den maktpåliggande art och kräfva, särskild! hvad direktörstjänsterna

beträffar, i många afseenden så stor förmåga af urskillning

och så stora insikter, att staten bör kunna uppställa de af Kungl.

Maj:t föreslagna kompetensfordringarna såsom villkor för befordran till

dessa poster.

Hvad åter angår skollärarbefattningarna, hafva dessa i början af

deras införande inom fångvården besatts med personer som aflagt endast

folkskollärarexamen. Sedermera hafva dock befattningarna så godt

som uteslutande innehafts af personer, hvilka aflagt minst mogenhetsexamen.

Ja, det har i icke så få fall händt, att lärarplatserna uppehållits

med akademiskt bildade män. Denna anordning har också,

enligt hvad fångvårdssällskapet och fångvårdsstyrelsen framhållit, visat

sig vara till stor båtnad och särdeles välgörande, då därigenom icke

blott erfarenhet i fångbehandling kommit fångvården till godo utan

jämväl icke sällan tjänstemän med högre bildning'' tillförts fångvården,

i det att nyssnämnda personer, efter att någon tid hafva innehaft lärarbefattning,

sedermera kunnat med fördel befordras till andra befattningar

inom fångvården. I öfverensstämmelse med hvad utskottet här

ofvan uttalat angående kompetensen för direktörerna, kamrerarna och

assistenterna, anser utskottet därföre, att den af Kungl. Maj:t föreslagna

kompetensen för skollärarna bör bibehållas.

Då erfarenheten emellertid visat, att — om ock undantagsvis —

personer, utan att uppfylla någon af nu nämnda formella kompetensvillkor,

på ett tillfredsställande sätt kunnat sköta ifrågavarande befattningar,

har utskottet ansett lämpligt, att undantag från de af Kungl.

Maj:t föreslagna kompetensfordringarna må kunna medgifvas för visst

fall, exempelvis då särskilda förhållanden eller beaktansvärda förutsättningar

i öfrigt göra, att eu person bör komma i åtanke vid tillsättandet

al någon af befattningarna i fråga; och förutsätter utskottet, att denna

uppfattning kommer att beaktas af Kungl. Maj:t vid utfärdandet af de

instruktioner, där kompetensföreskrifterna skola införas.

Ofvan intagna öfvergångs- och förslagsstater hafva icke gifvit

anledning till anmärkning, och har utskottet velat erinra om, att de å

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

27

dem upptagna utgifter utgå från det i nästföljande punkt upptagna

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Bland de af Kungl. Maj:t föreslagna villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de nya aflöningarna å fångvårdsstaten förekommer, »att

innehafvare af ordinarie befattning vid fångvårdsstaten äger att i fråga

om rätt till aflöningsförhöjning räkna sig till godo tid, hvarunder han

innehaft motsvarande eller jämförlig befattning vid statens uppfostringsanstalt

å Bona».

Då denna bestämmelse är föranledd af Kungl. Maj:ts förslag om

fastställande af aflöningsstat för nämnda uppfostringsanstalt, men utskottet,

enligt hvad i punkt 17 här nedan meddelas, hemställer om

afslag å detta förslag, har utskottet, under förutsättning af Riksdagens

bifall till utskottets berörda hemställan, ansett sig böra utesluta anförda

punkt ur ifrågavarande villkor och bestämmelser.

Hvad i öfriga här ofvan ej vidrörda delar Kungl. Maj:t föreslagit

har utskottet ej funnit gifva anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och herr Kristenssons ofvan

omförmälda motion, må

a) godkänna följande ordinarie stat och öfvergångsstat

för fångvårdsstaten att tillämpas från och

med år 1911:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Ordinarie stat.

Kronor.

Tjänst-

Lön eller

görings-

! Tjänstemän af högre grad.

motsva-

rande.

penningar

eller mot-

Summa.

1

svarande.

Centralfängelset å Långholmen:

1 direktör ..............................

3,000

2,000

5,000

| Efter 5 år kan lönen höjas

j med 500 kronor och

1 kamrerare ...........................

2,700

1,300

4,000

( efter 10 år med ytter- j ligare 500 kronor.

1 förste pastor, arfvode......

2,700

1,300

4,000

| Efter 5 år kan den del af

! arfvodet, som motsva-

1 andre pastor, arfvode......

2,300

1,200

3,500

j rar lön, höjas med 500

» kronor.

1 assistent..............................

1,900

1,100

3,000

1 assistent .............................

1 assistent och arbetsföre-

1,900

1,100

1,100

3,000

Efter 5 år kan lönen höjas

med 400 kronor och

efter 10 år med ytter- ligare 400 kronor.

ståndare ..............................

1,900

3,000

1 Efter 5 år kan den del af

1 skollärare, arfvode............

1,200

900

2,100

arfvodet. som motsvarar

\ lön, höjas med 200 kro- nor och efter 10 år med

11 skollärare, arfvode............

1,200

900

2,100

1 ytterligare 200 kronor.

Centralfängelset i Härianda:

■

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 direktör ..............................

3,000

1,500

4,500

I med 500 kronor och

\ efter 10 år med ytter-

ligare 500 kronor.

Efter 5 år kan den del

1 pastor, arfvode..................

2,100

1,150

3,250

| af arfvodet, som mot- | svarar lön, höjas med

| 500 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 assistent............................

1,600

1,000

2,600

J med 400 kronor och

efter 10 år med ytter- it ligare 400 kronor.

("Efter 5 år kan den del af

arfvodet, som motsvarar

1 skollärare, arfvode............

1,200

900

2,100

lön, höjas med 200 kro-

''

nor och efter 10 år med

ytterligare 200 kronor.

Centralfängelset i Härnösand:

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 direktör ..............................

3,000

1,500

4,500

1 med 500 kronor och

j efter 10 år med ytter-

Trpt

—

—

46,650

| ligare 500 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

29

Kronor.

Lön eller

motsvarande.

1 pastor, arfvode

1 assistent ............

Trpt

Tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö:

1 direktör ........................

1 kamrerare .....................

1 pastor, arfvode

1 assistent ..............................

1 assistent (vid jordbruket)

1 skollärare, arfvode...........

Tvångsarbetsanstalten i

Karlskrona:

1 direktör ........................

1 kamrerare .....................

1 pastor *), arfvode............

1 assistent och arbetsföreståndare

...........................

Trpt

Tjänstgöringspenningar

eller motsvarande.

2,100

1,600

3,000

2,700

2,300

1,900

1,200

1,200

2,700

2,300

2,300

1,200

Summa.

1,150

1,000

2,000

1,300

1,200

1,100

900

900

1,300

1,200

1,200

900

Efter 5 årikan den del af

46,650!

3 2501 arfvodet, sommotsvarar

1 |1 lön, höjas med 500 kr.

i )

j (Efter 5 år kan lönen höjas

2 600'' me(i 400 kronor och

I

efter 10 år med ytterligare

400 kronor.

5 000 lE£ter ® år kan lönen höjas

5 1V med 500 kronor och

4,00Oj efter 10 år med ytter|

ligare 500 kronor.

JEfter 5 år kan den del af

arfvodet, som motsvarar]

3,000

2,100

2,100

4,000

3,500

3,500

2,100

85,300

lön, höjas

kronor.

med 500

Efter 5 år kan lönen höjas

med 400 kronor och

efter 10 år med ytterligare

400 kronor.

Efter 5 år kan den del af

arfvodet, sommotsvarar

lön, höjas med 200 kronor

och efter 10 år med

- ytterligare 200 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Efter 5 år kan den del af

arfvodet, sommotsvarar

lön, höjas med 500

kronor.

(■Efter 5 år kan lönen höjas

) med 400 kronor och

| efter 10 år med ytter''

ligare 400 kronor.

*) Skall utan särskild ersättning jämväl bestrida de prästerliga göromålen vid straffängelset

i Karlskrona.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

jr

Krono

r.

Tjänst-

Lön eller

görings-

motsva-

penningar

Summa.

rande.

eller mot- svarande.

Trpt

—

—

85,300

Tvång sarbetsanstalten i

Norrköping:

Efter 5 år kan lönen höjas

1 direktör................................

2,700

1,300

4,000

3,500

med 500 kronor och

1 kamrerare ..........................

2,300

1,200

i efter 10 år med ytter- ligare 500 kronor.

(Efter 5 år kan den del af

1 pastor, arfvode.................

2,100

1,150

3,250

1 arfvodet, som motsvarar

i lön, höjas med 500

kronor.

(Efter 5 åT kan lönen höjas

1 assistent ............................

1,200

900

2,100

) med 400 kronor och

i efter 10 år med ytter- ligare 400 kronor.

Tvångsarbetsanstalten i

Landskrona:

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 direktör ..............................

2,700

1,300

4,000

| med 500 kronor och

) efter 10 år med ytter- ligare 500 kronor.

/Efter 5 år kan lönen höjas

1 assistent ..............................

med 400 kronor och

1,200

900

2,100

'' efter 10 år med ytter-

ligare 400 kronor.

predikantarfvode ..................

Straffängelset i Stockholm:

1,500

(

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 direktör ..............................

2,700

1,300

4,000

med 500 kronor och

, efter 10 år med ytter- ! ligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

1 assistent ..............................

1,200

900

2,100

( med 400 kronor och

■! efter 10 år med ytter- ligare 400 kronor.

/Efter 5 år kan den del af

1 skollärarinna, arfvode......

1,000

500

1,500

arfvodet, som motsvarar

lön, höjas med 150 kro-

nor och efter 10 år med

predikantarfvode .................

—

—

1,500

ytterligare 150 kronor.

Trpt

—

—

114,850

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

31

Kronor.

Tjänst-

Lön eller

görings-

motsva-

penningar

Summa.

rande.

eller mot- svarande.

Trpt

—

—

114,850

Straffängelserna i Linköping,

Jönköping, Växjö, Kalmar, Kri-

stianstad, Vänersborg, Marie-

stad, Örebro och Gäfte:

1 direktör ..............................

2,700

1,300

4,000

1 Efter 5 år kan lönen

j höjas med 500 kronor

8 direktörer ...........................

21,600

10,400

32,000

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

1 assistent..............................

1,200

900

2,100

1 Efter 5 år kan lönen

t höjas med 400 kronor

8 assistenter .........................

9,600

7,200

16,800

och efter 10 år med

ytterligare 400 kronor.

predikantarfvode.....................

—

—

1,500

8 predikantarfvoden ............

—

—

12,000

Straffängelset i Karlskrona:

(Efter 5 år kan lönen

1 direktör ..............................

2,700

1,300

4,000

1 höjas med 500 kronor

j och efter 10 år med

l ytterligare 500 kronor.

("Efter 5 år kan lönen»

1 assistent .............................

1,200

900

2,100

j höjas med 400 kronor

i och efter 10 år med

1 ytterligare 400 kronor.

Straffängelserna i Uppsala,

Karlstad, Västerås och Falun:

1 direktör ..............................

2,700

1,300

4,000

i Efter 5 år kan lönen

I höjas med 500 kronor

3 direktörer ..........................

8,100

3,900

12,000

[ och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

predikantarfvode ..................

—

—

1,200

3 predikantarfvoden ............

Kronoliäktena i Nyköping, Väs- tervik, Visby, Ystad, Halmstad,

3,600

Sundsvall, Östersund, Umeå

och TmlpÅ •

Efter 5 år kan lönen

[ höjas] med 200 kronor

1 föreståndare........................

1,600

1,000

2,600

8 föreståndare........................

12,800

8,000

20,800

1 och efter 10.i år med

J ytterligare 200 kronor.

Trpt

—

—

233,550

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Krono

r.

Tjänst-

Lön eller

görings-

motsva-

penningar

Summa.

rande.

eller mot- svarande.

Trpt

—

—

233,550

Kronohäktena i Norrtälje,

Karlshamn, Varberg, Uddevalla,

Hudiksvall och Haparanda:

1 föreståndare........................

1,200

900

2,100

(Efter 5 år kan lönen

t höjas med 200 kronor

5 föreståndare.......................

0,000

4,500

10,500

j och efter 10 år med

J ytterligare 200 kronor.

Tjänstemän af lägre grad

{bevakning sper sonat).

1 uppsyningsman..................

800

700

1,500

13 uppsyningsman...............

10,400

9,100

19,500

1 öfverkonstapel ..................

700

600

1,300

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kronor

SO öfverkonstaplar..............

35,000

30,000

65,000

1 vaktkonstapel.....................

408 vaktkonstaplar (däraf

600

500

1,100

och efter 10 år med

ytterligare 100 kronor.

20 jämväl jordbruksför-

män) ...................................

244,800

204,000

448,800

1 första vaktfru ..................

500

450

950

5 första vaktfruar ...............

1 vaktfru ..............................

2,500

450

2,250

350

4,750

800

Efter 5 år kan lönen

} höjas med 75 kronor

och efter 10 år med

ytterligare 75 kronor.

49 vaktfruar ........................

22,050

17,150

39,200

(Efter 5 år kan lönen

1 kokerska..............................

300

200

500

i höjas med 50 kronor

13 kokerskor ......................

3,900

2,600

6,500

1 och efter 10 år med

! ytterligare 50 kronor.!

Summa

—

—

836,050

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

33

Öfvergångsstat.

K r o

n o r.

■

Lön

eller ;

motsva- rande. |

Arf-

vode.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

eller

motsva-

rande.

|

Skrif-1

vare-i

arf- |

vode. i

Sär- 1

skridt [

[önetill- l&gg-

Summa.

Centralfängelset i Malmö:

1 direktör ....................

1

''

3,500

j

500

1

4,000

(Efter 5 år kan lönen)

1 höjas med S00 kronor;

i och efter 10 år med!

1 kamrerare...............

il bevakningsbefälhaf- vare ..........................

1,500

2,000

500

_

450

1,200

3,150

2,500

( ytterligare 500 kronor. |

1 Efter 5 år kan lönen;

( höjas med 300 kronor

i och efter 10 år med!

| ytterligare 200kronor.j

j Länsfängelset i Malmö:

jl direktör ....................

2,700

1,300

4,000

j Efter 5 år kan lönenj

| höjas med 500 kronor''

) och efter 10 år medi

1 predikant, tillika pa- stor vid nuvarande

centralfängelset, arf- ! vode ..........................

2,100

1,150

3,250

ytterligare 500 kronor.

| Efter 5 år kan den del)

af arfvodet, som mot-;

] svarar lön, höjas med

500 kronor.

!Kronohäktet i Eskilstuna.

1 bevakningsbefälhaf- i vare ..........................

1,200

600

—

—

1,800

(Efter 5 år kan lönen

| höjas med 150 kronor

j och efter 10 år med

i ytterligare 150 kronor.

1 predikant .................

Kronohäktet i Norrköping

1 direktör ...................

1 1,600

600

1

i __

—.

600

300

600

2,500

) (Efter 5 år kan lönen

höjas med 250 kronor

! och efter 10 år med

) S ytterligare 250 kronor

Kronohäktet i Pajala:

1 direktör ..................

1,300

1

600

—

!

1,900

1 (Efter 5 år kan lönen

i | höjas med 150 kronor

It och efter 10 år med

|| ytterligare 150 kronor.

1 predikant .................

| _

1 400) —

—

—

40C

j

Summa) —

_ _

—

) — 24, L00

Bill, till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 2 Raft.

''o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

b) godkänna följande villkor ocli bestämmelser

för åtnjutande af de enligt den nya staten med ordinarie

befattning vid fångvårdsstaten förenade aflöningsförmåner:
att

ordinarie tjänsteman vid fångvårdsstaten skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid möjligen

inträdande förändrad organisation af fångvårdsstaten

eller särskilda delar däraf eller i följd af kronans

ombesörjande af arbetsdriften vid fångvårdsanstalterna

eller eljest af olika anledningar kan varda stadgad;

att ordinarie tjänsteman vid fångvårdsstaten jämväl

skall vara skyldig att, med bibehållande af den

tjänstegrad och den aflöning han innehar, låta sig förflyttas

till annan fångvårdsanstalt; ägande han emellertid,

därest förflyttningen sker utan hans egen ansökning

eller uttryckta önskan, åtnjuta ersättning för

flyttningskostnad;

att med ordinarie befattning vid fångvårdsstaten

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid fångvårdsstaten

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej

fångvårdsstyrelsen på därom gjord framställning och

efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen

vid fångvårdsstaten, finner uppdraget eller

befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas

;

att kvinnlig befallningshafvande, som ingår

äktenskap, skall vara skyldig afgå från tjänsten, om

fångvårdsstyrelsen finner det nödigt;

att vid kronohäkte vaktfru skall efter fångvårdsstyrelsens

bestämmande vara skyldig utan särskild

ersättning bestrida jämväl kokerskegöromål;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

35

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, tjänsteman verkligen tjänstgjort eller åtnjutit

semester eller annan kostnadsfri ledighet, men

för tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, skola

utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen eller i de fall,

där aflöningen utgöres al arfvode, den del däraf, som

icke anses såsom tjänstgöringspenningar, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

lian förpliktas att under ledigheten utöfver sina

tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller

årfvodet, som erfordras för befattningens uppehållande

eller eljest pröfvas skäligt;

att, därest tjänsteman i följd al kroppsskada, ådragen

under tj änsteutö Aning, blifvit tills vidare oförmögen

till tjänstgöring, aflöningen å stat må, såsom

undantag från hvad ofvan är stadgadt, kunna, efter

fångvårdsstyrelsens bepröfvande, oafkortad utgå till

honom under högst sex månader; ankommande på

pröfning af Kung! Maj:t, till huru stor del aflöning

kan böra utgå till den skadade efter omförmälda tid

af sex månader;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid,

hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder afstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans

aflöning, som icke af fångvårdsstyrelsen pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under

tiden innehållas, såvida ej fångvårdsstyrelsen finner

skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras

för beredande af semester eller annan kostnadsfri

ledighet, innehafvare af lägre tjänst skall vara skyldig

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

att, om han förordnas till högre befattning'' vid fångvårdsstaten,

densamma, mot åtnjutande af de för befattningen

anslagna tjänstgö ringspenningar eller däremot

svarande belopp, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

att beträffande förhöjning af aflöningen efter

viss tids fortsatt innehafvande af tjänst i samma

lönegrad tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor, att tjänstemannen

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af

förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester eller

annan kostnadsfri ledighet, och för andra förhöjningen,

om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma

villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda förhöjningar angår, att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd;

att löntagare därvid bör tillgodoräknas tid, som

före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till befattningen, vare sig på

grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af

förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållanden

m. m. vid fångvårdsstaten;

att direktör eller kamrerare vid fångvårdsanstalt

äfven må för tillgodonjutande af aflöningsförhöjning

räkna sig till godo tid, hvarunder han varit ordinarie

tjänsteman i första lönegraden hos fångvårdsstyrelsen,

dock under de villkor i ofrigt, som gälla för

åtnjutande af fastställda aflöningsförmåner för nämnda

styrelse;

att, därest ordinarie fånggevaldiger transporterats

till vaktkonstapel vid fångvårdsanstalt, han äger att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

37

i fråga om rätt till ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, lian varit ordinarie fånggevaldiger;

att, därest ordinarie tjänsteman, som befordras

till annan befattning vid fångvårdsstaten än den lian

dittills innehaft, redan intjänat högre aflöning än begynn

elseaflöningen för den befattning, till hvilken han

befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras det

eller de ålderstillägg i den sistnämnda befattningen,

som måste tilläggas honom för att hans aflöning i

densamma icke skall blifva lägre än den aflöning,

han senast åtnjöt före befordringen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af aflöningsförhöjning, redan uppnått

den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom

till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester må årligen, då sådant kan ske utan

hinder för göromålens behöriga gång, utan afdrag å

aflöningsförmånerna åtnjutas å tider, som fångvårdsstyrelsen

bestämmer, af en hvar direktör, kamrerare,

pastor, assistent, skollärare och skollärarinna under

en månad samt af föreståndare vid kronohäkte och

tjänsteman af lägre grad enhvar under femton dagar;

att därjämte föreståndare vid kronohäkte och

tjänsteman af lägre grad må vid tjänstledighet för

sjukdom under loppet af ett och samma kalenderåråtnjuta

full aflöning under högst trettio dagar;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd

eller kontroll å uppbörd, är pliktig att begagna sig

af semester å tid af året, som bestämmes af fångvårdsstyrelsen

;

att samtliga ordinarie tjänstemän vid fångvårdsstaten

må åtnjuta fri bostad jämte nödigt bränsle eller

ock ersättning därför;

att beloppet af hyresersättning och vedanslagskall

bestämmas efter de i orten gällande hyror och

pris å ved, dock med iakttagande, hvad tjänstemännen

af lägre grad angår, att hyresersättnings årliga belopp

endast då särskilda förhållanden därtill föranleda må

öfverstiga 250 kronor, och att vedanslag må utgå för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

inköp af högst 8 kubikmeter björkved och 7 kubikmeter

barrved;

att hyresersättning och vedanslag skola utgå i

enahanda ordning som lön;

att beklädnadsersättning med 100 kronor för

år må till enhvar tjänsteman, tillhörande den manliga

bevakningspersonalen, utbetalas i öfverensstämmelse

med hvad som gäller beträffande tjänstgöringspenningar

eller ersättning för sådana vid vikariat;

att kostnadsfri läkarevård jämte medikamenter,

enligt de närmare bestämmelser Kung!. Maj:t meddelar,

lämnas åt tjänstemän af lägre grad men ej åt

deras familjer;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen

eller, där aflöningen utgöres af arfvode, den del däraf,

som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

äfvensom, i förekommande fall, hyresersättning och

vedanslag utgå till månadens slut;

att, då tjänsteman, som åtnjuter fri bostad, aflider,

fångvårdsstyrelsen må, efter pröfning af förekommande

omständigheter, medgifva hans änka eller

efterlefvande familj att för afflyttning'' från bostaden

njuta lämplig fardag;

att, därest tjänsteman aflider i följd af olyckshändelse,

timad under tjänsteutöfning, ett belopp, motsvarande

den aflidnes aflöning för en månad, må såsom

begrafningshjälp tilldelas hans dödsbo;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla

hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya aflöningsstatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare

åt befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till

befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya afiöningsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kung!. Maj:ts

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

89

c) förklara,

att nyssberörda villkor och bestämmelser skola

gälla jämväl för åtnjutande af de för direktören vid

nuvarande länsfängelset i Malmö samt den prästerlige

tjänstemannen vid central- och länsfängelserna därstädes

i öfvergångsstaten upptagna aflöningsförmåner;
att

eu hvar, som med eller efter ingången af år

1911 tillträder i den ordinarie staten upptagen befattning

eller någon af nämnda befattningar vid fängelserna

i Malmö, skall vara pliktig att underkasta sig samma

villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehafvare af sagda befattningar,

hvilka icke före den 1 november 1910 anmäla,

att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten

samt nämnda villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranledes af

bestämmelserna i förenämnda lag angående civila tjänstemäns

rätt till pension, vid den rätt till pension, som

dittills tillkommit dem;

d) medgifva,

att nuvarande direktören vid kronohäktet å Långholmen

må, så länge han där kvarstår, uppbära ett personligt

aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan

aflöningen enligt den nya staten för assistenttjänst

vid centralfängelset å Långholmen och den aflöning,

som enligt nu gällande stat tillkommer direktören vid

kronohäktet därstädes;

att nuvarande bevakningsbefälhafvaren vid tvångsarbetsanstalten

i Karlskrona må, därest han vid nya

statens trädande i kraft kvarstår i befattningen, erhålla

personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan

aflöningen enligt den nya staten för assistenttjänst

vid anstalten och den aflöning, som enligt nu gällande

stat tillkommer bevakningsbefälhafvaren;

att nuvarande kamreraren vid tvångsarbetsanstalten

i Landskrona må uppbära personligt aflönings
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

tillägg, motsvarande skillnaden mellan aflöningen enligt

nya staten för assistenttjänst vid anstalten och den

aflöning, som enligt nu gällande stat tillkommer

kamreraren;

att nuvarande predikanten vid tvångsarbetsanstalten

i Landskrona må, så länge lian med sina göromål

i fångvårdens tjänst ej förenar annan aflönad syssla,

tills vidare, utöfver arfvodet enligt nya staten för

predikantbefattningen vid anstalten med tillhörande

kronohäkte, uppbära personligt aflöningstilläg''g af 1,200

kronor;

att nuvarande direktören vid kronohäktet i Hudiksvall

må uppbära personligt aflöningstillägg, motsvarande

skillnaden mellan föreståndarens aflöning enligt

den nu gällande och enligt nya staten;

att nämnda direktör vid kronohäktet å Långholmen,

bevakningsbefälhafvare vid tvångsarbetsanstalten

i Karlskrona, kamrerare vid tvångsarbetsanstalten

i Landskrona och direktör vid kronohäktet i Hudiksvall

äfvensom nuvarande bevakningsbefälhafvaren vid

tvångsarbetsanstalten i Norrköping samt nuvarande

direktörerna vid länsfängelserna i Östersund och

Luleå må, därest de i öfrigt vilja ingå på den nya

staten, bibehållas vid rätt att komma i åtnjutande af

pensionsbelopp i enlighet med nu gällande bestämmelser;
att

aflöningstillägg enligt den grund, som af departementschefen

angifvits må från förslagsanslaget till

fångars vård och underhåll utgå till tjänsteman af lägre

grad, som i anledning af den föreslagna omorganisationen

af fängelseväsendet erhåller befattning, med hvilken

är förenad lägre aflöning än den, han förut åtnjutit,

äfvensom att, därest pension, hvartill han å sin förra

befattning ägt rätt, uppgår till högre belopp än den

pension, som å den nya befattningen skulle tillkomma

honom, han må bibehållas vid innehafvande pensionsrätt;

att, så länge ordinarie fånggevaldiger, som ej

transporterats till vaktkonstapel, kvarstår i tjänst, den

aflöning, som tillkom sådan gevaldiger enligt den år 1902

fastställda aflöningsstat för de betjänte vid fångvårds
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

41

anstalterna, hvilkas aflöning utgick af bestämda anslaget

till fångars vård och underhåll, må till honom utgå

af de i den nya staten uppförda vaktkonstapelslönemedel;
att

i särskilda undantagsfall Kungl. Maj:t må,

efter framställning af fångvårdsstyrelsen, tilldela tjänsteman

af lägre grad vid fångvårdsstaten gratifikation;

samt

att den, som på förordnande förvaltar vakant

tjänst vid fångvårdsstaten, må under tiden åtnjuta de

med tjänsten förenade aflöningsfönnåner; äfvensom

e) till beredande af medel för de aflöningsbelopp,

som upptagits i den ordinarie staten för fångvårdsstaten,

höja det i riksstaten uppförda bestämda anslaget

till fångars vård och underhåll, nu uppgående till

758,900 kronor, med 77,150 kronor till 836,050

kronor.

Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

4:o) Vidare har Kungl. Maj: t under punkt 4 af andra hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till fångars vård och

underhåll från dess nuvarande belopp 1,288,000 kronor till 1,375,000

kronor, eller således med 87,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 178—185 i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1910.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot, att förevarande

anslag höjes till det af Kungl. Maj:t äskade beloppet, har emellertid

funnit sig i detta sammanhang böra påpeka, hurusom anslaget belastas

med utgifter, Indika, enligt utskottets förmenande, rätteligen icke böra

drabba detsamma.

Såsom af utredningen i ärendet framgår, bestridas, bland annat,

utgifterna för arbetsdriften vid fängelserna med detta anslag. Dessa

utgifter förorsakas till icke obetydlig del af det arbete, som fångvården

utför åt andra statsförvaltningar genom tillverkning af för statsförvaltningarna

erforderliga persedlar. För arbetet erhåller fångvården dock

Bih. till Bilcsd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 6

Förslagsanslaget

till

fångars värd

och underhåll.

[4-]

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Vard och

underhäll af

straffäng elser

och kr onohäkten.

[5.]

ingen annan ersättning än för arbetsmaterialierna men får däremot

vidkännas utgifter för arbetspremier till fångarna och aflöningar åt ett

växande antal yrkesundervisare samt för arbetsverktyg m. m.

Då ifrågavarande utgifter uppgå till rätt afsevärda belopp, har det

synts utskottet skäligt, att vederbörande statsförvaltningar själfva må

vidkännas lämplig andel i samtliga kostnaderna för de persedlar, som

vid fångvårdsanstalterna för deras räkning tillverkas. I det outredda

skick saken för närvarande befinner sig, har utskottet likväl icke ansett

sig kunna framlägga något särskilt förslag utan endast velat fästa

Riksdagens uppmärksamhet å förhållandet.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till fångars

vård och underhåll från dess nuvarande belopp 1,288,000

kronor till 1,375,000 kronor, eller således med 87,000

kronor.

Vård och underhåll af straffängelser och kronohäkfen.

5:o) Under punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i

riksstaten för år 1911 uppföra reservationsanslaget till »vård och underhåll

af läns- och kronohäktem) under förändrad benämning: »vård och

underhåll af straffängelser och kronohäkten».

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 185 i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1910.

Enär de nuvarande länscellfängelserna eller de så kallade länsfängelserna

i det af utskottet under punkt 3 här ofvan tillstyrkta förslaget

angående fängelseväsendets omorganisation upptagits under annan

benämning och till största delen återfinnas i gruppen straffängelser, får

utskottet under förutsättning, att nyssnämnda förslag vinner Riksdagens

bifall, hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1911 uppföra

reservationsanslaget till vård och underhåll af

läns- och kronohäkten under förändrad benämning:

»vård och underhåll af straffängelser och kronohäktem.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

43

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

6:o) Knngl. Maj:t liar under punkt 6 föreslagit Riksdagen att medgifva

sådan ändring af hvad som blifvit stadgadt angående ersättning

till den tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län, att från det

å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare,

vittnen och parter må från och med år 1911 till honom för rannsakningar

med häktade utgå dels ett årligt arfvode af 1,200 kronor, dels 75 kronor

för hvarje af honom för sådan rannsakning hållet urtima ting eller

extra sammanträde under lagtima ting, dels resekostnads- och traktamentsersättning

enligt tredje klassen i resereglemente!, dock med iakttagande

att dagtraktamente ej må beräknas för dygn, hvarunder förrättning

ägt rum, dels ock traktamente af 16 kronor för hvar och en

af de två expeditionsdagar, brottmålsdomaren äger beräkna för hvarje

af honom handlagdt mål.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 187—195 i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1910.

På grund af hvad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må medgifva sådan ändring af

hvad som blifvit stadgadt angående ersättning till den

tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län, att

från det å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ersättning åt domare, vittnen och parter må från

och med år 1911 till honom för rannsakningar med

häktade utgå dels ett årligt arfvode af 1,200 kronor,

dels 75 kronor för hvarje af honom lör sådan rannsakning

hållet urtima ting eller extra sammanträde

under lagtima ting, dels resekostnads- och traktamentsersättning

enligt tredje klassen i resereglemente!, dock

med iakttagande att dagtraktamente ej må beräknas

för dygn, hvarunder förrättning ägt rum, dels ock

traktamente af 16 kronor för hvar och en af de två

expeditionsdagar, brottmålsdomaren äger beräkna för

hvarje af honom handlagdt mål.

Ersättning

åt domare,

vittnen och

parter.

[6.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

[7.] •

Provisorisk

lönereglering

för departementet.

[8.]

Öfriga ordinarie anslag.

7:°) Beträffande öfriga • ordinarie anslag, som för innevarande år

finnas uppförda under andra hufvudtiteln, har Kungl. Maj:t icke föreslagit

annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. för jämnande af hufvudtitelns slutsumma måtte

höjas med 14 kronor, eller från 111,940 kronor till 111,954 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under andra

hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit särskildt omförmälda,

må för år 1911 fastställas till samma belopp

som*uti innevarande års riksstat, dock att i anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. må få

göras ;, den jämkning, som för jämnande af hufvudtitelns

slutsumma kan blifva erforderlig.

Extra anslag.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till andra

hufvudtiteln, gjorda framställningar får utskottet afgifva följande yttranden

och förslag:.

O

Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

8ro) Kungl. Maj:t har under punkt 8 af andra hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshafvande

i justitiedepartementet, i enlighet med de af departementschefen tillstyrkta

grunder och på de af honom förordade villkor, å extra stat

för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af 5,245 kronor, hvaraf högst

100 kronor må användas till höjning af vikariatsersättning under semester.

Beträffande denna framställning har utskottet afgifvit särskildt

yttrande och Riksdagen fattat beslut, hvilket utskottet här endast skolat

anteckna.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

45

Andre ledamot å departementets afdelning för lagärenden.

9:o) Under punkt 9 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets

afdelning för lagärenden å extra stat för år 1911 anvisa

ett belopp af 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 214—217 i statsrådsprotokollet.

För aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets afdelning

för lagärenden har Riksdagen för hvartdera af åren 1909 och 1910

å extra stat anvisat ett belopp af 7,500 kronor. Då byråchefen för

lagärenden, med hvilken den andre ledamoten hittills i lönehänseende

jämställts, under punkt 1 här ofvan föreslagits till erhållande af en till

9,000 kronor förhöjd aflöning'', torde äfven andre ledamoten böra komma

i åtnjutande af någon löneförhöjning. Andre ledamoten å afdelningen

för lagärenden synes emellertid icke böra i aflöningshänseende fullständigt

jämställas med byråchefen för samma afdelning, utan har

utskottet i likhet med departementschefen ansett honom i sådant hänseende

närmast böra jämföras med tjänstemän af tredje lönegraden i de

nyreglerade verken.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, för aflönande af en andre

ledamot å justitiedepartementets afdelning för lagärenden

å extra stat för år 1911 anvisa ett belopp

af 8,000 kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses motsvara

tj änstgöringspenningar.

Extra föredragande.

10:o) Kungl. Maj:t har under punkt 10 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet

å extra stat för år 1911 bevilja ett belopp af 3,000 kronor.

Angående utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa

till statsrådsprotokollet, sid. 217—220.

Andre ledamot

a justitiedepartementets

afdelning för

lagärenden.

[9.]

Utskottets

yttrande.

Extra föredragande

inom

justitiedepartementet.

[10.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Straffregistret.

[11.]

Lag
beredningen.

[12.]

Nedre justitierevisionen.

[13.]

På af departementschefen angifna skäl, mot hvilka utskottet icke

haft något att erinra, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till arfvode åt eu extra föredragande

inom justitiedepartementet å extra stat för

år 1911 bevilja ett belopp af 3,000 kronor.

Straffregistret.

ll:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts uti punkt 11

af denna hufvud titel gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett

under de senare åren, för bestridande af de utaf

tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader

för amanuenser, renskrifning m. m. vid justitiedepartementets

afdelning af Kungl. Maj:ts kansli å

extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Lagberedningen.

12:o) Under punkt 12 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

för fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet å extra stat

för år 1911 anvisa ett belopp af 50,000 kronor.

Angående utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till statsrådsprotokollet, sid. 221—227.

På de af departementschefen i ämnet anförda skäl, mot hvilka

utskottet icke haft något att erinra, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för fortsatt uppehållande af

lagberedningens verksamhet å extra stat för år 1911

anvisa ett belopp af 50,000 kronor.

Nedre justitierevisionen.

13:o) Under punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

i afvaktan på proposition, innefattande definitiv framställning angående

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

47

de för nedre justitierevisionen erforderliga anslag å extra stat för år

1911, för desamma beräkna ett belopp af 90,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet härigenom skolat för

Riksdagen

anmäla.

Extra division i Svea hofrätt.

14:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 14 föreslagit Riksdagen

att för fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 september

1910 af eu extra division i Svea hofrätt för behandling af instämda och

vädjade mål å extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 32,900 kronor,

med rätt för Kungl. Magt att under år 1910 förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna hvad af nämnda belopp belöper på tiden från och

med den 1 september till årets slut.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 231—235 i statsrådsprotokollet.

Den extra division i Svea hofrätt, hvilken trädde i verksamhet

den 1 september 1904, handlägger uteslutande vädjade och till hofrätten

instämda mål. Balansen af sådana mål var vid 1907 års utgång 1,168.

Då under år 1908 inkommo till hofrätten 1,528 instämda och vädjade

mål samt under samma år afgjordes 1,511 dylika mål, ökades alltså

balansen under året till 1,185 mål. Antalet under år 1909 till hofrätten

inkomna mål af angifna art utgjorde 1,682. Häraf torde framgå, att

den extra divisionen fortfarande måste vara i verksamhet, om balansen

å ifrågavarande mål skall kunna nedbringas till den balans, som af

löneregleringskommittén ansetts vara den normala, eller omkring 500 mål.

Förlidet år har Riksdagen till uppehållande af den extra divisionens

verksamhet under ett år från den 1 september 1909 anvisat 32,700

kronor. Nämnda belopp föreslås för år 1911 höjdt till 32,900 kronor

att fördelas enligt af departementschefen uppgjordt förslag.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

hemställer alltså,

att Riksdagen må för fortsatt uppehållande under

ett år från och med den 1 september 1910 af en

Extra

division i

Svea hofrätt.

[14-]

Utskottets

yttrande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Krigsh of rätt en.

[15.]

Utskottets

yttrande.

extra division i Svea hofrätt för behandling af instämda

och vädjade mål å extra stat för år 1911 anvisa

ett belopp af 32,900 kronor, med rätt för Knngl.

Maj:t att under år 1910 förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna hvad af nämnda belopp belöper på

tiden från och med den 1 september till årets slut.

Krigshofrätten.

15:o) Under punkt 15 har Knngl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

å extra stat för år 1911 anvisa dels till arfvoden åt krigshofrättens

ordförande och militära ledamöter ett belopp af 3,250 kronor, dels ock

för beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vaktmästare

ett belopp af 300 kronor.

Angående utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa

till förevarande statsrådsprotokoll, sid. 235—237.

Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter

har Riksdagen för innevarande år anvisat 3,250 kronor.

Krigshofrättens vaktmästare har hittills erhållit eu lön af 600

kronor jämte fri bostad äfvensom 90 kronor i extra lönetillägg. De hos

centrala ämbetsverk anställda vaktmästare å gammal stat åtnjuta i allmänhet,

förutom extra lönetillägg, en aflöning af 800 kronor eller, om

de hafva fri bostad, 650 kronor med ett ålderstillägg å 100 kronor.

Anledningen till att krigshofrättens vaktmästare erhållit en lägre aflöning''

än vaktmästarne i de centrala ämbetsverken har varit den, att hans tid

icke tagits så mycket i anspråk som de senares. Då emellertid ifrågavarande

vaktmästares tid numera utnyttjas i samma grad som i de centrala

ämbetsverken, får utskottet, under förutsättning att extra lönetillägg

icke för nästkommande år må tillerkännas krigshofrättens vaktmästare,

tillstyrka, att den nu föreslagna tillfälliga löneförbättringen å 300 kronor

må för år 1911 utgå till denne vaktmästare.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1911 anvisa

a) till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och

militära ledamöter ett belopp af 3,250 kronor, samt

b) för beredande af tillfällig löneförbättring åt

krigshofrättens vaktmästare ett belopp af 300 kronor,

hvilket skall anses utgöra tjänstgöringspenningar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

49

Cellanordningar i vissa fängelser med afseende å fångar, som

lida af tuberkulos.

16:o) På grund af Kungl. Maj:ts under punkt 16 därom gjorda Cdianordninframställning

och under åberopande af hvad i det statsverkspropositionen fingeUeTmed

bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 14 afseende s

januari 1910 (sid. 237—238) blifvit i ärendet anfördt, får utskottet, iidaS°t’iub2- under erinran tillika, att länscellfängelserna i nedannämnda städer i det Mos.

af utskottet under punkt 3 här ofvan tillstyrkta förslaget angående [^-J

fängelseväsendets omorganisation upptagits under benämningen strafffängelse!'',

hemställa,

att Riksdagen må, för utförande vid straffängelserna

i Stockholm, Uppsala, Linköping, Jönköping,

Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Vänersborg,

Mariestad, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun och Gäfle

af cellanordningar med afseende å fångar, som lida af

tuberkulos, å extra stat för år 1911 anvisa 9,000 kronor.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

17:o) Kungl. Maj:t har under punkt 17 i förevarande hufvudtitel Sl^efrtn^lP''

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1911 bevilja dels till aflö- anstalta Bona.

ningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona ett förslags- [17.]

anslag högst 30,400 kronor, dels ock till kost och beklädnad åt de vid

anstalten intagna elever m. in. ett förslagsanslag af 46,100 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 239—266 i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1910.

Vid behandlingen af detta ärende har utskottet icke kunnat undgå utskottets

att komma till den uppfattningen, att med ifrågavarande lönereglering y tran e''

utan olägenhet bör anstå ännu någon tid.

Uppfostringsanstalten å Bona räknar nämligen icke sin tillvaro

längre tillbaka än till år 1905, då den kom till stånd i samband med

den ändring i lagstiftningen om minderåriga förbrytares behandling,

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

som trädde i kraft den 1 januari samma år. Någon stadgad erfarenhet

beträffande anstaltens organisation och verksamhet kan därföre näppeligen

hafva vunnits under denna korta tid. Bortsedt härifrån torde

emellertid den af 1909 års Riksdag ifrågasatta utsträckta användningen

af tvångsuppfostran för minderåriga förbrytare säkerligen komma att

medföra förändring i anstaltens verksamhet. Den stadga i nu nämnda

afseende, som utan tvifvel bör kunna uppställas såsom en förutsättningför

vidtagande af en så betydande åtgärd som den föreslagna löneregleringen,

kan sålunda icke sägas vara för handen.

Lika litet torde något mera trängande behof af en löneförbättring

för befattningshafvarna vid anstalten kunna sägas föreligga. Man

måste nämligen förutsätta, att aflöningarna redan från första början

blifvit någorlunda väl afvägda i förhållande till de olika befattningarnas

art och beskaffenhet, hvarförutom antagas kan, att några större stegringar

i lefnadsomkostnaderna å ifrågavarande ort icke förekommit.

Då härtill kommer, att de missförhållanden, som synbarligen förelegat

med afseende å skötseln och handhafvandet af de ekonomiska

förhållandena vid anstalten, enligt utskottets uppfattning icke skulle

blifva afhjälpta genom den ifrågasatta omregleringen, har utskottet ansett

sig icke kunna tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ärendet.

Utskottet, som sålunda icke funnit sig böra förorda den föreslagna

löneregleringen vid Bona, har därföre sökt erhålla upplysning,

huruvida några andra omständigheter än de i statsrådsprotokollet angifna

kunde anses påkalla ett höjande af de utaf nästlidna års Riksdag för

anstalten anvisade anslag, och därvid inhämtat, att några särskilda skäl

till anslagsökning icke föreligga. Med afseende härå torde samma

anslag till anstalten, som i innevarande års riksstat äro upptagna, böra

äfven för år 1911 anvisas; och får utskottet alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

må på det sätt bifallas, att Riksdagen må, i likhet

med hvad för innevarande år ägt rum, på extra stat

för år 1911 bevilja

a) till allöningar åt tjänstemän och betjänte vid

statens uppfostringsanstalt å Bona ett förslagsanslaghögst

26,250 kronor samt

b) till kost och beklädnad åt de vid anstalten

intagna elever m. in. ett förslagsanslag af 45,400

kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

51

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

18:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit af departementschefen

till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 14 januari

1910 (sid. 267) anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, för beredande af uppfostran åt

minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt

domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,

å extra stat för år 1911 anvisa

a) såsom ersättning för hyra, ved, inventarier

m. in. samt såsom bidrag till aflöning åt föreståndarinnor

och biträden vid sådan anstalt ett belopp af

6,500 kronor samt

b) till godtgörande af de vid anstalten mottagna

elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkaroch

sjukvård in. in. äfvensom till utrustning vid elevs

utskrifning ett förslagsanslag å 6,000 kronor.

Resestipendier åt domare.

19:o) I öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

(sid. 267) hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till resestipendier åt ordinarie

domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för

domarekallet, på extra stat för år 1911 anvisa ett

belopp af 6,000 kronor.

Uppfostran åt

minderåriga

kvinnliga

förbrytare.

[18.]

Resestipendier

åt domare.

[19.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Jordregistret.

Utskottets

yttrande.

Extra lönctilltag

g för vissa

tjänstemän och

betjänte.

Jordregistret.

20:o) Kung!. Maj:t har under punkt 20 föreslagit Riksdagen att

af det för inrättande af ett jordregister beviljade reservationsanslag

å 750,000 kronor på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af

150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 267—270 i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1910.

Utskottet har i likhet med departementschefen icke kunnat undgå

att finna, det resultatet af jordregisterarbetet under dess första tid varit

mindre tillfredsställande.

Vid planläggandet af ifrågavarande arbete beräknades detsamma

i sin helhet kunna utföras på fem år. Under de 10 första månaderna

hafva emellertid af rikets samtliga jordeboksenheter, uppgående till

inemot 150,000, endast 5,914 hunnit behandlas, hvadan den tanken

legat nära till hands, att icke blott arbetet komme att utsträckas

utöfver den därföre beräknade tiden, utan äfven det beviljade anslaget

öfverskridas. Att så skall blifva förhållandet har utskottet dock icke

ansett sig behöfva befara, enär de svårigheter, som vid arbetets igångsättande

otvifvelaktigt förefunnits, torde få anses vara öfvervunna genom

numera vidtagna anordningar och på grund af personalens vana vid

arbetet.

I anledning häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1909 och 1910 ägt rum, af det för inrättande af ett

jordregister beviljade reservationsanslag å 750,000

kronor på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp

af 150,000 kronor.

Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och betjänte.

21:o) Kungl. Maj:t har under punkt 21 föreslagit Riksdagen att

för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för den 14 januari 1910 angifna grunder, af extra lönetillägg för år

1910 åt vissa tjänstemän och betjänte i justitiedepartementets afdelning

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2. 53

af Kung!. Maj:ts kansli samt till justitiedepartementet hörande ämbetsverk

och kårer å extra stat för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af

25,000 kronor.

Öfver denna framställning har utskottet, i sammanhang med liknande,

å andra hufvudtitlar upptagna frågor, afgifvit utlåtande och

Riksdagen fattat beslut; kvilket utskottet skolat här

anteckna.

Ersättning åt häradsskrifvarna för röstlängders upprätthållande.

22:o) Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt de af departementschefen

angifna grunder, för röstlängders upprättande under åren 1910

och 1911 å extra stat för år 1911 bevilja ett förslagsanslag å 100,000

kronor. . .

Angående utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till statsrådsprotokollet, sid. 271—279.

Från och med innevarande år skola röstlängder för val till Riksdagens

Andra kammare årligen upprättas jämlikt lagen om val till

Riksdagen den 26 maj 1909 och de närmare föreskrifter, som meddelats

i kungl. kungörelsen den 26 november 1909. För valdistrikt å landet

och i Ökad, där magistrat ej finnes, skall röstlängden upprättas af vederbörande

häradsskrifvare. Härigenom har å dessa tjänstemän, hvilka

hittills icke haft någon befattning med röstlängderna för riksdagsmannaval,

lagts ett betydande arbete.

Utskottet, som i likhet med vederbörande departementschef anser,

att någon ersättning bör beredas häradsskrifvarna för ifrågavarande

arbete, och som funnit den af departementschefen föreslagna ersättningen

vara skälig, får alltså hemställa,

att Riksdagen må, för beredande åt häradsskrifvarna

af ersättning, enligt de af departementschefen

i statsrådsprotokollet angifna grunder, för röstlängders

upprättande under åren 1910 och 1911 å

extra stat för år 1911 bevilja ett förslagsanslag å

100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

af tillgängliga medel utbetala ersättningen

för år 1910.

Ersättning åt

häradsskrifvarna

för röstlängders

upprätthållande.

[22.]

Utskottets

yttrande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Ersättning åt vissa kronofogdar för bestyr med afseende å

1910 års röstlängder.

EvZsatZo* ,.23:o) Vidare Jiar Kungl. Maj: t under punkt 23 föreslagit Riksdagen

fogdar ang. att för beredande åt kronofogdar och dem, som förordnats att i kronomTårTföt

fogcles ställe indrifva kommunalutskylder, af ersättning, enligt de af

längder™'' departementschefen angifna grunder, för upprättande under år 1910 af

[23.] vissa i kungl. kungörelsen den 26 november 1909 om'' upprättande af

röstlängd för val till Riksdagens Andra kammare m. in. föreskrifna

förteckningar å extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

^Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 279—281 i statsrådsprotokollet.

Då ifrågavarande bestyr måste anses såsom tjänsteåliggande för

kronofogdar och deras ställföreträdare, synes särskild ersättning för

desammas utförande icke skäligen böra ifrågakomma, helst kronofogdarne

genom provisorisk lönereglering blifvit i aflöningsliänseende väl

tillgodosedda. Utskottet finner sig alltså icke kunna biträda hvad Kungl.

Maj:t i detta afseende föreslagit och får följaktligen hemställa,

att Kungl. Maj ds förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Ersättning för 24:o) Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret för
tLTgjorda

skottsvis bestridda utgifter, som tillhörde andra hufvudtiteln och borde

förskott. till ersättande hos Riksdagen anmälas, enligt uppgift från statskontoret vore:

[24.J kostnad för tryckning och häftning af betänkande

med förslag till lag om dödande af bortkomna

handlingar ................................................................ kronor 292: —

godtgörelse till de i egenskap af sakkunniga vid

behandlingen af förslag till inrättande af en

administrativ högsta domstol eller regeringsrätt

tillkallade personer m. in.................................... ?? 3,360:_

Transport kronor 3,652- —

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande Nr 2.

55

Transport kronor

godtgörelse till justitierådet H. E. L. Améen för

föredragning i högsta domstolen af vissa lagförslag

samt för biträde inom justitiedepartementet

vid beredning och affattande af nådiga

propositioner i vissa större ärenden ................. ,,

under tiden från och med den 1 november 1908

till den 1 november 1909 utbetalda kostnader

för biträde inom justitiedepartementet vid behandling

af förslag till ny lag om aktiebolag

m. m....................................................................... „

för kommittén för utarbetande af förslag till ny

lagstiftning angående jordägares rätt öfver

vattnet å hans grund och till de förändrade

bestämmelser i andra delar af lagstiftningen,

som häraf föranledas........................................... „

för kommittén för utarbetande af förslag till ny

lagstiftning angående jords torrläggning m. in. ,,

för kommittén för revision af skiftesstadgan och

därmed sammanhörande författningar ............ „

för kommittén för revision af gällande konkurs
-

3,652: —

883: 33

3,575: —

9,643: 06

21,335: 67

20,476: 8 7

lagstiftning...............................................................

intill den 1 november 1909 utbetalda kostnader för

kommittén för verkställande af revision af ex
propriationslagstiftningen

m. in..........................

under tiden från och med den 1 november 1908 till

den 1 november 1909 utbetald godtgörelse till

revisionssekreteraren friherre A. Cederström och

professorn L. B. Ekeberg för biträde inom justitiedepartementet

vid fortsatt behandling af frågor

angående fiskeri!agstiftningen ..............................

under år 1909 bestridda kostnader för kommitterade

för

utarbetande af förslag till föreskrifter

an
-

gående registerföring af fastigheter i stad in. m.

kostnader för kommitterade för behandling af frågor

rörande statsdepartementens omorganisation m. m.

godtgörelse till sakkunniga vid behandling inom

justitiedepartementet af frågor rörande ändrad

lagstiftning om inmutningsrätten å kronojord ..

24,973: 44

10,367: 74

1,365: 59

6,335:

14,098: 47

588:

Transport kronor 117,294: 17

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande År 2.

Transport

godtgörelse till professorn J. C. W. Thyrén för utredning

rörande vissa ändringar i gällande,lagstiftning

angående bötes- och bötesförvandlings
straffen

........................................................................

ersättning för biträde inom justitiedepartementet vid

utarbetande af förslag till närmare föreskrifter

om upprättande af röstlängd för val till Andra

kammaren m. m..........................................................

godtgörelse till regeringsrådet G. Thulin för biträde

inom justitiedepartementet vid behandling af

särskilda framställningar angående omarbetning

af gällande bestämmelser om tillsättning af

prästerliga tjänster m. m. äfvensom för bestridande

af vissa med ifrågavarande uppdrag förenade

kostnader ........................................................

godtgörelse till konstituerade revisionssekreteraren

friherre B. Leijonhufvud för biträde vid behandling

af frågan om lagstiftning angående arbets
aftal

in. m.................................................................

till bestridande af löpande utgifter för de såsom

sakkunniga vid revision af tryckfrihetsförordningen

tillkallade personer ..................................

ersättning till revisionssekreteraren friherre P. M.

af Ugglas dels med 322 kronor 22 öre för

mistade tjänstgöringspenningar vid tjänstledighet

för fullgörande af offentligt uppdrag, dels

ock med 1,080 kronor 80 öre för deltagande

såsom sakkunnigt ombud för Sverige i eu internationell

konferens i Berlin angående skydd

för litterära och konstnärliga arbeten ...............

kostnader för afskrifter af vissa i Svea hofrätt förvarade

renoverade protokoll från Ofvan-Siljans

domsaga....................................................................

kronor 117,294: 17

2,405: —

3,324: —

1,637: so

ii

155: —

ii

500: —

1,403: 02

1,318: 75

Summa kronor 128,037: 4 4.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till

jämnt tal af kronor har departementschefen hemställt, att Kungl. Maj:t

ville föreslå Riksdagen att till täckande af dessa utaf statskontoret för
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

57

skottsvis bestridda utgifter å extra stat för år 1911 anvisa, i jämnt

krontal, 128,038 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till täckande af ofvan omförmälda

utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter

å extra stat för år 1911 anvisa, i jämnt krontal,

128,038 kronor.

Stockholm den 2 april 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BITNING.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami.

1 Äfd. 2 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Reservationer:

vid punkt 2 (angående fångvårdsstyrelsen):

af herrar H. Andersson, A. Wiklund, J. A. Sjö, G. Odqvist, A. Ekman,

J. Ström, E. A. Nilson och A. Ifvarsson, som yrkat, att utskottet

under mom. a) måtte hemställa,

att Riksdagen måtte godkänna följande aflöningsstat

för fångvårdsstyrelsen:

Kronor

Lön eller

mot- svarande.

Tjänst- görings- penningar

eller mot- svarande.

Orts-

tillägg.

Summa.

Öfverdirektören och

chefen ...................

6,200

2,800

1,000

10,000

- - - - - -

—

—

_

19,000

Summa

— —

—

90,700

af herrar F. W. Thorsson och K. V. Rydén:

»Då löne- och omregleringarna af ämbetsverken vid 1907 års

riksdag togo sin början, var ett af de hufvudönskemål, som framställde

sig för desamma, att söka genomföra förenklingar i arbetssättet inom

verken, att åstadkomma ökad arbetsprestation genom utsträckning af

tjänstemännens arbetstid å ämbetsrummet samt att inbespara arbetskraft,

så långt detta kunde ske utan skada för statsförvaltningen. Om

man vid en granskning af Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till organisation

af fångvårdsstyrelsen undersöker i hvad mån dessa grundsatser

vunnit tillämpning, värjer man sig icke för det intrycket, att här föreligger

ett fall, då vissa af dessa grundsatser i hög grad åsidosatts.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutslcotieis Utlåtande Nr 2.

59

Fångvårdsstyrelsen är ett af de små ämbetsverken. I betydelse1

kan det icke jämföras med flertalet af dem, för hvilka cheferna bestämts

i öfverdirektörs grad, ja knappast med något af de verk, inom hvilka

byråsystemet införts. Att Knngl. Maj:t icke dess mindre för ett verk

af så ringa omfattning föreslår bibehållandet af både generaldirektörstjänst

och två byråer — utom arbetsbvrån — synes vara ett alltför

starkt skattande åt benägenheten att icke göra en ändring i bestående

förhållanden, äfven om dessa äro än så otillfredsställande.

Med hänsyn till den omfattning arbetet i fångvårdsstyrelsen har

synes man kunna starkt ifrågasätta, om icke verket lämpligast organiserades

utan byråer med en öfverdirektör i normalgrad som chef jämte

underlydande tjänstemän i andra och första lönegraden. En sådan

organisation torde i och för sig, inom ett verk där arbetsbördan är så

ringa som här, vara bra mycket gynnsammare för verkets skötsel än

systemet med byråer. Då frånvaron af byråer inom ett litet verk

leder till mindre byråkrati, mindre omständlighet och större möjlighet

för chefen att intimt följa verkets arbete, och då därtill byråsystemet i

flera hänseenden ställer sig kostsammare för statsverket, torde detta

organisationssystem ej böra i onödan komma till användning.

Bedömes det föreliggande organisationsförslaget för fångvårdsstyrelsen

ur dessa synpunkter, ligger, med hänsyn till det otillfredsställande

i den föreslagna organisationen, yrkandet om afslag närmast

till hands. För detta yrkande tala, det skall gärna erkännas, äfven

andra skäl.

Som en ren oformlighet framstår det sålunda, att man i fråga

om fångvården lämnat så litet utrymme åt de lokala cheferna inom

fångvården, att de obetydligaste bagateller — t. ex. om tjänstledighet

för bevakningspersonalen o. d. — allt framgent synas skola dragas inför

fångvårdsstyrelsen i stället för att afgöras af vederbörande fängelsedirektörer.

Då sådana bagatellärenden utgöra en betydande del af fångvårdsstyrelsens

arbetsbörda, och då anordningen äfven i öfrigt strider

mot de grundsatser om förenkling af arbetet, som Riksdagen på senare

tid sökt tillämpa, synas äfven dessa omständigheter tala för afslag.

Ett ytterligare skäl för denna ståndpunkt finnes i Kungl. Maj:ts

förslag angående kompetensvillkoren för anställning som tjänsteman å

fångvårdsstyrelsens kameralbyrå. För närvarande är mogenhetsexamen

kompetensfordran för sådan befattning. Fångvårdsstyrelsen önskar ingen

skärpning af kompetensfordringarna, utan framhåller fastmer att en höjning

af kompetensvillkoren enligt dess erfarenhet skulle medföra svårighet

att rekrytera verket. Icke dess mindre föreslår Kungl. Maj:t höjda

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

kompetensfordringar under den motiveringen från departementschefens

sida, »att då väsentligen förbättrade löneförmåner nu beredas dessa

tjänstemän» böra kompetenskrafven böjas. Den närmast liggande slutsatsen

synes eljest vara, att, då ej högre kompetens beböfves, än den

nuvarande, man möjligen borde jämka något på lönebeloppen. Under

alla förhållanden står en obehöflig skärpning af de formella kompetensvillkoren

i rak strid mot i Riksdagen ofta uttalade önskemål.

Ehuru sålunda ett afslagsyrkande å Kungl. Maj:ts förevarande

framställning synes vara väl grundadt, ha vi dock, med hänsyn till de

allmänna önskemål Riksdagen visat sig hysa att snart kunna slutföra

löneregleringarna för ämbetsverken, ansett oss böra söka anvisa någon

utväg, hvarigenom krafven på undvikande af öfverkvalificerad arbetskraft

och inbesparing af sådan i någon mån tillgodoses, men hvarigenom

också en lösning detta år skulle blifva möjlig.

I fråga om chefens ställning synes denna rimligen ej böra sättas

högre än i öfverdirektörs grad, och ansluta vi oss här till det yrkande,

som i statsutskottet samlade eu minoritet af 11 röster.

I fråga om byråernas antal synas dessa kunna inskränkas till en

— utom arbetsbyrån. Om Kungl. Maj:t utfärdar föreskrift angående eu

del bagatellfrågors afgörande af vederbörande fängelsedirektörer och om

i öfrigt arbetskraften inom fångvårdsstyrelsen utnyttjas, synes den nuvarande

kameralbyrån kunna utan allvarlig olägenhet sammanslås med

kanslibyrån och följaktligen en byråchefstjänst indragas.

I öfrigt torde tjänsterna böra bestämmas i den utsträckning och

de lönegrader Kungl. Maj:t föreslagit.

Följaktligen kunna vi ej följa utskottsmajoriteten i dess förslag

att nedsätta de af Kungl. Maj:t föreslagna vaktmästarelönerna.

Hvad slutligen beträffar aflöningen för det kvinnliga skr ifbitr ädel,

ha vi ansett en jämkning mellan Kungl. Maj:ts förslag och herr Beckmans

motion ändamålsenlig och tillstyrka därför, att begynnelselönen

och antalet ålderstillägg bestämmes i enlighet med herr Beckmans

yrkande, men ålderstilläggens storlek i öfverensstämmelse med Kungl.

Maj :ts framställning.

I anslutning till denna uppfattning ha vi ansett, att utskottet

bort föreslå Riksdagen att

dels a) godkänna följande aflöningsstat för fångvårdsstyrelsen

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

61

Öfverdirektören och chefen

1 byråchef...........................

1 arbetsintendent, arfvode

1 andra gradens tjänsteman

(sekreterare).........

andra gradens tjänsteman

(sekreterare) ...

andra gradens tjänsteman

(kamrerare)..........

första gradens tjänste
-

aktuarie)

första g]

män (kassör, tillika bok
-

första gradens tjänste
-

1 skrifbiträde.

förste vaktmästare

vaktmästare..............

vaktmästare.............

1

1

1

Till arfvoden och

träden, vikariatsersätt
-

mngar m. m.

Summa

Ii r o

n o r.

1

1

Tjänst-

Lön !

görings-

eller I

pennin-

Orts-

Summa.

motsva-

gar eller

tillägg.

rande.

motsva-

rande.

6,200

2,800

2,500

1,000

10,000

5,000

600

8,100

/Efter 5 år kan lönen Ilöjas

\ med 600 kronor.

5,000

2,000

—

7,000

3,600

1,800

400

5,800

Efter 5 år kan lönen, böjas

3,600

1,800

400

5,800

med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

kronor.

3,600

1,800

400

5,800

Efter 5 år kan lönen böjas

2,200

1,500

med 500 kronor, efter 10

300! 4,000

år med ytterligare 500

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 500

kronor.

6,600

4,500

900! 12,000

|

/Efter 5 år kan lönen liöjas

450

med 150 kronor, efter 10 år

600

150! 1,200

/ med ytterligare 150 kronor

j och efter 15 ar med än ytter-

ligare 150 kronor.

900

450

150

i 1,500

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor.

700

350

150

1,200

| Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 150 kronor och efter

700

350

150

; 1,200

1

:

/ 10 år med ytterligare 150

| kronor.

:

19,000

—

—

| -

-j 82,600

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillfigg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100

kronor årligen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

b), c) och d) lika med utskottet;

e) höja det i riksstaten uppförda anslaget till fångvårdsstyrelsen

från 6d,000 kronor med 19,600 kronor till 82,600 kronor;

dels besluta att icke godkänna den af departementschefen uttalade

uppfattningen, att kompetensfordringarna för vissa tjänstemän inom

fångvårdsstyrelsen böra höjas utöfver de nuvarande;»

af herr Starbäck, som instämde i herrar Thorssons och Rydéns

förslag i fråga om de å aflöningsstaten för öfver direktören och chefen

samt för skrifbiträdet upptagna löneförmåner;

af herrar K. Starbäck och A. Ekman, som yrkat, att i utskottets

motivering skulle inflyta ett uttalande af följande lydelse:

»Sedan 1902 års Riksdag i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhållit om

utredning angående studietidens begränsning vid rikets universitet, tillsattes

en kommitté för detta ändamål. Studerar man denna kommittés

betänkande angående examina inom de juridiska fakulteterna, torde man

lätt finna, att kommitterades mening var den, att den nya juris kandidatexamen

skulle fordras såsom kompetens för att »bereda tillfälle till

domareämbeten och med dessa i fråga om kompetensfordringar likställda

tjänster». Däremot yttras angående kansliexamen: »Inom administrationens

olika grenar förefinnes ett stort antal tjänster, för hvilkas upprätthållande

icke erfordras det mått af juridiska kunskaper, som juris

kandidatexamen afser att bibringa, men som ändock påkalla någon juridisk

fackutbildning. Till tjänster af denna beskaffenhet är kansliexamen

afsedd att förbereda. . .» Tillfället synes nu vara inne att hvad fångvårdsstyrelsen

beträffar följa de intentioner, som genom ofvannämnda

riksdagsskrifvelse fingo uttryck, och ej uppställa högre kompetensvillkor

för inträde i fångvårdsstyrelsens kanslibyrå, än den tydligen för dylik

tjänst afsedda kansliexamen. Utskottet finner detta så mycket lämpligare,

som det står i full öfverensstämmelse med en princip, som för

de sedan en tid pågående löneregleringarna ansetts vara en af de mest

bestämmande, nämligen att icke hafva öfverkvalificerade tjänstesysslor. En

ytterligare anledning att för kanslibyråns tjänstemän fordra samma

examen som för kameralbyråns finner utskottet däri, att för tjänstemännen

i de olika byråerna föreslås samma aflöningsförmåner, något som

lätt hos dem, af hvilka högre kompetens enligt kungliga propositionen

kräfves, kan alstra en känsla af orättvisa, som fordrar höjning af lönen.»

vid punkt 3 (angående fångvårdsstaten):

af herrar F. W. Thorsson, K. Starbäck, A. Ekman, K. V. Rydén,

E. A. Nilson och A. Tf var sson, som yrkat, att i stället för den del af

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

63

motiveringen, som börjar med orden: »Hvad då först beträffar» etc.

och slutar med orden: »kompetensföreskrifterna skola införas», ett uttalande

af följande lydelse bort inflyta, nämligen:

»Hvad då först beträffar direktörerna, kamrerarna och assistenterna,

har föreskrift om sådan kompetens som den af Kungl. Maj:t föreslagna

hittills saknats, och det har äfven förekommit, att personer, som ej aflagt

någon af förberörda examina, vunnit befordran till befattning af

nämnda art. Då utskottet anser, att den utvägen fortfarande bör hållas

öppen, att förtjänta och lämpliga fångvårdsmän kunna befordras till

ifrågavarande befattningar, äfven om deras formella kompetens ej skulle

vara så hög som den af Kungl. Magt föreslagna, har utskottet icke

kunnat biträda departementschefens uppfattning angående nödvändigheten

af skärpta kompetensfordringar.

Hvad åter angår skollärarebefattningarna finner utskottet i likhet

med löneregleringskommittén, att högre kunskapsprof än folkskollärareexamen

ej bör uppställas som kompetensvillkor, och kan följaktligen

icke härutinnan biträda departementschefens mening om lämpligheten

att uppställa mogenhetsexamen som kompetensfordran för skollärarebefattningarna.

»

af herr G. Persson, som instämt i förestående yrkande i hvad det

afser skollärarebefattningarna;

af herr K. Starbäck i fråga om sättet för kronohäktenas gruppering

i två löneklasser;

vid punkt 6 (angående ersättning åt domare, vittnen och parter):

af herrar C. Persson, A. Ekman och E. A. Nilson, hvilka ansett

att utskottet bort hemställa,

att den af Kungl. Magt föreslagna ändringen

af hvad som blifvit stadgadt angående ersättning till

den tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län

icke måtte af Riksdagen bifallas;

vid punkt 17 (angående statens uppfostringsanstalt å Bona):

af herr H. Andersson mot vissa delar af motiveringen;

vid punkt 23 (angående ersättning åt vissa kronofogdar för bestyr

med afseende å 1910 års röstlängder):

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande Ur 2■

af herrar 0. Jonsson, grefve F. T. C. von Rosen och friherre J. G.

Beck-Friis, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

må för beredande åt kronofogdar och dem, som

förordnats att i kronofogdes ställe indrifva kommunalutskylder,

af ersättning enligt de af departementschefen

i statsrådsprotokollet angifna grunder, för upprättande

under år 1910 af vissa i kungl. kungörelsen

den 26 november 1909 om upprättande af röstlängd

för val till Riksdagens Andra kammare m. m. föreskrifna

förteckningar å extra stat för år 1911 anvisa

ett belopp af 5,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att under år 1910 utbetala sagda ersättningar förskottsvis

af tillgängliga medel.

Det skulle här antecknas, att herrar E. A. G. A. Wijkander, F. Berg

och P. Olsson icke närvarit vid förestående hufvudtitels behandling inom

utskottet äfvensom att herrar grefve A. F. Wachtmeister och friherre

J. T. Gripenstedt icke deltagit i besluten rörande hufvudtitelns punkter

3—24.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

65

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami 1 Afd. 2 Räft.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

#,*•

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

-t ''»H frMHib U .(<>

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1910 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

17,000

_

17,000

46,300

—

46,300

—!

8,000

_

8,000

315.900

—

315,900

—

28,400

—

28,400

-1

161,000

—

161,000

-i

770,337

—

770,337

—!

518,763

—■

518,763

— i

222,963

—

222,963

— i

11,100

—

11.100

55,000

55,000

ba

2,249,100

2,249,100-

84,000

—

84,000 —

16,200

_

16,200

18,000

—

18,000 —

165,000

—

165,000 -

111,940

111,940 —

4.500

—

4,500 —

2,000

—

2,000 —

4,805,503

—

4,805,503 —

Justitie
Departementsehefen

............................................................................

Departementets afdelning af Kung!. Maj:ts kansli. Nuvarande

Ökas med............................................................................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmän
Högsta

domstolen .............................................................................

Justitiekanslersexpeditionen ................................................................

Nedre justitierevisionen.......................................................................

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat ...........................

Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat ...........................

FTofrätten, öfver, Skåne och Blekinge med därunder lydande justitie
Krigshofrätten.

......................................................................................

Alderstillägg, förslagsanslag ................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen. Nuvarande belopp.......................................

Ökas med........................................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag. Nuvarande belopp........................................

Ökas med....................................................................................

För dag sanslag. Nuvarande belopp............................................

Ökas med...................................................................................

Alderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag

Vård och underhåll af straffängelser och kronohäkten, reservaErsättning

åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för

förslagsanslag .....................................................................................

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag ........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ............

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag ............

Extra utgifter, reservationsanslag .....................................................

Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internatio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

67

Litt. A.

riksstatens Ändra hufvudtiteL

Förslag till blifvande riksstat:

departementet.

belopp............................

görande, förslagsanslag

46,300:

al,500:

stat

63,000:

28,700: ■

91,700: -

h; e/i.''i .

........................................ 758,900: —

....................................... -77,150:— 836,050: —

........................................1,288,000: —

.............. 87,000: - 1,375,000: — 2,211,050: -

anställda ämbets- och tjänstemän, förslagsanslag,... 99,200: — j

......................................................................v,....

länsanslag ......................................................40,000: —

dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar,

neka byrån i Bern, förslagsanslag

Anvisning i

kontant.

Summa.

Kronor.

ö. | Kronor.

17,000; —

47,800—|

i 8,00.0;-

315,900j—j

■28,400—I

161,000;—!

770,3371—1

518,763;—

222.963 - »11,100 —

55,000l—

2,441,950

84.000

16,200

18,000j

165,0001

111,940

4,500

2.000

Summa] 4,999,853]

17,000]-

47,80o|- 8,000 - 315,900!

28,400

161,000

770,337

518,763

222,963

11,100

55,000

2,441,950-j

84,000 —

16,200—1

18,000]-]

165,000—j

111,940—]

4,500!—i

2,000 - -

4,999,853]-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Ändra hufvudtitel

J ustitiedepartementet.

Kronor. ö.

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i justitiedepartementet,

förslagsanslag ........................................................................

» aflönande af en andre ledamot i justitiedepartementets afdelning!

för lagärenden ...................................................................................{

» arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet....

» bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister,

föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. inom!

justitiedepartementet ........................................................................

» fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................i

» nedre justitierevisionen......................................................................

* fortsatt uppehållande från den 1 september 1910 af en extra

division i Svea hofrätt........................................................................|

» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter;

» beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vakt-!

mästare ..............................................................................................

» utförande vid straffängelserna i Stockholm, Uppsala, Linköping,!

Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Vänersborg,

Mariestad, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun och Galle af cell-1

anordningar med afseende å fångar, som lida af tuberkulos ....!

» aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona,''

förslagsanslag, högst............................................................................I

» kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona''

intagna elever in. m., förslagsanslag................................................j

» beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minderåriga.

förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra,

ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt före-!

ståndarinnor och biträden vid sådan anstalt ................................i

» godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga:

förbrytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning, beklädnad,

undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom till

utrustning vid elevsutskrifning, förslagsanslag................................

Transport!

5,195

8,000

3,000

5,000

50,000

*) 90,000

32,900

3,250

300-

9,000 —

26,250—,

45,400 —

6,500 —

6,000;—!

290,795!—''

*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva

särskild! yttrande.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 2.

69

Transport!

Till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna

bereda sig för domarkallet................................................................

» inrättande af ett jordregister, reservationsanslag..........................•••

» beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt vissa tjänstemän

och betjänte hos justitiedepartementet och underlydande verk,

förslagsanslag....................................................;..................................

» beredande åt häradsskrifvarna af ersättning för röstlängders

upprättande under åren 1910 och 1911, förslagsanslag...............

» täckande af utaf statskontoret utbetalta förskott ........................

Summa

Kronor. ö.

290,795

—

6,000

150,000

—

25,000

—

100,000

128,038!—

699,833

Bill. till Bilcsd. Prof. 1910. 4 Sami.

1 Afd. 2 Höft.

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:2 Riksdagens Skrifvelse Nr 2 s. 1 i texten