Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Ma j:ts proposition till Riksdagen angående vidtagande af åtgärder för bevarande af Näs slottsruin.

1910-04-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:32, Utlåtande, i anledning af Kungl. Ma j:ts proposition till Riksdagen angående vidtagande af åtgärder för bevarande af Näs slottsruin.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 32.

5

Nr 32.

Ankom till Riksdagens kansli den 12 april 1910 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Ma j:ts proposition till Riksdagen

angående vidtagande af åtgärder för bevarande af Näs

slottsruin.

(2:a A.)

I en den 4 sistlidne februari till Riksdagen aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 78) har Kungl Maj:t

under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen att till bekostande af åtgärder

för konserverande af Näs slottsruin på extra stat för år 1911 anvisa

ett anslag af 3,390 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

anfört följande:

»I underdånig skrifvelse den 29 november 1909 har Norra Smålands

fornminnesförening gjort framställning om beredande af ett anslag å

3,390 kronor till vidtagande af åtgärder för bevarande åt framtiden af

Näs slottsruin å Visingsö.

Till stöd för denna af kostnadsförslag åtföljda framställning har anförts

följande.

Under sommaren 1907 bragtes, efter hos vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien af enskild person gjord anhållan, i dagen hvad som

ännu återstode af den på södra udden af Visingsö belägna Näs fordom

så stolta kungaborg. Kostnaderna härför, som uppgingo till omkring

1,200 kronor, bestredos af samma enskilda person, med undantag af ett

bidrag å 200 kronor, som lämnades af vitterhetsakademien. Samtliga vid

utgräfningen gjorda fynd tillföllo samma akademi. Under arbetets gång

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande Nr 32.

visade sig allt tydligare nödvändigheten af att skyndsammast skydda södra

sidan af ruinen mot Y ätter stormarnas våldsamma åverkan, enär i annat

fall snart hvarje spår af fästet skulle komma att försvinna. Af Kungl.

Maj:t ställdes ock genast det erforderliga beloppet af 1,500 kronor till

akademiens förfogande och härigenom blef denna del af ruinen bevarad

från förintelse. Däremot hade ännu intet kunnat åtgöras för att rädda

ruinens öfriga delar från en väl långsammare, men dock lika säker undergång,

hvilket blefve fallet, om murar, hvalf, portöppningar och annat

finge förblifva utan skydd.

Denna ruin från medeltiden vore dock värd mer än vanligt intresse

och omvårdnad. Oaktadt de medeltida källornas fattigdom i allmänhet,

kunde man dock med säkerhet påvisa många historiska minnen, med hvilka

detta slott vore förbundet. Det syntes rent af hafva utgjort hufvudresidenset

för konungarna under 1100- och 1200-talen. Karl Sverkersson

uppehöll sig där långa tider, blef ock där mördad af Knut Eriksson.

Här slutade ock jarl en Birger Brosa, konungarna Erik Knutsson, Johan

Sverkersson och Magnus Ladulås sina dagar. 28 år efter den sistnämndes

död afbrändes och förstördes borgen vid dess återtagande från danskarna.

Att ett fäste, som under långa tider varit det hufvudsakliga tillhållet för

Sveriges konungar med deras ofta stora följen, måste hafva afsevärda

dimensioner, läge i sakens natur. Huru mycket vågorna bortspolat vore

nu omöjligt att bestämma. Hela norra sidan kvarstode dock till tre å

fyra meters höjd, med en längdsträckning af 34 meter. De massor af sten

och grus, som betäckte ruinerna, tydde på en betydande höjd hos de

delvis ända till 3,5 meter tjocka murarna. Äfven andra detaljer talade

om flera våningar. Yttermurarnas plananordning visade en kännedom i

befästningskonst, som ännu saknade sitt motstycke i vårt land och som

man icke kunnat vänta från en så tidig del af medeltiden. Hörntornen,

i synnerhet det östra, företedde ock en del säregna och intressanta detaljer.

Allt tydde på, såvidt man hittills kände, att ''castrum in insula Visingsö’

på sin tid varit landets säkraste och stoltaste borg. Hvad som ännu

återstode måste bevaras från undergång.

På grund af nådig remiss har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Jönköpings län från fornminnesföreningen införskaffat upplysning, huruvida

bidrag till bestridande af kostnadenia för ifrågavarande konserveringsåtgärder

kunde förväntas från intresserade i orten.

I anledning häraf har föreningen i hufvudsak anfört följande. Det

syntes föga sannolikt, att ett upprop till insamling för ifrågavarande

ändamål skulle vinna någon nämnvärd anslutning inom orten eller inbringa

några afsevärda belopp. Dels torde befolkningen därstädes anse

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 32.

7

sig hafva fullgjort sin skyldighet i fråga om vårdandet af länets fornminnen

genom sina bidrag till kostnaderna för föreningens verksamhet

och dels torde vetskapen om att de vid Visingsborgs slottsruin vidtagna

skyddsåtgärderna bekostats uteslutande af staten göra ett hänvändande till

allmänheten, då det gällde Näs slottsruin, föga tilltalande. Visingsborgs

slottsruin påminde nämligen endast om en privatmans bostad under en

jämförelsevis nära liggande tid, under det att Näs slottsruin under tolfte

och trettonde århundradet var landets konungaborg, därifrån landets öden

leddes.

För egen del har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i underdånigt

utlåtande den 28 december 1909 förklarat sig anse det vara synnerligen

önskvärd!, att ifrågavarande ruin blefve i sin helhet bevarad från

undergång. Om detta skulle kunna ske, måste åtgärder för ruinens konservering

snart vidtagas. Då emellertid bidrag till bestridande af kostnaderna

för de afsedda konserveringsåtgärderna icke syntes kunna förväntas

inflyta från intresserade i orten, finge Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i underdånighet hemställa om nådigt bifall till förevarande

underdåniga framställning.

Slutligen har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uti infordrad!,

den 4 januari 1910 afgifvet underdånigt utlåtande anfört, att

Näs slott på grund både af sin ålder — det omtalades redan på 1100- talet — och af de historiska minnen, som därmed vore förbundna, hörde

till de märkligaste medeltidsbyggnader, af hvilka lämningar bevarats till

våra dagar. Dessa lämningar hotades emellertid af undergång därigenom,

att de läge på öns sydligaste spets, som småningom komrne att förstöras

af Vätterns vågor, därest detta ej genom särskilda åtgärder förhindrades.

Under sådana förhållanden vore det af stor vikt, att de skyddsåtgärder,

hvilka med ett af Kungl. Maj:t den 13 september 1907 i nåder beviljadt

anslag påbörjades, snarast möjligt kunde afslutas. Akademien tillstyrkte

därför lifligt bifall till fornminnesföreningens anhållan.

Af hvad ofvan anförts framgår, att anslag af allmänna medel redan

anvisats till konserverande af Näs slottsruin. Därigenom har dock endast

en del af ruinen kunnat räddas från förstörelse. Emellertid synes mig

skyldig hänsyn till våra historiska minnen kräfva att denna redan genom sin

ålder märkliga medeltidsborg i sin helhet räddas åt eftervärlden från en

eljest säker undergång. Enligt det handlingarna i ärendet bilagda, af Algot Friberg

uppgjorda kostnadsförslaget skulle ifrågavarande konserveringsåtgäider

hufvudsakligen omfatta dels anordnande af vågbrytare och skyddsmur på

södra och västra sidorna af ruinen, dels anbringande af stöd under och

murbeklädnad å tornen, dels förstärkning af hvalf och murkrön samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 32.

lagning af muröppning, dels ock jordschaktning och uppförande af stängsel.

Emot det ifrågasatta anslagsbeloppet har jag intet att erinra.»

På grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet

anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till bekostande af åtgärder för

konserverande af Näs slottsruin på extra stat för år

1911 anvisa ett anslag af 3,390 kronor.

Stockholm den 12 april 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten