Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående anslag för uppvärmningsanordningar i vissa institutionsbyggnader vid universitetet i Lund.

1910-04-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:36, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående anslag för uppvärmningsanordningar i vissa institutionsbyggnader vid universitetet i Lund.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till Riksdagens kansli den 15 april 1910 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen

angående anslag för uppvärmningsanordningar i vissa

institutionsbyggnader vid universitetet i Lund.

(2:a A.)

I en den 21 sistlidne januari till Riksdagen aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 68) har Kungl. Maj:t,

under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit Riksdagen att till anordnande af centraluppvärmning

i byggnaden för den kemiska, den medicinskt-kemiska och

den farmakologiska institutionen vid universitetet i Lund på extra stat

för år 1911 bevilja ett belopp af 23,300 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Vid underdånig föredragning den 14 januari 1910 af frågan om

anslagsbehofven under riksstatens åttonde hufvudtitel omförmälde jag,

såsom inhämtas af det 1910 års statsverksproposition bilagda utdrag af

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag, punkt 71,

hurusom begäran framställts om anslag för anordnande af centraluppvärmning

i vissa institutionsbyggnader vid universitetet i Lund, men att ärendet

ei var i det skick, att jag kunde då slutgiltigt anmäla detsamma inför

Eders Kungl. Maj:t.

På min hemställan blef dock i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof ett belopp af 23,300 kronor för ändamålet af Eders

Kungl. Maj:t begärdt på extra stat för år 1911.

Bill. till Rilesd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 28 Höft. (Nr 36—31).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 36.

Jag anhåller att nu få återupptaga denna fråga för att närmare

motivera berörda anslagskraf.

Hos det större akademiska konsistoriet i Lund hafva professorerna

J. M. Loven, I. C. Bang och C. E. Överton, i egenskap af föreståndare

för respektive den kemiska, den medicinskt-kemiska och den farmakologiska

institutionen vid Lunds universitet, hemställt om beredande af anslag

för ifrågavarande ändamål och därvid i en gemensam skrifvelse anfört

hufvudsakligen följande: Det torde numera knappast förekomma att i en

nybyggd vetenskaplig institution införa annat system för uppvärmning än

det centrala. På den tid, då de under Lovens, Bangs och Övertons ledning

stående institutionernas byggnader uppfördes, hade förhållandet varit ett

annat,. så att dessa ännu måste uppvärmas genom eldning med kol eller

ved i isolerade ugnar. Detta medförde emellertid hvarjehanda olägenheter,

som delvis kunde blifva rent af olidliga, hvarpå följande exempel kunde

anföras. Redan det stora antal eldstäder — cirka 30 —, som institutionernas

två vaktmästare, 1 för kemiska och 1 för medicinskt-kemiska och

farmakologiska institutionerna gemensamt, under den kalla årstiden hade att

dagligen uppelda och tillse, innebure en afsevärd olägenhet. Det kunde

nämligen knappt undvikas, att antingen eldstädernas skötsel eller ock andra

nämnda betjänte åliggande göromål komme att försummas. För öfrigt

hade det visat sig, att äfven med den sorgfälligaste skötsel af de befintliga

eldstäderna uppvärmningen af institutionernas större arbetslokaler

åtminstone under kallare vintrar ingalunda kunde bli tillräckligt effektiv.

Sålunda hade under vintern 1908—1909 å kemiska institutionen temperaturen

i föreståndarens arbetsrum under julferierna, då det underliggande

rummet ej eldats, ännu efter 2 å 3 timmars eldning ofta blott uppgått

till 4 a 6 grader öfver fryspunkten och först frampå eftermiddagen efter

oafbruten eldning kunnat uppbringas till 10 ä 12° C. Under terminerna

hade visserligen temperaturförhållandena i samma rum varit något drägligare,

men först på eftermiddagarne hade i allmänhet under vintermånaderna

temperaturen närmat sig till normal rumstemperatur. Liknande

missförhållanden rådde mer eller mindre i institutionernas samtliga arbetslokaler,

om också ej så kännbart i de mindre som i de större, så att

institutionsföreståndare och tjänstemän så väl som de studerande, hvilka

begagnade institutionerna, nödgades arbeta i lokaler, som under en stor

del af arbetstiden faktiskt vore otillräckligt uppvärmda. Andra olägenheter,

som mer eller mindre måste vidlåda det inom nämnda institutioner

använda system för uppvärmning, vore inrökning och koldamm. Exempelvis

kunde anföras, att å medicinskt-kemiska institutionen ugnarna i föreståndarens

arbetsrum och biblioteksrummet vid vissa väderleksförhållanden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 36.

3

trots upprepade reparationer och skorstenens förlängning rökte in till den

grad, att allt vistande i rummen omöjliggjordes. Det torde knappt behöfva

påpekas att ofvan anförda missförhållanden vore af den art, att de

ej blott medförde obehag och arbetsstörningar för de personer, som å

institutionerna hade sitt arbete, utan äfven risk för deras hälsa.

Äfven för institutionerna själfva, deras inventarier och arbetena å

desamma hade det nuvarande uppvärmningssättet visat sig menligt. Ej

sällan hade det vid hastigt påkommande köldperioder inträffat, att vattenlednings-

och afloppsrör, ofta under samtidig sprängning, tillfrusit i rum, som i

regel ej ansetts böra eller behöfva eldas, likasom dylikt äfven inträffat med

glasapparater, innehållande vattenlösningar. Dylika eventualiteter skulle

om ej helt undvikas dock kunna nedbringas till ett minimum, om å institutionerna

funnes central uppvärmning. Att analysvågar och andra

finare instrument i hög grad måste lida af ugnsrök och koldamm vore

för enhvar, som arbetat på ett laboratorium, lika välbekant som svårigheten

attG i rum med koleldning hålla vanliga kärl och redskap rena och

blanka. Åtskilliga finare arbeten vore rent af omöjliga att utföra under

den tid eldning måste förekomma i arbetsrummen. För en del fysikalisktkemiska

såväl som fysiologiskt-kemiska arbeten vore en lätt reglerbar rumstemperatur

erforderlig. Fn sådan vore så godt som omöjlig att åstadkomma

med nuvarande uppvärmningssätt, men skulle ej vålla någon större

svårighet å en institution med central uppvärmning. Äfven skulle de

oupphörligt återkommande dyrbara reparationerna af institutionernas eldstäder

bortfalla.

Någon ny person för värmeapparatens skötsel skulle ej behöfva anställas,

utan skulle denna åligga institutionernas vaktmästare och för dem

blifva vida mindre betungande än den eldning af institutionernas ugnar,

som för närvarande ålåge dem, hvadan man torde kunna mera än nu

påräkna deras arbetskraft för andra institutionens ändamål. — På grund

af hvad sålunda anförts anhölles, att konsistoriet måtte göra vederbörlig

framställning om beviljande af ett anslag af 23,300 kronor för inrättande

af anordningar för central uppvärmning i kemiska, medicinskt-kemiska

och farmakologiska institutionernas byggnader, hvilka bildade en gemensam

byggnadskomplex.

Vid denna skrifvelse hade fogats dels ett af »C. G. Faxe, värme- och

sanitetsteknisk byrå», den 21 april 1909 upprättadt, å 16,800 kronor

slutande kostnadsförslag rörande vattenvärmeledning för ifrågavarande

institutioners byggnad, i hvilket kostnadsförslag icke inginge vare sig

mureri-, snickeri- och måleriarbeten eller håltagningar genom väggar och

golf med igenlagning af desamma, dels beskrifning af den i kostnads
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 36.

förslaget afsedda vattenvärmeledningen jämte ritning öfver densamma,

dels ock en af M. P. Svensson i maj 1909 uppgjord kostnadsberäkning

öfver de för vattenledningens inläggande erforderliga mureri-, snickerioch

måleriarbeten äfvensom håltagningar, slutande denna kostnadsberäkning

å 6,500 kronor.

I skrifvelse till kanslern för rikets universitet har konsistoriet, med

förmälan att konsistoriet ansåge de föreslagna anordningarna innebära en

högst behöflig och tidsenlig förbättring af vederbörande institutioner, hvilken

äfven komme att medföra besparing i årsutgifterna, anhållit om beviljande

af det ifrågasatta anslaget med rätt att vid dess användande vidtaga

möjligen nödiga befunna ändringar, hvarigenom kostnaden icke ökades.

Kanslern har i sin skrifvelse den 11 oktober 1909 angående de s. k.

riksdagspetita upptagit förevarande förslag; och har kanslern därvid förklarat

sig anse, att af den i ämnet lämnade utredningen otvetydigt framginge,

att åtgärder ofördröjligen måste vidtagas för att i de ifrågavarande institutionernas

byggnader åvägabringa bättre uppvärmningsanordningar, hvarjämte

kanslern meddelat, att han icke hade något att erinra i fråga om

de till förslaget hörande ritningarna och kostnadsförslagen.

Uti infordradt, den 28 december 1909 afgifvet utlåtande har öfverintendentsämbetet

anfört hufvudsakligen följande: Efter inhämtande af

yttranden och upplysningar i ämnet och skedd granskning af handlingarna

i ärendet funne ämbetet väl icke anledning att framställa någon anmärkning

vare sig emot det föreliggande förslaget eller mot den beräknade

arbetskostnaden, men ansåge sig likväl böra erinra, att nämnda förslag,

som bestode af skissartade ritningar och specifikation med kort beskrifning,

väl vore tillräckligt att i hufvudsak angifva huru man tänkt sig systemet,

men otillräckligt för bedömande huruledes anläggningen i sin helhet kunde

komma att funktionera, samt att det följaktligen vore oundgängligen nödigt

att, innan uppgörelse om arbetets utförande skedde, fullständiga ritningar

med tillhörande handlingar komme att upprättas.

Till förtydligande af hvad öfverintendentsämbetet i nyssberörda underdåniga

utlåtande anfört har öfverintendenten C. Möller i en till ecklesiastikdepartementet

ingifven promemoria framhållit, att förslaget, sådant det

åskådliggjorts genom de företedda ritningarna m. m., otvetydigt gåfve vid

handen dels att det föreslagna systemet lämpade sig för byggnaden i fråga

och dels att det kunde genomföras för den beräknade kostnaden. Rörande

»funktionerandet» kunde ej heller därom råda något tvifvel, under förutsättning

att förslagets detaljer — elementens storlek m. m. — utarbetades

af fullt sakkunnig person. Enär dylika detaljer icke funnes bifogade förslaget

— och ämbetet följaktligen icke kunnat ingå i pröfning af dessa —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 36.

5

hade ämbetet velat betona vikten af att dylika ritningar m. m. utarbetades,

innan arbetenas utförande igångsattes.

Då jag i likhet med de akademiska myndigheterna anser det af den

förebragta utredningen framgå, att en förbättring af uppvärmningsanordningarna

inom ifrågavarande institutioners byggnader är af verkligt behof

påkallad, och ej finner något vara att anmärka mot det framställda förslaget

— för hvars utförande öfverintendentsämbetets erinran bör lända

till efterrättelse — får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t, med återkallande af den i 1910 års statsverksproposition gjorda

framställningen angående anslag å extra stat för uppvärmningsanordningar

i vissa institutionsbyggnader i Lund, täcktes föreslå Riksdagen att till

anordnande af centraluppvärmning i byggnaden för den kemiska, -den

medicinskt-kemiska och den farmakologiska institutionen vid universitetet

i Lund på extra stat för år 1911 bevilja ett belopp af 23,300 kronor.»

Ehuruväl utskottet, som tagit del af handlingarna i ärendet, funnit

det för ifrågavarande uppvärmningsanordningar utarbetade förslaget med

kostnadsberäkningar vara i sina detaljer synnerligen ofullständigt, har

utskottet likväl med hänsyn till det, enligt hvad af statsrådsprotokollet

framgår, trängande behofvet af att ifrågavarande värmeledning kommer

till stånd, ej velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag; och får utskottet

förty hemställa,

att Riksdagen må till anordnande af centraluppvärmning

i byggnaden för den kemiska, den medicinsktkemiska

och den farmakologiska institutionen vid universitetet

i Lund på extra stat för år 1911 bevilja ett

belopp af 23,300 kronor.

Stockholm den 15 april 1910.

Utskottets

yttrande.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten