Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition till Riksdagen angående vissa ändringar i bestämmelserna rörande statsunderstöd till enskilda läroanstalter jämte en i ämnet väckt motion.

1910-04-19 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:40, Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition till Riksdagen angående vissa ändringar i bestämmelserna rörande statsunderstöd till enskilda läroanstalter jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

1

Ankom till Riksdagens kansli den 19 april 1910 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition till Riksdagen

angående vissa ändringar i bestämmelserna rörande statsunderstöd

till enskilda läroanstalter jämte en i ämnet väckt

motion. (2:a.A.)

I en den 25 sistlidne februari till Riksdagen aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 91) har Kungl. Maj:t

under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen att förklara, att af de

bestämmelser, som af Riksdagen antagits i fråga om de å åttonde hufvudtiteln

under rubriken: enskilda läroanstalter uppförda särskilda anslag

dels punkt 1) under af delningen B. Bestämmelser i fråga om anslaget

till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter skall

erhålla följande ändrade lydelse:

1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som är berättigad till en

aflöning af minst 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i 2:dra och 2,000

kronor i 3:dje lönegraden,

dels ock punkterna 2 och 12 under af delningen G. Särskilda bestämmelser

i fråga om anslaget till enskilda mellanskolor skola erhålla följande

ändrade lydelse:

2. Inträdessökande till sådan i punkt 1 afsedd enskild skola, som

utgör öfverbyggnad på folkskolan, skall vid offentlig pröfning visa sig innehafva

det i samma punkt omnämnda lcunskapsmåttet.

Eib. till Riksd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 31 ffäft. (Nr 40).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna 8—10

stadgade villkor ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912,

på de villkor Kungi. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af

understöd från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under förutsättning

att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett

bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som

statsund erstö det.

Departementschefens anförande i ämnet till berörda statsrådsprotokoll

är af följande lydelse:

I den till 1909 års Riksdag aflåtna propositionen nr 81 angående

statsunderstöd till kommunala och enskilda läroanstalter föreslog Kung!

Maj:: Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten af två särskilda under

åttonde hufvudtiteln upptagna anslag, häraf ett till högre skolor för kvinnlig

ungdom, å nämnda hufvudtitel uppföra ej mindre under rubrik kommunala

och enskilda läroanstalter fyra anslag, tillsammans utgörande ett gemensamt

reservationsanslag å 600,000 kronor, än äfven ett förslagsanslag å 190,000

kronor med titel lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommunala

och enskilda läroanstalter, äfvensom att godkänna dels vissa af Kungi. Maj:t

föreslagna grunder för tilldelande af understöd från omförmälda anslag,

dels ock af Kung! Maj:t angifna grunder för lärarinnepersonalens aflöning

vid statsunderstödda kommunala och enskilda läroanstalter.

Kung! Maj:ts ifrågavarande framställning blef i det väsentliga af Riksdagen

bifallen. De beslut, som Riksdagen i anledning af denna proposition

och särskilda motioner i ämnet fattade, synas mig emellertid i två särskilda

afseende!!, böra undergå någon jämkning. Hvad jag härvid åsyftar är dels

vissa statsunderstödda samskolors ställning, dels ock ett af de för understöd

från anslaget till lönetillägg åt lärarinnor bestämda villkor.

Hvad till en början den sista frågan angår — jag behandlar de båda

frågorna i denna ordning på grund af den ordningsföljd de fått uti Riksdagens

skrifvelse i ämnet — skulle enligt den nådiga propositionen ur

anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommunala och

enskilda läroanstalter utgå 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som vore

berättigad till en aflöning af minst 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i

2:dra och 2,000 kronor i 3:dje lönegraden. Efterser man de i propositionen

angifna villkoren för åt! lärarinna skulle komma i åtnjutande af nämnda

aflöning, finner man att denna skall utgå till ämneslärarinna med full

tjänstgöring, därest hon aflagt de prof, som erfordras för behörighet till

ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

3

Riksdagens beslut i frågan innefattas i följande:

A. Bestämmelser om aflöning af lärarinnorna vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

För lärarinnepersonalens aflöning vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

gälla följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de

närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa grunder må finnas

erforderliga:

1. Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från något af de i reservationsanslaget

till enskilda läroanstalter ingående särskilda anslag, skola

föreståndarinnorna och lärarinnorna åtnjuta aflöning till minst följande

belopp, för läsår räknadt:

b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest hon aflagt de prof,

som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt

läroverk, 1,400 kronor i l:a, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e

lönegraden, eljest — — — — — lönegraden;

B. Bestämmelser i fråga om anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Af anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter skola till hvarje läroanstalt, som åtnjuter understöd från

något af de i reservationsanslaget till enskilda läroanstalter ingående särskilda

anslag, under den tid statsunderstöd åtnjutes, utgå följande bidrag,

för läsår räknadt:

1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna med full tjänstgöring, som

förvärfvat behörighet för ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk,

Med detta innehåll äro bestämmelser offentliggjorda till efterrättelse

genom nådiga kungörelsen den 29 oktober 1909 angående aflöning åt

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd

åt dessa läroanstalter m. in.

På sätt riksdagsbeslutet utmärker hafva berörda anslag ej fått alldeles

samma benämningar som af Kungl. Maj:t föreslagits. Detta sammanhänger

därmed, att på grund af ett rnotionsvis framställdt yrkande de egentliga

kommunala mellanskolorna utskilts från öfriga ifrågavarande läroanstalter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

samt fått för sig uppfördt ett särskildt förslagsanslag å 10,000 kronor

under titeln kommunala mellanskolor.

Det spörsmål jag här vill framlägga berör emellertid en annan afvikelse

från den nådiga propositionen. Det är nämligen så, att Riksdagens

beslut i fråga om villkor för bidrag af anslaget till lönetillägg innebär en

skärpning, i förhållande till hvad Kung!. Magt härutinnan föreslog. Enligt

Kung! Maj:ts förslag var det, för vinnande af nämnda bidrag, tillräckligt

att vederbörande lärarinna med full tjänstgöring aflagt de prof, — examens-

eller andra prof — som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst

vid allmänt läroverk. Det ansågs ej nödigt att kräfva den

lulla kompetensen, för hvars ernående, utöfver profven, fordras minst två

års tjänstgöring vid vissa läroanstalter. Enligt Riksdagens beslut åter

kräfves utöfver profven äfven nämnda tjänstgöring.

Den härutinnan sålunda åvägabragta ändringen tillkom efter förslag

af det särskilda utskott, till hvars handläggning förutnämnda proposition

och motioner af kamrarna hänvisades. Utskottet yttrade uti ifrågavarande

afseende följande:

»Punkt 1)» — i omförmälda bestämmelser i fråga om anslaget till

lönetillägg — »bör enligt utskottets mening formuleras: 200 kronor för

hvarje ämneslärarinna med full tjänstgöring, som förvärfvat behörighet

till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk.

»Lärarinna med denna behörighet skall, enligt den föreslagna löneregleringen,

under de första 15 åren af sin tjänstgöring åtnjuta 200 kronors

högre aflöning än den, som visserligen är berättigad till lönetursberäkning

men icke är behörig för allmänt läroverk. Då det tydligen måste anses

som ett allmänt intresse, att förvärfvande af den högre kompetensen uppmuntras,

och denna uppmuntran i form af lönetillägg icke kan kräfvas

af den enskilda skolan, som då skulle frestas att undvika att anställa

lärarinnor med högre kompetens, så har Kungl. Maj:t föreslagit, att detta

lönetillägg af 200 kronor skall utgå af statsmedel.»

Af hvad utskottet sålunda anfört framgår ingalunda, att den föreslagna

formuleringen afsåg att f åstadkomma någon ändring i sak. Tvärtom

yttrar utskottet strax därefter: »Utskottet tillstyrker för sin del Kungl.

Maj:ts förslag till bestämmelser med afseende på nu ifrågavarande anslag.»

Jag anser mig på grund af hvad jag nu omförmält samt i öfrigt

kunnat i ämnet inhämta vara fullt berättigad att antaga, det ifrågavarande

bestämmelsers omformulering icke tillkommit i syfte att uti här berörda

afseende åstadkomma någon ändring i sak.

Tid sadant förhållande torde det vara lämpligt att genom framställning

till Riksdagen söka utverka en affattning af bestämmelsen under B. 1),

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

5

som oj utgör hinder för en tillämpning af densamma, öfverensstämmande

med hvad som i den kungl. propositionen varit afsedt.

Jag öfvergår nu till den andra af de två frågor, som utgöra föremål

för denna min framställning. Såsom jag nämnde skulle enligt Kungl.

Maj:ts förslag under rubriken kommunala och enskilda läroanstalter

uppföras fyra särskilda anslag, gemensamt bildande ett reservationsanslag.

Det första af dessa fyra anslag, stort 85,000 kronor, skulle enligt samma

förslag hafva titeln kommunala mellanskolor. För tilldelande af understöd

från detta anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag gälla följande grunder,

hvaribland de i punkterna 1, 2 och 11 upptagna i detta sammanhang särskild!

komma i betraktande:

1. Af anslaget till kommunala mellanskolor må understöd kunna

utgå ej mindre till sämskolor, som under år 1909 åtnjutit understöd från

anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, än äfven till skolor, som

utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna

förutsätta det kunskapsmått, som inhämtas i högsta årskursen

af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans typ lätt. A.

2. På den ort, där skolan är upprättad, skall finnas folkskola anordnad

enligt gällande normalplans typ Ditt. A.

3. Skolan skall omfatta minst tre årsklasser utöfver den egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i

medeltal sammanlagdt minst 18 lärjungar.

4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.

5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig lärare

med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall finnas

minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring. Har kommun endast en

kommunal mellanskola, skall denna vara afsedd för såväl gossar som

flickor.

6. Undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor .om året,

påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

7. Kommunen skall anslå de medel, som utöfver skolans öfriga inkomster

erfordras, för att skolan under den tid, för hvilken statsunderstöd

sökes, skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler och erforderlig

undervisningsmateriell samt kunna aflöna de vid skolan anställda

lärarinnor enligt de i sådant afseende stadgade grunder, hvarjämte kommunen

skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de grunder,

som framdeles må varda stadgade.

8. Därest terminsafgifter upptagas af lärjungarna, skall frågan om

befrielse från eller nedsättning i sådana afgifter handläggas af en nämnd,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets ''Utlåtande Nr 40.

bestående af skolans inspektor och föreståndare eller föreståndarinna samt

en af kommunalstyrelsen utsedd ledamot, och skall härvid iakttagas, att

terminsafgifter ej må uttagas af medellösa lärjungar från kommunen.

9. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelse!! för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kung!. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

10. Statsunderstödet till kommunala mellanskolor må kunna utgå,

därest skolan omfattar tre årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med

högst 3,600 kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med

högst 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna

erhålla ett särskildt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande

600 kronor, allt för år räknadt.

11. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor

ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor

Kung!. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd från

anslaget till kommunala mellanskolor, dock under förutsättning att kommunen

eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag,

hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.

Såsom jag redan nämnt fingo vid Riksdagens behandling af frågan

vissa anslag förändrade benämningar i följd af de kommunala mellanskolornas

utsöndrande. Detta gäller bland annat just om nyss omförmälda

anslag, som enligt Riksdagens beslut skulle utbyta den af Kungl.

Maj:t föreslagna titeln kommunala mellanskolor mot titeln enskilda mellanskolor.

Denna ändring tillkom på grund af ett i motionsväg framställdt yrkande

af herrar Berg m. fl. Samma motionärer ifrågasatte äfven ändringar

i de af Kungl. Maj:t föreslagna villkoren för åtnjutande af understöd

från anslaget till kommunala mellanskolor, eller, enligt den sedermera

vedertagna terminologi en, enskilda mellanskolor. De punkter i

Kungl. Maj-.ts förslag, hvilka ej äro af betydelse för den fråga jag i detta

sammanhang åsyftar, lämnar jag här åsido, blott nämnande att motionärerna

ej uttryckligen påyrkade ändring af punkt 2 i de af Kungl. Maj:t

framlagda, förut omnämnda villkor, men dock uttalade sig mot uppställandet

af den i samma punkt angifna fordran. I öfrigt inneburo motionärernas

förslag att bestämmelserna skulle få följande lydelse:

1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd kunna utgå

dels till enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnad er på den egentliga

folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått,

som inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

7

normalplans typ litt. A, dels intill utgången af år 1914 äfven till samskola,

som icke utgör öfverbyggnad på folkskola, men för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.

11. Samskola -—- —- — ändock att de i punkterna 2—10 stadgade

villkoren ej till alla delar uppfyllas — — — understöd från anslaget

till enskilda mellanskolor — — — som statsunderstödet.

Af en motionär, herr Juhlin, hvilken ej hade något att invända mot

benämningen kommunala mellanskolor på ifrågakomma första grupp af de

läroanstalter, som skulle vara delaktiga af det stora reservationsanslaget,

hemställdes, att punkt 1 bland grunderna och villkoren för tilldelande af

understöd från anslaget till kommunala mellanskolor skulle lyda sålunda:

Af anslaget till kommunala mellanskolor må understöd kunna utgå

ej mindre till samskolor, som under år 1909 åtnjutit understöd från anslaget

till högre skolor för kvinnlig ungdom, än äfven till sådana å orter,

där allmänt läroverk icke finnes, upprättade skolor, som utgöra öfverbyggnader

på den egentliga folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna

förutsätta det kunskapsmått, som inhämtas i högsta årskursen af folkskola,

anordnad enligt gällande normalplans typ litt. A.

I fråga om de punkter i Kung! Maj:ts förslag, som jämte i anledning

af dem framkomna motioner äro af betydelse för min förevarande

framställning, anförde utskottet följande:

Punkt 1. »Enligt Kungl. Maj:ts förslag», yttrade utskottet, »skall

mellanskola, kommunal i egentlig mening eller enskild, kunna erhålla

understöd, äfven om allmänt läroverk finnes å orten.

»Med anledning af herr Juhlins motion och då utskottet anser, att

statens uppoffringar för bildningsanstalter med realskolexamen som mål,

belägna å samma ort, böra begränsas, vill utskottet föreslå, att till punkt 1

fogas ett moment af följande lydelse: Mellanskola å ort, där allmänt läroverk

eller statsunderstödd mellanskola finnes, må erhålla understöd, endast om

lärjungeantalet i motsvarande klasser af allmänt läroverk resp. i redan

befintlig statsunderstödd mellanskola under de senaste tre åren uppgått i

medeltal till 100.

»I öfrigt bör punkten enligt utskottets mening ändras i öfverensstämmelse

med herr Bergs in. fl:s förslag.»

Punkt 2. Utskottet uttalade: »För att en kommunal mellanskola skall

på fyra år kunna föra till realskolexamen, bör den icke mottaga andra

lärjungar än sådana, som visat sig innehafva de kunskaper, hvilka meddelas

i folkskola, anordnad enligt gällande normalplans typ litt. A. I

likhet med herrar Berg m. fl. anser utskottet emellertid, att uppställandet

af eu sådan inträd esfordran ingalunda klöfver, att folkskolan på platsen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

nödvändigt måste vara just af nämnda typ; det ifrågavarande bildningsmåttct

kan nämligen mycket väl under gynnsamma omständigheter inhämtas

äfven i andra skolformer.

»På grund häraf föreslår utskottet, att punkt 2 i Kungl. Maj:ts förslag

utgår.

»Men då det är angeläget, att inträdesfordringarna hållas uppe på den

angifna höjden, bör det stadgas, att särskild inträdespröfning skall fordras.»

Punkten 11 — eller, såsom den af utskottet, hvilket inskjutit en ny

punkt, benämndes, punkt 12 — ansåg utskottet böra ändras så, att det tydligt

framginge, från hvilka villkors uppfyllande dispens måtte kunna medgifvas

intill utgången af år 1912.

Med afseende på den nya formuleringen af punkterna hänvisade utskottet

till sitt slutyrkande.

Detta innebar i de afseenden, hvarom här varit fråga, att Riksdagen

skulle antaga följande i utskottets förslag under I C upptagna särskilda

bestämmelser i fråga om anslaget till enskilda mellanskolor:

1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd kunna utgå

dels till enskilda skolor, som utgöra örverby ggnader på den egentliga folkskolan

och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått,

som inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande

normalplans typ litt. A, dels intill utgången af år 1914 äfven till samskola,

som icke utgör öfverbyggnad på folkskola, men för år 1909 åtnjutit

understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.

Enskild mellanskola å ort, där allmänt läroverk eller statsunderstödd

mellanskola finnes, må erhålla understöd, endast om lärjungeantalet i

motsvarande klasser af allmänt läroverk respektive i redan befintlig statsunderstödd

mellanskola under de senaste tre aren uppgått i medeltal till 100

2. Inträdessökande skall vid offentlig pröfning visa sig innehafva

det i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet.

12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget

till högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna

2—10 stadgade villkor ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år

1912, på de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande

af understöd från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under

förutsättning att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statsunderstödet.

Bland de reservationer, som funnos fogade vid utskottsutlåtandet,

berörde en, afgifven af friherre Fleming och herr Hedenlund, punkt 1 i de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

9

under I G i utskottets förslag upptagna särskilda bestämmelser. Dessa

reservanter både ansett, att man icke utan föregående utredning borde

tvinga nu befintliga statsunderstödda enskilda samskolor att ombilda sig

till på folkskolan direkt byggda meilanskolor, detta så mycket mindre som

en dylik omläggning till mellanskola syntes komma att ske på de platser,

där förhållandena så kräfde och där ej en friare skolform kunde befinnas

mera påkallad, och att därför punkt 1 af de särskilda bestämmelserna

ifråga om anslaget till enskilda meilanskolor borde hafva följande lydelse:

»Af anslaget till enskilda meilanskolor må understöd utgå dels till

enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan

och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som

inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans

typ litt. A, dels till samskolor, som för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.

Mellanskola -—- — — —- — -—■ •—• — — —- — — — — — —

När den genom omförmälda proposition väckta frågan förevar till

behandling inom kamrarna, stannade dessa i olika beslut i afseende å

lydelsen af bestämmelserna i punkt I C.

I Första kammaren segrade nämligen vid omröstning friherre

Flemings och herr Hedenlunds reservation med 104 röster mot 26, hvilka

voro för utskottets förslag. Andra kammaren åter anslöt sig till utskottets

mening, dock med ändrad lydelse af andra stycket af punkt 1,

på grund af en motion, för hvilken jag, med hänsyn till frågans slutliga

förlopp, ej ansett nödigt i det föregående redogöra, då den ej heller

berör den sak jag här åsyftar.

Vid den sammanjämkning, som af utskottet föreslogs i anledning af

kamrarnas skiljaktiga beslut såväl i nu omförmälda som liera andra hänseenden

beträffande den omfattande fråga, hvilken utgiorde föremål för

omförmälda nådiga proposition, blef den af Första kammaren antagna

lydelsen af punkt 1 i de under 1 C upptagna bestämmelserna med en oväsentlig

redaktionsförändring i andra stycket af punkten också gillad af

Andra kammaren, som alltså frånträdde sitt beslut i denna del.

Jag skall nu, för en fullständig öfversikt af Riksdagens beslut i det

särskilda spörsmål som jag här af handlar, be att få i deras helhet återgifva

de af Riksdagen antagna, i förutnämnda kungörelse i afdelningen C

tfpptagna

Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till enskilda meilanskolor.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. i Sami. 1 Åfd. til Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande Nr 40,

1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd utgå dels till

enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan

och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som

inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans

typ litt. A, dels till samskolor, som för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.

Enskild mellanskola å ort, där allmänt läroverk eller statsunderstödd

mellanskola linnes, må erhålla understöd, endast om lärjungeantalet

i motsvarande klasser af allmänt läroverk respektive i redan befintlig

statsunderstödd mellanskola under de senaste tre åren uppgått i medeltal till 100.

2. Inträdessökande skall vid offentlig pröfning visa sig innehafva det

i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet.

3. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal

sammanlagdt minst 32 lärjungar.

4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.

5. Vid skola, däri gossar undervisa s, skall finnas minst en manlig

lärare med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall

finnas minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring.

6. Undervisningen skall fortgå minst 38 läsveckor om året, påskoch

pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

7. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell, och de vid skolan anställda

lärarinnorna skola aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

8. Kommun eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som det från anslaget till enskilda mellanskolor utgående understödet,

äfvensom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas ålderstillägg

med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter,

så ock till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles

må varda stadgade.

9. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter skola medgifvas

till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

10. Skolan skall stå under ‘inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Majrt kan finna godt föreskrifva.

11. Statsunderstödet till enskilda mellanskolor må kunna utgå med

högst 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna

erhålla ett särskild! understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande

600 kronor, allt för år räknadt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

Ii

12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna 2—10

stadgade villkor ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912,

på de villkor Kungi. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af

understöd från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under förutsättning

att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett

bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som

statsunderstödet.

Den afvikelse från utskottets förslag, som tillkom genom Första kammarens

beslut i fråga om l:a punkten i af delningen C, var föranledd af

en önskan att ej utan vidare nödga de befintliga statsunderstödda enskilda

samskolorna att ombilda sig till på folkskola af viss typ direkt byggda

mellanskolor. De motionärer, på grund af hvilkas framställning nämnda

afvikelse kom till stånd, uttala, att en sådan ombildning ej utan föregående

utredning borde framtvingas. Af den diskussion, som föregick

och ledde till Första kammarens beslut i ämnet, framgår otvetydigt att

man åtminstone afsåg ett ej till bestämd tid begränsadt moratorium för

dessa skolor.

Nu heter det emellertid i den af Riksdagen antagna punkten 12 under

afdelningen C, att samskola, som för år 1809 åtnjutit understöd från anslaget

till högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna

2—10 stadgade villkor ej till alla delar uppfyllts, intill utgången

af år 1912 på de villkor Kung!. Maj:t äger bestämma, komma i åtnjutande

af understöd från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under

förutsättning o. s. v. Denna formulering kommer otvifvelaktigt att omintetgöra

afsikten med den nämnda afvikelsen från utskottsförslaget i

punkt 1. Det föreskrifves nämligen i punkt 2, att inträdessökande, och

härmed måste afses äfven inträdessökande i samskola, skall vid offentlig

pröfning visa sig innehafva det i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet —

det som inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande

normalplans typ litt. A.

På detta sätt har man, tydligen oafsiktligt, kommit till en bestämmelse,

som ej allenast, såsom antydts, omintetgör det syfte, som låg till

grund för ändringen i punkt 1, utan äfven är strängare mot samskolorna

än de motionärer, på hvilkas yrkande utskottets ändringsförslag i punkt 1

tillkom. Enligt dessa motionärer skulle nämligen samskola kunna, utan

att öfvergå till påbyggnad å folkskola, åtnjuta understöd intill utgången

af år 1914. Men Riksdagens beslut afstänger anslagsmöjligheten i dylikt

fall redan med utgången af år 1912.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

Då denna konsekvens af de stadfästa bestämmelserna rörande understöd

från anslaget till enskilda mellanskolor som sagdt uppenbarligen är oafsikt.

bg,

hänseende hos Riksdagen utverka erforderlig ändring.

I fråga om sättet för genomförande af de önskade ändringarna uti

nu afsedda föreskrifter tillåter jag mig framhålla, att i det af mig i denna

framställning först omförmälda afseendet bör upptagas den i nådiga propositionen

föreslagna formuleringen af de i Riksdagens skrifvelse under

punkt 1) i afdelningen B upptagna bestämmelser i fråga om anslaget till

lönetillägg.

Vidkommande åter den ändring, som erfordras i afseende å samskolas

rätt till anslag, synes man böra åstadkomma densamma genom att i punkt 12

af afdelningen C hänföra sig till punkterna 3—10, i stället för såsom nu

till punkterna 2—10. Det torde också vara ensidigt att gifva punkt 2 en

lydelse, som tydligen undantager samskolorna från tillämpning af punkten.»

Herrar i. g. I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

B&ralöfoch Andra kammaren af herrar L. G. Broom é i Bårslöf och O. Forssling väckt

o. Förklinga motion, nr 267, däri hemställes,

motlon'' att Riksdagen, vid bifall till hvad Kungl. Maj:t i propositionen nr 91 före
slagit

beträffande punkterna 2 och 12 af »Särskilda bestämmelser i fråga

om anslaget till enskilda mellanskolor» måtte besluta, att punkt 1 i första

stycket af samma bestämmelser skall erhålla följande ändrade lydelse:

1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd utgå dels till

enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan

och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som inhämtas

i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans

typ litt. A, dels intill utgången af är 1920 äfven till samskolor, som för

år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig

ungdom.

Till stöd för framställningen hafva motionärerna anfört följande:

»I det utlåtande, som förlidet år afgafs af Riksdagens andra särskilda

utskott i anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 81 angående statsunderstöd

till kommunala mellanskolor och enskilda läroanstalter samt en

del motioner i dithörande ämnen, föreslog utskottet, att i riksstaten skulle

bland annat uppföras ett anslag med titel enskilda mellanskolor å 60,000

kronor, och att i fråga om detta anslag skulle gälla vissa bestämmelser,

affattadc i 12 särskilda punkter.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

13

Mot utskottets förslag i denna del hade afgifvits tre reservationer:

en af friherre Fleming och herr Hedenlund mot första stycket af punkt 1,

en annan af herr N. Larsson i Klagstorp in. fl. mot andra stycket af samma

punkt, en tredje af herr J. Hellgren m. fl. mot punkt 9.

För öfversiktens skull återgifvas här nedan vid sidan af hvarandra

dels utskottets förslag, dels de tre reservationerna, hvarvid med kursiv stil

utmärkas de punkter, hvilka icke kommo att ingå i riksdagsbeslutet:

Utskottets förslag:

1. Af anslaget till enskilda mellanskolor

må understöd kunna utgå dels till enskilda

skolor, som utgöra öfverbyggnader på den

egentliga folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna

förutsätta det kunskapsrnätt, som

inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad

enligt gällande normalplans typ litt.

A, dels intill utgången af år 1914 äfven till

samskola, som icke utgör öfverbyggnad, på

folkskola, men för år 1909 åtnjutit understöd

frän anslaget till högre skolor för kvinnlig

ungdom.

Enskild mellanskof å ort, där allmänt

läroverk eller statsunderstödd mellanskof

finnes, må erhålla understöd, endast om lärjungeantalet

i motsvarande klasser af allmänt

läroverk respektive i redan befintlig statsunderstödd

mellanskof under de senaste tre

åren uppgått i medeltal till 100.

2. Inträdessökande skall vid offentlig pröfning

visa sig innehafva det i punkt 1 omnämnda

kunskapsmåttet.

3. Skolan skall omfatta minst 4 årsklasser

utöfver den egentliga folkskolan och i dessa

klasser under de senaste tre åren hafva haft

i medeltal sammanlagdt minst 32 lärjungar.

4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta

skild undervisning.

Eeseryationer:

af friherre Fleming och

herr Hedenlund:

1. Af anslaget till enskilda

mellanskolor må understöd

utgå dels till enskilda

skolor, som utgöra öfverbyggnader

på den egentliga

folkskolan och i afseende å

inträdesfo rdringarna förutsätta

det kunskapsmått, som

inhämtas i högsta klassen af

folkskola, anordnad enligt

gällande normalplans typ litt.

A, dels till samskolor, som

för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre

skolor för kvinnlig ungdom.

Mellanskola —--—

Af herr N. Larsson i Klagstorp

m. fl.

1 kommun, där statsunderstödd

kommunal eller enskild

mellanskola finnes, må statsunderstöd

ej tilldelas annan

enskild mellanskola, utan att

samtliga mellanskolors klasser

äro i lämplig grad fyllda.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall

finnas minst en manlig lärare med full tjänstgöring,

och vid skola, däri flickor undervisas,

skall finnas minst en kvinnlig lärare med full

tjänstgöring.

6. Undervisningen skall fortgå minst 38

läsveckor om året, påsk- och pingstferier

samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

7. Skolan skall till sitt förfogande hafva

tjänliga undervisningslokaler och erforderlig

undervisningsmateriell, och de vid skolan anställda

lärarinnorna skola aflönas enligt de i

sådant afseende stadgade grunder.

8. Kommun eller enskilda donatorer skola

till skolans uppehållande lämna ett bidrag,

hvars värde för år räknadt uppgår till minst

samma belopp som det från anslaget till

enskilda mellanskolor utgående understödet,

äfvensom bidraga till de vid skolan anställda

lärarinnornas ålderstillägg med hälften af

det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter,

så ock till lärarinnornas pensionering

enligt de grunder, som framdeles må

varda stadgade.

9. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter

skola medgifvas till den omfattning

Kungl. Maj:t bestämmer.

10. Skolan skall stå under inseende af frågan om befrielse från eller

öfvers tyre! sen för rikets allmänna läroverk nedsättning i terminsafgifter - samt vara underkastad den kontroll och de na handläggas af en nämnd,

bestämmelser i öfrigt, som Kungl. Maj:! kan bestående af skolans inspektor

finna godt föreskrifva. och föreståndare ellerförestän
11.

Statsunderstödet till enskilda mel- darinna samt snäfkommunallanskolor

må kunna utgå med högst 4,800 styrelsen utsedd ledamot, och

kronor, hvarjämte skola, däri flickor under- skall härvid iakttagas, att tervisas,

må kunna erhålla ett särskild! under- minsafgifter ej må uttagas af

stöd till undervisning i huslig ekonomi, ej medellösa lärjungar från biöfverstigande

600 kronor, allt för år räknadt. dragsgifvande kommun.

12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit

understöd från anslaget till högre skolor

o O

Af herr J. Hellgren m. fl.

9. Därest statsunderstödd

enskild mellanskola åtnjuter

kommunalt understöd, skall

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

15

för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i

punkterna 2-—10 stadgade villkor ej till alla

delar uppfyllas, intill utgången af år 1912,

på de villkor Kung]. Maj:t äger bestämma,

kunna komma i åtnjutande af understöd från

anslaget till enskilda mellanskolor, dock

under förutsättning att kommun eller enskilda.

donatorer till skolans uppehållande lämna

ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår

till minst samma belopp som statsunderstödet.

Vid utlåtandets föredragning den 12 maj beslöt Andra kammaren

bifalla den af utskottet föreslagna lydelsen utom i fråga om punkt 1

andra stycket samt punkt 9, där de af herr N. Larsson i Klagstorp in. fl.

och herr J. Hellgren in. fl. afgifna reservationerna antogos. I Första

kammaren åter bifölls utskottets förslag utom i fråga om punkt 1, där

efter en längre öfverläggning den af friherre Fleming och herr Hedenlund

afgifna reservationen bifölls med 104 röster mot 26, Indika senare

tillföllo utskottets förslag

Då de skiljaktiga besluten sedan skulle sammanj ämkas, enade sig

utskottets medlemmar från båda kamrarna om den hemställan, att med

afseende å »Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till enskilda

mellanskolor» Andra kammaren måtte i allo förena sig med Första kammaren.

Den enda afvikelse från dennas beslut, som i sammanj ämkningsmemorialet

tillstyrktes, var deri rent redaktionella, att man i begynnelsen

af punkt 1 andra stycke! i stället för ordet »Mellanskof» återinförde

det af utskottet föreslagna uttrycket »Enskild mellanskof».

Sammanjämkningsförslaget antogs af Första kammaren den 17 maj

och af Andra kammaren den 19 maj. På grand häraf erhöllo i Riksdagens

skrifvelse nr 249, hvilken af kamrarna godkändes den 21 maj,

samt i den kungl. kungörelse, som af Kung!. Maj:t utfärdades den 29

oktober 1909, de särskilda bestämmelserna om anslaget till enskilda

mellanskolor i alla afseenden just det innehåll, som blifvit af Första

kammaren för dess del beslutadt.

Sedan de af Första kammaren genomdrifna bestämmelserna sålunda

blifvit definitivt gällande, har det befunnits, att de i ett afseende icke

motsvara det syfte, som kammaren med dem velat vinna.

Afsikten med Första kammarens formulering af punkt 1 första stycket

hade nämligen varit, att de lägre samskolor, som för år 1909 åtnjutit

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

understöd från anslaget »till högre skolor för kvinnlig ungdom», skulle

få åtnjuta sådant understöd, äfven om de för all framtid behölle sin

hittillsvarande anordning såsom väsentligen parallellskolor till folkskolan.

Andra kammarens ledamöter inom utskottet hade i motsats härtill yrkat,

att detta slags samskolor måtte få sig bevil] ad en öfvergångstid intill

utgången af år 1914, under hvilken de, med bibehållen rätt till statsunderstöd,

skulle kunna fortfarande delvis vara parallellskolor till folkskolan,

men att de efter nämnda, tidpunkt måste vara ordnade såsom

öfverbyggnader på denna, alltså som »mellanskolor», ifall de skulle

kunna erhålla bidrag från det nya anslaget »till enskilda mellanskolor».

Friherre Fleming och Herr Hedenlund, som funnit det obilligt, att nämnda

skolors rätt till fortsatt statsunderstöd skulle göras beroende af deras

omorganiserande till mellanskolor, hade i sin reservation yrkat, att den

i bestämmelsernas punkt 1 första stycket föreslagna tidsbegränsningen:

»intill utgången af år 1914» måtte bortfalla, och de hyste uppenbarligen

den föreställningen, att deras syfte härmed skulle vinnas. Denna föreställning

berodde emellertid på ett förbiseende af innehållet i de följande

punkterna 2 och 12, rörande hvilka utskottet varit enhälligt, och i hvilka

kamrarnas beslut därför blefvo sammanstämmande. I punkt 12 medgafs

nämligen åt lägre samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från

anslaget »till högre skolor för kvinnlig ungdom», möjlighet till partiell

befrielse från de i punkterna 2—10 stadgade villkoren endast till utgången

af år 1912. Efter denna tidpunkt skulle de alltså vara bundna

af det i punkt 2 upptagna villkoret, som lydde sålunda: »Inträdessö
kande

skall vid offentlig pröfning visa sig innehafva det i punkt 1 omnämnda

kunskapsmåttet» (»det kunskapsmått, som inhämtas i högsta

klassen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans typ litt. A»).

Enligt detta villkor, hvarom under ärendets behandling ingen meningsskiljaktighet

försports, måste de lägre samskolorna följaktligen organisera

sig så, att de för inträde i sin lägsta klass fordrade kännedom om

egentliga folkskolans lärokurs, d. v. s. att de utgjorde öfverbyggnader

på folkskolan, och detta redan 1912, alltså två år tidigare än utskottet

velat kräfva.

Följden af nu berörda förbiseende, hvilket icke blef uppmärksammadt

vare sig vid utskottsutlåtandets föredragning i kamrarna den 12 maj eller

vid affattandet af sammanjämkningsmeniorialet den 14 maj eller vid dettas

föredragning i Första kammaren den 17 maj, vill nu Kung!. Maj:t hafva

undanröjd genom sin vid innevarande riksdag afgifna proposition nr 91.

I denna föreslås för sådant ändamål, att de af 1909 års Riksdag fastställda

och genom kungl. kungörelse den 29 oktober 1909 till efterrättelse ut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

17

färdade »särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till enskilda mellanskolor»

måtte på det sätt omredigeras, att punkterna 2 och 12 erhålla

följande ändrade lydelse:

2. Inträdessökande till sådan i punkt 1 afsedd enskild skola, som

utgör öfverbyggnad på folkskolan, skall vid offentlig pröfning visa sig

innehafva det i samma punkt omnämnda kunskapsmåttet.

12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna 3—10

stadgade villkor ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912,

på de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande

af understöd från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under förutsättning

att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statsunderstödet.

Den åtgärd, som sålunda föreslås, är icke blott i hög grad ovanlig,

utan måste ock anses vara ur flera synpunkter särdeles egendomlig och

betänklig. Mot de af 1909 års Riksdag fastställda bestämmelser, hvilka

nu skulle ändras, kan ingalunda anmärkas, att de skulle hafva tillkommit

på något formellt inkorrekt sätt, eller att de i och för sig skulle

vara så olämpliga, att något slags »rättelse» nu vore af nödvändigheten

påkallad.

Särskild! från Andra kammarens synpunkt kan detta senare naturligtvis

så mycket mindre medgifvas, som denna kammare förlidet år

utan minsta meningsskiljaktighet uttalade sig för den åsikten, att bidrag

från anslaget till enskilda mellanskolor borde för framtiden tillkomma

endast sådana anstalter, som verkligen äro »mellanskolor», d. v. s. öfverbyggnader

på folkskolan.

Äfven i Första kammaren hade den af Andra kammaren hysta uppfattningen

kraftiga förfäktare. Visserligen stämplades där af en talare

den föreslagna bestämmelsen, att de lägre samskolorna borde efter hand

omdana sig till mellanskolor, såsom ett »våld», hvilket vore »minst sagd!

orättfärdigt», och den ifrågasatta omdaningen karakteriserades rent af

såsom »en snöpning af klasser», hvilken hos de samhällen, där lägre

samskolor nu funnes, måste väcka »deras berättigade harm». Men° å

andra sidan saknades ej uttalanden, hvilka skarpt protesterade mot dessa

våldsamma öfverdrifter. Sålunda yttrade sig gentemot friherre Fleming

och herr Hedenlund utskottets ordförande, landshöfdingen Fr. Pettersson,

sålunda:

Bill. till Riked. Prat. 1910. 4 Samt. 1 Afd. ol Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

»Jag ber då att till deras rätta dimensioner få reducera de betänk

ligheter, de tvenne föregående talarne här hafva uttalat; dessa gälla de

22 samskolorna, af hvilka några föra ett så tynande lif, att det är fråga

värdt, huruvida det verkligen kan anses vara ett statsintresse att understödja

dem medelst anslag. En dylik skola till exempel med 5 elever i

en klass och 3 i en annan åtnjuter statsanslag; en annan har 10 i ena

och 4 i den andra klassen, och på detta sätt skulle man kunna gå igenom

eu hel del. Men dessa skolor hafva i alla fall sitt berättigande, och det

borde nog tagas mer hänsyn till nu anförda betänkligheter, om det vore

fråga om att indraga dessa skolor, men så är icke meningen; meningen

är att gifva dem en lämplig öfvergångstid, som enligt utskottets förslag

är satt till 5 år, hvarunder de hafva tillfälle att ombilda sig till en ny

form, hvarefter de säkerligen komme att verka bättre till förmån för det

samhälle, där de nu arbeta såsom parallellskolor vid sidan af folkskolorna,

så att man i stället för tvenne sådana kanske tynande läroverk genom

bådas sammanslagning finge en läroverkstyp, som bättre kunde tillgodose

samhällets intressen. Det är ju så, att vid alla organisationer förekomma

en hel del tvifvelsamma fall, gränsfall, som man icke vet, huru man skall

behandla. Men då är frågan: skall man låta dessa 22 samskolor alltid stå

kvar? Dessa äro skolor af en typ, som Riksdagen alltid sökt begränsa,

och enligt hvad därom beslutats vid riksdagarna 1902 och 1906 skulle de

inskränkas till samhällen, där allmänt läroverk för gossar ej finnes och

som före 1902 års utgång fullgjort gällande villkor för erhållande af understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom. Jag betonar

ytterligare, att meningen icke är att omintetgöra dessa skolor, utan endast

att gifva dem en lämplig öfvergångstid för att kunna öfvergå till den skolform,

som vi hafva ansett bättre och fullständigare kunna fylla de kraf,

som ställas på densamma».

Prof. Aug. Wijkander, som likaledes var ledamot af utskottet, yttrade

bland annat:

»Om statsmakterna möjliggöra en mellanskola af lämplig typ och

denna får en mer lifskraftig tillvaro, hvilket jag för min del är fullkomligt

öfvertygad att den får, så är det naturligt att i ett mindre samhälle,

om det har en lägre samskola, denna af sig själf kommer att öfvergå till

mellanskola. Den får nämligen icke något statsanslag för de tre lägsta

klasserna, utan utgår detta enligt förslaget endast för de fyra klasser, som

motsvara klasser i en mellanskola. Hvad de tre lägsta icke statsunderstödda

klasser angår, hvilka äro parallella med folkskolan, är det naturligt,

att i ett samhälle lätt uppstår den önskan, att dessa med hvarandra parallella

klasser, hvilka kanske hvar för sig ej äro fullt besatta, sammanslås

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

19

och därigenom besparingar uppkomma. Det är emellertid en bestämd

skillnad i schema och arbetsordning för de till mellanskolor förvandlade

samskolorna och den ursprungliga planen. Man har nämligen hittills i

de lägre samskolorna ordnat språkundervisningen med början genast från

första klassen, och det gör, att, när en elev, som genomgått folkskolan,

söker sig in i eu samskola, undervisningen icke passar för hans föregående

utbildning, ty han har icke den språkkunskap, som behöfves, och utom

den allmänna olägenheten uppkommer däraf förlust af tid och penningar.

Under sådana förhållanden får icke en lägre samskola för omgifvande nejd

samma betydelse, som om den förvandlas till mellanskola. Det är först

sedan en sådan förvandling försiggått, som anordningarna inom skolan

passa för kringliggande kommuner, för de gossar och flickor, som genomgått

folkskolan. Det kan således finnas fog för att få ändring i detta afseende,

och då staten gifver anslag till den ifrågavarande skolan, kan den

också fordra, att undervisningen ordnas på sådant sätt i mellanskolans

klasser, att den passar för de elever, som komma direkt från folkskolorna.

Därmed är icke uteslutet, att man icke kan hafva kvar de tre lägsta klasserna,

men då bör undervisningen i dessa skolor ordnas på sådant sätt,

att skolan ändock börjar språkundervisningen i mellanskolans lägsta klass.

Det är icke fråga om att tvinga skolan att skilja sig från de tre lägre

klasserna, men staten säger: vill ni hafva anslag till mellanskolans klasser,

bör undervisningen ordnas så, att elever, som genomgått folkskolan, kunna

hafva nytta däraf. Därför har flertalet af denna kammares ledamöter i

utskottet utan tvekan gått med på Andra kammarens ledamöters åsikt

härom, och vill man åstadkomma samarbete mellan kamrarna samt få till

stånd reformer, som kunna vara önskliga, är detta ett af villkoren, visserligen

icke i sig själf af någon större betydelse, då den ifrågasatta reformen

går af sig själf, men af vikt för att få en uppgörelse med Andra

kammaren, så mycket mera som den uppenbarligen har fog för sig.»

Åt samma mening var ock lektor ./. F. Nyström, som anförde:

»Jag vill på samma gång med några ord vidröra hr Hedenlunds

reservation. Han och baron Fleming anse det mycket obilligt, att de

nuvarande samskolorna skola behöfva ombildas till mellanskolor. Men

man kan med skäl fråga: hvarför skulle staten underhålla två parallella

skolor i dessa små samhällen, som herrarna finna uppräknade på sid. 94,

i hvilket det finnes så litet olikhet i socialt och andra afseenden, där

alla föräldrarna känna hvarandra, och alla barnen känna hvarandra;

hvarför skulle icke där barnen kunna gå i samma skola, hvarför skall

det finnas en samskola och en folkskola på dessa ställen. Det finnes

ju ej något skäl för staten att uppmuntra sådant. Att emellertid de

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

samhällen, som hafva samskolor, icke komma att på något vis misshandlas,

om utskottets betänkande går igenom, är ju tydligt och klart, ty hvad

vi vilja gifva dem är någonting bättre än de hafva. De hafva en samskola,

som icke leder till någon kompetens, vi vilja gifva dem eu mellanskola,

som leder till en examen med kompetens att inträda i vissa statstjänster.

Det kan icke vara tu tal om, att icke dessa samhällen få

någonting bättre, än de nu hafva. Jag vågar påstå, att, om man år 1904

bjudit de småstäder, som då förlorade sina pedagogier, på denna mellanskola

i stället för på samskolor, de skulle hafva med glädje och tacksamhet

tagit emot den gåfvan, hvilket naturligtvis icke hindrar, att måhända

i dag något ombud för dessa småstäder kommer att uppträda mot den

här reformen.»

Då man mot hvarandra väger de skäl, hvilka anförts å ena sidan för

de lägre samskolornas bibehållande såsom parallellanstalter till folkskolan

samt å andra sidan för deras omdaning till mellanskolor, lärer ur saklig

synpunkt ingen tvekan kunna råda.

Endast i ett afseende synes en modifikation af fjolårets beslut beträffande

de enskilda mellanskolorna vara af billighetshänsyn påkallad.

Enligt utskottets förslag skulle, såsom i det föregående blifvit påpekadt,

för de lägre samskolornas utveckling till mellanskolor fastställas en

öfvergångstid, som skulle räcka till utgången af år 1914. Genom Första

kammarens bifall till friherre Flemings och herr Hedenlunds reservation

samt genom Andra kammarens anslutning härtill blef denna öfvergångstid

begränsad till utgången af år 1912. Den inskränkning, som sålunda kom till

stånd, var utan tvifvel för sträng, och det torde kunna antagas, att Andra

kammaren ej skulle hafva något emot, att den medgifna omclaningsfristen

blefve ej oväsentligt förlängd, så att inga berättigade enskilda intressen

måtte genom ett brådstörtadt genomförande af omdaningen blifva lidande.»

Vidkommande först den af Kungl. Maj:t föreslagna ändringen i de

af 1909 års Riksdag antagna bestämmelserna i fråga om anslaget till lönetillägg

åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter innebär

densamma, att lönetillägg å 200 kronor skall tillkomma lärarinna med full

tjänstgöring, därest hon aflagt de prof, som erfordras för behörighet till

ordinarie; äinneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk, i stället för att nu,

enligt Riksdagens beslut, för dylikt lönetillägg erfordras, att lärarinnan förvärfvat

behörighet för sådan tjänst. På sätt af departementschefen framhålles,

framgår med all tydlighet af motiveringen till Riksdagens berörda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr £0.

2f

beslut, att afsikten med detsamma ingalunda varit att i det förslag till

bestämmelse i förevarande hänseende, som af Kungl. Maj:t förelädes 1909

års Riksdag och som är lika lydande med det nu framlagda förslaget,

åstadkomma den skärpning i kompetensfordringarna för rätt till lönetilllägg,

som innebäres i den af Riksdagen beslutade lydelsen af förevarande

bestämmelse, utan torde denna skärpning endast få tillskrifvas ett mindre

lyckligt val af uttryck vid beslutets skriftliga affattning. Vid sådant förhållande

anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. M.aj:ts framställning i

denna del.

Beträffande härefter Kungl. Maj:ts och motionärernas förslag om

ändringar i de likaledes af 1909 års Riksdag antagna särskilda bestämmelserna

i fråga om anslaget till enskilda mellanskolor är innebörden af det

förstnämnda förslaget den, att understöd från anslaget må för obegränsad

tid framåt kunna utgå till samskolor, som för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom. Motionärernas förslag

däremot afser, att understöd till nämnda samskolor må kunna utgå endast

intill utgången af år 1920. Enligt nuvarande bestämmelser kan, med

hänsyn till stadgadt villkor om visst kunskapsmått hos inträdessökande

samt bestämmelsen om den tid, för hvilken dispens från detta villkor är

medgifven, sådant understöd, realiter sedt, icke åtnjutas längre än intill

utgången af år 1912. Utskottet, som väl håller före, att de nu gällande

bestämmelserna i förevarande hänseende äro till sina följder för ifrågavarande

samskolor något för hårda, i det de lämna dessa skolor alltför

knapp tid att, om de så önska, afveckla sina affärer eller öfvergå till annan

skolform, har alltså intet att erinra mot att dessa bestämmelser ändras så,

att statsunderstöd må kunna utgå för längre tid än hvad nu är fallet. Däremot

kan utskottet icke tillstyrka ett uppgifvande af 1909 års Riksdags

beslut i den utsträckning, som, enligt hvad ofvan nämnts, innebäres i Kungl.

Maj:ts förslag, utan lära skäliga anspråk på hänsyn till förevarande skolors

intressen blifva tillgodosedda, om, på sätt af motionärerna föreslagits,

tiden för understödet utsträckes till 1920 års utgång. På grund häraf

får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herrar Broornés och Forsslings

motion må

a) förklara, att af de bestämmelser, som af Riksdagen

antagits i fråga om de å åttonde hufvudtiteln under

rubriken: enskilda läroanstalter uppförda särskilda anslag,

punkt 1) under afdelningen B. Bestämmelser i fråga

om anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunder
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

stödda enskilda läroanstalter skall erhålla följande ändrade

lydelse:

1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som är

berättigad till en aflöning af minst 1,400 kronor i l:a,

1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e lönegraden,

b) förklara att af förstnämnda bestämmelser punkt

1 under afdelningen C. Särskilda bestämmelser i fråga

om anslaget till enskilda mellanskolor skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd

utgå dels till enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader

på den egentliga folkskolan och i afseende å

inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som

inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt

gällande normalplans typ litt. A, dels intill utgången af

år 1920 äfven till samskolor, som för år 1909 åtnjutit

understöd från anslaget till skolor för kvinnlig ungdom;

samt

c) under förutsättning af bifall till hvad under b)

föreslagits, förklara att af förstnämnda bestämmelser

punkterna 2 och 12 under afdelningen C skola erhålla

följande ändrade lydelse:

2. Inträdessökande till sådan i punkt 1 afsedd enskild

skola, som utgör öfverbyggnad på folkskolan, skall

vid offentlig pröfning visa sig innehafva det i samma

punkt omnämnda kunskapsmåttet.

12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, må,

ändock att de i punkterna 3—10 stadgade villkor ej

till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på

de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma

i åtnjutande af understöd från anslaget till enskilda

mellanskolor, dock under förutsättning att kommun eller

enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett

bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst

samma belopp som statsunderstödet.

Stockholm den 19 april 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

23

Reservation

af herr E. A. G. A. Wijkander, som ansett att utskottets yttrande

och förslag bort hafva följande lydelse:

»På grund af hvad af departementschefen till stöd för Kungl. Maj:ts

förslag anförts får utskottet tillstyrka bifall till detsamma. Häraf följer,

att utskottet icke kan biträda den i ämnet väckta motionen. Utskottet

får alltså hemställa,

att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med afslag å herrar Broomés

och Forsslings motion må

a) förklara, att af de bestämmelser, som af Riksdagen

antagits i fråga om de å åttonde hufvudtiteln under

rubriken: enskilda läroanstalter uppförda särskilda anslag,

punkt 1) under afdelningen B. Bestämmelser i fråga

om anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter skall erhålla följande ändrade

lydelse:

1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som

är berättigad till en aflöning af minst 1,400 kronor i

l:a, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e lönegraden,

b) förklara, att åt förstnämnda bestämmelser punkt

1 under afdelningen C. Särskilda bestämmelser i fråga

om anslaget till enskilda mellanskolor skall erhålla följande

oförändrade lydelse:

1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd

utgå dels till enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader

på den egentliga folkskolan och i afseende å

inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som

inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt

gällande normalplans typ litt. A, dels till samskolor,

som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

skolor för kvinnlig ungdom; samt,

c) under förutsättning af bifall till hvad under b)

föreslagits, förklara, att af förstnämnda bestämmelser

punkterna 2 och 12 under afdelningen C skola erhålla

följande ändrade lydelse:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande Nr 40.

2. Inträdessökande till sådan i punkt 1 afsedd enskild

skola, som utgör öfverbyggnad på folkskolan, skall

vid offentlig pröfning visa sig innehafva det i samma

punkt omnämnda kunskapsmåttet.

12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, må,

ändock att de i punkterna 3—10 stadgade villkor ej

till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på

de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma

i åtnjutande af understöd från anslaget till enskilda

mellanskolor, dock under förutsättning att kommun eller

enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett

bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst

samma belopp som statsunderstödet.»

Det skulle här antecknas, att herrar A. Wiklund och A. Ekman icke

deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A.-B. 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten