Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående anordnande af elektrisk belysning och värmeledning inom vissa delar af Vadstena hospital.

1910-04-19 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:41, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående anordnande af elektrisk belysning och värmeledning inom vissa delar af Vadstena hospital.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 april 1910 kl.''5 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till

Riksdagen angående anordnande af elektrisk belysning

och värmeledning inom vissa delar af Vadstena hospital.

(2:a A.)

I en den 4 sistlidne april till Riksdagen afbiten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition, nr 128, har Kungl.

Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden samma dag föreslagit Riksdagen att för anordnande af

elektrisk belysning och värmeledning inom vissa delar af Vadstena

hospital bevilja ett anslag af 228,900 kronor samt däraf på extra stat

för år 1911 anvisa 20,900 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af

tillgängliga medel redan under innevarande år utanordna beloppet.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Uti den till 1909 års riksdag aflåtna nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof föreslog Kungl. Maj:t, i anslutning till

en af medicinalstyrelsen i skrifvelse den 25 september 1908 gjord

framställning, Riksdagen att för anordnande af elektrisk belysning och

värmeledning vid vissa delar af Vadstena hospital bevilja ett anslag

af 268,100 kronor samt däraf på extra stat för år 1910 anvisa 100,000

kronor.

Vadstena hospital och asyl består af två skilda hufvudafdelningar,

belägna i hvar sin del af staden. Den södra komplexen, gemenligen

kallad »asylen», inrättades i början af 1890-talet, rymmer 400 sängar

Bill. till Riksd. Prut. 1910. 4 Smal 1 Afä. SA Haft. (Nr 41.) 1

Tidigare

förslag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Nr ål.

ocli användes för vård af män, tillhörande allmän klass. Denna afdelning

försågs redan från början med såväl elektrisk belysning som

centraluppvärmning och afsågs alls icke i det för 1909 års riksdag

framlagda förslaget. Förändringarna afsågo allenast hospitalets nordligare

del, hvilken användes dels för kvinnor af allmän klass, 374

sängar, dels för patienter af första betalningsklassen, 26 sängar. Allmänna

klassen är inrymd hufvudsakligen i det gamla nunneklostrets

byggnader, men äfven i annan byggnadskomplex, likasom de förra

uppförd af sten. Alla dessa byggnader skulle i stället för fotogenbelysning

och kakelugnar få elektrisk belysning och värmeledning.

Patienterna af första betalningsklassen inhysas i tre små trähus af

skäligen dålig beskaffenhet; för dem skulle allenast elektrisk belysning

ifrågakomma.

För anordnande af den elektriska belysningen var afsedt att anlägga

eget elektricitetsverk i samband med centraluppvärmning, en

anordning, som, enligt hvad framgick af eu utaf ingenjören Gäld A.

Rossander verkställd utredning, för hospitalet skulle både ekonomiskt

och från trygghetssynpunkt vara lämpligast.

Förslaget till sådan anläggning var uppgjordt af ingenjör Rossander

och omfattade ångmaskineri, kombineradt, såsom ofvan nämndt, med

värmeledningen för afloppsångans tillgodogörande, generatorer, så kallad t

utjämningsmaskineri, ackumulatorbatteri samt ledningar och armatur.

Kostnaden för ångpannorna var upptagen i värmeledningsförslaget.

öfriga kostnader beräknades till 79,200 kronor.

Värmeledningen, hvartill förslaget utarbetats af ingenjören H. Theorell,

och hvari afloppsångan från elektricitetsverket skulle tillgodogöras,

innefattade först en ångpanneanläggning, som utom till uppvärmning

och belysning skulle lämna ånga för vattenpumpning, vatten värmning,

kök och tvätt.

Själfva värmeledningen ansågs icke kunna utföras enligt vanligen vid

hospitalsanläggningar tillämpade system. De gamla klosterbyggnaderna

hafva nämligen olika liöjdlägen, sakna mestadels källare och äro i öfrigt

så beskaffade, att det visat sig svårt, ja, omöjligt att åvägabringa kulvertar

mellan husen för rörledningar med ändamålsenliga lutningai.

Det föreslogs därför, att anläggningen skulle ske efter ett i utlandet,

särskild! i Danmark, på sista tiden infördt »snabbcirkulerande varmvattensystem»,

hvarvid det uppvärmda vattnet med tillhjälp af mekanisk

kraft, pumpning, sättes i cirkulation inom ledningssystemet.

Kostnaden för ångpannor, ledningssystem i alla de ifrågavarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

3

siukhusbyggnaderna, värmekroppar med mera beräknades uppgå till

68,000 kronor.

För ångpannor och maskiner ansågs ett nytt ångpannelrus beliöfligt,

afsedt att utgöra en tillbyggnad till de öfriga ekonomibyggnaderna,

hvarförutom ganska betydliga byggnadskostnader betingades

af värmeledningens införande i de gamla husen. Ritningar till ångpannehus

voro utförda af medicinalstyrelsens biträdande arkitekt, hofintendenten

A. Kumlien, som äfven beräknat kostnaderna härför samt

för underjordisk kanal med mera; och ställde sig dessa kostnader på

följande sätt:

nybyggnad för ångpanne- och maskinhus..........................

240 längdmeter underjordisk tunnel af stampad betong,

utvändigt asfalterad, med nedstigningsluckor, gräfning

och ställningar å 90 kronor..............................

diverse ritnings-, murnings-, lagnings- och målningsarbeten

i omkring 260 rum eller andra lokaler till

ett medelpris af 250 kronor ..............................

Då härtill lades kostnaden för belysningen.............

samt kostnaden för värmeledningen med mera ....

uppkom en totalkostnad af ........................................

kr. 34,300:

21,600:

..... »

65,000: —

..... )>

79,200: —

..... »

68,000: —

..... kr.

268,100: —

Vid frågans behandling i statsutskottet yttrade utskottet, som erkände

behofvet af anordnande af elektrisk belysning och centraluppvärmning

inom vissa delar af Vadstena hospital, att omkostnaderna för

de föreslagna anordningarna dock synts så väsentligt höga, att utskottet

måst taga under ompröfning, huruvida de icke skulle kunna afsevärdt

nedbringas. Vid verkställd granskning hade utskottet trott sig

finna, att på flera punkter väsentliga reduceringar^ i omkostnaderna

skulle kunna göras. Då det emellertid icke varit utskottet möjligt att

föreslå något bestämdt belopp, hvarmed nedsättning bort ske, och då

någon fara i frågans uppskjutande till en kommande riksdag icke syntes

förefinnas, ansåg utskottet önskligt, att Kungl. Maj:t bereddes tillfälle

att taga frågan under förnyadt öfvervägande. Utskottet hemställde

fördenskull, att Kungl. Maj:ts framställning icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Tre reservanter inom utskottet hemställde emellertid, att Riksdagen

måtte för ändamålet bevilja ett anslag af 245,000 kronor.

Såsom skäl för detta förslag anförde reservanterna, att de trott sig

Frågans Jehamdl

ing vid

1909 års

riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Medicinalstyrelsens

underdåniga

skrifvelse

i ämnet

29 nov. 1909.

4 Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

finna, att förslaget öfver hufvud taget varit rikligt tilltaget, och att de

särskild! fäst sig vid dels att en i förslaget ingående underjordisk

tunnel varit upptagen större och dyrbarare än behofvet kräfde, dels att,

vid belysningsanordningens beräknande, anläggningen afsetts i hufvudsak

för koltrådslampor, hvarigenom ledningar och dylikt behöft räknas för

betydligt starkare ström och därigenom kraft gröfre och dyrbarare ledning

än fallet varit, därest de modernare metalltrådslamporna vunnit

beaktande. Från sakkunnigt håll hade reservanterna erfarit, att utan

olägenhet för anläggningen genom förslagets ändring i dessa hänseenden

mer än 20,000 kronor skulle kunna besparas, och föreslogo därför,

såsom nämndt, anslagets bestämmande till 245,000 kronor.

Vid ärendets behandling i kamrarna biföll Första kammaren det

förslag, som innefattades i reservationen, hvaremot Andra kammaren

biföll hvad utskottet hemställt. Vid anställd gemensam omröstning segrade

yrkandet om afslag å Kungl. Maj:ts proposition, hvilket af Riksdagen

i skrifvelse den 22 maj 1909 anmäldes.

Uti underdånig skrifvelse den 29 november 1909 har medicinalstyrelsen

åter upptagit frågan och därvid anfört, att behofvet af centraluppvärmnings

och elektrisk belysnings införande i de äldre delarna af

Vadstena hospital syntes genom ärendets behandling inom Riksdagen

vara erkändt.

Hvad angår möjligheten att genom förändrade anordningar åstadkomma

besparingar i de förut beräknade kostnaderna, har styrelsen

underkastat förslaget förnyad granskning och därvid tagit i betraktande

hvad som i statsutskottets betänkande i ärendet anförts. Sedan frågan

varit föremål för pröfning vid en af generaldirektören K. Linroth verkställd

inspektion af hospitalet, liar medicinalstyrelsens arkitekt, biträdd

af fackmän i värme- och belysningsledningsfrågor, på styrelsens uppdrag

och med ledning af hvad vid inspektionen förhandlades uppgjort eu

modifierad plan för arbetets utförande.

Enligt denna plan skulle, hvad beträffar byggnadsarbetena, den i styrelsens

föregående förslag upptagna underjordiska tunneln för värmeledningsrör

med mera ersättas af en ofvan jord anbragt trätrumma, upphängd

på en befintlig mellan hospitalets byggnader löpande i godt stånd

varande stenmur; endast vid korsningen af en stadens gata och på en

annan kortare sträcka skulle ledningarna förläggas i tunnel. Genom

denna anordning, angifven på en handlingarna bifogad situationsplan öfver

ifrågavarande del af hospitalet, beräknas kostnaden för de behöfliga led
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

o

ningarnas skyddande, där de skola framdragas mellan hospitalets olika

afdelningar, blifva 3,600 kronor i stället för 21,600 kronor, som utgjorde

den beräknade kostnaden för den underjordiska tunneln; det vill säga

man skulle erhålla en besparing å 18,000 kronor. Styrelsen anser visserligen

den sålunda föreslagna anordningen med trätrumma vara betydligt

underlägsen den med tunnel, då soliditeten blifver betydligt mindre

och trumman därjämte kommer att framgå utmed en promenadgård för

sjuka, där den blifver utsatt för åverkan, men då eu så betydlig besparing

i anläggningskostnaden kan erhållas, har anordningen med trumma

synts styrelsen kunna godkännas. Någon nedsättning i kostnaden för

nybyggnaden för ångpanne- och maskinhus, upptagen till 34,300 kronor,

har däremot ej kunnat åstadkommas. Ej heller har man kunnat

göra någon nedprutning å. den för rifnings-, murnings-, lagnings- och

målningsarbeten upptagna kostnaden 65,000 kronor. Genombrytningen

på talrika ställen af ofta metertjocka murar i hospitalets äldre byggnader

blifver nämligen, anmärker medicinalstyrelsen, tidsödande och

kostsam, uppbrytningen af golf med underliggande hvalf likaså. Vidare

förekommer upphuggning af djupa nischer för värmekroppars placering,

nedtagning af befintliga kakelugnar, om- och delvis nymålning

i olja af stora ytor, insättning af evakuationsventiler med mera. Nämnda

arbeten omfatta sammanlagdt 260 rum och andra lokaler och hafva beräknats

efter ett medelpris af 250 kronor för rum.

I planen för värmeledningen bär ingen förändring gjorts. Snarare

har, säger medicinalstyrelsen, det sistförflutna årets erfarenheter styrkt

styrelsen i dess mening om det föreslagna systemets tjänlighet särskildt

för de gamla byggnaderna vid Vadstena hospital. Enligt hvad ingenjören

Theorell i utlåtande af den 9 november 1909 anfört bär ej heller

kostnaden kunnat beräknas lägre än till 68,000 kronor eller samma

summa, som var upptagen i styrelsens underdåniga förslag år 1908.

Hvad slutligen angår den elektriska belysning sanor dning en, har styrelsens

biträde på detta område, ingenjören Rossander, i utlåtande af

den 23 november 1909 framhållit, att några inskränkningar i det

först beräknade antalet lampor ej lämpligen kunde göras. Däremot

kunde på grund af under allra sista åren vunnen erfarenhet numera utan

risk metalltrådslampor i större utsträckning användas, hvarigenom kraftbehofvet

och i följd häraf maskineri och ledningar blefve betydligt reducerade

mot i fjolårsförslaget, som afsåg koltrådslampor. Härom yttrar

ingenjören Rossander: »I den föregående beräkningen antogs, att kraftstationen

skulle vara tillräcklig för den förekommande högsta belastningen

äfven om uteslutande koltrådslampor skulle användas, detta dels

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

med hänsyn till den jämförelsevis ringa erfarenhet, som man då hade af

metalltrådslamporna, dels för att tillgodose möjligen blifvande framtida kraf

på utvidgad belysning. Den erfarenhet, som numera vunnits om metalltrådslampornas,

speciellt tantallampornas, användning i praktiken, är emellertid

så pass gynnsam, att det icke synes mig vara någon risk att antaga,

att endast dylika lampor komma till användning, samt att beräkna

ledningar och maskineri under detta antagande». Ingenjör Rossander

beräknar anläggningskostnaden under dessa förändrade förutsättningar

till 56,000 kronor "i stället för 79,200 kronor, till hvilket belopp den

förra kostnadsberäkningen uppgick. Genom det sålunda föreslagna belysningssystemet

nedbringas kostnaden med 23,200 kronor. Hvad beträffar

metall trådslampor, har medicinalstyrelsen ytterligare anfört, att styrelsen

under senaste året äfven vunnit någon egen erfarenhet om dem, i det

att de kommit i bruk vid Lunds hospital och asyl. De äro visserligen,

anmärker styrelsen, ännu betydligt dyrare i inköp än koltrådslampor

och förbrukas hastigare än dessa, hvadan driftkostnaden vid bruk af

tantallampor torde blifva större än vid användandet af koltrådslampor.

Men man tordo dock enligt styrelsens mening kunna hysa berättigade

förhoppningar, att metalltrådslampor, sedan de kommit mer i bruk, skola

blifva såväl billigare i inköp som af varaktigare och starkare konstruktion.

De i enlighet med förestående redogörelse omräknade kostnaderna

för anordningar med elektrisk belysning och värmeledning i de äldre

husen vid Vadstena hospital och asyl ställa sig alltså på följande sätt:

Nybyggnad för ångpanne- och maskinhus.................. kronor 34,300: —

15 längdmeter underjordisk kanal af stampad betong,

utvändigt asfalterad å 100 kronor........................ » 1,500: —

210 meter upphängningslåda af tjärade plank med

beslag å 10 kronor...................................................... » 2,100:

Diverse rifnings-, murning»-, lagnings- och målningsarbeten

i omkring 260 rum eller andra lokaler

till ett medelpris å 250 kronor.............................. » 65,000: —

Ny ångpanneanläggning och värmeledning enligt ingenjören

Id. Theorells förslag................................ » 68,000:

Elektrisk belysnings- och kraftanläggning enligt ingenjören

Carl A. Rossanders förslag.................... » 56,000: —

Summa kronor 226,900: —

På grund af hvad sålunda förekommit har medicinalstyrelsen hemställt,

att Kung!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för anordnande af

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets tillåtande Nr 41.

7

elektrisk belysning och värmeledning inom de äldre delarna af Vadstena

hospital bevilja ett anslag af 226,900 kronor.

Öfverintendentsämbetet, som genom nådig remiss fått befallning

att yttra sig i ärendet, har uti underdånigt utlåtande den 28 december

1909 anfört, att ur teknisk-ekonomisk synpunkt icke något torde vara

att erinra mot förslaget. Ämbetet har dock ansett sig böra framhålla,

att någon, om än tilläfventyrs ringa, värmeförlust kommer att uppstå

genom ytterledningarnas anbringande på sätt som förslaget utvisar.

Emellertid har öfverintendentsämbetet upptagit till behandling en

ny synpunkt, som icke förut skärskådats, den nämligen huruvida det

öfver hufvud taget är lämpligt att vidtaga ifrågavarande anordningar,

med hänsyn därtill att de äro afsedda att införas i den del af hospitalsanläggningen,

som inrymmes i det ur kulturhistorisk synpunkt högeligen

beaktansvärda åldriga nunneklostret — detta enda i Sverige

någorlunda fullständigt bevarade kloster.

Öfverintendentsämbetet har med anledning häraf infordrat riksantikvariens

yttrande i ämnet.

I detta sitt yttrande har riksantikvarien påpekat, att Vadstena

kloster, som är det långt utom våra gränser högt aktade mönstret för

alla i andra länder grundade kloster, hörande till den heliga Birgittas

orden, är af synnerligen högt historiskt värde. Be ifrågasatta anordningarna,

särskildt värmeledningen, skulle emellertid, såsom medicinalstyrelsen

i sin skrifvelse den 29 november 1909 anfört, medföra genombrytning

på talrika ställen af ofta metertjocka murar i hospitalets byggnader

samt uppbrytning af golf med underliggande hvalf. Då sådana

ingrepp i hög grad skulle skada den gamla byggnaden, har riksantikvarien

för sin del på det kraftigaste afstyrka förslaget, i hvad det

rör den del af hospitalet, som är inrymd i den gamla klosterbyggnaden,

likasom beträffande den i förslaget omnämnda byggnad, som är känd

under namnet »Mårten Skinnares hus», ett af landets märkligaste byggnadsminnen

från slutet af medeltiden.

Med hänsyn till hvad riksantikvarien sålunda anfört och då det

måste ligga i landets välförstådda intresse, att de kulturhistoriskt synnerligen

intressanta byggnaderna räddas och blifva försatta i ett skick,

som mera öfverensstämmer med deras egenskap af historiskt monument,

har öfverintendentsämbetet ansett det med fog kunna ifrågasättas, huruvida

man bör genom ytterligare kostnaders nedläggande på byggnanaderna

i fråga för ytterligare någon längre tid hafva bundit sig vid

Öfverinten
dentsämbetet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

Medicinalstyrelsens

utlåtande

den 14

februari 1910.

desamma, och detta så mycket hellre som de naturligen icke äro så

särdeles idealiska såsom hospitalsbyggnader.

I anslutning härtill hemställer öfverintendentsämbetet, om icke en

utredning bör verkställas i ändamål att undersöka, huruvida det icke

vore nr såväl ekonomisk som praktisk synpunkt att föredraga att på

andra sidan om Hospitalsgatan uppföra en ny tidsenlig paviljong för

de sinnessjuka, som förvaras i de gamla klosterbyggnaderna, och i sammanhang

med denna nybyggnad också uppföra en dylik för pannorna

till värmeledningen.

Till följd af nådig remiss har medicinalstyrelsen den 14 februari

1910 afgifvit underdånigt utlåtande i anledning af hvad riksantikvarien

och öfverintendentsämbetet anfört.

Därvid har medicinalstyrelsen till en början framhållit nödvändigheten

af att de gamla klosterbyggnaderna i Vadstena, därest de fortfarande

skola användas för sinnessjukas vård, underhållas respektive

sättas i sådant skick, att en ändamålsenlig sjukvård i dem kan bedrifvas.

Skulle utvägar finnas för den af öfverintendentsämbetet framkastade

planens förverkligande och byggnaderna sålunda anses böra afsättas

allenast såsom fornminnen, kunna de naturligtvis icke begagnas såsom

sjukhus. Äfven om af hänsyn till sådana betänkligheter, som af riksantikvarien

framförts, alla möjliga förändringar inom husen skulle undvikas,

blefve deras utrymmande nödvändigt. I båda fallen måste andra

byggnader anskaffas till deras ersättande i sinnessjukvårdens tjänst.

I de två klosterbyggnaderna vårdas för närvarande 185 sjuka.

Nybyggnader för ett så stort antal patienter skulle, meddelar medicinalstyrelsen,

icke kunna utföras för ringare kostnad än omkring 800,000

kronor, oberäknad! mark, som antagligen måste för ändamålet förvärfvas,

då hospitalets nuvarande område är synnerligen begränsadt, hvartill

kommer, att de nya byggnaderna skulle få sin plats alltför långt bort

från den nuvarande, i omedelbar närhet af klosterbyggnaderna belägna

afdelningen för oroliga och stormande patienter. Man skulle därför

vid flyttning af sjuka från lugn till orolig afdelning eller tvärtom

nödgas föra hospitalets mest svårskötta patienter lång väg och öfver

eu stadens gata, hvilket vore så stor olägenhet, att det efter allt att

döma blefve nödvändigt att uppföra en ny byggnad äfven för att ersätta

den nuvarande så kallade cellafdelningen. Hela anstaltens —

hospitalets och asylens — köks- och tvättlokaler ligga äfvenledes invid

klosterbyggnaderna, hvilket hittills i hög grad underlättat de kvinnliga

patienternas sysselsättande med de för dem lämpliga arbeten, som här

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ''Utlåtande Nr 41.

9

erbjuda sig. Det vill därför, anför medicinalstyrelsen, synas som skulle

klosterbyggnadernas utrymmande komma att medföra öfvergifvandet af

så godt som kela den stora komplex af byggnader, Indika nu befinna

sig på samma tomtområde som de förstnämnda. Att kostnaderna härför

skulle blifva högst betydande är, påpekar styrelsen, uppenbart.

Beträffande kostnaderna för klostrets återställande, såvidt möjligt,

i sitt ursprungliga skick, hvarförutan byggnadernas utrymmande icke

skulle vara af nämnvärd kulturhistorisk betydelse, säger sig medicinalstyrelsen

gifvetvis icke kunna yttra sig, men styrelsen håller för sannolikt,

alt de skulle blifva kanske oväntadt stora.

Från sjukvårdens synpunkt vore naturligtvis ingenting att erinra

mot utbytande af eu gammal och i flera afseenden omodern anstalt mot

en ny sjukhusanläggning. Så stora belopp hafva emellertid under en

följd af år nedlagts på hospitals vårdens utvidgning och så stora anspråk

på nybyggnader i olika delar af landet återstå ännu att tillgodose, att

medicinalstyrelsen icke anser sig kunna ifrågasätta nybyggnader i stor

skala äfven vid Vadstena hospital, där de gamla byggnaderna, ännu

gifva och för eu lång framtid kunna väntas lämna fullt användbara

sjukafdelningar, om de af medicinalstyrelsen föreslagna förbättringarna

nu genomföras.

Medicinalstyrelsen säger sig också för sin del vara öfvertygad, att

dessa åtgärder icke i någon mån skulle förringa byggnadernas nuvarande

värde såsom historiska minnesmärken, hvilket hittills med stor

pietet skyddats af hospitalsförvaltningen.

Styrelsen har härefter närmare redogjort för de ingrepp på de

gamla byggnaderna, som i enlighet med uppgjorda uppmätningsritningar

nödvändiggöras af värmelednings införande.

Från det föreslagna nya pannhuset skulle hufvudvärmeledningen

dragas genom den så kallade cellafdelningens (icke klosterbyggnad)

källare till midten af den därmed sammanbyggda norra klosterbyggnadens

långsida och inkommer sålunda under sagda byggnad, hvilken

emellertid på detta ställe saknar källarrum, som kunde rubbas. Här

utgräfves en omkring 6 meter lång rörkanal, som i sin ordning utmynnar

i en af ålder befintlig, 2,5 meter bred, längs hela huset löpande källarkorridor.

Från denna korridor genombrytes för värmeledningsrörs

framdragande muren mellan korridoren och vidliggande källarutrymmen

på några ställen, och för ö å 7 rakt uppåt stigande dylika rör måste

källarhvalfven, respektive taket genomborras.

Hufvudledningen framföres sedan genom redan befintliga öppningar

in under det andra, i rät vinkel mot det norra liggande och därmed

Bill. till Rilsd. Prof. IDIG. 4 Samt. 1 Afd. 32 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

sammanbyggda västra klosterhuset, från hvars källare på ofvan anglfvet

sätt uppdragas två stigrör till bottenvåningen. Här är det, som de

flesta genombrytningarna af väggar skola äga rum, såsom af ritningen

öfver denna våning framgår. Till de öfre våningarna gå blott stigrör.

Medicinalstyrelsen anser, att hvarje med byggnadsangelägenheter

något förtrogen person genom en blick på de af styrelsen åberopade

ritningarna skall kunna öfvertyga sig om, att nu skildrade ingrepp på

intet sätt kunna förstöra eller ens nämnvärdt störa byggnadernas historiska

intresse, och de kunna, anmärker styrelsen, alls icke jämföras med

exempelvis det borttagande af väggar, som skett tidigare och innan

byggnaderna kommo under hospitalsförvaltningens vård och hvaraf åtskilliga

förändringar i rumsindelningen torde blifvit en följd, och ännu

mindre med den utvidgning af de ursprungliga klostergluggarna till

moderna fönsteröppningar, hvilket arbete torde hafva skett, då krigsmanshus

inrättades i Vadstena. Styrelsen erinrar också därom, att

öfverintendentsämbetet för egen del ingalunda yttrat, att byggnadernas

värde skulle rubbas af de föreslagna byggnadsarbetena.

Hvad därefter angår själfva värmekropparna, äro de, anför medicinalstyrelsen,

fristående, och ledningsrören till dem skola ligga fria på

väggarna å lämpliga ställen. Från det intryck af modernisering, dessa

anordningar kunna medföra, lärer enligt styrelsens mening den historiskt

intresserade lätt kunna abstrahera liksom från ett icke historiskt troget

möblemang. I hvarje fall torde de verka mindre störande än de numera

utbrända kakelugnar från eu senare tid, hvilka i sammanhang

med värmeledningens införande skulle borttagas, hvarefter rökrören

skulle användas för ventilationsändamål.

I samband med kakelugnarnas borttagande skulle de säkerligen

flera gånger omlagda golfven på en del ställen komma att uppbrytas för

att sedan i förbättradt skick återställas. På klostrets tid torde golfven

i cellerna varit af tegel, hvarför eu obetydlig rubbning af de nuvarande

trägolfven icke heller enligt medicinalstyrelsens mening berör någon

historisk intressant del af byggnaderna.

I fråga om »Mårten Skinnares hus» anmärker medicinalstyrelsen,

att beträffande detta hus, som i orubbadt skick underhållits och numera

användes endast till bostad åt sjuksköterskor, ingen annan åtgärd skulle

vidtagas än insättande af ett fåtal elektriska glödlampor.

Medicinalstjrrelsen anser sig hafva med hvad styrelsen sålunda anfört

ådagalagt, att de farhågor icke äro grundade, hvilka uttalats af

riksantikvarien beträffande det förment skadliga inflytande, de nu föreslagna

byggnadsarbetena skulle komma att hafva .på de gamla kloster
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

11

byggnadernas värde såsom historiska minnesmärken, och hemställer

styrelsen därför om åtgärd i enlighet med styrelsens förslag i skrifvelsen

den 29 november 1909.

Sedermera har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien den

10 mars 1910 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid såsom

sin åsikt uttalat, att genom de ifrågasatta anordningarna klosterlämningarna

skulle i så hög grad skadas, att deras värde såsom fornminne

blefve väsentligen förminskadt.

I anslutning till hvad öfverintendentsämbetet yttrat anser akademien

det vara af synnerligen stor vikt, om Kungl. Maj:t ville anbefalla den

af ämbetet ifrågasatta utredningen af kostnaden för uppförandet af eu

paviljong, hvilken kunde ersätta de nuvarande klosterbyggnaderna såsom

delar af hospitalet. Innan en sådan utredning föreligger och man sålunda

kan se, hvilka kostnader en verkligt god och för framtiden tillfredsställande

anordning skulle kräfva i förhållande till den nu föreslagna, har

akademien ansett sig böra i ärendet afgifva ett afstyrkande utlåtande,

såvida ej de föreslagna åtgärderna skulle befinnas vara alldeles nödvändiga.

Om det emellertid skulle befinnas nödigt att införa elektrisk belysning

och värmeledning i klosterbyggnaderna, anhåller akademien, att

den sättes i tillfälle att yttra sig om detaljföreskrifterna beträffande

genombrytandet af murar och hvalf m. m., på det att de i kulturhistoriskt

afseende dyrbara byggnaderna må så litet som möjligt skadas.

Jag anser mig tillika böra omnämna, att akademien uti en till ecklesiastikdepartementet

ingifven underdånig skrifvelse af den 5 mars 1910,

med anledning af det utaf medicinalstyrelsen väckta förslaget, framhållit

ifrågavarande klosterbyggnaders betydelse såsom hörande till landets

viktigaste fornminnen äfvensom det önskvärda i att hvad som

nu finnes kvar af Vadstena kloster, när omständigheterna sådant medgifva,

försättes i värdigt skick.

Det synes mig uppenbart, att, därest ifrågavarande byggnader

fortfarandé skola användas såsom vårdanstalt för sinnessjuka, det är

alldeles nödvändigt att där införa elektriskt ljus och värmeledning för

att ersätta de nuvarande otidsenliga anordningarna för belysning och

uppvärmning. Riksdagens revisorer framhöllo också redan under år

1904 med anledning af ett besök vid Vadstena hospital och asyl på

grund af fotogenbelysningens eldfarlighet och olämplighet såsom ett

af anstaltens förnämsta behof att elektriskt ljus infördes å de afdelnin
-

Vitterhets,

historie- och

antikvitetsakademien.

Departements
chefens
yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande Nr ål.

gar, där sådant ej redan skett. Ej mindre olämpligt är det nuvarande

uppvärmningssättet genom kakelugnar och järnkaminer. Oafsedt den

stora eldfaran blir värmen i de större rummen otillräcklig särskild! i

de gamla, med mycket tjocka murar försedda klosterbyggnaderna. Ventilationen

är också synnerligen otillfredsställande och kan icke förbättras

med mindre centraluppvärmning införes, så att de nuvarande

rökrören kunna blifva tillgängliga för luftväxlingsändamål.

Inom Riksdagen synes man också hafva varit enig därom, att behofvet

att anordna elektrisk belysning och centraluppvärmning inom

ifrågavarande delar af Vadstena hospital är trängande, om ock Riksdagen

fann kostnaderna väl högt tilltagna. Nu hafva emellertid omkostnaderna,

som i det sistlidet år framlagda förslaget beräknades till

268,100 kronor, genom förenklade anordningar nedbragts till 226,900

kronor, en besparing således af ej mindre än 41,200 kronor. Ur kostnadssynpunkt

synes därför nu icke vara något att anmärka mot förslaget,

som i detta afseende lämnats utan erinran af öfverintendentsämbetet.

Emellertid har, sedan frågan senast var föremål för behandling,

påpekats ännu en omständighet, som är att taga i betraktande vid

sakens afgörande.

Vadstena hospital och asyl har för närvarande plats för 800 patienter.

Af dessa rymmas, såsom förut nämnts, 400 i en under 1890- talet uppförd, söder om Klosterledsgatan liggande byggnadskomplex,

som redan är försedd med elektriskt ljus och centraluppvärmning.

Ofriga 400 patienter inrymmas i ett antal norr om samma gata belägna

byggnader, i livilka de nya anordningarna nu skulle införas.

Af dessa byggnader utgöras två, rymmande 185 kvinnliga patienter af

allmän klass, utaf det gamla nunneklostrets byggnader. Mot anordnande

särskildt af värmeledning i sistnämnda båda byggnader har nu

från vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt riksantikvarien

rests hinder, i det man gjort gällande, att de ifrågasatta anordningarna

skulle i så hög grad skada klosterlämningarna, att deras värde såsom

fornminne blefve väsentligen förminskadt.

Innan jag närmare yttrar mig härom, tillåter jag mig lämna

några ur tillgängliga tryckta källor hämtade uppgifter angående ifrågavarande

byggnaders öden.

Nunneklostret, uppbyggdt omkring år 1400 på initiativ af heliga

Birgitta, bestod af en hufvudbyggnad, 2 våningar hög utom källrarna,

en i rät vinkel mot den förra liggande flygel i väster, äfvenledes

med 2 våningar, jämte mindre byggnader i öster. Samtliga byggna
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

13

derna voro uppförda af tegel. Hufvudbyggnadens nedre våning innehöll

kapitelsalen, antagligen den nuvarande pelarsalen, äfven benämnd refektoriet

m. m. Den öfre våningen inrymde 59 på ömse sidor om

eu hvalfd gång belägna sofkamrar af 6 fots bredd och 15 fots längd

med fönsteröppningar af 1 fots höjd och 6 tums bredd. En utbyggnad

i norr innehöll i öfre våningen ett rum, 16 fot i kvadrat, med tre fönster,

kalladt sanktuariet, där S:t Birgittas, S:t Katarinas och andra helgons

ben förvarades. Västra flygeln innehöll i öfre våningen arbetsrum,

i den nedre samtalsrum, matsal, kök och nunnornas taleport.

Såsom en egendomlighet kan anmärkas, att i en år 1825 utgifven

broschyr »Anteckningar om Wadstena kloster» heter det, bland annat:

»På hvad sätt nunnornas rum vintertiden blifvit uppvärmde, har hittills

varit outredt, emedan rummen varit för små och således icke kunnat

medgifva inrättandet af särskildta eldstäder, några märken därefter

kunna ej heller upptäckas; men vid sednare reparationer har man i

murarne funnit, såväl lodrätta, som längs efter gående långa rör, hvilka

voro sotiga inuti och leda till den förmodan, att de tjänat till rummens

uppvärmande».

Ännu år 1596 synas två nunnor hafva bott kvar i klostret.

Gustaf II Adolf ämnade först i de stora klosterbyggnaderna upprätta

en akademi men öfvergaf denna tanke för planen att där inrätta

ett krigsmanshus, hvilken plan på grund af krigen först realiserades

under drottning Kristina.

År 1647 intogos de första gratialisterna i nunneklostrets byggnader,

som förut legat i ödesmål. Nunnornas kammare blefvo nu inredda till

boningsrum. Endast en enda, som ansågs hafva varit S:t Birgittas

bönkammare, brukades till likrum, det ännu i dag oförändrade, med

väggmålningar försedda sanktuariet.

Såsom krigsmanshus begagnades byggnaderna till år 1784. Sedan

folio husen åter i ödesmål. Dock synes nytt tak hafva pålagts hufvudbyggnaden

år 1799.

År 1816 inreddes husen till korrektionsinrättning, men denna flyttades

år 1826 till Stockholm.

Genom ett kungl. bref af samma år ställdes nu det forna krigsmanshusets

lägenheter till kungl. Serafimerordensgillets disposition, och

synas byggnaderna från år 1829 hafva blifvit använda för Vadstena

hospitals utvidgning.

Hvilka omändringar i anledning häraf vidtagits inom byggnaderna

är jag nu icke i tillfälle att meddela. En viss sannolikhet finnes dock

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

för att de största förändringarna skett redan för krigsmans husets räkning.

Wilh. Tham yttrar nämligen i sin år 1854 utgifna beskrifning

öfver Linköpings län, sedan han anmärkt, att byggnaderna från år 1826

begagnades till hospitalets utvidgande: »Därvid återställdes i viss mån

den gamla inredningen, brädtak öfver cellerna borttogos o. s. v. Emellertid

har, under alla dessa förändringar, föga mera än murar och takhvalf

blifvit kvar af de fordna större byggnaderna, en del mindre hafva

försvunnit».

I hvarje fall synes med undantag af murarna icke mycket finnas

kvar från klostrets dagar, hufvudsakligen allenast kapitelsalen, sanktuariet

och en nunnecell. I öfrigt torde byggnadernas indelning vara

helt och hållet förändrad.

Emellertid synes hospitalsförvaltningen hafva gjort sitt till för att

bevara byggnadernas kulturhistoriska värde.

Enligt hvad öfverläkaren vid hospitalet Thure Björck meddelar i

en promemoria, upptogs i reparationsförslaget för år 1896 inläggning

af nytt golf i »pelarsalen». Denna befann sig då i ett rätt bedröfligt

skick äfven hvad angår pelare, väggar, hvalfstrålar och hvalfkupor.

Golfvet låg ett stycke upp på pelarnas lif, hvalfstrålarna voro trasiga

och öfvermålade med blå färg.

Sedan medicinalstyrelsen efter frågans utredning gifvit sitt bifall,

verkställdes reparation af ofvannämnda sal under år 1897, hvarvid är

att anteckna, att golfvet sänktes till sin ursprungliga nivå — omkring

2 fot — så att pelarnas socklar nu helt blottades, hvarjämte pelarna

och väggkonsolerna, som äro af kalksten, befriades från oljefärg och

iståndsattes. Hvalfstrålarna befunnos mycket trasiga eller lagade med

hvarjehanda materia. Emellertid fanns bitvis i dessa strålar kvar af

det ursprungliga formteglet, som uppmätt befanns innehafva alldeles

samma form och dimensioner som dylika i klosterkyrkan. Efter den

då nära afslutade restaureringen af nämnda kyrka fick hospitalet inköpa

ett tillräckligt antal dylika tegel för att kunna reparera nämnda strålar,

hvadan de alltså sedan erhöllo sitt ursprungliga utseende.

I öfrigt utfördes restaureringen af salen efter af styrelsen godkänd

plan.

För skyddande af de å två af väggytorna upptäckta resterna af

målningar från klostertiden uppsattes sedermera flyttbara skärmar af

målad väf på träramar.

Hvad angår det s. k. Mårten Skinnares hus, tillhör detta icke de

gamla klosterbyggnaderna utan är ett af Mårten Nilsson Skinnare upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

15

fördt fattighus, som enligt donation af denne år 1532 samman slogs med

Vadstena hospital, »helgeandshuset», mot att Mårten Skinnare skulle

nöja sig med att få underhåll i hospitalet för sin återstående lifstid.

Det skulle utan tvifvel vara synnerligen tilltalande, om man ansåge

sig kunna för hospitalets räkning uppföra en ny paviljong och däri

inrymma de 185 sinnessjuka, som för närvarande vårdas i de båda

gamla klosterbyggnaderna, för att därefter försätta dessa i värdigt

skick. Medicinalstyrelsen har emellertid vitsordat, att dessa byggnader

ännu för en lång framtid kunna väntas lämna fullt användbara sjukafdelningar,

om de föreslagna, till en kostnad af omkring 225,000

kronor beräknade förbättringarna nu genomföras. En ny paviljong för

nämnda antal sjuka skulle åter enligt medicinalstyrelsens uppgift icke

kunna uppföras för mindre kostnad än omkring 800,000 kronor. Om

också sistnämnda kostnadsbelopp, hvilket synes rundligt tilltaget, skulle

kunna något nedbringas, torde likväl utan vidare vara tydligt, att merkostnaden

för en ny byggnad skulle belöpa sig till omkring 500,000

kronor. Eu utredning sådan som den af öfverintendentsämbetet samt

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien ifrågasatta synes därför

vara utan ändamål, om man icke dessförinnan gjort klart för sig, att

man vill offra sistnämnda belopp för att utrymma klosterbyggnaderna

och därjämte nedlägga ytterligare, säkerligen betydliga summor för att

försätta desamma i värdigt skick.

Sedan jag i ärendet samrådt med chefen för ecklesiastikdepartementet,

hvilken tagit under ompröfning akademiens skrifvelse af den

5 mars 1910, såvidt den angår nunneklostrets byggnader, finner jag

mig emellertid med hänsyn till de betydande kostnaderna icke kunna

tillstyrka en sådan åtgärd.

Under förutsättning att arbetena utföras under kontroll af en med

arbete åt ifrågavarande ömtåliga art fullt förtrogen person och i enlighet

med de anvisningar i fråga om genombrytaudet af murar och

hvalf m. m., som kunna komma att meddelas af vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien, synes också förefinnas skäl antaga, att klosterbyggnadernas

nuvarande värde i kulturhistoriskt afseende icke därigenom

skall alltför mycket skadas. Det torde vara så mycket större

anledning förvänta, att arbetet skall af medicinalstyrelsen verkställas

med omsorg och varsamhet, som både styrelsen och hospitalsdirektionen

allt hitintills synas hafva med största pietet omgärdat de gamla klosterbyggnadernas

minnesvärdare delar.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att medel för de af medi
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

Utskottets

yttrande.

cinalstyrelsen föreslagna anordningarnas utförande nu äskas af Riksdagen;

ocli synes det för år 1911 erforderliga beloppet kunna bestämmas

till 26,900 kronor, dock med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

innevarande år utanordna beloppet.)»

Då, på sätt af statsutskottet vid 1909 års Riksdag framhölls, behofvet

af elektrisk belysning och centraluppvärmning inom Vadstena

hospital måste anses ådagalagdt, samt den betänklighet i afseende å de

med dessa anordningar förenade kostnader, som lärer få antagas hafva

föranledt sistlidne Riksdag att ej bifalla Kungl. Maj:ts då föreliggande

förslag, numera, sedan kostnadsförslaget nedbringats med ej mindre än

41,200 kronor, icke längre skäligen kan anses äga fog för sig, finner

utskottet sig icke böra motsätta sig Kungl. Maj:ts framställning.

Visserligen har från riksantikvarien samt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

rests motstånd mot vidtagande af ifrågavarande anordningar,

på den grund att de samma skulle i så hög grad skada

klosterlämningarne, att dessas värde såsom fornminne skulle väsentligen

förminskas. Men därest, såsom af vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

ifrågasatts, akademien sättes i tillfälle att vid förenämnda

arbetes utförande yttra sig om detaljföreskrifterna beträffande genombrytande

af murar och hvalf in. in., torde trygghet vinnas för att detta

minnesmärke ej ådrages afsevärd skada. Med hänsyn härtill tvekar

utskottet ej att tillstyrka, att de åtgärder vidtagas, som befinnas nödiga

för byggnadernas användande för sitt nuvarande ändamål, hvarigenom

åtminstone för lång tid framåt undvikes uppförandet af nya hospitalsbyggnader

i de nu ifrågavarandes ställe.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må för anordnande af elektrisk

belysning och värmeledning inom vissa delar af Vadstena

hospital bevilja ett anslag af 226,900 kronor

samt däraf på extra stat för år 1911 anvisa 26,900

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af tillgängliga

medel redan under innevarande år utanordna beloppet.

Stockholm den 19 april 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. KIDLING.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 41.

17

Reservationer:

af herrar F. Berg, F. W. Thorsson, J. A. Sjö, K. Starbäck, /f. F

Rydén, O. G. Erikson och F. F. Thor, hvilka ansett att utskottets

yttrande och förslag’ bort hafva följande lydelse:

»I Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag ha kostnaderna för de

ifrågavarande belysnings- och uppvärmningsanordningarne nedbragts från

det vid 1909 års riksdag för samma ändamål äskade beloppet, 268,100

kronor, till 226,900 kronor eller sålunda med 41,200 kronor. Ehuru

denna minskning visserligen i och för sig ingalunda kan anses obetydlig,

utgör i allt fall det nu begärda anslaget ett så stort belopp, att

utskottet måst ställa sig synnerligen tveksamt inför frågan, om behofvet af

de föreslagna anordningarne är så trängande, att ifrågavarande betydande

utgift bör göras för dess tillgodoseende. Kostnaderna för vårt hospitalsväsende

hafva under de senare åren varit och komma med all säkerhet åtminstone

under de närmaste åren att fortfarande blifva synnerligen höga, hufvudsakligen

på grund af det i stor skala bedrifna uppförandet af nya

hospital. Då * såsom allmänt är kändt, oaktadt budgetens betungande

med dessa betydande utgifter, möjlighet fortfarande saknas att bereda

hospitalsvård åt en stor mängd sinnessjuka, som däraf äro i behof, vill

det synas utskottet som om goda skäl förelåge för att tills vidare undanskjuta

en fråga, som, om än i och för sig af vikt, likväl icke i betydelse

och behof af snar lösning kan jämföras med åtgärderna för beredande

af ökad möjlighet att förskaffa plats å hospital åt sinnessjuka.

Då härtill läggas de af riksantikvarien och vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien uttalade betänkligheterna i kulturhistoriskt hänseende

mot vidtagande i de gamla klosterbyggnaderna af de för belysningen

och uppvärmningen nödvändiga åtgärderna, anser sig utskottet

sakna anledning att för närvarande tillstyrka anslaget i fråga.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke må

af Riksdagen bifallas.»

af herrar grefve A. F. Wachtmeister och grefve F. T. C. von Rosen.

Det skulle här antecknas, att herrar A. Wiklund och A. Ekman

icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 4 Samt. 1 Åfd. 32 Saft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:94 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående anordnande af elektrisk belysning och värmeledning inom vissa delar a a1 i texten