Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående uppförande af en byggnad, innehållande lokaler för krigshögskolan med flera institutioner och myndigheter.

1910-04-26 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:47, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående uppförande af en byggnad, innehållande lokaler för krigshögskolan med flera institutioner och myndigheter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 april 1910 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående uppförande af en byggnad,

innehållande lokaler för krigshögskolan med flera institutioner

och myndigheter. (l:a Afd.)

I en den 4 innevarande april till Riksdagen aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 132) har Kungl.

Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

dels medgifva, att å kvarteret Kandidaten af Hedvig Eleonora församling

i Stockholm må uppföras en byggnad, innehållande lokaler för

krigshögskolan, chefernas för fjärde och femte arméfördelningarna, inspektörens

för militärläroverken och befälhafvarnas för Stockholms stadsoch

landtruilföringsområden expeditioner samt krigsvetenskapsakademiens

bibliotek,

dels ock för detta ändamål bevilja 440,000 kronor och häraf, i

enlighet med den i årets statsverksproposition angående fjärde hufvudtiteln

under punkt 30 gjorda framställning, å extra stat för år 1911

anvisa 220,000 kronor.

Departementschefens framställning i ärendet är af följande lydelse:

»Genom skrifvelse den 25 juni 1907 erliöllo chefen ''för krigshögskolan,

dåvarande majoren in. m. grefve T. Rudenschöld och arkitekten

E. Josephson i uppdrag att utarbeta och inkomma med förslag till erhållande

af lokaler i hufvudstaden, vare sig genom nybyggnad eller

annorledes, för krigshögskolan, krigshofrätten, chefens för fjärde arméfördelningen,

inspektörens för militärläroverken och inspektörens för

kavalleriet expeditioner, artilleristaben, remonteringsstyrelsen samt rullföringsområdesbefälhafvarnas

i Stockholms stads- och landtrullföringsområden

expeditioner. Efter att från vederbörande myndigheter hafva

infordrat yttrande om deras kraf och önskemål med afseende på lokala,

till Eiksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 38 Höft. (Nr 47). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

lerna upprättade nämnda tvenne personer två alternativa förslag. Enligt

det ena, som medförde en kostnad af 583,000 kronor, skulle de för

inrymmande af ifrågavarande lokaler afsedda byggnader förläggas till

Artillerigården och enligt det andra, som betingade en kostnad af

660,000 kronor, skulle byggnaderna i fråga uppföras i kvarteret Kandidaten.

Vid underdånig föredragning af berörda ärende den 21 februari

1908 ansåg jag mig, framför allt med hänsyn till det höga tomtvärde,

som Artillerigården hade, böra tillstyrka det andra alternativet; och i

proposition (nr 82) af samma dag föreslog Kungl. Maj:t också Riksdagen
dels

medgifva, att en ny byggnad, innehållande lokaler för krigshögskolan,

krigshofrätten samt chefens för fjärde arméfördelningen, inspektörens

för militärläroverken, inspektörens för kavalleriet, remonteringsstyrelsens

och befälhafvarnas för Stockholms stads- och landtrullföringsområden

expeditioner, måtte få uppföras å kronan tillhörig mark

inom kvarteret Kandidaten af Hedvig Eleonora församling i Stockholm,

dels ock för detta ändamål bevilja 630,000 kronor och däraf å extra

stat för år 1909 anvisa 250,000 kronor.

Statsutskottet afstyrkte Kungl. Maj:ts framställning, hufvudsakligen

enär byggnadsplatsem inom kvarteret Kandidaten, hvaraf ett område då

ägdes af Stockholms stad och ytterligare en del vore föremål för stadens

anspråk, icke syntes fullt lämpligt vald.

Vid frågans behandling inom Första Kammaren yttrades bland annat,

att det visserligen vore möjligt, att byggnadsplanen icke korome i kollision

med de oklara äganderättsförhållandena inom kvarteret, men att

byggnaden sannolikt icke komme att ligga på den lämpligaste platsen,

och att tomten, som hade ett ganska stort värde, skulle blifva bebyggd,

utan att hela kvarteret därvid toges i betraktande.

I Andra Kammaren anmärktes, att statsutskottet icke syntes hafva

tagit hänsyn till frågan om krigshofrättens fullständiga ombildning eller

förändrande till en afdelning af Svea hofrätt. Kammaren beslöt bifalla

utskottets hemställan med uttalande af den uppfattningen, att vid frågan

om ny lokal för krigshofrätten hänsyn jämväl måtte tagas till möjligheten

af krigshofrättens ombildning.

Riksdagen beslöt att icke för närvarande bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition men uttalade i skrifvelse den 1 juni 1908 (n:o 4,

punkt 32) bland annat, att Riksdagen funnit behofvet af en byggnad,

innehållande lokaler för krigshögskolan m. in., ådagalagdt. Dock hade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

3

den för ändamålet afsedda platsen inom kvarteret Kandidaten af Riksdagen

icke ansetts fullt lämpligt vald. Byggnaden skulle nämligen

förläggas nära tomtens midt, invid en projekterad, tvärs öfver kvarteret

gående gata. En sådan placering ansåges emellertid medföra svårighet

att på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt utnyttja hela den dyrbara

tomten, hvilken, då år 1906 fråga var väckt om dess försäljning till

Stockholms stad, i sin helhet värderats till ett pris af öfver 1,000,000

kronor. Lämpligare skulle med hänsyn _ härtill vara att förlägga den

ifrågasatta byggnaden antingen närmare Östermalmsgatan eller ock invid

någon af Artilleri- eller Skepparegatorna. En sådan förläggning kunde

emellertid för närvarande knappast komma i fråga. Stockholms stad

vore nämligen ägare till ett område i hörnet mellan Artilleri- och Östermalmsgatorna,

hvarjämte kronans rätt till det invid samma område belägna

s. k. gärdesgårdsdistriktet vore af staden bestridd. Vidare vore

eu del af tomten invid Östermalms- och Skepparegatorna för närvarande

upplåten till Hedvig Eleonora församling, som där uppfört sin missionsliydda.

En del af platsen hade varit upplåten under Hans Maj:t

Konung Oscar II:s lifstid, återstoden vore upplåten tills vidare med ett

års uppsägningstid. För att den ifrågasatta byggnaden skulle kunna

uppföras å plats inom kvarteret Kandidaten, som kunde anses för

ändamålet lämplig, måste alltså antingen uppgörelse först träffas

med Stockholms stad eller ock åtgärder vidtagas för att nämnda församlings

nyttjanderätt till en viss del af kvarteret måtte upphöra; för

den skull hade Riksdagen ansett sig böra för närvarande icke bifalla

Kungl. Maj:ts proposition i ämnet. Ehuru Riksdagen, därest de nu

anmärkta hindren undanröjdes, icke hade något att erinra mot byggnadens

förläggande till kvarteret Kandidaten, ville Riksdagen dock icke

fastslå, att till byggnadsplats skulle väljas detta kvarter, där under alla

förhållanden grundläggningsarbetena syntes komma att draga en mycket

stor kostnad, utan finge Kungl. Maj:t, därest omständigheterna därtill

kunde föranleda, föreslå annan byggnadsplats.

Redan samma år blefvo emellertid de i Riksdagens skrifvelse omförmälda

äganderättsfrågorna lösta genom kontrakt, som dock upprättats

under förbehåll om godkännande af: å ena sidan Konungen och Riksdagen

samt å andra sidan Stockholms stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige

lämnade sitt godkännande den 29 mars 1909 under förutsättning, att

beslut komme att i vederbörlig ordning fattas och fastställas om sådant

tillägg till stadsplanen för Östermalm, att i densamma komme att intagas

viss del af Kungl. Djurgården, begränsad i norr af Yalhallavägens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

norra gränslinje, utdragen österut till en bredd af 18 meter, och i öster

af Skepparegatans östra gränslinje, utdragen norrut till den förlängda

Valhallavägen. Nådigt beslut om sådant tillägg meddelades den 3 december

1909. På förslag af Kungl. Maj:t har kontraktet, äfven i hvad

på Riksdagen ankommer, blifvit af densamma godkändt.

Hvad byggnadsfrågan angår framlade Kungl. Maj:t nytt förslag

däri för 1909 års Riksdag (prop. nr 216). Det afsågs nu, att byggnaden

skulle — under förutsättning att, såsom skett, äganderättsförhållandena

beträffande kvarterets sydvästra hörn blefve ordnade — förläggas

utmed Artillerigatan i kvarterets sydvästra del. Förslaget upptog

lokaler för de institutioner och myndigheter, som blifvit omnämnda i

det för 1908 års Riksdag framlagda förslaget, samt dessutom lokaler

för chefens för femte arméfördelningen expedition, stuteriöfverstyrelsen

och öfverstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar. Det slutade å

ett belopp af 690,000 kronor, hvaraf å extra stat för år 1910 äskades

300,000 kronor.

1 en inom Första Kammaren väckt motion (nr 27) framlade domänintendenten

in. m. E. Lindblad ett förslag, att Svea och Göta lifgardens

kaserner måtte anordnas till lokaler för krigshögskolan, krigsskolan

m. m., samt att nämnda regementen måtte förflyttas närmare Järfvafältet,

bland annat till Karlbergs slott.

Statsutskottet tillstyrkte bifall till Kungl. Maj:ts proposition och uttalade

därvid bland annat, ait kostnaderna i 1909 års förslag visserligen

slutade å ett belopp, som vore 60,000 kronor större än kostnaderna i

föregående års förslag, men då en del nya lokaler, nämligen för krigsvetenskapsakademien,

chefens för femte arméfördelningen expedition och

stuteriöfverstyrelsen, för hvilka eljest utrymme måst beredas på annat

håll, samt för öfverstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar skulle

i byggnaden inrymmas, uppvägde detta till fullo den ökade kostnaden.

Det skulle kunna synas anmärkningsvärdt, att lokal för en mera privat

institution, nämligen sist omförmälda öfverstyrelse, blifvit upptagen uti

förslaget, men hölle utskottet före, att ifrågavarande lokal, därest densamma

komme att framdeles erfordras för annat ändamål, icke vidare

skulle behöfva disponeras af denna öfverstyrelse. Hvad herr Lindblad

i sin ofvannämnda motion anfört beträffande byggnadsfrågans lösande

på helt annat sätt än Kungl. Maj:t föreslagit, syntes utskottet allt för

vidtsväfvande och hade ingalunda kunnat rubba utskottets uppfattning

i frågan.

Första Kammaren biföll utskottets hemställan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande. Nr 47.

5

Vid frågans behandling'' inom Andra Kammaren gjordes emot förslaget

hufvudsakligen följande anmärkningar:

a) Med någon förändring af lokalerna i artilleri- och ingenjörhögskolebyggnaden

borde krigshögskolan åtminstone för en tid framåt

kunna inrymmas i denna byggnad.

b) En mera vidtgående utredning borde föranstaltas om de militära

högskolornas behof al lokaler, och en plan borde uppgöras för deras

sammanförande på ett gemensamt område.

c) Grundförhållandena inom kvarteret Kandidaten gjorde byggnadskostnaderna

lör höga för att detsamma borde blifva bebyggd! med

offentliga byggnader.

d) Krigshofrätten borde på annat håll beredas provisorisk lokal

under den tid, som återstode, tills den blefve omorganiserad, och i allt

fall hade för stort antal rum beräknats för detta verk.

e) Lokal borde icke i den föreslagna byggnaden beredas för öfverst}Trelsen

för den frivilliga skytterörelsen.

Ivungl. Maj:ts ifrågavarande proposition blef af Andra Kammaren

afslagen och efter gemensam votering blef detta äfven Riksdagens beslut,

hviiket Riksdagen anmälde i skrifvelse den 22 maj 1909 (nr 4 punkt 28).

Genom nådigt beslut den 11 september 1909 bemjmdigade Kungl.

Maj:t statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla

fyra sakkunniga personer för att inom landtförsvarsdepartementet

biträda med verkställande af utredning rörande, bland annat, beredande

af lokaler för krigshögskolan m. fl. institutioner och myndigheter,

därvid de synpunkter borde beaktas, hvilka framhållits vid

nämnda frågas behandling i Riksdagen åren 1908 och 1909. Med

anledning häraf anmodade jag genom ämbetsskrifvelse den 27 september

1909 ledamoten åt Riksdagens Första Kammare, majoren m. m.

A. A. W. Ericsson, krigsarkivarien m. m. L>. T. J. Petrelli, majoren m. m.

C. L. Lundqvist samt ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, grosshandlaren

E. A. Nilsson i Örebro att verkställa berörda arbete. Sedermera

erhöllo de sakkunniga i uppdrag att jämväl taga under öfvervägande

fragan om beredande af nya lokaler åt krigsarkivet, generalstabens

krigshistoriska afdelning och sjö krigs arkivet vare sig i samma

byggnad, där krigshögskolan komme att inrymmas, eller annorstädes.

De sakkunniga, hvilka vid fullgörandet af ifrågavarande uppdrag

biträdts af arkitekten m. in. E. Josephson, hafva nu uti en den 19 februari

1910 dagtecknad skrifvelse med bifogande af ritningar, kostnadsförslag

och andra handlingar afgifvit yttrande och förslag i ärendet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

De sakkunnigas yttrande innehåller först och främst eu undersökning

om den lämpligaste platsen för de blifvande byggnaderna.

Hvad angår det inom Riksdagen väckta förslaget, att Svea och Göta

Ufgardens kaserner skulle för ändamålet användas hafva de sakkunniga

funnit, att denna plan ställer sig alltför kostsam, utan att full ändamålsenlighet

ändock skulle vinnas. Och då härtill kommer, att förläggning

af fotgardesregementena först måste anordnas på annan plats, innan

deras nuvarande kasernetablissemang kunna på föreslaget sätt användas,

och krigshögskolan sålunda icke på en längre tid skulle kunna erhålla

nya lokaler, kunna de sakkunniga icke ansluta sig till detta förslag.

Med hänsyn till Artillerigårdens stora värde hafva de sakkunniga

ansett denna icke böra ifrågakomma såsom byggnadsplats för ifrågavarande

ändamål, men de hafva äfven undersökt, huruvida icke krigshögskolan

skulle kunna inrymmas i någon af de byggnader, som redan

nu finnas å Artillerigården. De sakkunniga anföra i detta afseende

följande. Beträffande midtelbyggnadens (s. k. stora tyghusets) bottenvåning

vore det på grund af de många grafva murpelarna därstädes

omöjligt att inreda densamma till undervisningslokaler. En trappa upp

i samma byggnad vore rummen för låga för ändamålet (3,1 meters höjd),

och dagern vore såväl där som i bottenvåningen alltför svag. Två

trappor upp kunde genom gevärsförrådets borttagande plats beredas

för krigshögskolans stora salar, men man skulle i så fall nödgas tillgripa

den åtgärden att förlägga krigshögskolans öfriga lokaler till mellanvåningen,

hvilket på nyss nämnda skäl icke ansåges tillrådligt. För att

inreda dessa båda sist nämnda våningar till lokaler för krigshögskolan skulle

dessutom fordras en genomgripande och kostsam ombyggnad. Tillika

måste nybyggnad göras för gevärsförrådet och plats beredas på annat

håll för den del af artillerimuseet, som funnes i mellanvåningen, d. v. s.

en trappa upp. Gevärsförrådet och verkstäderna måste ligga i hvarandras

omedelbara närhet, och då ingen lämplig tomt torde kunna anskaffas

för rimligt pris i Artillerigårdens närhet, uppkomme härigenom

nya svårigheter. Vidare skulle frågan om nya lokaler för fjärde och

femte arméfördelningarnas samt Stockholms stads- och landtrullföringsområdens

expeditioner förblifva olöst. En annan utväg att bereda

plats för krigshögskolan vore att utrymma östra eller västra flygelbyggnaderna

tillika med en del af midtelbyggnaden. En sådan anordning

blefve emellertid endast provisorisk, då Stockholms stad när som

helst kunde för fortsatt utläggning af Artilleri- och Sibyllegatorna till

deras fastställda bredd expropriera en del af den mark, hvarå nämnda

flygelbyggnader vore uppförda. Särskild! hvad anginge östra flygel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

7

byggnaden skulle genom verkstädernas och förrådens bortflyttning uppstå

ny byggnadsfrågor af så stor omfattning i ekonomiskt hänseende, att de

sakkunniga icke velat inlåta sig därpå. Det vore jämväl att märka, att

icke heller dessa lokaler skulle kunna begagnas för sitt nya ändamål

utan en fullständig om- äfvensom tillbyggnad samt att vissa andra önskemål,

som satts i förbindelse med föreliggande fråga, icke skulle härigenom

få sin lösning.

De sakkunniga anse sålunda det icke böra sättas i fråga att förlägga

krigshögskolan till Artillerigården vare sig medelst nybyggnad

för ändamålet eller medelst förändring af där befintliga byggnader. För

att taga äfven andra möjligheter i betraktande hafva de°sakkunniga

förskaffat sig upplysningar om statens tomter å Norra Djurgården och

hafva från öfverintendentsämbetet erhållit karta öfver en del af Norra

Djurgården, hvaröfver regleringsplan blifvit uppgjord. Någon plats för

ifrågavarande ändamål funnes emellertid icke inom det å kartan upptagna

området. De tomter, som skulle kunna komma i fråga, hade

nämligen på grund af sin belägenhet ett alltför högt värde för att

lämpligen tagas i anspråk för föreliggande ändamål. På återstående

delen, af Ladugårdsgärdet borde gifvetvis tomter för ändamålet vara

att tillgå, men då detta område ännu icke reglerats, kunde någon

plan i denna riktning icke nu uppgöras.

De sakkunniga anse sig sålunda böra stanna för kvarteret Kandidaten

såsom lämplig plats för krigshögskolebyggnaden, hvarvid de med kvarteret

Kandidaten förstå, i enlighet med dess ursprungliga bemärkelse,

det. område, som i norr sträcker sig till Valhallavägen och i söder till

Östermalmsgatan, ehuru detta område numera i själfva verket genom

en å stadsplanen utlagd gata blifvit uppdeladt i två kvarter.

Detta kvarter disponeras numera i sin helhet af statsverket. På

sydöstra delen är emellertid upplåtet ett mindre område i .hörnet af

Östermalms- och Skepparegatorna, hvarå Hedvig Eleonora församling

uppfört en församlingshydda. En del af detta område var till församlingen

upplåten för Hans. Maj:t Konung Oskar II:s lifstid, och öfver

återstoden förfogar församlingen tills vidare med ett års uppsägningstid.

Detta utgör ju icke något egentligt hinder för områdets disponerande,

men med hänsyn till det ändamål, församlingshyddan tjänar, är det

önskligt, att den får kvarstå så länge möjligt är, utan att något statens

byggnadskraf däraf uppehälles. Norra delen af kvarteret torde komma

att begagnas för annat statens byggnadsändamål.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

De sakkunniga hafva därför riktat sina planer på södra delen af

kvarteret och hafva vid närmare ingående på frågan funnit, att denna

del kunde blifva väl och till fullo utnyttjad enligt följande byggnadsplan:

å tomtens sydvästra del skulle nu uppföras en krigshögskolebyggnad,

å sydöstra delen skulle framdeles uppföras eu byggnad

för artilleri- och ingenjörhögskolan samt sjökrigshögskolan och tomtens

norra del skulle reserveras för byggnad för krigs- och sjökrigsarkiven

jämte generalstabens krigshistoriska afdelning. Tomten

skulle, om så befunnes lämpligt, än ytterligare kunna tagas i anspråk

för byggnadsändamål, nämligen genom tillbyggnad till båda gaflarna

på arkivbyggnadens magasinsbyggnad (arkivbyggnaden skulle bestå af

magasinsbyggnad med tillhörande förvaltningsbyggnad) samt genom de

båda nyss nämnda högskolebyggnadernas sammanbyggande utmed Östermalmsgatan.

Om denna byggnadsplan fullföljdes, komme jämväl vissa

af öfverintendentsämbetet uttalade önskemål att blifva uppfyllda. Vid

behandling af det förslag, som framlades för 1909 års Riksdag, hade

ämbetet nämligen framhållit, att den af Stockholms stad söder om kvarteret

Kandidaten uppförda monumentala skolhusbyggnaden vore grupperad

symmetriskt kring en midtaxel i rät vinkel mot Östermalmsgatan;

och hade ämbetet uttalat, att det ur estetisk och stadsplanesynpunkt

otvifvelaktigt vore lämpligast, att kvarteret Kandidaten, som läge midt

emot skolhusbyggnaden, jämväl blefve bebyggdt symmetriskt kring en

midtaxel. Ämbetet hade fördenskull ansett, att därest krigshögskolebyggnaden

blefve placerad på föreslaget sätt, kvarteret borde helt reserveras

för statens räkning och framdeles bebyggas enligt nyss angifven

plan, som uppfyllde dessa önskemål.

Emot kvarterets bebyggande med offentliga byggnader har inom

Riksdagen anförts, att grundläggningskostnaderna blefve för höga.. De

sakkunniga anföra härom följande: ''Otvifvelaktigt blifva grundläggningskostnaderna

särskildt å norra delarna af kvarteret höga, men denna,

olägenhet kommer under alla förhållanden att drabba statsverket. Om

tomterna försäljas för statens räkning, komma grundläggningskostnaderna

att tagas med i beräkningen vid prisets bestämmande, hvarför det icke

torde ställa sig fördelaktigare att afyttra tomterna än att för statens

räkning bebygga dem. Öfverintendentsämbetet har i sitt nyss omnämnda

yttrande anfört, att ämbetet funnit grundförhållandena å de

delar af kvarteret, som icke berördes af den föreliggande byggnadsplan,

vara sådana, att de kunde med fördel bebyggas för statsändamål,,

ehuru grundmurarna blefve rätt höga. I afseende å denna sistnämnda om
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

■Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

9

ständighet är att märka, att marken kan höjas till kringliggande gators

nivå antingen genom att förlägga tillräckliga källarlokaler i byggnaderna,

Indika lokaler på ett eller annat sätt kunna utnyttjas, eller genom att

fylla upp marken till gatunivån. Detta senare torde ske, om byggnadsföretaget

infaller under en tid, då byggnadsverksamheten är särskild!

liflig, i hvilket fall utfyllningen icke krafvel'' särskild kostnad.’

Af det redan anförda framgår, att de sakkunniga icke kunnat förorda,

att krigsarkivet och sjökrigsarkivet erhålla sin plats i själfva

krigshögskolebyggnaden. En sådan anordning skulle nämligen enligt

de sakkunnigas förmenande icke stå i god öfverensstämmelse med de

kraf på säkerhet mot eldfara, som måste ställas på en modem arkivbyggnad

och omöjliggjordes dessutom redan af det betydande utrymme,

som för dessa arkiv kräfdes. I denna mening hade de sakkunniga blifvit

ytterligare styrkta, sedan en af dem, krigsarkiva,rien Petrelli, satts i

tillfälle att i utlandet studera modernt inrättade arkivbyggnader och

framlagt resultaten af denna studieresa.

Beträffande frågan om hvilka lokaler i öfrigt den nya krigshögskolebyggnaden

skulle inrymma hafva de sakkunniga icke funnit någon

anledning att gå utöfver de förslag, som framlades för 1908 och 1909

års Riksdagar, utan har det i stället befunnits lämpligt att göra några

inskränkningar däri. Såväl ur kostnadssynpunkt som med hänsyn därtill,

att krigshögskolebyggnaden borde motsvaras af en i hörnet mellan

Östermalms- och Skepparegatorna belägen, ungefär lika stor byggnad,

hafva de sakkunniga ansett densamma icke böra få större dimensioner,

än som erfordrades för beredande af de mest behöfliga af de ifrågasatta

lokalerna. De sakkunniga hafva icke hyst någon tvekan att i sitt förslag

upptaga lokaler för, förutom krigshögskolan, chefernas för fjärde

och femte arméfördelningarna, inspektörens för militärläroverken samt

befälhafvare''^ för Stockholms stads- och landtrullföringsområden expeditioner.

De flesta af dessa lokaler måste beredas på grund af den förestående

utflyttningen ur arméförvaltningens gamla ämbetshus vid Munkbrogatan,

som i och för öfverlåtelse till Stockholms stad beräknats vara

utrymdt till den 1 oktober 1912. Samma skäl gäller visserligen äfven

för remonteringsstyrelsens förflyttning till den nya byggnaden, men de

sakkunniga hafva ansett lämpligast att utesluta lokal för denna styrelse

ur förslaget liksom äfven lokaler för kavalleriinspektionen och stuteriöfverstyrelsen.

Sistnämnda tre myndigheter erfordra ett utrymme om

respektive 3, 5 och 3 rum, och med hänsyn till deras jämförelsevis

mindre omfattning synes det de sakkunniga" vara lämpligare, att de tills

Bill. till RiJcsd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 38 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

vidare hänvisas till andra statens eller hyrda lokaler, än att en eljest

god byggnadsplan genom deras medtagande förryckes. Med afseende

på stnteriöfverstyrelsen, som ansetts hafva ett visst samband med remonteringsstyrelsen,

hafva de sakkunniga anmärkt, att den sorterar

under jordbruksdepartementet. Med hänsyn till de anmärkningar, som

inom Riksdagen framställts emot de tidigare förslagen beträffande lokaler

för krigsliofrätten, hafva de sakkunniga ansett sig böra utesluta

detta verk ur byggnadsplanen. De hafva så mycket mindre hyst betänkligheter

härutinnan, som krigshofrättens uppgifter icke ansetts hafva

sådant samband med öfriga inom byggnaden inrymda institutioner, att

det af denna anledning skulle vara önskvärd!, att krigshofrätten — förutsatt

att den komme att bestå såsom själfständigt verk — finge sin

lokal härstädes. Då de sakkunniga ansett sig böra i möjligaste man

begränsa sitt förslag, är det helt naturligt, att öfvorstyrelsen för Sveriges

frivilliga skytteföreningar såsom varande en privat institution icke

blifvit medtagen i detsamma, hvarom ju äfven inom Riksdagen uttalats

önskan. Slutligen är att nämna, att eu mindre lokal i byggnaden alsetts

för krigsvetenskapsakademiens bibliotek. De sakkunniga afse sålunda

att inom den ifrågasatta krigshögskolebyggnaden inrymma krigshögskolan,

chefernas för fjärde och femte arméfördelningarna, inspektörens

för militärläroverken och befälhafvarnas för Stockholms stads- och

landtrullföringsområden expeditioner samt krigsvetenskapsakademiens

bibliotek. Det utrymme, som för hvar och eu af dessa institutioner beräknats,

öfverensstämmer enligt de sakkunnigas uppgift i det närmaste

med hvad som upptagits uti det för 1909 års Riksdag framlagda förslaget,

dock att för krigsvetenskapsakademiens bibliotek afsetts endast

2 rum.

Beträffande kostnaderna hafva de sakkunniga åberopat ett af arkitekten

E. Josephson uppgjordt kostnadsförslag. Enligt detta skulle kostnaden

för krigshögskolebyggnaden uppgå till 440,000 kronor, hvaraf,

under antagande att byggnadsarbetet påbörjades hösten 1910, ansåges

intill 1911 års utgång erfordras ett belopp af 220,000 kronor.

Enligt de sakkunnigas förmenande är det icke osannolikt, att det

snart kommer att uppstå fråga om nybyggnad jämväl för artillerioch

ingenjörhögskolan samt för sjökrigshögskolan. Den senare är för

närvarande inrymd i hyrd lokal och den förra kan, enligt de sakkunnigas

åsikt, icke under någon längre tid framåt få behålla sina nuvarande

lokaler, beroende på de förändringar, som måste ske inom Artillerigården,

sedan angränsande gator blifvit utlagda till sin fulla bredd enligt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

11

gällande stadsplan. Då de sakkunniga vid fullgörandet af sitt ifrågavarande

uppdrag uppmärksammat de inom Riksdagen uttalade önskningar

om en plan för de olika militära högskolornas sammanförande inom

ett gemensamt område, hafva de inhämtat upplysningar angående de

lokaler, som . anses erforderliga för artilleri-och ingenjörhögskolan samt

sjökrigshögskolan. Med ledning häraf hafva skisser till eu byggnad, i

storlek och utseende motsvarande krigshögskolebyggnaden, blifvit uppgjorda.

De sakkunniga hafva icke tvekat om, att därest två af de tre

militära högskolorna skulle sammanföras i samma byggnad, detta bäst

lämpade sig för artilleri- och ingenjör högskolan samt sjökrigshögskolan.

Dessa anses nämligen, i afsevärd utsträckning kunna begagna sig af

gemensamma undervisningslokaler. Såsom ofvan nämnts finnes det

möjlighet att framdeles vinna ytterligare lokaler genom de båda högskolebyggnadernas

(flygelbyggnadernas) sammanbyggande.

Beträffande de ifrågasatta arkivbyggnaderna hafva de sakkunniga

med ledning af krigsarkivarien Petrellis förut nämnda reseberättelse anfört,

att moderna arkivbyggnader i allmänhet äro så anordnade, att förvaltningsbyggnaden

endast med en mindre förbindelsebyggnad sammanhänger

med magasinsbyggnaden. En dylik anordning har därför tilllämpats

vid uppgörandet af förslag till nybyggnad för krigsarkivet och

sj ökrigsarkivet.

I fråga om förvaltningsbyggnadens indelning och de olika rummens

ändamål hafva de sakkunniga hänvisat till ritningarna och nöjt

sig med att framhålla, att de utgått från, att sjökrigsarkivet skulle

komma att införlifvas med krigsarkivet samt att lokaler i nyssnämnda

byggnad afsetts för generalstabens krigshistoriska afdelning. Till ledning

vid beräknande af det utrymme, som borde i magasinsbyggnaden

beredas för krigsarkivet, hafva de sakkunniga inhämtat, att i ett den

16 januari 1900 af öfverintendentsämbetet på framställning af chefen

för generalstaben uppgjordt och på hans framställning grundadt förslag

till nybyggnad för generalstaben m. m. på Artillerigården, beräknades

för krigsarkivets samlingar 10,000 löpmeter hyllor. Sedan dess hade

åtskilliga handlingar tillkommit, men å andra sidan hade en mängd handlingar

aflämnats till andra arkiv, dit de efter arkivaliska principer riktigare

hörde, och ett antal handlingar hade med nådigt tillstånd blifvit

utgallrade ur arkivet och söndermalda vid pappersbruk. Antalet 10,000

löpmeter ansåges därför fortfarande böra vara lämpligt. I sina nuvarande

lokaler disponerade krigsarkivet öfver i rundt tal 6,000 löpmeter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

hyllor. Någon bestämd årlig ökning kunde icke uppgifvas, då ingen

bestämd årlig leveransskyldighet funnes, och af de föregående årens

accessioner kunde ingen giltig slutsats dragas, emedan man under rådande

brist på utrymme ej vågat mottaga några större samlingar. Betydande

tillväxt kunde emellertid emotses, bland annat från de förutvarande

indelta regementena, då deras vidlyftiga arkiv från 1800-talet

inkomme, hvilket, om nu utrymme beredes åt dem, väl komme att ske

i mån som regementena inflyttade i sina nya kaserner. En tillökning

af 4,000 löpmeter hyllor till det nuvarande utrymmet syntes vara betryggande

för ganska många år framåt. Beträffande flottans arkiv, sjökrigsarkivet,

hade stationsbefälhafvarna i Stockholm och Karlskrona

upplyst, den förre, att för det nuvarande arkivet i Stockholm kräfdes

en hyllängd af 2,600 meter samt för det årliga tillskottet omkring 50

hyllmeter, den senare, att de arkivalier (för tiden före år 1849), tillhörande

flottans arkiv i Karlskrona, som torde komma att omedelbart

öfverflyttas, omfattade omkring 600 löpmeter samt att arkivet för närvarande

tillväxte med omkring 40 hyllmeter årligen.

På grundvalen af dessa upplysningar har magasinsbyggnaden beräknats

för ett kyllutrymme af omkring 13,000 löpmeter, hvartill komma

reservlokaler i källarvåningen för mindre värdefulla arkivalier. Skulle

det i en framtid visa sig, att utrymmet icke är tillräckligt, finnes det

möjlighet att genom magasinsbyggnadens tillbyggande vid dess båda

gaflar bereda plats för ytterligare omkring 13,000 löpmeter arkivalier,

äfven här utrymmet i källarvåningen oberäknad!.

Sedan de myndigheter, som afsetts skola erhålla lokaler i den föreslagna

byggnaden, satts i tillfälle att granska de öfver lokalerna upprättade

planritningar, hafva de förklarat sig icke hafva något att mot dem erinra.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har granskat de sakkunnigas

förslag beträffande de här ifrågasatta byggnaderna jämte de uppgjorda

kostnadsberäkningarna och har icke funnit något att i ärendet erinra.

Öfverintendentsämbetet har vid granskning icke haft annat att erinra

mot ifrågavarande förslag, än att inredningen af de i nybyggnadens

bottenvåning afsedda portvakts- och maskinistbostäder borde för vinnande

af bättre plananordningar lämpligen undergå en mindre jämkning.

För egen del har jag i hufvudsak intet att erinra mot de sakkunnigas

förslag, som synes mig taga vederbörlig hänsyn till alla inom

Riksdagen uttalade önskningar och betänkligheter. I sin helhet inne
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

13

håller det en väl genomtänkt plan till de militära högskolornas sammanförande,

på samma gång som det erbjuder möjlighet att i framtiden

ordna vissa af de militära arkivens förläggning. Af de sakkunnigas förslag

är det emellertid icke meningen att för närvarande realisera annat

än det, som rör krigshögskolebyggnaden. I denna skulle inrymmas

följande lokaler nämligen,

i bottenvåningen: (utom bostäder för portvakt och maskinist) befälhafvarnas

för Stockholms stads- och landtrullföringsområden expeditioner;

i våningen 1 tr. upp: chefens för fjärde arméfördelningen expedition

;

i våningen 2 tr. upp: chefens för femte arméfördelningen expedition;
i

våningarna 3 och 4 tr. upp: inspektörens för militärläroverken

expedition samt krigshögskolan;

i vindsvåningen: krigsvetenskapsakademiens bibliotek.

Angående behofvet af dessa lokaler har jag redan yttrat mig i sammanhang

med framläggande af 1908 och 1909 års propositioner; och då

Riksdagen i skrifvelse den 1 juni 1908 funnit behofvet af en byggnad,

innehållande lokaler för krigshögskolan m. in. ådagalagdt, anser jag mig

nu blott behöfva hänvisa till mina föregående yttranden. De af de sakkunniga

framlagda kostnadsberäkningar, mot hvilka arméförvaltningens

fortifikationsdepartement icke haft något att erinra, sluta å en summa

af 440,000 kronor. Af nyssnämnda summa skulle på sätt under punkt

30 i årets statsverksproposition angående fjärde hufvudtiteln blifvit

anmäldt, 220,000 kronor erfordras för år 1911.»

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft eu

inom Andra kammaren väckt motion (nr 298) af herr T. Zetter&trand,

hvilken hemställt, att, därest hvad i motionen anförts därtill gåfve

anledning, Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition måtte af Riksdagen

afslås.

Såsom skäl för sin framställning har motionären anfört följande:

»Under erinran att kraf på nybyggnader än för den ena än för den

andra statsinstitutionen årligen framkomma, påpekade nästlidet års statsrevisorer

önskvärdheten af att, innan någon sådan nybyggnad ifrågasattes,

man noga öfverväger, huruvida ej samtidigt eller under närmaste

framtiden till följd af förflyttningar eller eljest någon i och för det med

nybyggnaden afsedda syftet användbar staten tillhörig fastighet är eller

blir disponibel.

I anslutning härtill framhöllo revisorerna önskvärdheten af att hos

öfverintendentsämbetet fördes anteckningar så beskaffade, att med led
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

ning- af desamma vederbörande utan tidsutdräkt kunde erhålla tillförlitliga

uppgifter rörande antal och beskaffenhet af de byggnader eller

lägenheter inom de under ämbetets inseende ställda egendomar, som vid

hvarje tidpunkt vore disponibla, hvarigenom större trygghet kunde vinnas,

att ej förhyrningar eller nybyggnader i oträngdt mål ifrågakomma.

1 afgifvet utlåtande förklarade öfverintendentsämbetet sig icke hafva

någ-ot att erinra mot förande af en förteckning sådan som revisorerna

ifrågaställt.

Den kungl. propositionen nr 132 angående uppförandet af en byggnad

för krigshögskolan in. m. omnämner emellertid icke, att något yttrande

infordrats från öfverintendentsämbetet angående huruvida någon

annan för det med nybyggnaden afsedda ändamål användbar kronan

tillhörig egendom är eller väntas blifva under närmaste tiden disponibel.

Det synes mig därför önskvärd!, att statsutskottet vid ärendets

behandling infordrar dylikt yttrande.

Till denna min hemställan har jag så mycket större skäl, som

det förefaller mig tänkbart, att uppslag därigenom kan vinnas till byggnadsfrågans

lösning på ett billigare sätt än som i propositionen föreslagits.

Förhållandet är nämligen, att ganska nära den fastighet, hvars

bebyggande nu ifrågasattes, uppfördes i slutet af 1870-talet för ett belopp

af i det allra närmaste Va million kronor dét nuvarande veterinärinstitutet,

hvars byggnader som bekant under närmaste tiden blifva

disponibla till följd af den nyligen beslutade förflyttningen af institutet.

I sammanhang med pröfningen af nu föreliggande fråga torde man

därför böra taga i öfvervägande, på hvad sätt byggnaderna vid det nuvarande

veterinärinstitutet framdeles böra ändamålsenligast användas.

Möjligt torde ju vara, att desamma skulle kunna lämpa sig för inrymmande

af lokaler åt det snart husvilla skogsinstitutet eller ock åt någon

annan statsinstitution, men det låter ock tänka sig, att de skulle bäst

lämpa sig för de ändamål, hvarom nu är fråga.

Institutets hufvudbyggnad är ju i ett utmärkt skick och skulle väl,

om så erfordrades, kunna påbyggas. Framtida tillbyggnader kunna ju

äfven ske. Och ifrågasättas kan jämväl, huruvida ej flygelbyggnaderna

skulle kunna med fördel anordnas till framtida arkivlokaler m. m.

I saknad af därför erforderligt material är jag ej i tillfälle bilda

mig något bestämdt omdöme rörande lämpligheten af det utaf mig nu

framkastade förslag, men hoppas, att statsutskottet måtte taga det i

närmare öfvervägande.))

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

15

Utskottet har på begäran erhållit ett utlåtande af öfverintendentsämbetet

i fråga om det af motionären framställda förslag. Såsom

synes af detta utlåtande, hvilket bifogas, uttalar öfverintendentsämbetet

tungt vägande skäl emot den i motionen framkastade planen;

och har utskottet, som delar öfverintendentsämbetets uppfattning särskild!

i fråga om förslagets ekonomiska sida, icke ansett sig kunna förorda

motionen.

Hvad beträffar Kungl. Maj:ts föreliggande framställning, synas de

anmärkningar, som vid behandling af de år 1908 och 1909 framlagda

förslagen inom Riksdagen uttalats, hafva blifvit uppmärksammade. I

det skick förslaget nu föreligger, ansluter det sig i hufvudsak till det år

1909 framlagda, som på sin tid blef af statsutskottet tillstyrkt. De

väsentligaste skilj aktigheterna mellan det nu ifrågavarande förslaget och

det ar 1909 framlagda äro, att lokaler för krigshofrätten, remonteringsstyrelsen,

kavalleriinspektionen, stuteriöfverstyrelsen och öfverstyrelsen för

Sveriges frivilliga skytteföreningar uteslutits. Genom dessa inskränkningar

och genom att byggnaden nu föreslagits att uppföras eu våninghögre

än enligt det senaste förslaget har kostnadsberäkningens slutsumma

nedbragts till 440,000 kronor emot 690,000 kronor enligt det

förra.

Behofvet af en dylik nybyggnad har Riksdagen redan erkänt, och då

det afsetts att Stockholms stad den 1 oktober 1912 skall komma att

förfoga öfver den tomt, hvarå arméförvaltningens gamla ämbetsbyggnad

är belägen, där bland annat krigshögskolan och chefens för femte arméfördelningen

expedition hafva sina lokaler, synes föreliggande byggnadsfråga

icke längre kunna undanskjutas.

Den nu framlagda byggnadsplanen synes på ett tillfredställande

sätt tillgodose behofvet af lokaler för krigshögskolan och de öfriga

militära institutioner och myndigheter, för hvilka det är af särskild vikt

att deras lokalfråga med det snaraste blir löst. Förslaget visar också,

att det icke kommer att lägga hinder i vägen för framtida utnyttjande

af hela kvarteret. Beträffande den plan, som de af chefen för landtförsvarsdepartementet

förordnade sakkunniga i sådant hänseende uppgjort,

anser sig dock utskottet nu icke böra göra något som helst uttalande,

då denna fråga icke föreligger till afgörande, utan måste lämnas

öppen för framtida pröfning.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må med afslag å herr Zetterstrands

ofvannämnda motion och med bifall till Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition

TJtshottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

a) medgifva, att å kvarteret Kandidaten af Hedvig

Eleonora församling i Stockholm må uppföras en byggnad,

innehållande lokaler för krigshögskolan, chefernas

för fjärde och femte arméfördelningarna, inspektörens

för militärläroverken och befälhafvarnas för Stockholms

stads- och landtrullföringsområden expeditioner samt

krigsvetenskapsakademiens bibliotek; samt

b) för detta ändamål bevilja 440,000 kronor och

häraf, i enlighet med den i årets statsverk sproposition

angående fjärde hnfvudtiteln under punkt 30 gjorda

framställning, å extra stat för år 1911 anvisa 220,000

kronor.

Stockholm den 26 april 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILL1NG.

Reservation;

af herrar F. W. Thorsson och K. V. Rydén, hvilka ansett, att utskottet

bort hemställa,

att såväl Kung!. Maj:ts ifrågavarande proposition

som herr Zetterstrands omförmälda motion måtte af

Riksdagen afslås.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

17

Bilaga,

V. P. M.

Riksdagen har i skrifvelse den 23 maj 1906 beslutat, att veterinärinstitutets

tomt och byggnader — som emellertid icke stå under kung!,

öfverintendentsämbetets inseende, utan förvaltas af egen direktion —

skola försäljas och att ett nytt veterinärinstitut skall å lägenheten

Katrineberg eller Kräftriket uppföras för en del af härför inflytande

medel.

Med anledning häraf omfattar det förslag till stadsplan för vissa

till försäljning medgifna delar af Norra Djurgården, som, här bifogadt,

ämbetet, på nådigste befallning, utarbetat och som ännu är på nådig

pröfning beroende, jämväl veterinärinstitutets nuvarande tomt, som just

bildar öfvergången till det redan reglerade och färdigbyggda området

och vid utarbetande af detta förslag har, förutom tillgodoseende af trafikens

fordringar och af de estetiska krafven, den ekonomiska hänsynen

naturligtvis varit tungt vägande.

Beträffande veterinärinstitutets vidsträckta område — vid hvars

försäljande borde enligt Riksdagens beslut tillses, att sådant undantages,

som borde under kronans äganderätt bibehållas för att kunna disponeras

för allmänt ändamål — har vid ompröfning visat sig, att det vore

ekonomiskt mest fördelaktigt att draga gator genom sagda område på

sätt stadsplaneförslaget närmare gifver vid handen, då därigenom största

möjliga antalet värdefulla byggnadstomter kunnat erhållas; att bibehålla

institutets samtliga byggnader vore förty högeligen oekonomiskt, särskild!

med afseende å deras särdeles spridda läge å den betydande tomten.

Utan att i öfrigt förhindra genomförandet af stadsplanen i fråga,

lärer likväl för en tid med anläggande af den enligt oftanämnda plan

afsedda nya tvärgatan mellan kvarteren YII och Vill kunna anstå och

sålunda institutets hufvudbyggnad och anatomibyggnaden tills vidare

kunna kvarstå och finna användning för något statsverkets behof.

Bill. Ull Piikscl. Prat. 1910. 4 Sami. 1 Afl. HS Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

Att emellertid hit permanent förlägga krigshögskolan m. fl. institutioner

synes ämbetet af nedanstående — i främsta rummet ekonomiska

— skäl ingalunda tillrådligt.

Krigshögskolans lokaler inom den föreslagna nya byggnaden upptaga,

inklusive trappor, korridorer, vaktmästarebostäder, toaletter in.

in. och murverk, 1,700 m2:s yta.

Veterinärinstitutets hufvudbyggnad upptager, på lika sätt beräknad,

1,180 nr i hvar af 2 våningar d. v. s. 2,360 nr, några smärre

vindsrum oräknade.

Enligt hvad af närslutna schematiska plan af institutets hufvudbyggnad

framgår, har denna en indelning, som föga lämpar sig för en

liögskolebyggnad af ifrågavarande slag. Såsom synes, ligga nämligen

rummen, som till största delen nu äro afsedda till museum, laboratorier,

bibliotek m. in., i regeln innanför hvarandra, så att man måste

passera två å tre rum för att komma till de innerst belägna. Om

byggnaden skall användas till krigshögskola, måste direkta ingångar

från korridorer eller dylikt beredas till de flesta lokaler, hvarför en

omfattande ombyggnad måste förutsättas och det förefintliga ytinnehållet

kan äfven medgifva anordnandet af ett korridorsystem inom byggnaden.

I sammanhang härmed måste byggnaden jämväl genomgå en fullständig

reparation, hvarvid de nu befintliga kakelugnarne lära böra utbytas mot

värmeledning.

Utan att några ritningar eller beräkningar härför äro gjorda torde

man kunna med visshet förutsätta, att nu nämnda arbeten komma att

betinga en kostnad af minst 100,000 kronor.

I anatomibyggnaden skulle efter eu ombyggnad kunna inrymmas

Stockholms stads- och landtrullföringsområdens expeditioner och dessutom

ett par vaktmästarebostäder; kostnaden för ombyggnad och i

sammanhang härmed erforderlig reparation torde bestiga sig till cirka

25,000 kronor.

För chefernas för IV och V arméfördelningarnes expeditioner behöfvas,

inklusive trappor, korridorer, murar m. m., tillsammans 1,400 m"

d. v. s. 220 nr mer än ytan af en våning i hufvudbyggnaden. Genom

att påbygga huset med en våning samt dessutom anordna en vindsvåning

torde plats kunna beredas för sistnämnda expeditioner äfvensom

för krigsvetenskapsakademiens bibliotek.

En sådan påbyggnad — som dock då det gäller en byggnad, som

för sitt ändamål i öfrigt är mindre tjänlig, gifvetvis måste betraktas

såsom olämplig — skulle draga en kostnad af omkring 120,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

19

Byggnadskostnad©» skulle alltså blifva:

Ombyggnad och reparation af hufvudbyggnaden

Påbyggnad af densamma..............................................

Ombyggnad och reparation af anatomibyggnaden

kr,

100,000

b 120,000

» 25,000

Summa kronor 245,000

Komme detta förslag till utförande, skulle kvarteret VIII enligt

ämbetets stadsplaneförslag, innehållande cirka 3,800 m3 å 200 kronor

per in3 = 760,000 kronor, och cirka 3,100 m2 af kvarteret VII enligt

samma förslag å 150 kronor per in3 = 465,000 kronor, tillhopa sålunda

representerande ett värde af 1,225,000 kronor, icke hunna försäljas.

Genomförande af förslaget skulle alltså kosta statsverket:

för byggnadsarbeten. ..

B ej försålda tomter.

kr. 245,000

» 1,225,000

Summa kronor 1,470,000

Kostnaden för den krigshögskolebyggnad, för hvars uppförande

Kungl. Maj:t nu af Riksdagen äskat anslag, är beräknad till 440,000

kronor. Det kvarter, hvarpå denna byggnad är ämnad att förläggas

och som, med hänsyn till läget, är mindre dyrbar än större delen af

veterinärinstitutets tomt, upptager en yta af 4,940 m3, hvaraf dock

allenast V3 eller 1,650 m3 kan anses tillhöra byggnaden i fråga, enär

tomten lämnar god plats för ännu en lika stor byggnad som den nu

ifrågasatta samt dessutom för en eventuell nybyggnad för krigsarkivet.

Beräknas detta kvarter till samma värde som tomter i sistnämnda

kvarter VII, eller 150 kronor per in3, blifver detta för hela kvarter

741,000 kronor och för Va af denna 247,000 kronor.

Alltså: om hela kvartarets värde tages med i beräkningen, blifver

totalkostnaden:

för byggnaden

» tomten

kr.

:.) 741,000

440,000

Summa kronor 1,181,000

och därest blott den del af kvarteret, som är för byggnaden erforderlig,

beräknas, blifver samma kostnad:

för byggnaden

» tomtdelen ..

kr. 440,000: —

b 247,000: —

Summa kronor 687,000:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande Nr 47.

Det torde af det ofvan anförda vara påtagligt att, äfven om förläggande

af lokaler för krigshögskolan in. fl. institutioner till veterinärinstitutets

nuvarande byggnader och tomt för tillfället skulle medföra en minskad

direkt utgift för statsverket, eu sådan åtgärd skulle

l:o) vara förenad med synnerligen dålig ekonomi;

2:6) endast kunna anses provisorisk;

3:o) under provisoriet och till dess detta upphört alldeles förrycka

den estetiska verkan af det föreliggande stadsplaneförslagets genomförande;

samt

4:o) hindra att inom Riksdagen uttryckt önskan att samla de militära

högskolorna inom ett område blefve på ett tillfredsställande sätt fylld.

På grund häraf finner öfverintendentsämbetet sig, oaktadt någon

detaljerad utredning af frågan icke kunnat medhinnas, böra för sin del

på det kraftigaste framhålla, att inhysandet af krigshögskolan m. in. uti

veterinärinstitutets nuvarande lokaler icke är att tillråda; att däremot

för någon kortare tid och utan att därpå nedlägga någon nämnvärdare

kostnad provisoriskt till institutets hufvudbyggnad förlägga någon

annan statsinstitution, som härför kan lämpa sig, torde låta sig göra,

ehuru de ekonomiska olägenheter, som ofvan påpekats, ju komma att

tills vidare kvarstå. ''

Slutligen torde ämbetet böra erinra, att den byggnad, där krigshögskolan

för närvarande är inrymd, eller arméförvaltningens förra ämbetshus,

bör, för genomförande af i nåder fastställd ändring i stadsplanen,

enligt nådigt beslut den 31 augusti 1907, till Stockholms stad öfverlämnas

den 1 oktober 1912, att de lokaler inom nämnda byggnad, öfver hvilka

högskolan förfogar, gifvetvis måste betraktas såsom otillfredsställande samt

att öfriga Kungl. Magt och kronan tillhöriga, under ämbetets inseende

ställda egendomar härstädes äro fullt upptagna med undantag för gamla

norra bankhuset, där förekommande lägenheter dock äro för högskolan

olämpliga och dessutom, enligt Riksdagens revisorers äfven af ämbetet

biträdda mening, tänkts kunna användas såsom tillfälligt förvaringsrum

för arkivalier af ringare värde.

Stockholm den 19 april 1909.

CARL MÖLLER.

Fr. Richter.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:4 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet. s. 1 i texten