Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förhöjd aflöning för vaktmästarne i vissa ämbetsverk.

1910-04-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:48, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förhöjd aflöning för vaktmästarne i vissa ämbetsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till Riksdagens kansli den 29 april 1910 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förhöjd aflöning för

vaktmästarne i vissa ämbetsverk.

(3:e Afd.)

I eu inom Andra kammaren af herr H. Rissén vackt, till statsutskottet

remitterad motion (nr 136) har föreslagits, att Riksdagen

ville besluta sådan ändring i gällande afton in gsstater för de redan

reglerade centrala ämbetsverken och hofrätterna, att åt förste vaktmästare

måtte komma att utgå ett ålderstillägg å 200 kronor efter

fem års tjänstgöring och åt vaktmästare i stället för det dem tillerkända

ålderstillägget å 100 kronor måtte komma att utgå två sådana

tillägg å 200 kronor hvardera efter fem och tio års tjänstgöring

samt att med hänsyn till pensionsbeloppets storlek 100 kronor

af första ålderstillägget måtte läggas till lön och återstoden (100

kronor af första ålderstillägget och hela andra) må läggas till tjänstgöringsp

engarna.

Till stöd för motionen har anförts följande:

»Den rad om- och löneregleringar, som inleddes af 1907 års

Riksdag genom fastställande af ny aflöningsstat för statskontoret samt

omreglering af arméns centrala förvaltningsmyndighet, hvilken aflöningsstat

sedan varit normgifvande vid regleringen af öfriga centrala

ämbetsverks stater, som senare varit föremål för Riksdagens pröfning,

hafva i möjligaste mån varit af sedda att bereda lättnad emot

de värsta ekonomiska bekymmer i den jämt fortgående stegringen

af såväl lefnads- som ock bostadsförhållanden.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 4 Samt. 1 Afd. 39 Häft. (Nr 48).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 48.

I de verk, hvilkas stater varit föremål för sådan reglering, har

livad beträffar vaktmästarna aflöningen åt dessa fastställts, för förste

vaktmästare 1,500 kronor utan ålderstillägg, för vaktmästare 1,200

kronor med rätt till ett ålderstillägg å 100 kronor att utgå efter fem

års väl vitsordad tjänstgöring.

Af denna aflöning afgår till egen pensionering samt till civilstatens

änke- och pupillkassa, för förste vaktmästare 60 kronor 60

öre, för vaktmästare, som ej erhållit ålderstillägg, 46 kronor 20 öre

och för vaktmästare, som åtnjuter sådant tillägg, 49 kronor 20 öre.

Om man härtill beräknar utgiften för den direkta skatten för respektive

löntagare till 60 ä 50 kronor årligen, så återstår af aflöningen

för förste vaktmästare kronor 1,379: 80, för vaktmästare resp. kronor

1,103: 80 och 1,200: 80.

Att dessa aflöningsbelopp med de nu rådande och fortfarande

i jämt stigande dyra lefnadsomkostnader äro knappt tillmätta och

alldeles otillräckliga att försörja familj på, torde ligga i öppen dag.

Vid flera tillfällen hafva ifrågavarande statstjänares ekonomiska

bekymmer blifvit framförda, dels genom statens vaktmästares förening

medels underdåniga skrifvelse!’ till Kung! Maj:t år 1906 och

1907, dels genom motioner i Andra kammaren framförda 1906 af

hrr Lindhagen in. fl. angående förhöjt dyrtidstillägg, år 1907 af

herr Tliyländer med begäran om två ålderstillägg och höjd maximilön,

samt vid föregående års riksdag af herr Johansson i Jönköping

med anhållan likaledes om två ålderstillägg åt vaktmästare vid

rikets hofrätter. Dessa sistnämnda framställningar beträffande ålderstilläggen

hafva emellertid ej ledt till önskadt resultat.

I den ofvan nämnda af herr Tliylander väckta motion, nr 248,

anfördes bland annat följande, som här förtjänar att återgifvas:

»Det torde emellertid ej kunna sättas i fråga, att Riksdagen skulle

vara villig att höja den redan fastslagna begynnelseaflöningen, nämligen

1,500 kronor för förste vaktmästare och 1,200 kronor för öfriga

vaktmästare.

Men det finnes en annan aflöningsform, som i fråga om dessa

vaktmästare vunnit ingen eller blott — i jämförelse med andra stadskällare

— ringa tillämpning, nämligen ålderstillägg en. Sådant åtnjutes

ej alls enligt regeringens nu föreliggande förslag1 af förste vakt
-

1 Och ej heller enligt den af Riksdagen fastställda staten.

Anmärkning af motionären.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 48.

3

mästare, och öfriga vaktmästare erhålla endast ett dylikt tillägg

efter fem års tjänst å 100 kronor.

Detta är enligt min uppfattning eu orättvisa gentemot vaktmästarne

i statens centrala ämbetsverk, och vågar jag härmed påkalla

Riksdagens uppmärksamhet för vinnande af rättelse härutinnan.

De så kallade ålderstilläggen äro afsedda dels att utgöra belöning

för en längre tids väl vitsordadt arbete i statens tjänst, dels att möjliggöra

för en familjefader — tv staten måste väl utgå från att dess

tjänare skola vara i stånd att vid ej alltför sen ålder ingå äktenskap

och kunna försörja familj — att möta de med åren tillväxande

utgifterna för familjen. Dessa skäl tala ju i samma mån för ålderstillägg

åt såväl tjänstemän som åt betjänte.»

Då första gradens tjänstemän i de centrala ämbetsverken komma

i åtnjutande af tre ålderstillägg å 500 kr. hvardera, synes det, som

att rättvisa och billighet skulle bjuda, att äfven vaktmästare i

nämnda ämbetsverk mätte komma i åtnjutande af flera ålderstillägg.

Vid fastställande af nya stater för telegraf- och postverket har

Riksdagen åt dessa verks styrelsers vaktmästare fastställt flera dylika

tillägg, än hvad som är fallet åt de med dessa likställda befattningshafvare

i de centrala ämbetsverken. Det synes mig som att det

borde vara Riksdagen angeläget att snarast möjligt utjämna de skiljaktigheter,

som förefinnas härutinnan.

Det framhålles ofta, att vaktmästare hafva så mycket extra

inkomster, utan att man dock gör sig besvär med att undersöka,

huru det verkligen förhåller sig med denna sak.

Att dessa statstjänare, som på grund af sin alltför knappa aflöning

nödgas att under sin fritid söka sig biinkomster — vanligen i

egenskap af uppassare på någon restaurant eller dylikt —- ej äro

att afundas för denna genom ett utslitande nattarbete erhållna extra

inkomst, torde vara själfklart.

Dessa biinkomster blifva emellertid alltmera svåråtkomliga för

statstjänarna, dels på grund af den längre tjänstgöringstiden, som

blifvit eu följd af ämbetsverkens omreglering, dels enär det är svårt för

en i statens tjänst anställd vaktmästare att täfla med inom ena eller

andra yrket särskildt utbildad person. Dessutom kan det ej anses

staten värdigt att så aflöna sina tjänare — låt vara de på rangskalan

lägst stående — att dessa skola nödgas att genom ett uppslitande

nattarbete förskaffa sig inkomster, utan Indika de ej kunna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 48.

Utskottets

yttrande.

försörja sig och sill familj. Staten borde äfven i fråga om dessa

lägst aflönade handla efter principen full lön för fullt arbete.

Ehuruväl jag anser, att fem års mellanrum för ålderstilläggens

utgående är en alltför lång tid i jämförelse med hvad som är stadgadt

för de s. k. kommunikationsverken, så tillåter jag mig dock i den

delen vidblifva hvad som är stadgadt för ifrågavarande statens verk.

I årets statsverksproposition öfver andra hufvudtiteln säger

departementschefen i fråga om aflöning åt fångvårdsstyrelsens vaktmästare

följande:

»Att ifrågavarande befattningshafvande själfva önska systemet

med flera ålderstillägg i större utsträckning tillämpadt med afseende

å dem, torde framgå af den framställning om löneförbättring, som

statens vaktmästares förening i Stockholm gjorde i underdånig skrifvelse

den 19 oktober 1906. I denna framställning, hvilken af chefen

för finansdepartementet den 12 januari 1907 anmäldes inför

Kung!. Maj:t i sammanhang med då behandlad fråga om dyrtidstillägg

åt vissa statstjänare, begärdes nämligen för (andre) vaktmästare

en begynnelselön af 1,200 kronor eller sålunda samma belopp, som

de sedermera fastställda staterna för en del ämbetsverk upptaga,

men därjämte två ålderstillägg, hvardera å 200 kronor efter fem

och tio års tjänst.»

Efter att hafva gjort detta uttalande, fortsätter departementschefen:

»På grund af hvad jag sålunda anfört, anser jag mig böra tillstyrka,

att åt förste vaktmästare vid fångvårdsstyrelsen medgifves

efter fem års tjänstgöring ett ålderstillägg af 200 kronor och att, i

stället för det ålderstillägg å 100 kronor, som kommittén beräknat

för de båda öfriga vaktmästare, en hvar af dem tillerkännes såsom

ålderstillägg 150 kronor efter fem års tjänst och ytterligare 150

kronor efter tio års tjänst.»

Såsom i motionen angifves, är den föreslagna ökade förmånen

beträffande ålderstillägg afsedd för vaktmästare endast i en del

verk, nämligen de före år 1910 reglerade centrala ämbetsverken och

hofrätterna. I det vid den till innevarande års Riksdag allåtna

statsverkspropositionen fogade protokoll öfver justitiedepartementsärenden

(sid 41) framhålles, i sammanhang med frågan om reglering

af lönerna för vaktmästare vid fångvårdsstyrelsen, att enahanda

förbättring i aflöningsvillkor borde tillkomma jämväl vaktmästare

i de redan reglerade verken äfvensom vaktmästare i de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 48.

verk, hvilka efter denna riksdag kvarstå oreglerade. Med afseende

härå torde kunna antagas, att Kungi. Maj:t icke lärer underlåta att

redan till nästa Riksdag inkomma med ett fullständigt förslag i

ämnet, grundadt på Riksdagens innevarande år fattade beslut angående

lönereglering för vaktmästarne i fångvårdsstyrelsen. Vid

sådant förhållande och då det nu föreliggande förslaget endast berör

en del af ifrågavarande löntagare, får utskottet hemställa,

att herr Risséns förenämnda motion icke må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 29 april 1910.

På statsutskottets vägnar:

GK BILLING.

Bih. till Riksd. Prof. 1910 4 Sami. 1 Afä. 39 Höft,

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.