Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation af navigationsskolorna samt fyra i ämnet väckta motioner.
1910-05-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1910:60, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation af navigationsskolorna samt fyra i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande Nr 60.
1
N:o 60.
Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1910 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation af navigationsskolorna samt fyra i ämnet
väckta motioner.
(l:a Afd.)
1 en till Riksdagen den 11 mars 1910 aflåten, till statsutskottet
för förberedande behandling hänvisad proposition (nr 103) har Ivungl.
Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att dels godkänna
följande förslag till stat för navigationsskolorna i riket att tilllämpas
från och med år 1911:
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 4 Samt. 1 Afd. 48 Häft. (Nr BO.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande Nr 60.
Lön.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
Orts-
tillägg.
Arfvoden
m. m.
Summa.
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
1 inspektör................................
—
—
—
7,000
7,000
1 föreståndare ..........................................
2,700
1,800
—
—
4,500
4 d:o .........................................
10,800
7,200
—
—
18,000
1 d:o ............
2,700
1,500
—
—
4,200
1 d:o ..........
2,500
1,500
—
—
4,000
1 d:o ................
2,300
1,200
—
—
3,500
2 d:o
4,600
2,400
—
—
7,000
1 lärare vid navigationsafdelning...............
1,800
900
300
—
3,000
5 d:o vid d:o ..............
9,000
4,500
1,500
—
15,000
1 d:o vid d:o
1,800
900
—
—
2,700
3 d:o vid d:o
5,400
2,700
—
—
8,100
1 dto vid maskinistafdelning..................
1,800
900
300
—
3,000
2 d:o vid d:o ... .
3,600
1,800
600
—
6,000
1 d:o vid d:o .................
1,800
900
—
—
2,700
2 d:o vid d:o ..................
3,600
1,800
—
—
5,400
Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och
styrmansklasser, beräknade å 150 kronor
för nndervisningstimme per vecka(150X154)
23,100
Arfvoden till 10 extra lärare i skepparklasser
—
—
—
1,200
12,000
Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade å 150 kronor för
undervisningstimme per vecka (150 X 312)
46,800
Arfvoden till 7 extra lärare i 3:e maskinist- klasser......
—
_
—
1,200
8,400
Arfvoden till extra lärare i hälso- och för- bandslära, beräknade å 7 kronor 50 öre
för hvarje timmes undervisningsskyldighet
(7.50 X 580)............................ ..... .... .....
4,350
Till böckers, undervisningsmateriels och an- dra inventariers underhåll och förökande
samt till utgifter för bränsle, lyshållning
m. m.
6,000
10,000
Till extra lärarkrafter vid behof, vikariats- arfvoden m. m. enligt öfverstyrelsens be- stämmande.............................................
Till Kung! Maj:ts disposition.....................
—
—
—
—
3,000
Summa kronor
-
—
-
—
207,750
Anmärkningar:
l:o. Af inspektörens arfvode anses 2,000 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. Innehar inspektören
lön å stat, afstås lönen under den tid, arfvodet uppbäres.
2:o. För föreståndare och. ordinarie lärare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor, efter
10 år med 500 kroncnr och efter 15 år med ytterligare 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillägg
räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.
Statsutskottets Utlåtande Nr 60.
3
3:o. Beträffande föreståndares och. lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda löneförmåner
gäller livad därom särskildt finnes stadgadt.
4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.
dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att innehafvare af föreståndarebefattning eller ordinarie lärarbefattning
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring
i navigationsskolornas organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig att,
med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning han innehar,
i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen
förenade göromål;
att med föreståndare- eller ordinarie lärarbefattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med föreståndare- eller ordinarie lärarbefattning ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
så framt ej öfverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka {underligt för tjänstgöringen vid navigationsskolan, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för hela året och
utbetalas med en tolftedel för hvarje månad samt icke få af befattningshafvare
uppbäras för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan skola
för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;
att inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare, som af sjukdom hindras
att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
där sådant utgår, men att den af bemälde befattningshafvare, som undfår
ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest
är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest af öfverstyrelsen pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för den tid, hvarunder
han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
4
Statsutskottets Utlåtande Nr 60.
att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej öfverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
befattningshafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning vid vederbörande navigationsskola, bestrida
densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej
längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande af
enahanda tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda
efter fem år, under villkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
i fråga om föreståndare icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum,
efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma
villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,
som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det
han till tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering af
löneförhållandena för navigationsskollärarpersonalen, därå erhöll allenast
förordnande;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att
föreståndare äger årligen, när sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under en och en half månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänsteinnehafvares rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya
Statsutskottets Utlåtande Nr 60.
5
lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, uppkörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet, af sitt
arfvode afstå hvad för befattningens uppehållande erfordras, därest han
icke med direktionens medgifvande själf godtgör vikarien;
dels förklara,
ej mindre att en hvar, som med eller efter 1911 års ingång tillträder
befattning å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att
underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar å nämnda
stat, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,_ i
den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid
den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels godkänna följande förslag till stat för navigationslärarkursen
att gälla från och med år 1911:
Kronor.
Arfvoden till lärare .......................................................................................
1,500
Till böcker, undervisningsmateriel m. m.........................................................
500
Summa kronor
2,000
dels höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag till undervisningsanstalter för sjöfart, nu 100,800 kronor,
med 108,950 kronor till 209,750 kronor, att''fördelas med ett bestämdt
anslag till navigationsskolorna å 207,750 kronor samt ett reservationsanslag
till navigationslärarkursen å 2,000 kronor;
dels och, i händelse af bifall härtill, medgifva, att af de besparingar,
som kunna uppkomma å det i den föreslagna staten för navigationsskolorna
upptagna belopp, må få användas ej mindre erforderliga medel
för aflönande af de nuvarande ordinarie lärare, för hvilka motsvarande
befattningar å den nya staten ej kunna beredas, än äfven 6,000 kronor
för anskaffning af en instrumentsamling och ett bibliotek att begagnas
vid undervisningen i navigationslärarkursen.
6
Statsutskottets Utlåtande Nr 60.
Utskottets
yttrande.
Beträffande den i frågan lämnade utredning tillåter sig utskottet
att hänvisa till det propositionen bifogade statsrådsprotokollet.
I två likalydande motioner, väckta den ena (nr 83) i Första kammaren
af herr P. Paulson m. fl. och den andra (nr 294) i Andra kammaren
af herrar 0. Olsson i Kullenbergstorp och JST. Åkesson har föreslagits,
att Riksdagen måtto besluta att i Helsingborg må inrättas en
fullständig navigationsskola med såväl kaptens- som styrmansklass och
att till aflönande af lärarekrafter vid densamma må å ordinarie stat
anvisas samma belopp, som i Kungl Maj:ts proposition föreslås anvisadt
till navigationsskolan i Malmö.
I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 293) har friherre
E. Palmstierna m. fl. hemställt, att Riksdagen med afslag å Kungl. Maj:ts
proposition nr 103 ville besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa en förnyad utredning angående
omorganisation af navigationsskolorna i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de synpunkter, som i denna motion anförts, samt för Riksdagen
framlägga de förslag, hvartill utredningen må föranleda.
Slutligen har herr C. G. Lindley i en inom Andra kammaren väckt
motion (nr 295) föreslagit, att Riksdagen med afslag å Kungl. Maj:ts
proposition nr 103 ville besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa en förnyad utredning angående
omorganisationen af navigationsskolorna i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de synpunkter, som i denna motion anförts, samt för Riksdagen
framlägga de förslag, hvartill utredningen må föranleda.
I afseende å de skäl, som till stöd för berörda motioner anförts,
får utskottet hänvisa till själfva motionerna.
Af den af departementschefen lämnade utredningen framgår, att
frågan om omorganisation af navigationsskolorna sedan mer än ett
tiotal år stått på dagordningen. Den nutida skeppsfarten ställer större
kraf på utbildning- och kompetens hos fartygs- och maskinbefäl än som
lämnas i navigationsskolorna med deras nuvarande anordning. Åtskilliga
förhållanden vid skolorna, särskild! de låga lärarelönerna och
det så kallade privatläsningssystemet, hafva också i och för sig gjort
eu omreglering synnerligen önskvärd.
Af Kungl. Maj:ts framställning framgår, att man för att tillgodose
krafven på en god utbildning hos eleverna ämnat dels uppdela hvarje
fullständig navigationsafdelning, som hittills omfattat endast två klasser,
sjökaptensklassen och styrmansklassen, i tre klasser, nämligen, förutom
de båda nämnda, en klass för utbildning af skeppare, dels indela maski
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 60.
7
nistafclelningen, som nu består af eu öfvermaskinist- och en maskinistklass,
i tre klasser för utbildning af maskinister af lista, 2:dra och
3:dje klass.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle 6 navigationsskolor vara fullständiga,
nämligen skolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar,
Galle och Härnösand. De öfriga skolor, som nu finnas, skulle enligt
Kungl. Maj:ts förslag icke upphöra men delvis reduceras till sin omfattning.
Sålunda skulle i Västervik finnas fullständig navigationsafdelning
men icke maskinistafdelning samt i Strömstad, Karlshamn
och Visby styrmans- och skeppareklass, i Strömstad därjämte kurs för
utbildning af 3:dje klass maskinister.
I friherre Palmstiernas med flere motion föreslås en reduktion af
navigationsskolornas antal till 5, som alla skulle vara fullständiga och
förlagda i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Plärnösand; de
öfriga skolorna borde enligt motionärernas mening helt och hållet
indragas.
I herr Paulsons med flere samt herr Olssons i Kullenbergstorp
med flere motioner föreslås med eller utan indragning af i mindre sjöfartsstäder
befintliga navigationsskolor upprättande af en ny fullständig
navigationsskola i Hälsingborg.
Herr Lindley förordar i sin motion inrättande af en flytande navigationsskola
i förbindelse med skolskepp och anser att med realiserandet
af denna tanke de öfriga navigationsskolornas antal borde kunna
reduceras till fyra, eljest till fem.
Kungl. Maj:ts förslag finner utskottet vara grundadt på en omfattande
och erkännansvärd utredning af frågan, och har utskottet i afseende
å den föreslagna planen för elevernas utbildning intet i hufvudsak
att erinra. Däremot har utskottet icke kunnat dela Kungl. Maj:ts uppfattning
i fråga om lämpligaste sättet att anordna de särskilda skolorna.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle såsom ofvan nämnts i afseende
härå förekomma olika typer och ingen reducering af skolornas antal ske.
Af föreliggande proposition och motioner framgår, att åtskilliga
skäl finnas såväl för som emot en starkare begränsning af skolornas
antal. 1 fråga härom får utskottet hänvisa till i förra afseende! sid. 14 i
ofvannämnda statsrådsprotokoll och sid. 7 i friherre Palmstiernas m. fl.
motion samt i senare afseende! till sid. 14, 15, 28 och 29 i statsrådsprotokollet.
Olika hafva också uppfattningarna varit beträffande frågan om
huru många skolor borde blifva fullständiga’samt om jämte dessa äfven
mindre skolor skulle finnas. Enligt hvad utskottet har sig bekant har
från intresseradt håll uttalats den meningen, att jämte några få fullständiga
skolor borde till kustbefolkningens tjänst finnas skolor, om
-
8
Statsutskottets Utlåtande Nr 60.
fattande endast skeppar- och 3:dje maskinistklasserna, hvilka skolor
skulle antingen vara ständigt förlagda till vissa platser eller ock
flyttande. Det skulle då i stället kunna sättas i fråga, huruvida icke
det omtalade behofvet af ett antal mindre skolor skulle kunna helt
eller delvis tillgodoses genom anordnande af dubbla kurser för skeppare
och 3:dje klass maskinister vid de fullständiga skolorna.
Vid öfvervägande af frågan om navigationsskolornas antal har utskottet
funnit starka skäl tala för största möjliga begränsning af detsamma.
Härigenom skulle vinnas såväl en betydande besparing å
navigationsskolornas stat som ock större möjligheter att erhålla skickliga
lärare, h varjämte äfven bättre och rikhaltigare undervisningsmateriel
då skulle kunna tillhandahållas. Om också utskottet på grund
häraf vill såsom ett önskemål uppställa, att ett mindre antal fullständiga
navigationsskolor än Kungl. Maj:t föreslagit bibehålies och att de öfriga
indragas, kan dock utskottet icke i frågans nuvarande läge bestämdt
yttra sig om, i hvad mån eu dylik indragning lämpligen kan realiseras,
särskildt med hänsyn till den andel respektive stadskommuner kunna hafva
uti skolornas tillkomst.
Hur angeläget det än må vara, att frågan om omorganisation af
navigationsskolorna snart må finna sin lösning, finner sig utskottet
dock, på grund af sin nyss uttalade uppfattning och då ett beslut i
förevarande afseende skulle för en lång framtid fastslå navigationsskolornas
organisation, icke kunna för närvarande tillstyrka Kungl.
Maj:ts proposition.
I friherre Palmstiernas m. fl. motion föreslås visserligen en betydande
reducering af skolornas antal, men utskottet finner sig icke
öfvertygadt, att i denna motion just träffats det rätta i denna viktiga
fråga. Den i motionen gjorda utredningen synes icke vara af sådan
beskaffenhet, att motionen skulle kunna af utskottet tillstyrkas.
Hvad beträffar herr Paulssons in. fl. samt herr Olssons i Kullenbergstorp
m. fl. motioner innefatta dessa, såsom ofvan nämnts, förslag
om inrättande af en navigationsskola i Hälsingborg; men då utskottet
uttalat sig för en minskning af antalet skolor, kan utskottet icke förorda
bifall till dessa motioner, som gå utöfver Kungl. Maj:ts förslag.
Vidkommande slutligen herr Lindleys motion har utskottet icke
kunnat förorda, att en del af undervisningen skulle förläggas till skolskepp,
då kostnaden härför enligt utskottets mening blefve alltför stora
och i öfrigt svåra att beräkna samt sannolikt icke komme att uppvägas
af motsvarande fördelar för undervisningen. På annan väg böra de
anmärkta bristerna i elevernas utbildning kunna afhjälpas. Så till
Statsutskottets Utlåtande Nr 60.
9
exempel bör uppmärksamheten mer än hittills riktas på anskaffandet af
fullgod undervisningsmateriel, hvar järn te möjligen en tids praktisk utbildning
af maskinister å flottans fartyg skulle kunna ifrågasättas.
Frågan om omorganisation af navigationsskolorna torde vid bifall
till hvad utskottet hemställer visserligen föranleda eu ny utredning,
men vill det synas utskottet som om denna utan svårighet skulle kunna
medhinnas till nästkommande riksdag. Då det förslag, som därur kommer
att framgå, i åtskilliga hänseenden kan antagas komma att ställa
sig annorlunda än det _ af Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget, har
utskottet icke ansett sig böra nu uttala sig om alla enskildheter i
Kungl. Maj:ts förslag. Hvad i friherre Palmstiernas m. fl. motion ifrågasatts
. beträffande en mariningeniör såsom examensförrättare i de högre
maskinistklasserna, synes vid en förnyad utredning böra tagas under öfvervägande.
Det i motionen ifrågasatta öfverflyttandet af den allmänna
tillsynen öfver skolorna från marinförvaltningen synes däremot icke
under nuvarande förhållanden vara tillrådligt liksom ej heller den af motionärerna
föreslagna indragningen af skolornas direktioner.
På grund af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
a) att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition
icke må af Riksdagen bifallas;
b) att herr P. Paulsons m. fl. samt herr O. Olssons
i Kullenbergstorp i frågan väckta motioner icke
må af Riksdagen bifallas;
c) att icke heller friherre Palmstiernas in. fl. motion
må vinna Riksdagens bifall; samt
d) att Riksdagen jämväl må afslå herr C. G.
Lindleys motion.
Stockholm den 6 maj 1910.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Reservation:
af herrar A. Ekman, K. V. Rydén, J. Ström och E. A. Nilson mot
vissa delar af motiveringen.
O
Det skulle här antecknas, att herrar H. Andersson, F. Berg och
A. Wiklund icke deltagit i förestående ärendes afgörande inom utskottet.
Bih. till RiJcsd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 4S Käft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1910:5 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten