Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj;ts i punkt 25 under åttonde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning angående arfvoden åt en extra föredragande inom ecklesiastikdepartementet m. in.

1910-05-06 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:61, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj;ts i punkt 25 under åttonde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning angående arfvoden åt en extra föredragande inom ecklesiastikdepartementet m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 61.

1

Nr 61.

Ankom till ^Riksdagens kansli den 6 maj 1910 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj;ts i punkt 25 under åttonde

hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning

angående arfvoden åt en extra föredragande inom ecklesiastikdepartementet

m. in. (2:a Afd.) I

I punkt 25 under åttonde hufvudtiteln af den till Riksdagen den 15

januari 1910 aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för beredande af arfvoden åt

extra föredragande i ecklesiastikdepartementet m. m. på extra stat för år

1911 bevilja ett anslag af 11,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

häraf förskottsvis under år 1910 af tillgängliga medel utanordna 7,000

kronor.

I detta ärende har departementschefen till det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari

1910 anfört följande:

»Under punkt 1 har jag redan behandlat frågan om behofvet af en

extra föredragande för vissa ärenden, tillhörande departementets läroverksbyrå,

äfvensom af tillgång till en amanuens, som fullgör den extra föredragandens

ordinarie göromål, och jag anhåller att beträffande härför erforderliga

anslag på extra stat få hänvisa till hvad jag därvid anfört.

Äfven i annat hänsende har framträdt nödvändigheten af att genom

utverkande af anslag på extra stat bereda förstärkning i departementets

arbetskrafter. Jag syftar härmed på den ej oväsentliga ökning i departementets

arbetsbörda, som särskild! för departementets s. k. folkskolebyrå

uppkommit i och med regeringsrättens tillkomst.

Bil), till Rilcsd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 49 Haft. (Nr 61.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 61.

Enligt nådiga stadgan clen 5 juni 1909 angående behandlingen inom

statsdepartementen af ärenden, som tillhöra regeringsrätten, åligger det,

där ej annorledes af Eders Kungl. Maj:t förordnas, kansliråden att bereda

och föredraga de besvärsmål och andra ärenden, som böra i regeringsrätten

förekomma, samt kanslisekreterarna att i regeringsrätten föra protokoll.

Folkskolebyrån, till hvilken höra. ärenden angående folkskoleseminarier

och folkundervisningen, folkbibliotek, kyrkobetjänte, döfstum- och blindundervisningen,

sinnesslöa samt vanartade och i sedligt afseende försummade

barn, står som bekant under ledning af en fackman på berörda

undervisningsområden.

Från och med år 1893 har emellertid i anledning1 af nådig framställning

i 1892 års statsverksproposition å departementets stat varit uppfördt

ett anslag af 1,000 kronor, på det chefen för folkskolebyrån skulle kunna

erhålla befrielse från beredningen af en del till bjrrån hörande mål och

ärenden. Enligt det vid berörda statsverksproposition fogade protokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 13 januari 1892, punkten 1, yttrade

dåvarande departementschefen vid anmälan af detta anslagsbehof bland

annat följande. I olikhet med läro ver ksbyrån vore de å folkskolebyrån

förekommande rent administrativa målen och ärendena dels till antalet

öfvervägande de pedagogiska, dels ofta af ganska invecklad och tidsödande

art, hvithet i icke ringa mån berodde därpå, att, under det läroverksbyrån

hade att syssla med fast organiserade statsanstalter, folkskolebyrån handlade

ärenden, beträffande hvilka det öfverlämnats åt kommunala myndigheter

att utöfva en ganska vidsträckt beslutanderätt och hvilka därför

företedde mycket växlande former samt påkallade efter de olika förhållandena

lämpade åtgärder. Tydligen kunde det icke rimligtvis fordras af

byråchefen, att han skulle kunna fullständigt sätta sig in i och ombesörja

beredningen af alla dessa administrativa mål och ärenden, särskild! betungande

för eu person, som saknade egentlig ämbetsmannautbildning,

och på samma gång äga tid och krafter öfver att på tillfredsställande sätt

besörja sina öfriga åligganden, såsom bland annat att väckande och ledande

följa arbetet inom landet på folkskolans område, att iakttaga de viktigaste

företeelserna inom samma område i utlandet, att utöfva erforderlig tillsyn

öfver folkskoleinspektionen och söka få densamma på lämpligaste sätt

ordnad och utvecklad samt att själf inspektera de särskilda folkskoleseminarierna,

för hvilket ändamål han tidtals måste lämna byrån och företaga

resor.

Omförmälda årliga anslag af 1,000 kronor har före regeringsrättens

trädande i verksamhet användts till arfvode åt en kanslisekreterare eller

annan tjänsteman inom departementet, som därför hufvudsakligen haft att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets It flätande Nr 61.

3

i statsrådsberedningen föredraga vissa besvärsmål eller ärenden af mera

juridisk art, uppgående sammanlagdt till ett 60-tal årligen, och därjämte

att under byråchefens frånvaro på ämbetsresor utan särskild ersättning

bereda och föredraga på byråns handläggning ankommande löpande ärenden.

De skäl, som år 1892 talade för att chefen för folkskolebyrån borde

befrias från en de! göromål, äga numera med den under årens lopp inträdda

ökningen i antalet till byrån hörande mål och ärenden än mera

giltighet. Under det till byrån år 1892 inkommo 406 mål och ärenden,

är motsvarande siffra för år 1909 764. Vidare är att märka, att, då ju

numera en hel del af dessa mål skola föredragas i regeringsrätten, föredraganden

i fråga om dem ej längre har det stöd i juridiskt och formellt

afseende, som eljest lämnas af expeditionschefen. Enligt den förut omnämnda

stadgan af den 5 juni 1909 har föredraganden nämligen att ensam

svara såväl för målens beredning och föredragning som för uppsättande

af utgående expeditioner. Med hänsyn såväl härtill som till regeringsrättens

arbetssätt, hvithet till största delen format sig efter högsta domstolens

förebild, har ansetts erforderligt att fullständigt befria byråchefen

från föredragningen i regeringsrätten och i stället anförtro densamma åt

eu person med såväl juridisk utbildning som erfarenhet af domstolarnas

arbetssätt. Denna person har sålunda öfvertagit föredragningen ej blott

af de mål, hvarifrån byråchefen alltsedan'' år 1893 varit frikallad, utan

äfven af öfriga på byråns handläggning ankommande besvärsmål. Eders

Kungl. Maj:t bär den 5 juni 1809 på hemställan af dåvarande departementschefen

förordnat kanslisekreteraren å folkskolebyrån att tills vidare

ombestyra denna föredragning. Såsom ersättning härför har tillerkänts

honom förut omförmälda arfvode eif 1,000 kronor årligen.

Om ock detta arfvode kunde betraktas såsom skälig ersättning för

det arbete vederbörande före regeringsrättens trädande i verksamhet härför

haft sig ålagdt, måste det under nu inträdda förhållanden anses alltför

knappt tillmätt. Det har nämligen visat sig, att föredragningen i

regeringsrätten af mål tillhörande folkskolebyrån tager föredragandens hela

tid i anspråk, i det att denne för undvikande af alltför stor balans af

oafgjorda mål måst beredas tillfälle till upprepade extra föredragningar

utöfver hvad som för regeringsrättens höstsession enligt uppgjord arbetsplan

bestämts. Att föredragningen i regeringsrätten af mål från folkskolebyrån

ej heller för framtiden kommer att medgifva sysslande meod några

som helst andra göromål, kan redan nu tillförlitligen bedömas. A byrån

inkomna besvär, hörande till regeringsrättens handläggning, utgjorde för

halfåret 1/7—31/12 1909 64 eller beräknadt för helt år 128. Härtill böra

läggas åtskilliga mål, som röra statsbidrag till aflönande af lärare m. m.,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 61.

hvilka inkomma i början af hvarje år, på den grund att terminerna för

ansökning därom hos Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

utgå i december eller januari. Före den 1 maj inkommo år

1908 30 och år 1909 19 dylika besvärmål. Slutligen är att märka,

att enligt den för kammarkollegium den 26 maj 1909 utfärdade nådiga

instruktion denna myndighet upphört att vara instans i mål rörande folkskollärares

aflöning samt uppförande och underhåll af skolhusbyggnader.

Härigenom torde ett afsevärdt antal mål, ofta af invecklad art, komma att

tillföras byrån, hvilka mål då ej undergått den grundliga utredning och

pröfning, som förut ägnats dem i kammarkollegium. Som emellertid enligt

öfvergångsstadgandena i nämnda instruktion alla dylika mål, som

inkommit till kollegiet före deri 1 juni 1909, äfvensom de mål, hvari

myndighet före samma dag meddelat beslut, fortfarande skola handläggas

af kollegium, hafva förändringens verkningar ännu ej framträdt. På grund

af hvad jag nu anfört och med hänsyn till den alltjämt fortgående utvecklingen

på de folkskolebyrån underlagda områden torde byråns till

regeringsrättens handläggning hörande mål kunna beräknas till bortåt 200

om året.

Beredning till föredragning af dessa mål är, såsom antydts, synnerligen

tidsödande och mödosam. Utom det att en del mål rörande skolväsendets ordnande,

förslag och val till folkskollärare-, klockare- och organistbefattningar

samt varning och afsättning af folkskollärare i regel äro af mycket vidlyftig

art, erfordras till följd af bristande utredning ofta nog, utom remisser till

myndigheter, att genom skriftväxling från vederbörande införskaffa handlingar

och upplysningar, som äro för målens bedömande nödvändiga. För

målens allsidiga belysning fordras ock eu ingående kännedom af eu mängd

i hithörande ämnen gällande författningar och deras tillämpning, hvilket

i många fall påkallar ett noggrant studium af riksdagstryck och precedensfall.

Beskaffenheten af handlingarna i målen, där vederbörande nästan

undantagslöst själfva föra talan utan anlitande af sakkunnigt biträde, göra

ock utarbetandet af detaljerade föredragningspromemorior till en nödvändighet.

Föredraganden i regeringsrätten har vidare att i hvarje mål

afgifva skriftligt förslag till beslut, något, som kan vara både kräfvande

och tidsödande. Slutligen är att märka, att en hel del mål, såsom angående

skolväsendets ordnande samt folkskollärare-, klockare- och organistval,

då klagan jämväl föres öfver upprättadt förslag, samt de mål — vanligen

afseende statsbidrag — däri tillika gjorts ansökan att, om klagan

icke befinnes lagligen grundad, af nåd erhålla det äskade beloppet, skola,

efter det regeringsrätten afgifvit utlåtande, föredragas i statsrådsberedningen

för att sedermera afgöras af Eders Kungl. Maj:t i statsrådet. För

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 61.

5

besparing af arbetskraft har hittills den praxis tillämpats, att föredraganden

i regeringsrätten äfven föredrager målen i statsrådsberedningen, där

byråchefen då är närvarande för att tillhandagå med erforderliga fackliga

upplysningar. Denna praxis synes mig ändamålsenlig, och jag anser densamma

fortfarande böra följas.

Det arbete, som hvilar på föredraganden af mål från folkskolebyrån,

är så omfattande och ansvarsfullt, att föredraganden, såsom j ag förut framhållit,

måste fullständigt befrias från sina åligganden såsom kanslisekreterare,

därest icke pålitligheten i målens beredning och föredragning skall

äfventyras. Den för en kanslisekreterare tillmätta aflöningen synes mig

icke tillnärmelsevis utgöra skälig ersättning för nu ifrågavarande, för

kanslisekreterartjänsten alldeles främmande uppdrag. I jordbruksdepartementet,

där äfvenledes eu kanslisekreterare är fullt upptagen med beredning

af mål till regeringsrätten, har ock denne kanslisekreterare tillerkänts

väsentligt bättre aflöningsförmåner än dem, som med anlitande

af nu tillgängliga medel kunna beredas här ifrågavarande kanslisekreterare

i ecklesiastikdepartementet. På Eders Kung!. Maj:ts framställning

beviljade 1909 års Riksdag på extra stat för år 1910 till arfvode åt en

extra föredragande i jordbruksdepartementet m. m. ett belopp af 7,000

kronor med rätt för Kungl. Maj:t att låta häraf förskottsvis under år

1909 i män af behof utanordna högst 3,000 kronor. Detta anslag, som

gjordes beroende af regeringsrättens trädande i verksamhet, användes i

enlighet med för Riksdagen framlagda grunder bland annat sålunda, att

en kanslisekreterare, som föredrager i regeringsrätten, erhåller till sina öfrig^

aflöningsförmåner ett tilläggsarfvode af 2,000 kronor. I analogi härmed

torde deri kanslisekreterare, som i regeringsrätten föredrager mål från

folkskolebyrån, under nuvarande förhållanden höra utöfver sina löneförmåner

såsom kanslisekreterare erhålla ett arfvode af 2,000 kronor årligen.

Enär härtill kan fortfarande användas förut af mig omnämnda, å departementets

stat upptagna ordinarie anslag å 1,000 kronor, skulle således erfordras

anslag å extra stat till belopp af 1,000 kronor för år. Då emellertid,

vid bifall till mitt under punkt 23 framställda förslag om provisorisk

lönereglering för år 1911 för departementets ordinarie personal, ifrågavarande

kanslisekreterare skulle för nämnda år erhålla ett aflöningstillägg,

som, efter afdrag af beräknad pensionsafgift, uppgår till omkring 1,000 kronor,

synes mig för nämnda år icke erfordras något ytterligare arfvodestillägg.

Sådant är däremot behöfligt för år 1910, och skulle sålunda på extra stat

för år 1911 behöfva äskas 1,000 - kronor att förskottsvis utgå redan år

1910. På sätt jag under punkt 1 anfört beträffande arfvode till en extra

föredragande å läroverksbyrån, skulle äfven för extra föredraganden å folk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets inlåtande Nr 61.

skolel >yrån gälla, att hans aflöningsförmanor, oafsedt eventuella ålderstillägg,

icke få öl verstiga 6,000 kronor för år. Mindre besparingar kunna således

tänkas uppkomma å såväl det ifrågasatta extra anslaget som ofvan omförmälda,

å ordinarie stat uppförda anslag å 1,000 kronor.

Vidare torde vara nödvändigt, att åt föredraganden i regeringsrätten

åt mål från folkskolebyrån, såsom fallet är i jordbruksdepartementet, beredes

biträde af en amanuens. För arbetets behöriga gång är det nämligen

nödigt, att föredraganden erhåller hjälp vid uppsättningen af expeditioner,

förandet af anteckningsbok öfver regeringsrättsmål, kollationering, expediering

af utslag med mera. A andra sidan måste, såsom jag redan antydt, föredraganden

fullständigt befrias från de till hans kanslisekreteraretjänst hörande

göromål.

Under hösten 1 909 har nu ifrågavarande kanslisekreterares protokollstjänstgöring

i såväl statsrådet som regeringsrätten bestridts af en extra amanuens

mot åtnjutande af allenast en något förhöjd gratifikation vid jultiden.

Öfriga till kanslisekreterarebefattningen hörande göromål hafva uppehållits af

folkskolebyråns båda fast anställda amanuenser, utan att de därför erhållit någon

särskild ersättning. Detta förhållande kan naturligtvis icke i längden

utan vidare fortfara. Jag har tänkt mig att åt den amanuens, jag föreslagit

såsom biträde åt föredraganden af regeringsrättsmål å folkskolebyrån,

kunde uppdragas att fullgöra föredragandens protokollstjänstgöring

både i regeringsrätten och i statsrådet äfvensom att i öfrigt, i den mån

sådant skäligen kan påfordras, biträda med arbetet å byrån. Byråns amanuenser

skulle då få svara för återstoden af kanslisekreterarens tjänsteåligganden.

Man måste gifvetvis tills''-, att sistnämnda amanuenser erhålla

någon ersättning för det ökade arbete, som sålunda skulle åläggas dem.

För närvarande synes det mig dock icke nödigt att i sådant syfte göra

framställning till Riksdagen, då utväg tills vidare lärer kunna beredas att

i annan ordning förskaffa dem erforderlig arfvodesförhöjning.

I fråga om storleken af det arfvode, som borde tillerkännas föredragandens

biträde, synas mig förhållandena i jordbruksdepartementet kunna

tjäna till förebild. Enligt för Riksdagen framlagd fördelning af det förut af

mig omnämnda extra anslaget för beredande af arfvode åt en extra föredragande

inom jordbruksdepartementet m. in. uppbär nämligen den amanuens,

som biträder föredraganden i regeringsrätten, för år 1910 ett belopp

af 2,000 kronor. Enahanda belopp skulle jag vilja föreslå äfven för den

nu ifrågavarande amanuensen. Då det är af vikt, att denne anställes redan

från och med år 1910, skulle på extra stat för år 1911 för.detta ändamål

erfordras anslag af 4,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 61.

t De belopp, som för uppehållande, på sätt jag här och under punkt

1 föreslagit, af extra föredragning inom departementet behöfva af Riksdagen

begäras å extra stat för år 1911, äro sålunda följande:

arfvode åt kanslisekreteraren å läroverksbyrån för år

1910............................................................................................ kronor 2,000: —

fyllnadsarfvode åt densamme för år 1911........................... » 500: —

arfvode åt en amanuens, som uppehåller kanslisekreteraretjänsten

å läroverksbyrån, 2,000 kronor för hvardera

af åren 1910 och 1911 ......................................................... » 4,000: —

fyllnadsarfvode åt kanslisekreteraren å folkskolebyrån

för år 1910 ........................................................................... » 1,000:_

arfvode åt eu amanuens, som biträder å folkskolebyrån,

2,000 kronor för hvartdera af åren 1910 och 1911... » 4,000:_

eller tillhopa kronor 11,500: —

_ Det förslag jag nu framlagt synes mig vara ägnadt att med minsta

möjliga kostnader afhjälpa de svårigheter, som möta för uppehållande af

den på departementet hvilande, för hvarje år växande arbetsbördan.

Genom förslagets antagande skulle väl för viktiga områden af departementets

verksamhet endast tillförordnade krafter komma att användas,

men då jag afsett endast beredande af möjlighet att vederbörligen hålla

arbetet i gång, till dess den på dagordningen stående frågan rörande omorganisation

af Eders Kungl. Maj:ts kansli vunnit sin lösning, synes mig

en sådan tillfällig anordning kunna försvaras.»

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, äräaf det äskade anslaget, 11,500

kronor, ett belopp af tillhopa 6,500 kronor afsedt till arfvoden för åren

1910 och 1911 åt en extra föredragande å läroverksbyrån samt åt vikarien

för denne föredragande, hvilken i allmänhet skulle vara kanslisekreteraren

å nämnda byrå. Beträffande nu ifrågavarande extra föredragande

vill utskottet erinra därom, att utskottet under punkt 1 af sitt utlåtande

angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel

vid behandling af Kungl. Maj:ts förslag angående dispositionen af ett belopp

af 500 kronor, som för närvarande utgår såsom bidrag till den extra

byråchefens aflönande, yttrat följande:

»På sått i statsrådsprotokollet erinras, anvisades ifrågavarande anslag

af 1904 års Riksdag till arfvode åt den kanslisekreterare, som af Kungl.

Maj:t förordnades att på eget ansvar till föredragning bereda vissa ärenden,

som skulle föreläggas Riksdagen. Sedermera blef genom beslut af 1907

års Riksdag beloppet disponerad! såsom bidrag till aflönande af den extra

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 61.

byråchef för läroverksärenden, som från och med sistnämnda år varit inom

departementet anställd och till hvars aflöning i öfrig! ett belopp af 5,900

kronor varit för åren 1908—1910 å extra stat uppfördt. Då emellertid

läroverksbyråns arbetsbörda under de senaste åren tillväxt så, att nämnda

extra byråchef icke längre anses kunna medhinna alla honom åliggande

göromål, har man funnit nödigt, att för vissa af de till byrån hörande

ärenden redan för innevarande år en särskild extra föredragande anställes

med ett arfvode af 2,000 kronor för år. Denne extra föredragande skulle

i regeln vara en kanslisekreterare, hvilken då tillika skulle uppbära den

för denna tjänst anslagna lönen 4,000 kronor. För beredande af tillgång

till det särskilda arfvodet för år 1911 begäres nu, dels att ofvanberörda

belopp, 500 kronor, må för ändamålet användas, dels ock, på sätt af punkt

28 iiär nedan inhämtas, ett anslag å extra stat af 500 kronor. Återstående

1,000 kronor skulle utgöras af den provisoriska löneförbättring

för, bland andra tjänstemän, kanslisekreterarne, hvarom, enligt hvad som

framgår af punkt 26 här nedan, Kungl. Maj:t gjort framställning. Det för

ar 1910 erforderlig^ beloppet äskas i sin helhet på extra stat. För den

amanuens, som förordnas till vikarie för ofvannämnde kanslisekreterare,

föreslås ett arfvode af 2,000 kronor för år eller för åren 1910 och 1911

4,000 kronor, som likaledes äskas å extra stat.

Utskottet, som af den i ärendet lämnade utredningen funnit behofvet

af lättnad i arbetet för den extra byråchefen i ecklesiastikdepartementet

ådagalagdt, har icke något att erinra mot de för vinnande af detta ändamål

nu föreslagna åtgärderna, hvilka, med hänsyn till de provisoriska förhållanden,

som i afvaktan på flen slutliga lösningen af frågan om organisationen

af Kungl. Majtts kansli måste vara inom departementet rådande,

synas utskottet lämpliga. Likaledes har utskottet intet att erinra mot beloppet

af de för den extra föredraganden och dennes vikarie föreslagna

arfvodena, eller mot att det såsom bidrag till den extra byråchefens aflönande

förut disponerade anslaget af 500 kronor i stället ingår i den

extra föredragandens arfvode för 1911. Beträffande däremot sättet för

beredande af tillgång till det till samma arfvode för nämnda år ytterligare

erforderliga beloppet, 1,500 kronor, är denna fråga, såsom af det ofvan

anförda framgår, delvis beroende af Riksdagens beslut angående Kungl.

Maj:ts framställning om provisorisk löneförbättring för departementets

tjänstemän, öfver hvilken framställning utskottet, på sätt i punkt 26 här

nedan anmäles, framdeles kommer att afgifva utlåtande; och kommer därför

frågan om extra anslag för nu förevarande ändamål att först längre

fram under Riksdagen blifva föremål för utskottets yttrande.»

Utskottets härefter i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag gjorda hem
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 61.

fl

ställa!) om disposition, på sätt i dess yttrande omförmäles, af berörda anslag

å 500 kronor har af Riksdagen bifallits. Frågan om anställande å

läroverksbyrån af en extra föredragande samt beloppet af dennes och hans

vikaries aflöning kan sålunda sägas redan vara af Riksdagen afgjord.

1 afseende å sättet för beredande af medel till bemälde föredragandes

aflöning får utskottet erinra därom, att Riksdagen numera i de hufvudsakliga

delarna bifallit Kung]. Maj:ts framställning om provisorisk lönereglering

för Kung!. Maj:ts kansli och att sålunda kanslisekreteraren å

läroverksbyrån blifvit tillerkänd den löneförhöjning af 1,000 kronor, som

af departementschefen beräknats skola ingå i det för honom såsom extra

föredragande föreslagna särskilda arfvode ä 2,000 kronor årligen. På

grund af hvad sålunda förekommit får utskottet tillstyrka bifall till Kung!.

Ma j:ts förslag i den nu omhandlade delen.

Vidkommande härefter återstoden af det äskade anslaget, eller 5,000

kronor, är detta belopp afsedt för aflönande af en extra föredragande å

folkskolebyrån samt en såsom biträde åt honom anställd amanuens. Denne

extra föredragande skulle uteslutande hafva till åliggande att fullgöra den

på byrån ankommande föredragningen inför regeringsrätten. För hans

aflönande härför beräknas ett belopp af 2,000 kronor utöfver hans kanslisekreterareaflöning

å 4,000 kronor. Berörda 2,000 kronor skulle utgöras

dels af det kanslisekreterarne, enligt hvad ofvan nämnts, för år 1911 tillerkända

provisoriska lönetillägg å 1,000 kronor, dels ock af ett å departementets

stat för närvarande uppfördt belopp af 1,000 kronor för beredande

af nödigt biträde åt chefen för folkskolebyrån vid föredragning af vissa

ärenden. Då emellertid provisoriskt lönetillägg för innevarande år ej utgår,

äskas motsvarande belopp, 1,000 kronor, på extra stat för år 1911,

med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1910 förskjuta beloppet. Till

arfvode efter 2,000 kronor för år åt en såsom biträde åt den extra föredraganden

anställd amanuens under åren 1910 och 1911 äskas på extra

stat för sistnämnda år 4,000 kronor.

Utskottet har vid behandling af denna del af förslaget icke kunnat

undgå att fästa sig därvid, att här föreligger en fråga af stor praktisk

räckvidd. Visserligen beviljade Riksdagen år 1909 å jordbruksdepartementets

stat anslag till en extra föredragande inför regeringsrätten, men

denna åtgärd föranleddes förnämligast af kammarkollegii omorganisation,

och utskottet fann sig då ej föranlåtet att ingå på spörsmålet om själfva

arbetssättet inom regeringsrätten. Nu föreliggande framställning om anslag

till en extra föredragande å ecklesiastikdepartementets folkskolebyrå

motiveras däremot hufvudsakligen af den tillökning i departementets arbete,

som uppkommit genom regeringsrättens tillkomst; och har utskottet

Bill. till Rilesd. Prat. 1910. 4 Samt. 1 Afd. 4,9 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande -Nr 61.

därför helt naturligt måst uppställa för sig den frågan, om liknande framställningar

från andra departement kunna i större utsträckning vara att

förvänta. För bedömandet af detta spörsmål synes det anförande, hvarmed

statsrådet och chefen för civildepartementet den 13 sistlidne april besvarade

en i Andra kammaren i ämnet framställd interpellation, vara

vägledande. Statsrådet meddelade därvid, att, sedan närmare erfarenhet

vunnits om lämpligaste sättet för föredragningen i regeringsrätten, redan

vissa förenklingar i arbetssättet vidtagits och lättnader beredts för de

föredragande departementstjänstemännen. Han framhöll vidare, att, liksom

säkerligen regeringsrätten komme att såsom hittills tillse, att alla förenklingar,

som vore möjliga, vidtoges, regeringen skulle med hänsyn till

vunnen erfarenhet inom Kungl. Maj:ts kansli ägna förevarande fråga afl

uppmärksamhet. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser, anställandet

inom statsdepartement^! af extra föredragande inför regeringsrätten skulle

kunna medföra, yttrade statsrådet:

»I interpellantens motivering beröres äfven den ekonomiska frågan

och framhålles faran af att regeringsrättens arbetssätt skulle i en närliggande

framtid betinga anordnandet af ett stort ämbetsverk, motsvarande

hvad nedre justitierevisionen är för högsta domstolen. På grund af hvad

jag redan anfört, lärer vara tydligt, att något sådant icke torde ifrågakomma.

Väl är det så, att genom regeringsrättens tillkomst arbetsbördan

för vissa tjänstemän i statsdepartementen i någon mån ökats, men å andra

sidan hafva äfven därigenom lättnader beredts departementen, särskildt

några af expeditionscheferna. I de departement och byråer, där de till

regeringsrätten öfverlämnade målen endast förekomma i ett mindre antal,

kan gifvetvis den i så fall obetydliga ökningen i arbetet ej i och för sig

motivera anställandet af någon ny tjänsteman. Genom eu ändrad fördelning

af arbetet inom departementet eller byrån torde den genom omorganisationen

något rubbade jämvikten lätt nog kunna återställas. Där

åter regeringsrättsmålen förekomma i stort antal, är förhållandet i viss

mån annorlunda. Enbart för sig kan dock den af omorganisationen framkallade

arbetsökningen inom ett departement ej motsvara en persons hela

arbetskraft, men väl kan denna komma att tagas i anspråk till följd af

samtidigt inträffad ökning af arbetsmaterialet inom departementet >.

Utskottet vill med anslutning till dessa uttalanden framhålla nödvändigheten

af att åt föredragningen inom regeringsrätten gifvas så enkla

och litet betungande former som möjligt, så att de föredragande departementstjänstemännen

s arbete ej varder genom denna föredragning onödigtvis

ökadt. Därest detta iakttages, vill utskottet hålla före, att med all sanno
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 61.

11

likhet särskilda, för ifrågavarande föredragning afsedda tjänster inom

Kung!. Maj:ts kansli icke vidare skola behöfva inrättas.

Hvad beträffar den nu föreslagna extra föredragande inom ecklesiastikdepartementets

folkskolebyrå, bär utskottet särskilt med hänsyn därtill

att den nuvarande chefen för nämnda byrå har sin hufvudsakliga utbildning

förlagd till skolväsendets område — något, som jämväl torde komma

att blifva fallet med eu framtida innehafvare af tjänsten — och sålunda

svårligen kan vara i besittning af den rättsliga kunskap och erfarenhet,

som måste anses i hög grad af behofvet påkallad för föredragningen inför

regeringsrätten, icke velat motsätta sig det för ändamålet nu äskade anslaget.

Då det emellertid icke synes utskottet alldeles uteslutet, att den extra

föredragandens arbetstid icke varder fullt upptagen af de för honom sålunda

i första hand afsedda göromålen, anser sig utskottet böra uttala sin

förväntan, att, i den mån så varder fallet, ifrågavarande tjänsteman må

varda tagen i anspråk för biträde vid öfriga å byrån förekommande arbeten.

Kungl. Maj:ts förslag angående anställande af ytterligare en amanuens

å byrån med arfvode af 2,000 kronor för år har ej heller gifvit utskottet

anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för beredande af arfvoden åt

extra föredragande i ecklesiastikdepartementet m. m. på

extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 11,500 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att häraf förskottsvis

under år 1910 af tillgängliga medel utanordna 7,000

kronor.

Stockholm den 6 maj 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BIKUNG.

Herr H. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten