Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen, angående rektorn vid realskolan i Oskarshamn J. V. Asplunds tjänstår sberäkning för uppflyttning i högre lönegrad.

1910-05-06 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:62, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen, angående rektorn vid realskolan i Oskarshamn J. V. Asplunds tjänstår sberäkning för uppflyttning i högre lönegrad.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 62.

i

Nr 62.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1910 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen,

angående rektorn vid realskolan i Oskarshamn J. V.

Asplunds tjänstår sberäkning för uppflyttning i högre

lönegrad.

(2:a Af cl.)

I en den 15 sistlidne april till Riksdagen aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling aflåten proposition, nr 185, har Kung!. Maj:t med

åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva, att rektorn vid realskolan i

Oskarshamn Johan Vilhelm Asplund må för uppflyttning i andra lönegraden

såsom rektor vid realskola äfvensom för erhållande af pension i

nämnda egenskap tillgodoräkna sig den tid han från den 18 augusti 1898

till den 1 juli 1908 tjänstgjort såsom rektor vid allmänna läroverket i

Eskilstuna.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Rektorn vid realskolan i Oskarshamn Johan Vilhelm Asplund anhöll

på sin tid hos öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk om rätt att för

uppflyttning i högre lönegrad såsom rektor få räkna sig till godo den tid,

han varit tillförordnad rektor vid lägre allmänna läroverket i Eskilstuna.

Sedan såväl öfverstyrelsen som sedermera regeringsrätten afslagit denna

begäran, föreligger frågan, huruvida billighetsskäl tala för att åt Asplund

söka utverka en förmån, som icke med stöd af gällande författningar kunnat

tillerkännas honom. Innan jag vidare ingår på ämnet tillåter jag mig

erinra om följande.

Bill. till Rikad. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 50 Höft. (Nr 62-64.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 62.

Enligt kungörelsen den 27 augusti 1904 angående ny löne- och pension

sreglering för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk, finnas

för rektorer vid realskola två lönegrader å 8,200 och 3,700 kronor jämte

tjänstgöringspenningar å 1,800 kronor. Rektor må vinna uppflyttning

från första till andra lönegraden efter förloppet af tio år, därest han med

nit och skicklighet tjänstgjort såsom rektor mera än fyra femtedelar af

samma tid. Denna löne- och pensionsreglering gäller för befullmäktigade

eller af Kungl. Maj:t tillförordnade rektorer vid, bland annat, sådana lägre

allmänna läroverk, som skulle ombildas till högre läroverk eller till realskolor

för gossar, försåvidt nämnda rektorer ingå på den nya lönest aten

eller blifvit utnämnda efter det ifrågavarande kungörelse utkommit.

Asplund har, såsom jag förut antydt, innan han förordnades till rektor

vid realskolan i Oskarshamn, varit tillförordnad rektor vid lägre allmänna

läroverket i Eskilstuna, numera ombildadt till realskola. Frågan gäller nu,

huruvida Asplund billigtvis bör få räkna sig sin tjänstgöring såsom rektor

i Eskilstuna till godo för uppflyttning i högre lönegrad som rektor vid

realskola.

Enligt cirkuläret den 15 april 1887 skulle lediga eller ledigblifvande

rektorsbefattningar vid de femklassiga allmänna läroverken icke besättas

med ordinarie innehafvare utan skulle tillsvidare uppehållas på förordnande.

Vikarie, som i följd af denna föreskrift komme att bestrida sådan

rektorsbefattning, ägde att, jämte den rektor tillförsäkrade ämbetsgård

eller hushyresersättning äfvensom rektor beviljadt lönetillägg, åtnjuta,

om han fullgjort villkoren för att kunna till rektor vid lägre allmänt läroverk

utnämnas, öfriga enligt gällande stat med befattningen förenade löneförmåner,

men eljest 500 kronor mindre. I händelse ordinarie lärare förordnades

att bestrida dylik rektor stjänst, finge denne räkna sådan tjänstgöring

sig till godo för uppflyttning i högre lönegrad.

Rektorn vid Eskilstuna läroverk, J. G. T. Ehnqvist, hvilken hade

fullmakt å sin tjänst enligt äldre bestämmelser, blef af direktionen öfver

Stockholms stads undervisningsverk i december 1888 förordnad att tills

vidare vara rektor vid Östermalms allmänna läroverk i Stockholm. Med

anledning däraf anhöll Elmqvist hos Kungl. Maj:t, att rektorsbefattningen

vid läroverket i Eskilstuna måtte, under den tid Elmqvists förordnande

vid Östermalms läroverk komme att fortfara, få uppehållas genom vikarie.

Kungl. Maj:t biföll den 31 december 1888 Elmqvists ansökning och medgaf,

att den vikarie, som, under det Elmqvists förordnande såsom rektor

vid Östermalms läroverk fortvarade, komme att bestrida rektorsbefattningen

vid läroverket i Eskilstuna, finge, jämte den rektor tillförsäkrade ämbetsgård

eller hushyresersättning äfvensom rektor beviljadt lönetillägg, åt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 62.

3

njuta, om han fullgjort villkoren för att kunna till rektor vid lägre allmänt

läroverk utnämnas, öfriga enligt gällande stat med befattningen förenade

löneförmåner, men eljest 500 kronor mindre; dock skulle, i händelse

ordinarie lärare förordnades att bestrida rektorstjänsten, denne lärare,

hvilken ägde att räkna berörda tjänstgöring sig till godo för uppflyttning

i högre lönegrad, afstå hela sin lön med därtill hörande tillägg på

extra stat.

Sedan därefter genom nådiga kungörelsen den 16 december 1892 meddelats

förändrade bestämmelser rörande förordnande af rektorer, blef Elmqvist

af Kungl. Maj:t förordnad att under en tid af 5 år, räknadt från

och med den 1 juli 1893, bestrida rektorsbefattningen vid Östermalms

läroverk. Sedermera anhöll domkapitlet i Strängnäs att, enär föreskriften i

nyssnämnda kungörelse i afseende på rektorers förordnande i förevarande

fall icke syntes äga tillämpning, Kungl. Maj:t måtte meddela föreskrift,

huru med uppehållande af rektorsbefattningen vid läroverket i Eskilstuna,

under det Elmqvists förenämnda förordnande varade, borde förfaras. Genom

nådigt bref den 7 juli 1893 förordnades, att rektorsbefattningen i Eskilstuna

skulle tillsvidare uppehållas genom af domkapitlet förordnad vikarie,

samt att beträffande aflöningen åt denne vikarie m. m. de därom i nådiga

brefvet den 31 december 1888 gifna föreskrifter fortfarande skulle lända

till efterrättelse.

Elmqvists förordnande såsom rektor vid Östermalms läroverk har sedermera

upprepade gånger förnyats.

Den 18 augusti 1898 förordnade domkapitlet Asplund, som var kollega

vid läroverket i Eskilstuna, att tills vidare mot åtnjutande af de

genom nådiga brefvet den 31 december 1888 bestämda löneförmåner bestrida

rektorsbefattningen vid nyssnämnda läroverk. Detta förordnande

innehade Asplund ända till dess han den 29 juni 1908 af Kungl. Maj:t

förordnades till rektor vid realskolan i Oskarshamn.

Under åberopande af de nu af mig omförmälda nådiga brefven anhöll

Asplund i november 1908 hos öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk

att få räkna lön i andra lönegraden såsom rektor vid realskola från

och med den 1 januari 1909. Till stöd för denna framställning anförde

Asplund hufvudsakligen: I det exceptionella fall, som här förelåge eller

att en fast anställd rektor inlämnade ansökan om tjänstledighet för att

mottaga ett förordnande vid annat läroverk för en lång följd af år, syntes

det hafva varit meningen, att tjänstförrättande rektorn skulle fullkomligt

likställas med den ordinarie, hvilket framginge af bland annat nådiga

brefvet den 31 december 1888, där med bifall till rektor Elmqvists ansökan

särskildt framhölls, att den tillförordnade skulle komma i åtnjutande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 62.

af rektors ämbetsgård eller hyresersättning, af det honom beviljade lönetillägget

och af öfriga enligt gällande stat med befattningen förenade löneförmåner.

Detta förordnande hade kommit att under 20 år innehafva»

af två ordinarie lärare med den kompetens, som i nyssnämnda nådiga

bref omförmäldes, nämligen rektor R. F. Almqvist och Asplund, hvardera

under 10 år, och hade detta rektorat ställt större fordringar på innehafvarna

än något annat med motsvarande verksamhetskrets. Det syntes

under dessa förhållanden hårdt, om med detta arbete ej skulle förenas

de förmåner, som eljest dylika rektorsbefattningar medförde, helst som

skillnaden mellan ifrågakomma rektorsförordnanden och de vanligen förekommande

icke torde vara särdeles stor, då ju äfven de förra kunde sägas

vara grundade på kungl. förordnande. Hvad särskilt Asplund beträffade

skulle ett afslag på hans ansökan medföra synnerligen ödesdigra följder.

Först och främst skulle han icke kunna komma i åtnjutande af ifrågavarande

löneförhöjning förr än i bästa fall vid fyllda 62 år, hvilket innebure,

att han under 23 års tjänstgöring såsom rektor skulle få åtnjuta

denna förmån endast i 3 år.

Då ärendet den 19 februari 1909 företogs till afgörande, förklarade

öfverstyrelsen att, ehuru öfverstyrelsen ansåge vissa skäl tala till förmån

för den gjorda ansökningen, funne sig öfverstyrelsen, enär Asplunds rätt

till uppflyttning i högre lönegrad såsom rektor icke syntes tillräckligt

grundad i gällande författningar, likväl icke kunna för sin del bifalla densamma.

Från detta beslut voro dåvarande läroverksrådet Bergqvist och

öfverdirektören Carlson skiljaktiga. Läroverksrådet Bergqvist anförde:

För bedömande af beskaffenheten af det förordnande, Asplund innehaft

såsom rektor vid allmänna läroverket i Eskilstuna, borde hänsyn

tagas till de omständigheter, under hvilka nämnda förordnande

tillkommit. Efter att hafva erinrat om innehållet af förutnämnda nådiga

cirkulär den 15 april 1887 och nådiga brefvet till domkapitlet i Strängnäs

den 31 december 1888 framhöll Bergqvist, att mellan de enligt berörda

nådiga cirkulär förordnade rektorsvikarierna och rektorsvikarien i Eskilstuna

ingen olikhet förefunnits ifråga om sättet för deras förordnande ej heller

beträffande deras löneförmåner. Enda skillnaden hade bestått däri, att rektorstjänsten

i Eskilstuna var ledig på det sätt, att den ordinarie innehafvaren af

tjänsten fullgjorde rektorsförordnande vid annat läroverk. Men denna skillnad

vore ingen annan än den, som ännu bestode mellan den numera af

Kungl. Maj: t förordnade rektorn i Eskilstuna och andra af Kungl Maj:t förordnade

rektorer vid tjänster, där inga ordinarie rektorer funnes. Borde

oaktadt här antydda olikhet nuvarande rektorn i Eskilstuna i fråga om

s. 5 Kontrollera mot PDF

SjAtsutslcottets Utlåtande Nr 62.

5

lönetursberäkning anses likställd med andra af Kungl. Maj:t förordnade rektorer

— något hvarom ingen tvekan torde förefinnas — så kunde icke finnas

något skäl, hvarför icke också den af domkapitlet i Eskilstuna förordnade

rektorsvikarien i fråga om lönetursrätt borde likställas med de enligt nådiga

cirkuläret den 15 april 1887 förordnade rektorer. Kungl Maj:t hade i

upprepade fall för uppflyttning i högre lönegrad såsom rektorer tillgodofört

enligt nådiga cirkuläret den 15 april 1887 tillförordnade rektorer den

tjänstgöring, de utfört under den tid de innehaft förordnande enligt meranämnda

cirkulär. På grund häraf och i betraktande af ofvan antydda

öfverensstämmelse i fråga om beskaffenheten af det förordnande, som sistnämnda

rektorer innehaft, och det förordnande, som rektorsvikarien i

Eskilstuna mottagit, syntes det otvifvelaktigt att äfven sistnämnda vikarie,

först och främst hvad beträffade tiden mellan den 31 december 1888 och

den 16 december 1892, då nådiga kungörelsen om förändradt sätt för

förordnande af rektorer vid de femklassiga allmänna läroverken utfärdades

borde hafva varit berättigad till samma lönetursberäkning som öfriga

under samma tid tillförordnade rektorer vid femklassiga läroverk. Då nu

Kungl. Maj:t genom nådiga brefvet till domkapitlet i Strängnes den 7

juli 1893 i alldeles oförändrad form prolongera! föreskriften i nådiga

brefvet till samma domkapitel den 31 december 1888 angående sättet för

oftanämnda vikaries förordnande och de löneförmåner, han ägde åtnjuta,

funnes ingen anledning att antaga, att han icke också fortfarande skulle

innehafva den lönetursrätt, han tidigare syntes hafva varit berättigad till.

Han hade alltjämt äfven efter den 16 december 1892 bestridt rektorstjänsten

på eget ansvar, alldeles på samma sätt som om ingen ordinarie

rektor vid tjänsten funnits, och han hade vidare under tiden varit tillförsäkrad

samtliga med tjänsten förenade löneförmåner. Af enahanda grunder

som Kungl. Maj:t i fråga om uppflyttning i högre lönegrad tillgodofört

åtskilliga andra af domkapitel eller eforsämbete förordnade rektorer vid

de femklassiga allmänna läroverken den tjänstgöring, de utfört under tiden

för sina förordnanden, borde äfven Asplund vid uppflyttning i högre lönegrad

få tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöring såsom vikarierande

rektor vid allmänna läroverket i Eskilstuna.

Öfverdirektören Carlson fann icke blott alla billighetsskäl utan äfven

mycket starka formella skäl, anförda af Bergqvist, tala för att Asplund

finge för uppflyttning i högre lönegrad såsom rektor tillgodoräkna sig sin

föregående tjänstgöring såsom vikarierande rektor vid allmänna läroverket

i Eskilstuna.

Mot öfverstyrelsens beslut anförde Asplund besvär under anhållan tilllika,

att, om besvären ej kunde bifallas, Kungl. Maj:t behagade vidtaga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande Nr 62.

nödiga åtgärder för att en löneförhöjning af 500 kronor för år måtte från

och med år 1909 komma Asplund till godo så länge han innehade förordnande

såsom rektor vid statens realskola.

Öfverstyrelsen afgaf, på grund af nådig remiss, den 7 april 1909

underdånigt utlåtande i ärendet, därvid styrelsen gjorde det uttalandet, att,

därest Kungl. Maj:t skulle finna lämpligt vidtaga åtgärder för att åt Asplund

utverka ifrågavarande förmån, styrelsen för sin del icke hade något

att erinra däremot.

Statskontoret yttrade i infordra dt underdånigt utlåtande den 14 oktober

1909:

Under den tid, som Asplund yrkade att få räkna sig tillgodo för åtnjutande

af ålderstillägg, hade lian i egenskap af vikarie uppehållit en

rektorstjänst, hvars ordinarie innehafvare af annat uppdrag var förhindrad

att sköta sin tjänst. Visserligen ägde adjunkt eller lektor vid allmänt

läroverk att för uppflyttning i högre lönegrad räkna viss föregående tjänstgöring

såsom vikarierande adjunkt eller vikarierande lektor sig till godo.

Men någon motsvarande rätt hade icke funnits medgifven i fråga om rektorstjänster.

Den omständigheten, att sådan tjänst vore med ordinarie innehafvare

försedd, måste enligt statskontorets mening, i öfverensstämmelse

med den grundsats, som i allmänhet tillämpades i frågor om ålderstillägg,

anses utgöra hinder för annan, som på förordnande uppehölle tjänsten,

att för ålderstillägg tillgodoräkna sig sådant förordnande. Till stöd för

sin vid ärendets föredragning i öfverstyrelsen afgifna reservation hade

dåvarande läroverksrådet Bergqvist åberopat, att vissa jämlikt nådiga

cirkuläret den 15 april 1887 tillförordnade rektorer vid femklassiga läroverk

fått räkna sig sådant förordnande tillgodo för uppflyttning i högre

lönegrad såsom rektorer. Men i fråga om dessa hade dock förelegat den

i förevarande hänseende betydelsefulla skillnaden, att ifrågavarande personer

varit förordnade att uppehålla lediga rektorstjänster, hvilka enligt

föreskrift i nämnda nådiga cirkulär icke. skulle annorledes än medelst

förordnande tills vidare uppehållas. Af ofvan anfördt skäl ansåge alltså

statskontoret öfverstyrelsens öfverklagade beslut vara lagligen grundadt.

Med hänsyn emellertid till såväl den afsevärda tid, hvarunder Asplund

mot åtnjutande af fulla aflöningsförmåner uppehållit rektorsbefattningen

i Eskilstuna, som ock därtill att, då Elmqvist vore en af de ytterst få

rektorer i riket, som hade ordinarie anställning såsom rektor, ett tämligen

enstaka undantagsförhållande kunde anses här föreligga, hemställde

statskontoret, huruvida ej Kungl. Maj:ts skulle finna skäligt att genom

framställning till Riksdagen söka bereda rätt för Asplund att för åtnjutande

af ålderstillägg såsom rektor vid realskola få tillgodoräkna sig åt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 62.

7

minstone någon del af den tid, han tjänstgjort såsom vikarierande rektor

vid allmänna läroverket i Eskilstuna.

Asplunds besvär föredrogos i regeringsrätten, som enligt utslag den

15 november 1909 ej fann skäl att göra ändring i öfverstyrelsens beslut.

Genom detta regeringsrättens beslut är det således fastslaget, att

Asplund icke äger formell rätt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom

rektor vid realskola räkna sig till godo den tid han varit tillförordnad

rektor vid allmänna läroverket i Eskilstuna. I likhet med statskontoret

finner jag dock starka billighetsskäl tala för att sådan rätt måtte

tillerkännas honom. I sammanhang härmed torde äfven skäligen omförmälda

tid böra räknas honom till godo för beräknande af pension såsom

rektor vid realskola. Hans ställning såsom rektor vid Eskilstuna läroverk

har, reellt sedt, varit af samma art som de i ärendet omförmälda

rektorers, hvilka varit förordnade å lediga rektorstjänster, och hans arbete

har i afseende å omfattning och betydelse icke understigit hvad dessa

andra rektorer varit pålagdt.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att rektorn vid realskolan

i Oskarshamn Johan Vilhelm Asplund må för

uppflyttning i andra lönegraden såsom rektor vid realskola

äfvensom för erhållande af pension i nämnda egenskap

tillgodoräkna sig den tid han från den 18 augusti 1898

till den 1 juli 1908 tjänstgjort såsom rektor vid allmänna

läroverket i Eskilstuna.

Stockholm den 6 maj 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Herr H. Andersson har begärt få antecknaat, att han icke deltagit i

förestående ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten