Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af vissa af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för statens järnvägar.

1910-04-06 · 113 sidor, varav 105 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 105 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:74, Utlåtande i anledning af vissa af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för statens järnvägar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

1

Nr 74.

Ankom till Riksdagens kansli den 9 maj 1910 kl. 9 e. m.

Utlåtande i anledning af vissa af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för

statens järnvägar. (4:e Afd.)

1:°)

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl.

Maj:t under sjätte hufvudtiteln i punkt 40 föreslagit Riksdagen att till

utförande af nja byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

järnvägar på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 1,537,100

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis redan under år

1910 af tillgängliga medel utanordna 350,000 kronor.

Beträffande de särskilda ändamål, för hvilka förstnämnda belopp,

1,537,100 kronor, skulle användas, får utskottet från det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden för

den 14 januari 1910 meddela följande redogörelse, åtföljd af den motivering,

som järnvägsstyrelsen lämnat i sin den 29 oktober 1909 till

Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse i ämnet.

Husbyggnader.

Vid Värtan:

Uppförande af boställshus ................................... kronor 45,000: —

Eu del af stationens personal hade bostad i statens

hus, men för dem, som ej kunnat erhålla denna

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 59 Höft. (Nr 74).

Nya byggnader

och

anläggningar

vid statens

järnvägar.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

förmån, funnes inga bostäder att förhyra annat än

inne i staden på mycket långt afstånd från stationen,

hvilket förhållande medförde stora olägenheter

för järnvägstjänsten. Förslaget afsåge en byggnad,

innehållande eu lägenhet om 2 rum och kök för

stationsförman samt sex lägenheter om 1 rum och

kök för stationskarlar jämte ett enkelrum för ogift

stationskarl.

Vid Anneberg och Linghem:

Uppförande af boställshus jämte uthus och

källare................................................................................... kronor

Det hade visat sig allt svårare att i privata hus

i närheten erhålla bostäder för vid de nämnda stationerna

tjänstgörande stationskarlar. Förslaget afsåge

å den förra platsen tre lägenheter och å den

senare 2 lägenheter, hvardera om 1 rum och kök.

Byggnaderna skulle uppföras så, att ytterligare en

lägenhet i hvardera kunde utan påbyggnad anordnas.

Vid Östavall:

Uppförande af boställshus med uthus............. »

Byggnaden vore afsedd att inrymma bostäder

för ett kontorsbiträde och två stationskarlar, för

hvilka lägenheter icke funnes att förhyra i stationens

närhet.

Vid Boden:

Uppförande af boställshus med uthus............... »

Tillgång på lämpliga bostäder i stationens

grannskap saknades, hvarför ett flertal af stationspersonalen

icke kunnat beredas bostadsförmån.

Förslaget afsåge sex lägenheter om 1 rum och kök.

Vid Lång sele:

Uppförande af lokomotivstall.................,............. »

27,500

14,300

29,000

38,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

1907 års riksdag anvisade till påbörjande af

ny lokomotivstation vid Långsele ett extra anslag

å 56,600 kronor. För fullföljande af planen för

denna anläggning afsåge förslaget beredande af stallplatser

för ytterligare fyra lokomotiv.

Vid Norrfors:

Uppförande af stationshus jämte uthus............ kronor

Det hade för tågledningen visat sig nödvändigt

att på det långa stationshållet — 31 kilometer —

mellan Trehörningsjö och Nyåker erhålla en tågmötesplats.

Lastplatsen Norrfors vore därtill lämplig,

enär den läge ungefär midt emellan dessa

båda stationer samt i en jämförelsevis väl befolkad

trakt.

Uppförande af stationshus med bostad för platsvakt

jämte nedan omnämnd utvidgning af spårsystemet

erfordrades för denna stationsanordning.

Vid Vännäs:

Tillbyggnad af oljekällare ................................... »

Den nuvarande oljekällaren vore för liten för

uppläggning af årsbehofvet af smörj- och lysoljor

för linjen Långsele—Jörn med sidobanor.

För att kunna erhålla billigt pris å oljor borde

dessa inköpas och mottagas i stora poster, men

utan tillräckliga upplagsutrymmen omöjliggjordes

denna sträfvan.

Vid Abisko:

Uppförande af skolhus med uthus........................ »

Förslaget afsåge att, i likhet med hvad som

med af 1900 års riksdag anvisadt anslag skett

vid Koskivara, uppföra och tillsvidare tillhandahålla

vederbörande kommuner lämplig skollokal

15,700

12,500

28,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

för möjliggörande af skolundervisning åt järnvägspersonalens

barn. Antalet af i skolåldern varande

barn å linjen Kiruna—Riksgränsen hade nu vuxit

så, att de vid Riksgränsen och Bergfors stationer

uti från byggnadstiden kvarstående barackbyggnader

upplåtna skollokalerna numera vore otillräckliga

för ett nöjaktigt ordnande af skolförhållandena

å nämnda linje. Antalet barn i skolåldern — 7 till

14 år — å linjen Krokvik—Riksgränsen vore för

närvarande 120 och komme, under förutsättning

att utefter denna linje nu boende familjer funnes

kvar under de närmaste åren, detta antal att år

1915 uppgå till omkring 300. Nu ifrågasatta skollokal

afsåges för undervisning af barn från linjen

Björkliden—Kaisepakte, där nuvarande barnantalet

af ofvan nämnd ålder vore 38.

Skolbyggnaden vore afsedd att, förutom skollokaler,

inrymma bostäder för lärare och småskollärarinna.

Spåranordningar.

Vid Värtan:

Utvidgning af spårsystemet ................................. kronor

För underlättande af den omfattande vagnväxlingen

vid hamnbassängens södra kaj erfordrades

ökadt antal förbindelsespår mellan de längs hamnområdet

löpande spåren. Jämlikt öfverenskommelse

med Stockholms stad bestrede staden hälften

af den till 26,000 kronor beräknade kostnaden

för spåranläggningen.

Vid Örebro:

Utvidgning af spårsystemet ................................ »

Trafiken å stationen hade under de senare åren

afsevärdt utvecklats, under det att bangårdens spårsystem

däremot icke undergått nämnvärd utvidg
-

13,000

50,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

ning i afvaktan på en ifrågasatt mera genomgripande

ombyggnad åt stationen. En ökning af bangårdens

spårutrymme kunde emellertid nu icke utan

stor olägenhet för trafikskötseln längre uppskjutas.

Den trafikökning, som kunde förväntas i sammanhang

med det år 1911 förestående allmänna landtbruksmötet

i Örebro, torde svårligen kunna tillgodoses,

om ej dessförinnan en större utvidgning af sparsystemet

vid stationen erhållits.

Förslaget afsåge utläggande af flera uppställningsspår

samt anordnande af utdragsspår norrut.

Genom sistnämnda åtgärd skulle ernås välbehöflig

minskning i den för gatutrafiken öfver de söder om

stationen belägna järnvägsöfvergångarna nu synnerligen

hinderliga vagnväxlingen. Spåren komme till

gagn äfven vid bangårdens ombyggnad.

Vid Mullliyttemon:

Utvidgning af spårsystemet ................................ kronor

En ökning af stationens spårutrymme såväl

med hänsyn till tågmöten som för vagnuppställning

hade på grund af trafikens tillväxt visat sig erforderlig.

Vid Göteborg:

Anordnande af uppställningsspår för tomvagnar

vid Säfvenäs ............................................................... »

Spårsystemet å Göteborgs bangård hade länge

visat sig otillräckligt, och hade behofvet af utvidgning

än mera framträdt efter Bohusbanans inledande

å stationen. Då emellertid utrymme saknades

för utläggande af flera spår å den nuvarande bangården,

afsåge nu ifrågasatta anordning att bereda

plats för uppställning af tomvagnar å det af statens

järnvägar inköpta området vid Säfvenäs. De

af den föreslagna spåranläggningen föranledda terrasseringsarbetena

och använd materiel komme till

gagn, huru än Göteborgs bangårdsfråga löstes.

12,700

37,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Vid Sösdala:

Utvidgning af spårsystemet .................................. kronor

Nuvarande utrymme för vagnslasttrafiken vore

otillräckligt. Förslaget afsåge att efter markförvärf

bereda spårutrymme för uppställning af vagnar samt

för frilastning.

Vid Malmö:

Utvidgning af spårsystemet .............................. »

För reparationsvagnar, icke i bruk varande

lokomotiv och tendrar samt för vagnar med stenkol

för lokomotiven m. m., indika till olägenhet

för trafiken för närvarande måste uppställas å

driftbangården, erfordrades särskilda uppställningsspår.

Dessa vore i förslaget afsedda att jämte spår

till en provisorisk lokomotivstation utläggas å

Malmö stations östra del. I kostnaden inginge ett

belopp af 40,000 kronor för vinnande af område

genom utfyllning.

Vid Höganäs:

Utvidgning af spårsystemet samt anordnande

af lastplaner ....................................................................... »

I samband med anslutningen till statsbanan

vid Höganäs af den enskilda järnvägen från Mölle

hade järnvägsstyrelsen funnit det vara af vikt såväl

för trafikanternas intressen som för statsbanans

ekonomi, att anstalter nu vidtoges för påbörjande

af den omdaning af trafikanordningarna på platsen,

som sedan länge stått på dagordningen.

Vid upprättande af förslag till nämnda anslutning

hade styrelsen funnit en sammanslagning af

de endast omkring 900 meter från hvarandra belägna

stationerna Höganäs öfre och Höganäs nedre

vara den ur nyssnämnda båda synpunkter lämpligaste

lösningen, och erbjöde den ännu obebyggda

23,500

117,000

25,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

terrängen mellan stationerna plats för en för samhällets

skilda delar gemensam station. Järnvägsstyrelsen

hade också, under förutsättning att erforderliga

medel ställdes till förfogande, träffat öfverenskommelse

med den enskilda järnvägen att i

sammanhang med anslutningen utföra de till eu

början nödvändiga anläggningarna för en för samhället

i sin helhet afsedd godsstation och att med

7-i deltaga i kostnaden härför.

Statens järnvägars kostnader för i samband

härmed erforderligt jordförvärf vore afsedda att utgå

af det anslag för jordförvärf i allmänhet, hvarom

järnvägsstyrelsen jämväl gjort underdånig

framställning.

Vid Tvär ålund:

Utvidgning af spårsystemet.................................... kronor

Det nuvarande spårsystemet vore otillräckligt

för möjliggörande af tågmöten och besörjande af

stationens ej obetydliga vagnslasttrafik. Förslaget

afsåge utläggande af ett andra sidospår.

Vid Norr fors:

Utvidgning af spårsystemet ................................ j>

Ifrågavarande arbete sammanhängde med förut

föreslagen och motiverad stationsanläggning å

samma plats.

Öfriga anläggningar:

Vid Liljeholmen:

Anordnande af gångbro....................................... r

Den lifliga tåg- och växlingsrörelsen å bangården

nödvändiggjorde uppförande af en bro öfver

spåren att begagnas såväl af de resande som af järn
-

17,200

13,500

25,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

vägspersonalen, som skulle forsla res- och ilgods

från stationshuset till den mellan spåren belägna

plattformen.

Vid Malmö:

Uppförande af kolbås och kolgifningsbrygga

samt anordnande af vattenkastare m. m............... kronor

För den förut omkandlade lokomotivstationens

behof erfordrades en del för lokomotivtjänsten nödiga

anordningar såsom kolbås med mekanisk kolgifningsbrygga,

vattenkastare och s. k. slagg-graf,

hvilka anläggningar borde komma till utförande i

samband med öfriga anläggningar därstädes. Nuvarande

anordningar för koltagning vid denna station

vore synnerligen otillfredsställande och medförde

stora arbetskostnader.

Vid Svartan:

Anordnande af vattenledning ............................ »

Till hushållsbruk användbart vatten kunde icke

genom brunnsgräfning erhållas för statens järnvägars

boställshus å Svartön. Ej heller för lokomotivstationens

behof kunde under vissa tider af

året vattnet från närliggande hafsvik användas.

Förslaget afsåge därför att till boställshus och lokomotivstall

å Svartön framdraga en servisledning

från Luleå stads vattenledning.

Vid Johannesberg :

Anläggning af station.............................................

Såsom styrelsen anfört vid afgifvande den 29

oktober 1909 af underdånigt utlåtande öfver ansökan

om koncession å en järnväg från Ljungafors till

eu plats på statsbanan mellan Erikslund och Fränsta

stationer, hade af den koncessionssökande framställ
-

23,000:

17,500:

70,000:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

9

ning gjorts, att anslutningsstationen skulle byggas

med statsmedel, och hade koncessionssökanden därvid

förbundit sig att dels anskaffa och till statens

järnvägar med full äganderätt och gravationsfri

öfverlämna den för stationsanläggningen erforderliga

marken, dels ock garantera statens järnvägar en

behållen inkomst af denna station af 10,000 kronor

årligen under en följd af 10 år efter stationens

öppnande för trafik.

Koncessionsansökningen gällde ursprungligen

en anslutning till statsbanan omkring 3 kilometer

från Fränsta station, men hade sökanden sedermera

begärt sådan ändring häri, att anslutningen

måtte kunna ske i närheten af Johannesbergs hållplats

ungefär midt på den 13 kilometer långa linjen

mellan förut nämnda båda stationer. Då sålunda

genom den nya stationens tillkomst en väl

behöflig tågmötesplats erhölles på en för den jämförelsevis

väl befolkade trakten lämplig plats samt

genom den garanterade nettoinkomsten, 10,000

kronor per år — beräknad efter 30 % af stationens

trafikinkomster •—■ stationens anläggningskostnad

kunde skäligen förräntas, funne sig styrelsen

böra i underdånighet hemställa, att, därest koncessionsansökningen

vunne nådigt bifall, anslutningsstationen

måtte bekostas med statsmedel, med

rätt för styrelsen att, såsom styrelsen särskild!

hemställt, få disponera det erforderliga beloppet

redan under år 1910.

Telegraf- och telefonledningar .............................. kronor 32,700: —

Förslaget afsåge dels anordnande af eu hufvudsakligen

för tåganmälan afsedd ny telegrafledning

å linjen Gellivare—Luleå, hvilken erfordrades

på grund af den lifliga trafiken å denna linje, dels

ock utförande af bantelefonledningar å linjerna:

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 59 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Örebro—Hallsberg,

Katrineholm—Gnesta,

Bollnäs—Storvik och

Boden—Luleå.

Med bantelefonledning afsåges här telefonförbindelse

mellan stationer och banvaktstugor. Dess

ändamål vore att underlätta utväxlingen af tjänstemeddelanden

mellan stationernaochbanbevakningen,

mellan stationerna eller banvakterna sinsemellan

samt från och till befälhafvare å tåg, som till följd

af maskinskada eller annat hinder måst stanna

å linjen.

Erfarenheten från dylika, försöksvis anordnade

bantelefonlinjer hade visat, att genom bortfallandet

af den s. k. banpostföringen, som verkställdes

af banvakterna, mycken arbetskraft inbesparades

till förmån för underhållsarbetena å banan,

hvar]ände statens järnvägars utgifter för telegrafapparater

å tåg minskades, i den mån dylika bantelefonlinjer

tillkomme.

A de starkare trafikerade bandelarna funnes

numera visartelegrafapparater endast å några af

de större stationerna, hvarigenom tågtelegrafapparaternas

användning förlorade i betydelse.

Växel- och signalsäkerhetsanläggnmgar.

Fullföljande af anordningar för växelförregling

och förbättrade signalapparater vid stationer ......... kronor

För ifrågavarande ändamål anvisade 1909 års

riksdag ett till 250,000 kronor förhöjdt anslag

Järnvägsstyrelsens hemställan om ytterligare höjning

af anslaget med 100,000 kronor föranleddes

af sträfvande! att minska de faror och olägenheter,

som vid det växande tågantalet och den stora

hastigheten vore förknippade med de ännu i stort

antal befintliga oförreglade växlarna i tågspåren å

stationer, som skulle genomfaras af tåg med stor

350,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

11

hastighet. Särskild! starkt framträdde krafvel att

å linjen Göteborg—Malmö förse det stora antalet

små stationer med växel- och signalsäkerhetsanläggningar.

Arbetet med dessa sistnämnda stationer beräknades

fördeladt på åren 1910 och 1911.

Diverse arbeten ....................................................... kronor 500,000: —

I förestående anslagssumma vore inberäknad

sammanlagda kostnaden för sådana mindre nybyggnader,

hvilka hvar för sig beräknades betinga en

kostnad, understigande 10,000 kronor, och hvilka

därför ej intagits bland ofvanstående särskild! omnämnda

arbeten.

Till stöd för anslagskrafvet i öfrig! ville styrelsen,

i likhet med hvad som under de senare

åren skett, i underdånighet framhålla, hurusom i

betraktande af statsbanenätets och trafikens utveckling

det måste anses vara af nöden att för diverse

arbeten hafva erforderliga medel tillgängliga äfven

för tillgodoseende af sådana behof, som icke kunde

längre tid i förväg förutses, men dock måste utan

uppskof fyllas.

Slutligen hade järnvägsstyrelsen, enär det vore af vikt, att en del af

de sålunda föreslagna arbetena redan under år 1910 helt eller delvis

komme till utförande, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte redan under

nämnda år ställa till styrelsens förfogande ett belopp af 350,000 kronor

för följande arbeten, nämligen:

för uppförande af lokomotivstall vid Långsele ......... kronor

anläggning af station vid Johannesberg.

utvidgning af spårsystemet vid Malmö.................. »

anordnande af gångbro vid Liljeholmen.............. 5)

säkerhetsanläggningar ................................................ »

38.000

70.000

117.000

25.000

100.000

Summa kronor 350,000

Beträffande vissa af de föreslagna arbetena har departementschefen

meddelat följande upplysningar:

»Hvad till en början angår de ifrågasatta nya boställshusen för

stationspersonal, föreföll det mig vid en första granskning, som skulle

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

byggnadskostnad®™ vara anmärkningsvärdt högt beräknade. Särskildt

syntes mig detta vara förhållandet i fråga om boställshuset vid Värtan,

som skulle komma att innehålla allenast 16 eldstäder men betinga en

kostnad af 45,000 kronor. Jag hade mig nämligen bekant, att kostnaden

för eldstad vid vissa nu pågående byggnadsföretag i Stockholm

och dess närhet var väsentligt lägre. Med hänsyn härtill har jag hos

järnvägsstyrelsen inhämtat närmare upplysningar i ämnet. Därvid meddelades

i fråga om boställshuset vid Värtan, att 5,000 kronor af den

uppgifna kostnaden beräknats för tomtens ordnande. Byggnadskostnaden

skulle sålunda uppgå till 40,000 kronor. I öfrig! hafva de af mig begärda

jämförande utredningarna rörande detta boställshus sammanförts

i följande promemoria:

»Vid jämförelse mellan byggnadskostnaderna för statens järnvägars

ifrågavarande byggnad (2-våningshus) och för den, ett byggnadsbolag

låter uppföra i kvarteret Killingen å Norrmalm (vid Vanadislunden)

(6-våningshus), ställer sig kostnaden för eldstad:

i boställshuset vid Värtan ............................................................ 2,500 kronor

i huset vid Vanadislunden .......................................................... 1,800 »

Fråndrages i båda fallen den på lokala förhållanden beroende

kostnaden för grunden, som, fördelad på eldstad, utgör, i boställshuset

vid Värtan 562 kronor och i huset vid VI * * * * * 7 anadi slunden 191 kronor,

ställer sig kostnaden för eldstad sålunda:

I båda byggnaderna förekomma lägenheter om respektive 1 rum

och kök och 2 rum och kök, men golfytan i lägenheterna är däremot

afsevärdt olika i de båda husen. Under det att sålunda i Värtabyggnaden

golfarealen af till respektive lägenheter hörande utrymmen

(förutom sådana å vind och i källare) utgör i medeltal:

för en-rumslägenhet........................................................................... 50,S nr och

» två-rumslägenhet ........................................................................ "7.2 nr

äro motsvarande arealer i nybyggnaden vid Vanadislunden

för en-rumslägenhet........................................................................... 33,2 nr och

» två-rumslägenhet ...................................................................... nr

1 boställshuset vid Värtan är sålunda utrymmet i enrumslägenheterna

lika eller till och med något större än i tvårumslägenheterna

i byggnaden vid Vanadislunden. Jämföres därför i afseende på kostnaden

en en-rumslägenhet i huset vid Värtan med en två-rumslägenhet

i huset vid Vanadislunden ställer sig förhållandet sålunda:

i boställshuset vid Värtan

i huset vid A^anadislunden

2,500—562 = 1,938 kronor

1,800—191 = 1,609 »

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

13

1 rum och käle vid Värtan:

Byggnadskostnad: 2-1,938 = 3,876 kronor eller för nr golfyta: 76,30 kronor.

2 rum och kök vid Vanadislunden:

Byggnadskostnad: 3 • 1,609 = 4,827 kronor eller för nr golfyta: 97,90 kronor.

Vid jämförelsen bär hänsyn icke tagits till, att statens järnvägars

ifrågavarande boställshns är afsedt att utföras åt trä, under det att

huset vid Vanadislunden uppföres af tegel. Med i Stockholmstrakten

rådande virkespris anses emellertid merkostnaden för stenhus vara

skäligen obetydlig, och torde densamma i föreliggande fall mer än val

uppvägas af den större andel i kostnaden för byggnadens öfvertäckande

samt för i densamma förekommande förstugor och trappuppgångar samt

källare och vindsutrymmen, som i det endast två våningar höga Värtahuset

måste läggas på hvarje eldstad.

Då vid ofvan stående, på lägenheternas golfareal baserade kostnadsjämförelse

hänsyn icke kan tagas till våningshöjden, hvilken i de

båda byggnaderna är något olika, nämligen 2,8 in. i boställshuset vid

Värtan samt 3,05 m. i huset vid Vanadislunden, har en jämförelse jämväl

gjorts mellan de båda byggnaderna i afseende på volymen af de delar

af i desamma inrymda lägenheter, där inneha {värn a komma att hufvudsakligen

vistas.

I boställshuset vid Värtan utgör sålunda volymen af nämnda ut
-

rymmen (rum och kök) i medeltal:

för en-rumslägenhet................................................................................ 119,0 m®

» två-rumslägenhet ............................................................................. 184,5 in"

samt i huset vid Vanadislunden:

för en-rumslägenhet................................................................................ 79,8 m®

» två-rumslägenhet .............................................................................. 119,7 in®

Kostnaden för m3 rumsvolym blir sålunda för en-rumslägenheterna:
-

i boställshuset vid Värtan.........

j huset vid Vanadislunden.........

samt för två-rumslägenheterna:

i boställshuset vid Värtan ........

i huset vid Vanadislunden.........

2-1,938

119"

32,60

2-1,609

79,s

= 40,30

kronor

3)

3-1,938

" 13 f.5

31,50 kronor

3-1,609

119,7"

40,30

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

För jämförelse hafva äfven några motsvarande siffror uträknats

med ledning af från Stockholms stads byggnadskontor erhållna ritningar

och kostnadsberäkningar för några af stadens bostadshus för arbetare,

bland annat vid Hjorthagen invid Värtan (3-våningshus). Den beräknade

kostnaden för dessa byggnader, oberäknad! kostnaden för grunden,

utgör sålunda för ett hus med 24 eldstäder vid Hjorthagen 2,295 kronor

för eldstad, för en byggnad med 39 eldstäder i kvarteret Beckbrännaren

större å Söder 2,515 kronor för eldstad samt i en annan byggnad

i samma kvarter med 63 eldstäder 2,186 kronor för eldstad.

Storleken af lägenheterna i bostadshuset för arbetare vid Hjorthagen

utgör i medeltal:

för en-rumslägenhet......................................................................... 39,6 m2 och

)> två-rumslägenhet ...................................................................... 57,3 m3.

Med förut angifna kostnad, 2,295 kronor för eldstad, blir kostnaden

för kvadratmeter golfyta:

en-rumslägenhet:

2-2,295

39,6

— 115,90 kronor.

i två-rumslägenhet: ^ — 120

ö 57,3

tive 75,30 i statens järnvägars boställshus.

Äfven med af Stockholms landtegendomsnämnd föreslagna flerfamiljshus

har jämförelse gjorts. I ett dylikt hus i tre våningar med

26 eldstäder utgör lägenheternas sammanlagda golfyta 414,3 m2 eller

för eldstad 15,9 m2. Kostnaden utom grund är beräknad till omkring

1,800 kronor för eldstad. För hvarje kvadratmeter lägenheterna tilldelad

golfyta uppgår kostnaden till 113 kronor; således är kostnaden

äfven i detta fall afsevärdt högre än i boställshuset vid Värtan.

Den, i jämförelse med ofvan angifna byggnader, större golfytan

i lägenheterna i statens järnvägars boställshus vid Värtan torde hufvudsakligen

vara att tillskrifva det afsevärdt större köksutrymmet. Med

hänsyn därtill, att de tjänstinnehafvare, i hvilkas löneförmåner ingå bostäder

af ifrågavarande slag, i allmänhet torde använda köket såsom

dagligrum, har ansetts lämpligt göra detta särskildt rymligt (20 kvadratmeter).

I förut omhan kläde nybyggnad i kvarteret Killingen äro köken

däremot särskildt små, endast omkring 7 till 9 nr, detta, såsom det uppgifvits,

för att söka motarbeta inneboendesystemet. I stadens hus äro

köken något större eller 12 till 13 nr.

De stadens hus, med hvilka jämförelse gjorts, äro större hus i

flera våningar och därför uppförda af tegel. Ett dylikt byggnadssätt,

ehuru möjligen erbjudande större varaktighet hos byggnaderna, lämpar

,10 kronor, svarande mot 76.30, respek
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

15

sig mindre väl för de fritt liggande boställshus i en till två våningar,

som statens järnvägar låter uppföra. Sålunda bär det visat sig synnerligen

svårt att få dylika bus af sten varma och fuktfria på grund

af de stora ytor ytterväggar, som finnas i de flesta af lägenheterna. Stadens

byggnader likasom ofvannämnda bolags bus uppföras i större komplex.

Ett vid Värtan år 1904 uppfördt boställshus enligt samma ritning

som det nu föreslagna kostade 32,690 kronor. På grund af ökade

material- och arbetspris bär man nu ansett sig böra beräkna 25 % högre

kostnad, hvartill komma 5,000 kronor för sprängning och planering å

tomten samt kostnader för anordnande af vägar och planer kring

byggnaden.

Äfven om förhållandena å arbetsmarknaden för närvarande äro

sådana, att kostnaden nu möjligen skulle kunna förväntas blifva lägre,

än som beräknats, torde dock ej någon sänkning af det ifrågasatta

anslaget böra göras, enär material- och arbetsprisen år 1911, då byggnaden

är afsedd att uppföras, åter kunna hafva stigit efter den tillfälliga

nedgången.»

Rörande byggnadskostnaden för de öfriga föreslagna boställshusen

har från järnvägsstyrelsen till mig öfverlämnats följande promemoria:

y>Anneberg.

Boställshus af sten, inrymmande 3 lägenheter om 1 rum med kök

med tillhörande fristående ekonomihus med tvättstuga, källare och afträden

samt med utrymme å vinden för inredande af ytterligare eu

lägenhet om 1 rum med kök, beräknadt till.............. kronor 16,000: —

För jämförelse med andra, liknande boställshus

bör härtill läggas kostnaden för inredning äfven af

den andra vindslägenheten jämte anordnande åt tillhörande

källare och uthusutrymmen .............................. » 1,000: —

Summa kronor 17,000: —

Fråndrages kostnaden för fristående ekonomihus,

källare och afträden................. kronor 3,000: —

samt den på lokala förhållanden

beroende grunden — här erfordras

pålning........................ » 4,400: — » 7 400'' _

återstår kostnaden för det fullt inredda boställshuset

utan grund .................................................................... kronor 9,600: —

Motsvarande kostnad för eldstad = 1,200 kronor.

8

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Ytinnehållet för lägenhet om 1 rum med kök 46,8 nr.

Byggnadskostnad för lägenhet = 2 • 1,200 = 2,400 kronor eller för

nr golfyta = 51,28 kronor.

Kubikinnehållet af de delar af lägenheten, där innehafvarna komma

att hufvudsakligen vistas — rum och kök — = 108,9 nr med en kostnad

för m3 rumsvolym af kronor 22,04.

Linghem.

Boställshus af trä, inrymmande 2 lägenheter om 1 rum med kök

med tillhörande fristående uthus och källare samt med utrymme å

vinden för inredande af ytterligare eu lägenhet om 1 rum med kök,

beräknadt till......................................................................... kronor 11,500: —

För jämförelse med andra, liknande boställshus

bör härtill läggas kostnaden för inredning äfven af

vindslägenheten jämte anordnande af källare och uthusutrymme

.............................................................. »_1,000: —■

Summa kronor 12,500: —

Fråndrages kostnaden för fristående uthus och källare

............................................. kronor 1,600: —

samt den på lokala förhållanden

beroende grunden ..................... » 1,600: — kronor 3,200: —

återstår kostnaden för det fullt inredda boställshuset,

utan grund ................................................................... kronor 9,300: —

Motsvarande kostnad för eldstad = 1,550 kronor.

6

Ytinnehållet för lägenhet om 1 rum med kök 44,6 nr.

Byggnadskostnad för lägenhet = 2 • 1,500 — 3,000 kronor, eller

för nr golfyta = 67,26 kronor.

Kubikinnehållet af de delar af lägenheten, där innehafvarna komma

att hufvudsakligen vistas — rum och kök — =111,3 va3 med eu kostnad

per m3 rumsvolym af kronor 26,95.

Ostavall.

Boställshus af trä, inrymmande å nedre botten 2 lägenheter om

respektive 2 rum med kök och 1 rum med kök samt med utrymme å vin
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

17

den för inredande af ytterligare 1 lägenhet om 2 rum med kök; källare

anordnas i grunden; uthus fristående, beräknadt till kronor 14,300: —

För jämförelse med andra, liknande boställshus

bör härtill läggas kostnaden för inredning äfven af

vindslägenheten, jämte anordnande af tillhörande uthusutrymmen

m. m............................................................. »

Summa kronor

Fråndrages kostnaden för fristående uthus och af
träden.

........................................... kronor 1,000: —

samt den på lokala förhållanden

beroende grunden, med källare )> 3,000: —

1,000:

15,300:

4,000:

återstår kostnaden för det fullt inredda boställhuset kronor 11,300: —

motsvarande kostnad för eldstad * '' = 1,412: 50 kronor.

8 5

Ytinnehållet för lägenhet om 2 rum med kök = 70,6 nr.

» » » )) 1 » » )) = 43,2 m3.

Byggnadskostnad för lägenhet om 2 rum med kök = 3 • 1,412:50

= 4,237: 50 kr., eller för m3 golfyta = 60,02 kronor;

för lägenhet om 1 rum med kök = 2 • 1,412: 50 = 2,825 kronor

eller för nr golfyta = 65,39 kronor.

Kubikinnehållet af de delar af respektive lägenheter, där innehafvarna

komma att hufvudsakligen vistas — rum och kök — är:

för lägenhet om 2 rum med kök =197,7 m3

» )) )) 1 » » )) = 121,0 ))

med en kostnad för m3 rumsvolym af för 2-rumslägenhet kronor

21: 43 och

för 1-rumslägenhet kronor 23: 35.

Boden.

Boställshus af trä, inrymmande 6 lägenheter om 1 rum med kök

med källare i grunden och fristående uthus,

beräknadt till.......................................................................... kronor 29,000: —

Fråndrages kostnaden för fristående uthus kr. 1,000: —

samt för den på lokala förhållanden beroende

grunden, med källare............... » 5,000: — ^ g qqq. _

återstår kostnaden för det fullt inredda boställshuset kronor 23,000: —

motsvarande kostnad för eldstad

12

1,916: 67 kronor.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afä. 39 Höft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Ytinnehållet för lägenhet om 1 rum med kök 49,3 nr.

Byggnadskostnad för lägenhet = 2 • 1,916: 67 — 3,833: 34 kronor,

eller för nr golfyta = 77: 75 kronor.

Kubikinnehållet af de delar af lägenheterna, där innehafvarna

komma att hufvudsakligen vistas — rum och kök — är = 138,0 m3,

med en kostnad för m3 rumsvolym af kronor 27: 78.»

Såsom af den lämnade utredningen framgår, torde den jämförelsevis

höga kostnaden för eldstad vara att tillskrifva hufvudsakligen bostadslägenheternas

storlek. _ Om nu också utrymmet kan synas väl rikligt

tilltaget, anser jag det dock icke böra ifrågasättas att minska lägenheternas

storlek i nu ifrågavarande boställshus. Dessa äro nämligen

byggda efter samma mått, som på senare tid varit vanligt vid statens

järnvägar, och det lärer icke vara lämpligt att, då fri bostad utgör en aflöningsförmån,

tillhandahålla tjänstemän i samma ställning och å samma

ort bostad af väsentligen olika beskaffenhet. På grund häraf har jag icke

ansett mig kunna föreslå någon nedsättning i de af järnvägsstyrelsen beräknade

beloppen, helst jag är förvissad därom, att styrelsen icke skall

underlåta att tillse, att arbetena utföras så billigt som möjligt.

I afseende å den föreslagna utvidgningen af spårsystemet vid

Malmö har i järnvägsstyrelsen meddelats mig, att de föreslagna anordningarna,

däribland äfven det till 40,000 kronor beräknade utfyllningsarbetet,

i allt väsentligt komma till gagn äfven vid ett slutligt ordnande

af bangård sförhållandena i Malmö.

Hvad angår förslaget om anläggande å statsbanan mellan Sundsvall

och Ange af eu station vid Johannesberg, hvilken skulle blifva anslutningsstation

för en ny enskild, normalspårig järnväg från Ljungafors,

tillåter jag mig erinra, att Eders Kungl. Maj:t den 10 december 1909

beviljat verkställande direktören för Stockholms superfosfatfabriksaktiebolag

Oscar Carlson koncession å en sådan järnväg. Med hänsyn särskildt

till den statens järnvägar redan från början och för en tid af

10 år garanterade behållna inkomsten af den nya stationen, anser jag

mig böra förorda järnvägsstyrelsens förslag i denna del.

Beträffande växel- och signalsäkerhetsanläggningar, för hvilka

järnvägsstyrelsen för år 1911 äskat ett belopp af 350,000 kronor, ber

jag få nämna, att, enligt från järnvägsstyrelsen inhämtade upplysningar,

vid utgången af november månad 1909 229 stationer, mötes- och lastplatser

vid statens järnvägar voro försedda med växel- och signalsäkerhetsanläggningar

af större eller mindre omfattning. Detta motsvarar

ungefär 40 A af statens järnvägars samtliga stationer, mötes- och

lastplatser.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

19

Kostnaderna för de sålunda utförda anläggningarna, inberäknadt

kostnaderna för befintliga 15 svängbroförreglingsanläggningar samt

linjeblockeringsanläggningar, kunna uppskattas till omkring 2,720,000

kronor.

Sammanlagda beloppet af de för växel- och signalsäkerhetsanläggningar

intill 1909 års utgång särskild! anvisade medel uppgå till

2,020,000 kronor. I öfrigt hafva anläggningarna eller deras utvidgning

i samband med förändring af spårsystem bekostats af andra extra anslag

eller af trafikmedel, eller ock hafva de ingått i köp af enskild

bana eller bekostats af medel, som för ändamålet tillhandahållits af

enskilda personer, bolag eller myndigheter.

Med hänsyn till hvad järnvägsstyrelsen till stöd för nu ifrågavarande

anslagskraf anfört har jag funnit mig böra biträda detsamma.

Hvad järnvägsstyrelsen i öfrigt anfört och yrkat har icke gifvit

anledning till erinran från min sida.»

Med afseende å det föreslagna uppförandet af ett för undervisning

af barn från linjen Björkliden—Kajsepakte afsedt skolhus med uthus

vid Abisko har utskottet inhämtat, att å bandelen Luleå—Riksgränsen

hitintills till folkskolor upplåtits dels å linjen Luleå—Gellivare tillsvidare

ett boställshus vid Koskivara, hvartill ett extra anslag af 10,000 kronor

beviljats af 1900 års Riksdag, dels å linjen Kiruna—Riksgränsen byggnader

vid Bergfors och Riksgränsen, till hvilkas uppförande medel af

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag ställts till järnvägsstyrelsens förfogande.

Till småskolor hafva å samma handel upplåtits dels vid Sikträsk

å linjen Gellivare—Kiruna och vid Riksgränsen från byggnadstiden

kvarstående provisoriskt uppförda byggnader, dels en likaledes

från byggnadstiden kvarstående byggnad vid Kiruna, dels ock tvänne

lägenheter om 1 rum och kök i boställshus vid Bergfors å linjen

Kiruna—Riksgränsen samt 2 vindsrum i banmästarestugan vid Riksgränsen.

Skollokalerna vid Riksgränsen rymma, enligt hvad blifvit utskottet

meddeladt, 52 och vid Bergfors 56 lärjungar.

Antalet barn i skolåldern år 1911 har beräknats blifva:

å linjen Riksgränsen—Björkliden ............ (27 km.) 57

» » Björkliden—Kajsepakte ............... (31 >> ) 60

)> » Kajsepakte—Krokvik..................... (60 » ) 56

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Ny bro öfver

Stångån vid

Linköping.

Utskottet bär vidare inhämtat att under år 1909 skatten till skola

och kyrka för järnvägstjänstemännen å linjen Björkliden—Kajsepakte

utgör tillhopa 1,130 kronor samt att hela kommunalskatten för dessa

tjänstemän för samma år utgör 3,080 kronor. För Jukkasjärvi kommun,

dit det område, som genomlöpes af nu ifrågavarande linje, hör,

hafva kostnaderna för lärare och lärarinnor vid skolan i Abisko beräknats

uppgå till respektive 1,650 och 1,350 kronor.

Ehuruväl det synts utskottet i viss mån oegentligt, att staten på

föreslaget sätt åtager sig uppförandet af skolhus, eu angelägenhet som

lärer tillkomma vederbörande kommun, har utskottet emellertid, med

hänsyn till hvad i ärendet inhämtats och med fästadt afseende vid de

säregna förhållanden, som äro rådande i dessa trakter, där befolkningen

så godt som uteslutande utgöres af järnvägstjänstemännen med deras

familjer, ansett sig böra biträda Kungl. Majrts omförmälda förslag, helst,

enligt hvad för utskottet uppgifvits, anspråk på bidrag af ifrågavarande

beskaffenhet icke är att under den närmaste framtiden emotse.

I sammanhang härmed har utskottet velat uttala, att Riksdagen bör

bestämma, att såsom villkor för uppförande af förenämnda skolhus bör

uppställas, att församlingen skall förbinda sig att underhålla byggnaden,

så länge den användes för sitt ursprungliga ändamål, och bekosta aflöning

till erforderlig personal.

Utskottet, som i öfrigt icke haft något att erinra mot hvad Kungl.

Maj:t i denna punkt föreslagit, hemställer alltså,

att Riksdagen må till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens redan trafikerade järnvägar

på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 1,537,100

kronor, med rätt för Kungl. Magt att låta förskottsvis

redan under år 1910 af tillgängliga medel utanordna

350,000 kronor.

2: o).

Kungl. Maj:t har vidare i punkt 41 af samma liufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för fortsättande af arbetet med uppförande af ny bro

öfver Stångån vid Linköping på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp

af 100,000 kronor.

Föredragande departementschefen har angående denna framställning

till statsrådsprotokollet anfört följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

21

)->i ör uppförande af ny dubbelspårig bro öfver Stångån vid Linköping,

för hvilken kostnaden beräknats till 550,000 kronor, häraf dock

hälften eller 275,000 kronor, motsvarande kostnaden för utbyte af den

nuvarande enkelspåriga bron, ansetts böra utgå af underhållsmedel, bar,

jämlikt Riksdagens beslut år 1909, för 1910 anvisats 100,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen hemställer nu, att för arbetets fullbordande måtte

för år 1911 anvisas återstående 175,000 kronor.

Emellertid kan, enligt hvad jag numera från järnvägsstyrelsen inhämtat,

anslagsbeloppet för år 1911 utan olägenhet nedsättas till

100,000 kronor, . enär arbetet med bron till följd af inträffade hinder

af formell natur icke kan igångsättas å tid, som styrelsen af sett.»

De för arbetets bedrifvande å bron i fråga erforderliga medel äro,

enligt hvad utskottet från järnvägsstyrelsen inhämtat, af styrelsen afsedda

att under åren 1910, 1911 och 1912 disponeras på sätt här nedan

angifves.

År 1910.

År 1911

År 1912.

Summa.

Jordförvärf ..............

10.000

20,000

80,000

Grundläggning och murning ... .

50,000

—

80,000

_

30,000

—

160,000

--;

Uppsättning af fasta spann...............

80,000

—

110,000

—

80,000

—

220,000

—

» » svängspann.....................

Brobana med spår, schaktning, terrassering

—

—

20,000

—

40,000

—

60,000

—

o. d. samt oförutsedda kostnader ....

10.000

—

20,000

—

50.000

—

80,000

—

Summa

150.000

—

250,000

—

150,000

—

550,000

-

Häraf ostra anslag...

100,000

—

100,000

_

75,000

_

275.000

Underhållsmedel.........

50,000

150,000

—

75,000

—

275,000

—

Utskottet, som ej har något att erinra mot bifall till Kung! Maj:ts

ifrågavarande förslag, hemställer,

att Riksdagen må för fortsättande af arbetet med

uppförande af ny bro öfver Stängeln vid Linköping på

extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 100,000

kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utvidgning

af spårsystemet

vid

Eslöf.

Ny bro öfver

Angermanälfven

vid Forsmo.

Uppförande af

en byggnad

för vissa

kontor inom

järnvägsstyrelsen.

22 Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

3: o.

Kung]. Maj:t har under punkt 42 af sjätte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att för fullbordande af arbetet med utvidgning af spårsystemet

vid Eslöf på extra stat för år 1911 bevilja ett anslag af 192,000 kronor.

Departementschefen har i detta ärende till statsrådsprotokollet erinrat,

hurusom i enlighet med Riksdagens beslut för år 1910 för utvidgning

af spårsystemet vid Eslöf anvisats ett belopp af 200,000 kronor. Sammanlagda

kostnaden för ifrågavarande arbete hade för statens järnvägars

del beräknats komma att uppgå till 392,000 kronor utöfver det belopp,

som redan 1898 års Riksdag beviljat för ändamålet. Jämlikt järnvägsstyrelsens

hemställan tillstyrkte nu departementschefen, att Ivungl. Maj:t

måtte göra förenämnda framställning i ämnet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung!. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att Riksdagen må för fullbordande af arbetet med

utvidgning af spårsystemet vid Eslöf på extra stat för

år 1911 bevilja ett anslag af 192,000 kronor.

4:o.

Kungl. Magt har föreslagit Riksdagen att för fullbordande af arbetet

med uppförande af ny bro öfver Angermanälfven vid Forsmo på extra

stat för år 1911 bevilja ett anslag af 353,000 kronor.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet i detta ärende har departementschefen

erinrat, hurusom för uppförandet af denna bro, hvarför totalkostnaden

beräknats till 953,000 kronor, af Riksdagen år 1908 och 1909 anvisats

sammanlagdt 600,000 kronor. I enlighet med järnvägsstyrelsens hemställan

tillstyrkte nu departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte göra föreliggande

framställning i ämnet.

Utskottet, som icke bär något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att Riksdagen må för fullbordande af arbetet med

uppförande af ny bro öfver Angermanälfven vid Försmå

på extra stat för år 1911 bevilja ett anslag af

353,000 kronor.

5:o.

Kungl. Maj:t har i punkt 44 af samma hufvudtitel föreslagit Riksdagen

dels att för uppförande af eu byggnad för vissa kontor inom

järnvägsstyrelsen bevilja ett anslag af 800,000 kronor och däraf på extra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

23

stat för år 1911 anvisa 300,000 kronor, med rätt för Kung].. Maj:t att

af tillgängliga medel redan under innevarande år utanordna sistnämnda

belopp, dels ock medgifva, att till byggnadsplats må från den under

Karlbergs kungsgård lydande af krigsskolan disponerade så kallade

Solnaskogen upplåtas ett område af lämplig storlek, som af Kung]. Maj:t

bestämmes, samt att ersättning för det område, som sålunda frångår

krigsskolan, må beredas genom upplåtelse från lägenheten Stenbrottet.

Föredragande departementschefen bär i detta ärende till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»I underdånig skrifvelse den 29 oktober 1903 gjorde järnvägsstyrelsen

framställning om anslag för uppförande af en byggnad för vissa

kontor inom järnvägsstyrelsen.

I enlighet med järnvägsstyrelsens hemställan aflat också Eders

Kung!. Maj:t proposition i ämnet till Riksdagen, men blef densamma

af Riksdagen utslagen.

Järnvägsstyrelsen har nu i sin förut af mig åberopade skrifvelse

af den 29 oktober 1909 förnyat sin berörda framställning.

Innan jag närmare ingår på den nya framställningens innehåll,

torde jag emellertid få lämna en redogörelse för hvad förut i ärendet

förekommit.

I sin förstnämnda skrifvelse den 29 oktober 1908 anförde järnvägsstyrelsen

föl j ande:

»Under en följd af år hafva för tvenne af järnvägsstyrelsens större

kontor, kontrollkontoret och statistiska kontoret, i brist på utrymmen

inom statens järnvägars egna byggnader förhyrts lägenheter i enskilda

tillhöriga hus, och hafva därvid i saknad af tillräckligt stora sådana

lägenheter dessa kontor, till stort men för arbetet inom desamma,

måst fördelas på flera olika platser. Härtill kommer, att behöflig ökning

af nuvarande utrymmen endast kan vinnas genom förhyrande af

än flera lägenheter. Då därjämte hyreskontraktet för den största af

de förhyrda lägenheterna utgår den 1 oktober 1910, och vid ett

förnyande al kontraktet en betydlig förhöjning af den redan betydliga

hyran kan förutses, framträda synnerligen klart olägenheterna af, att

statens järnvägar sakna en egen byggnad, hvari dessa kontor, hvilkas

behof af utrymmen är af bestående art, kunna beredas plats.

Personalens antal uppgår å kontrollkontoret till 335 och å statistiska

kontoret till 51, och är eu ökning af denna personal att förvänta

i den man som statens och enskilda järnvägar tillväxa i utsträckning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

och trafik. Kontorens arbete, särskildt kontrollkontorets, afser nämligen

äfven enskilda banor och deras samtrafik med statsbanorna och

med utländska banor.

Under år 1907 sökte järnvägsstyrelsen utreda, huruvida ej en

byggnad för dessa och andra kontor, som äfven sakna tillräckliga utrymmen,

skulle kunna inköpas eller eventuellt uppföras å inköpta

tomter i trakten af centralstationen. Frågan härom strandade emellertid

på de högt uppdrifva tomtpriserna.

Järnvägsstyrelsen har därför funnit sig böra framlägga förslag till

frågans lösning genom uppförande af en lämplig byggnad å staten

redan tillhörigt område, beläget i närheten af Tomteboda station.

Arbetena å dessa kontor betinga nämligen ej med nödvändighet,

att en dylik byggnad ligger i närheten af styrelsens öfriga lokaler, men

väl i närheten af en station, för att underlätta transporterna af handlingar

till och från kontoren, såväl som å en plats med goda kommunikationer

med staden och dess centrala delar; och har styrelsen trott

sig finna ett å en skrifvelsen bilagd plan angifvet, kronan tillhörigt

och af krigsskolan disponerad! område invid nämnda station synnerligen

väl fylla dessa villkor.

Å detta område skulle uppföras en byggnad med 3 våningar ofvanpå

en souterrain samt med en vindsvåning å midtelpartiet, inrymmande

bostäder för vaktmästare.

1 denna byggnad skulle, utom för ofvan angifna kontor, beredas

plats äfven för styrelsens biljett- och blankettkontor, hvars nuvarande

utrymmen inom det så kallade annexet till centralstationen äro erforderliga

för trafikändamål; och gälla för detta kontor i öfrigt samma

förutsättningar med hänsyn till dess lokalers läge som för de förenämnda.

Särskildt skulle souterrainen väl lämpa sig för inrymmande

af till detta kontor hörande formulärförråd med dess tryckpressar, hvartill

ej mindre än 18 rum anses behöfliga.

Sammanlagda antalet rum, som för ofvansagda 3 kontor skulle

beredas i nämnda kontorsbyggnad, uppgår till 151 tjänsterum och 31

förråds- och souterrainrum, och har skiss till dylik byggnad uppgjorts

å styrelsens arkitektkontor.

Kostnaden för en byggnad af dylikt innehåll har, under förutsättning

af fri tomt, beräknats till 800,000 kronor.

Värdet af de lokaler, som för närvarande upptagas af dessa kontor,

uppskattad! efter verkliga och beräknade hyresbelopp, ställer sig sålunda:
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74. 25

för kontrollkontoret med tre vaktmästarlägenheter

erläggas i hyror........................................................... kr. 39,200: —

för statistiska kontoret d:o d:o .......................................... » 5,200: —

för biljett- och blankettförrådet med två vaktmästarlägenheter

i statens järnvägars hus torde kunna

beräknas ett hyresbelopp af ..................................... » 7,100: —

Summa kr, 51,500: —

Detta motsvarar, om ränta och underhåll beräknas

efter 5l/s %, ett kapitalvärde af................................ kr. 936,400: —

Då emellertid det dessutom är att förutse, det

hyrorna för de hyrda, för affärsrörelse delvis särdeles

välbelägna lokalerna efter nuvarande hyrestidens

utgång komma att väsentligt höjas, samt att ytterligare

derå lokaler snart måste förhyras, bör säkerligen

ofvan angifna hyresbelopp påräknas höjdt med

minst 10,000 kronor och således efter ofvan angifna

beräkningsgrund motsvara ett kapitalvärde af minst... kr. 1,120,000: —

Uppförandet af en kontorsbyggnad enligt nu föreliggande förslag

måste således anses lämpligt äfven ur ekonomisk synpunkt, så mycket

mera som genom byggnadens förläggande i närheten af en station en

afsevärd minskning bör förväntas i de stora summor, som för närvarande

utgifvas för transporter af handlingar från och till kontorens

olika afdelningar.

Frågan huruvida ej lämpligen det invid centralstationen belägna

så kallade annexet skulle kunna apteras för här omhandlade kontorslokaler

har af styrelsen förehafts till pröfning, men har därvid framgått,

att, enär denna byggnad till hufvudsaklig del är inredd till bostäder

för sådana tjänstemän, som i järnvägstjänstens intresse måste bo i

närheten af centralstationen, dess apterande till kontorslokaler skulle

betinga afsevärda kostnader utan att dock göra dessa lokaler fullt

lämpliga; en del af dem blefve ej tillräckligt ljusa. Utrymmena i denna

byggnad skulle dessutom ej utan påbyggnad med en våning fylla behofvet,

och möjlighet till framtida utvidgning af kontorslokalerna kan

ej i denna byggnad beredas.

Vidare skulle i stället för de bostadslägenheter, som sålunda tagas

i anspråk, andra förhyras i närheten af centralstationen och kostnaden

därför komma att uppgå till afsevärda belopp.

Bostäderna i annexet äro nämligen nu afsedda för följande distrikts
Bih.

till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 59 Haft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

tjänstemän: distriktschefen, 3 afdelningsföreståndare, 2 trafikinspektörer,

1 baningenjör, 1 öfverinspektor, 1 underinspektör, 2 byråassistenter

samt 2 vaktmästare, och måste hyressumma!! för motsvarande bostäder

i denna trakt beräknas till minst 27,000 kronor.

Styrelsen finner därför ej ett sådant ordnande af lokalfrågan ändamålsenligt.

»

På grund af det anförda hemställde styrelsen, att för uppförande

af en ny kontorsbyggnad måtte anvisas ett anslag af 800,000 kronor,

fördeladt på åren 1910 och 1911 med respektive 300,000 och 500,000

kronor, samt att för en dylik byggnad erforderligt område af den

kronan tillhöriga, under Karlbergs kungsgård lydande skogsmark, som

å ofvannämnda planritning angifvits med gul gränslinje, måtte till

statens järnvägar öfverlåtas.

I anledning af denna framställning afgafs, på grund af nådig

remiss, underdånigt utlåtande af arméförvaltningen, som infordrade yttranden

i ärendet från chefen för krigsskolan och tjenstförrättande inspektören

för militärläroverken.

Chefen för krigsskolan afstyrkte därvid förslaget om byggnadens

förläggande till den af järnvägsstyrelsen ifrågasatta platsen, enär denna

plats utgjorde en del af det för krigsskolans öfningar i fälttjänst mest

använda och värdefulla område. Under uttalande att hvarje minskning

af Solnaskogen i öfningshänseende visserligen skulle medföra ej obetydliga

svårigheter för krigsskolan, framhöll emellertid skolans chef,

att plats för byggnaden dock utan större olägenheter för krigsskolan

skulle kunna beredas i Solnaskogen midt emot Tomteboda stationshus,

under förutsättning att det område, som sålunda kunde komma att

öfverlämnas till järnvägsstyrelsen, blefve, efter chefens för krigsskolan

hörande, till sin utsträckning noga bestämdt.

Tjänstförrättande inspektören för militärläroverken åter afstyrkte

— med åberopande af hvad chefen för krigsskolan yttrat därom att

hvarje minskning af den utaf krigsskolan disponerade delen af Solnaskogen

i öfningshänseende skulle medföra icke obetydliga svårigheter

för krigsskolan — den ifrågakomna byggnadens förläggande till nämnda

del af Solnaskogen.

För egen del anförde arméförvaltningen, att förvaltningen mot

tjänstförrättande inspektörens för militärläroverken yttrande i ärendet

funne sig icke kunna tillstyrka, att någon del af det utaf krigsskolan

disponerade området, tillhörande den så kallade Solnaskogen, för ifrågavarande

ändamål öfverlätes på statens järnvägar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

27

Vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 12 januari

1909 framhöll jag, att hvad järnvägsstyrelsen anfört syntes mig ådagalägga

behofvet och lämpligheten att uppföra en särskild byggnad för

de kontor inom järnvägsstyrelsen, hvarom nu är fråga. Uppenbarligen

skulle, yttrade jag vidare, därest byggnaden förlädes inom staden, priset

för en tomt af tillräcklig storlek — omkring 9,000 kvadratmeter

sades för ändamålet erfordras — ställa sig alltför dyrt. Det syntes mig

därför lämpligt, om plats kunde erhållas utom staden, helst å kronan

tillhörigt område. Det af järnvägsstyrelsen i sådant afseende föreslagna

området fann jag väl lämpadt för ändamålet, beläget som det är omedelbart

invid spårvägens ändpunkt och endast ett kort stycke från

Tomteboda station. Med hänsyn till hvad vederbörande militära myndigheter

anfört ansåg jag mig dock icke kunna tillstyrka, att det af

järnvägsstyrelsen föreslagna området togs i anspråk för byggnaden.

Däremot fann jag, efter samråd med chefen för landtförsvarsdepartementet,

mig böra hemställa, att det af chefen för krigsskolan ifrågasatta

området midt emot Tomteboda stationshus upplätes för ändamålet. Från

järnvägsstyrelsen hade meddelats, att platsen med hänsyn till det

större afståndet från spårvägen visserligen icke vore lika tillfredsställande

som den af styrelsen föreslagna, men dock af beskaffenhet att

kunna godtagas.

1 statsverkspropositionen föreslog därefter Eders Kungl. Maj:t

Riksdagen

dels att bevilja det af järnvägsstyrelsen begärda anslaget;

dels ock medgifva, att till byggnadsplats finge från den under

Karlbergs kungsgård lydande, af krigsskolan disponerade så kallade

Solnaskogen upplåtas ett midt emot Tomteboda nuvarande stationshus

beläget område af lämplig storlek, som, efter chefens för krigsskolan

hörande, af Kungl. Maj:t komme att bestämmas. I

I sitt i ärendet afgifna utlåtande förklarade statsutskottet enhälligt,

att Eders Kungl. Maj ds förevarande framställning endast med afseende

å platsen för den ifrågasatta byggnaden gifvit utskottet anledning till

erinran. Den plats, som i sådant afseende föreslagits af Eders Kungl.

Maj:t, vore nämligen, såsom ock i yttrandet till statsrådsprotokollet medgifvits,

särskildt med hänsyn till det större afståndet från spårvägen

enligt utskottets mening mindre lämplig för ändamålet än den af järnvägsstyrelsen

förordade byggnadsplatsen, hvilken vore belägen i en

annan del af Solnaskogen. Visserligen hade militära myndigheter framhållit

betänkligheter mot upplåtande för ändamålet af sistnämnda plats.

Dock syntes det utskottet vara anledning att taga under förnyad om
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

pröfning, huruvida icke olägenheterna i militärt afseende till fullo uppvägdes

af de afsevärda fördelar, som skulle beredas statens järnvägar

genom platsens användande för ifrågavarande byggnad. Utskottet ansåg

därför frågans lyckliga lösning bäst främjas, om Riksdagen lämnade

Eders Kungl. Maj:t frihet att efter närmare utredning bestämma

den af de föreslagna platserna, som befunnes lämpligast. I enlighet

härmed hemställde utskottet, att Riksdagen måtte bevilja det äskade

anslaget samt medgifva, att till byggnadsplats finge från den under

Karlbergs kungsgård lydande, af krigsskolan disponerade så kallade

Solnaskogen upplåtas ett område af lämplig storlek, som af Eders Kungl.

Maj:t bestämdes.

Första Kammaren biföll hvad utskottet sålunda hemställt, hvaremot

Andra Kammaren efter votering afslog utskottets hemställan och Eders

Kungl. Maj:ts framställning.

Vid i anledning däraf företagen gemensam votering segrade emellertid

Andra Kammarens uppfattning med 182 röster mot 177.

Under diskussionen i Andra Kammaren framhölls af den talare, som

framställde afslagsyrkande, att med frågans afgörande borde få anstå

för att få utredt, huruvida denna byggnad borde ligga i Stockholm

eller någon annanstädes och om den öfver hufvud behöfde byggas med

de dimensioner, som voro föreslagna. Detta yrkande hvilade, hvad

dess förra del beträffar, på ett antagande, att Örebro skulle såsom en

centralpunkt inom landet vara lämpligare och därtill eu billigare ort

för tjänstemännen, samt, hvad dess senare del vidkommer, på att personalen

inom de kontor, för hvilka den föreslagna byggnaden är afsedd,

skulle vara för stor och detta särskildt hvad beträffar kontrollkontoret,

hvars arbeten påstodos kunna komma att undergå en betydande minskning,

bland annat därigenom, att fråga bragts å bane om inrättande

af ett eget kontrollkontor för de enskilda järnvägarna.

Järnvägsstyrelsen har nu, såsom nämndt, förnyat sin framställning

om uppförande af ifrågavarande byggnad.

Styrelsen har därvid anfört, att byggnadsbehofvet i fråga alltjämt

är trängande, enär de försök, som gjorts att i hufvudstaden på drägliga

villkor förhyra lämpliga lokaler, strandat. Hvad styrelsen i sin

förra underdåniga framställning ställt i utsikt rörande höjning af nu

utgående hyresbelopp har också, enligt hvad styrelsen meddelar, i viss

män redan inträffat. Sålunda har styrelsen för de af kontrollkontorets

lokaler, hvilka för närvarande är o inrymda i huset med adressnummer

Vasagatan 1 och 3, nödgats ingå på en förhöjning af hyran med 2,000

kronor för år utan att dock kunna utverka utsträckning af hyrestiden

längre än till den 1 oktober 1911.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

29

Hvad angår de inom Andra Kammaren framförda synpunkterna

tiar järnvägsstyrelsen, beträffande förläggningsorten, anfört, att järnvägsstyrelsen

anser den föreslagna byggnaden böra ligga i närheten af

centralförvaltningen och endast af det skäl, att byggnadsplatserna i

närheten af järnvägsstyrelsens nuvarande tjänstelokaler äro synnerligen

dyra, föreslagit att uppföra byggnaden på statens mark vid Tomteboda

station. Förutom kontrollkontoret är ju, anför styrelsen vidare, afsedt

att till denna byggnad förlägga statistiska kontoret, tariffkontoret, biljett-

och blankettkontoret jämte därtill hörande förråd. Förbindelserna

mellan dessa kontor sinsemellan och med styrelsens byråer är, anmärker

styrelsen, hvad arbete och utbyte af handlingar vidkommer, af den

natur, att ett förläggande af dem till vidt åtskilda platser skulle medföra

högst väsentliga olägenheter, dröjsmål och tidsutdräkt, hvarför

styrelsen icke kan gå med på några förslag i sådan riktning. Uppgiften

att det skulle vara för tjänstemännen billigare att vara bosatta

i Örebro anser styrelsen vara af mindre betydelse vid denna frågas

bedömande.

Hvad beträffar personalens reduktion å ifrågavarande kontor, säger

sig järnvägsstyrelsen icke kunna ställa någon minskning i utsikt och

alldeles särskilt ej å kontrollkontoret. Den uppfattningen, att detta

kontors personal skulle vara alldeles för talrik, anser styrelsen bero på

bristande kännedom om de arbeten, som af kontrollkontoret skola utföras.

Kontrollkontoret har visserligen, såsom dess namn angifver, till

första uppgift att kontrollera statsbanestationernas uppbörd, redovisning

och fraktdebitering, men därtill kommer äfven uppdraget att vara klareringskontor

för uppgörande af de månatliga afräkningarna och fördelningen

af uppbörden i samtrafik mellan statens och de enskilda svenska

järnvägarna. Dessutom skall järnvägsstyrelsen genom sitt kontrollkontor

utföra kontrollen å och fördelningen af uppbörden i samtrafik mellan

de svenska järnvägarna, »å ena sidan, och Danmarks och Norges järnvägar,

å andra sidan, samt slutligen äfven utföra fördelningen af de

svenska järnvägarnas andelar i samtrafiken med kontinenten. Under

närmaste tiden tillkomma^ enligt hvad järnvägsstyrelsen meddelar, samtrafikförbindelser

öfver Östersjön med Kyssland, Indika gifva ökadt

arbete åt järnvägsstyrelsens kontrollkontor. Att arbeten af så omfattande

natur kräfva en talrik personal torde, säger styrelsen, få anses

för hvar och en med förhållandena förtrogen vara uppenbart; att personalen

måste ökas i stället för minskas torde vara likaså klart, så

länge järnvägstrafiken växer och trafiklederna ökas till antal och utsträckning.

Att antalet af den nuvarande personalen icke kan minskas

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

framgår enligt styrelsens mening jämväl däraf, att under viss tid hvarje

månad öfvertidsarbete till rätt stor omfattning måste anlitas, och att

sådant icke kan ytterligare utsträckas utan att fara för personalens

öfveransträngning uppstår.

Järnvägsstyrelsen meddelar vidare, att styrelsen under loppet af år

1908 anmodat de enskilda järnvägarna att sj kifva ombesörja afräkningen

för sådan personsamtrafik, som endast ägde rum mellan enskilda järnvägar

två och två, och att i följd häraf inom Svenska järnvägsföreningen

uppgjorts ett förslag till ett mindre, för de enskilda järnvägarna

gemensamt kontrollkontor, som skulle ombesörja förenämnda afräkning,

men att detta förslag emellertid af järn vägsföreningen afslagits på dess

stämma i mars 1909 af det skäl, att dess genomförande ansågs komma

att ställa sig för dyrt.

Hvad angår platsen för den nya byggnaden, anför järnvägsstyrelsen,

att denna fråga numera torde så tillvida kommit i ett annat

läge, som från tjänstfö lättande inspektören för militärläroverken meddelats,

att, därest för krigsskolans behof af område för terrängöfningar

finge disponeras en del af den under Karlbergs kungsgård hörande

lägenheten Stenbrottet, hinder icke skulle möta från de militära myndigheternas

sida att af det af styrelsen ursprungligen ifrågasatta området

afstå erforderlig mark till bjggnadsplats.

Nämnda lägenhet är jämte annan mark enligt kontrakt den 11

december 1908 för tiden till den 14 mars 1914 af domänstyrelsen utarrenderad,

och hemställer järnvägsstyrelsen, att, vid bifall till förslaget

beträffande byggnadsplatsen, styrelsen måtte bemyndigas att med arrendatorn

träffa uppgörelse om de ersättningsanspråk, han kan anse sig

befogad framställa.

1 detta sammanhang framhåller styrelsen, att utöfver det till byggnadsplats

nu erforderliga markutrymmet mark från området ifråga behöfver

för statens järnvägar reserveras för uppförande efter hand af

bostäder åt den talrika tjänstepersonalen vid Tomteboda station, hvilken

personal, efter genomförandet af ifrågasatt utvidgning af bangårdsanordningarna

vid denna station, kommer att afsevärdt ökas.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen,

att för uppförande af ifrågavarande byggnad måtte anvisas ett anslag

af 800,000 kronor, fördeladt på åren 1911 och 1912, däraf för år 1911

300,000 kronor, med rätt för styrelsen att få disponera sistnämnda anslag

redan under år 1910, samt att för en dylik byggnad erforderligt

område måtte till statens järnvägar öfverlåtas af den kronan tillhöriga,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

31

under Karlbergs kungsgård lydande skogsmark till* den utsträckning,

en skrifvelsen bilagd planritning utvisar, samt

att för behofvet af byggnadsplatser för bostäder för stationspersonalen

vid Tomteboda station till statens järnvägar öfverlämnas det område,

som å samma ritning angifves med bokstäfverna A-F-Gr-H-I-KL-M-N-A,

så snart och i den mån detta område enligt Eders Kungl.

Maj:ts bepröfvande ej blir för krigsskolans öfningar behöfligt.

På grund af nådig remiss har domänstyrelsen, efter att hafva inhämtat

yttranden från vederbörande öfverjägmästare och jägmästare,

i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande och därvid till en början erinrat,

att de områden, hvarom nu är fråga, äro belägna strax utanför den

ordnade stadsdel, genom hvilken Karlbergsvägen framgår, på allenast

ett par hundra meters afstånd från spårvägsnätets nuvarande ändstation

vid Karlbergsvägens slut. Områdena äro höglända och bevuxna med

barrskog samt utgöra en omtyckt lustpark för en del af Stockholms

befolkning. De böra fördenskull enligt styrelsens åsikt endast i trängande

fall disponeras till byggnadstomter, ehuruväl de på sådant sätt

använda skulle erbjuda vackra och sålunda eftersökta villalägen.

Domänstyrelsen anför vidare:

Efter beräkning å den ärendet tillhörande karta omfattar det område,

som ifrågasättes till plats för en expeditionsbyggnad, omkring 2

hektar 92 ar och det område, som eventuellt framdeles skulle få användas

till byggnadsplatser för bostäder för stationspersonalen vid Tomteboda

station, omkring 9 hektar 10 ar. Arealen af båda områdena tillsammans

uppgår sålunda till ej mindre än i rundt tal 12 hektar. Värdet af dessa

invid järnvägen nära järnvägsstation och spårväg belägna områden har

vederbörande öfverjägmästare sagt sig ej vara i tillfälle uppgifva, men

efter. allenast 2 kronor för kvadratmeter skulle värdet belöpa sig till

omkring 240,000 kronor. Domänstyrelsen anser emellertid, att områdena,

om de försåldes, skulle betinga mer än dubbelt högre pris, sannolikt

alltså minst en half million kronor.

Både de ifrågavarande områdenas betydelse såsom folkpark och

deras såsom tomtplatser höga saluvärde torde, enligt hvad styrelsen anför,

böra beaktas vid bedömande af den nu föreliggande frågan. Upplåtelse

af sådana områden bör sålunda endast i trängande fall äga rum

och upplåtelsen därvid begränsas till hvad som för ändamålet är nödigt.

Med afseende härpå erinrar domänstyrelsen därom, att Kungl.

Maj:t enligt nådigt bref den 26 maj 1899 af kungsgårdshemmanet 116/s2

mantal Ingenting med beteshagen Västra skogen öfverlämnat till järnvägsstyrelsen

ej mindre än 52 hektar 16,40 ar i nästan omedelbar närhet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

af de områden, hvarom nu är fråga. Enligt öfverjägmästarens uppgift

skulle utaf sagda hemman finnas ett rätt stort område midt för Tomteboda

station men söder om bangården, hvilket synes brukas endast

såsom åker. Det torde under sådant förhållande, menar domänstyrelsen,

kunna ifrågasättas, huruvida icke det till järnvägsstyrelsen redan öfverlämnade,

men på nyss angifvet sätt använda området borde i första hand

disponeras för det nu ifrågasatta ändamålet. Skulle etter utredning

befinnas att så kan ske, anser sig domänstyrelsen ej kunna förorda

upplåtelse af mark från Solnaskogen till något af de angifna ändamålen.

Måste upplåtelse af visst område däremot ske, bör denna, enligt

styrelsens mening, begränsas till måttliga, för ändamålet nödiga dimensioner.

Domänstyrelsen erinrar vidare, att till tomtplats för expeditionsbyggnaden

föreslagits närmare 3 hektar, men att af kartan inhämtas,

att själfva tomten komme att utgöra allenast eu ringa del af detta

område. Expeditionsbyggnaden komme sålunda att blifva omgitven åt

ett vidsträckt parkområde, som disponerades af järnvägsstyrelsen. Obestridligen

komme detta att öka trefnaden för expeditionspersonalen,

men detta mål anser domänstyrelsen också kunna nås, om tomtplatsen

begränsades till omkring hälften af det föreslagna området, synnerligast

om de angränsande delarna af Solnaskogen likasom nu komme att behandlas

såsom naturpark. På sådant sätt komme dock det för expeditionsbyggnaden

ifrågasatta tomtområdet att i värde högst afsevärdt

minskas

Behofvet af det med bokstäfverna A-F-G-H-I-K-L-M-N-A betecknade

området till byggnadsplatser för bostäder för stationspersonalen

vid Tomteboda station anser domänstyrelsen icke vara styrkt. Det

blefve ock enligt styrelsens åsikt anmärlmingsvärdt dyra tomter Eders

Ivungl. Maj:t komme att upplåta till denna personal, om ifrågavarande

område därtill upplätes. I framställningen ifrågasättes emellertid ej,

att detta område skulle omedelbart upplåtas för det angifna ändamålet,

utan så snart och i den mån området enligt Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande

ej blefve för krigsskolans öfningar behöfligt. Åtminstone

för närvarande anser domänstyrelsen denna del af framställningen således

kunna lämnas utan afseende.

Jämväl arméförvaltningen har enligt nådig befallning afgifvit underdånigt

utlåtande i ärendet samt tillika bifogat yttranden från tjänstförrättande

inspektören för militärläroverken och chefen för krigsskolan.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

33

Den sistnämnde bär därvid afstyrka den ifrågasatta marköfverlåtelsen

under anförande af i hufvudsak samma skäl som i det förra af

honom afgifna yttrandet. Den af järnvägsstyrelsen föreslagna åtgärder],

att krigsskolan i ersättning för området i Solnaskogen skulle bekomma

en del af Stenbrottets ägor till öfningsterräng, anser chefen med hänsyn

till detta områdes topografiska beskaffenhet vara för krigsskolan

af mycket ringa betydelse. Chefen för krigsskolan har slutligen framhållit

önskvärdheten däraf, att hvarje fråga om öfverlåtelse till järnvägsstyrelsen

af Karlbergs kungsgård tillhörig mark måtte behandlas i

samband med fråga om anskaffandet af annan förläggningsplats för

krigsskolan med erforderliga etablissemang och öfningsterräng.

Tjänstförrättande inspektören för militärläroverken har, med instämmande

i öfrigt i skolchefens yttrande, anfört, att då den för den

föreslagna kontorsbyggnaden erforderliga marken icke syntes behöfva

tilltagas så stor, som planritningen utvisade, utan mycket väl kunde

inskränkas till omkring 1 Vs hektar utmed landsvägen, han ansåge,

att, om järnvägsstyrelsen inskränkte sitt markbehof till ett sådant

område samt krigsskolan i ersättning för detta område utan kostnader

erhölle dispositionsrätten till den under Karlbergs kungsgård hörande,

för närvarande utarrenderade lägenheten Stenbrottet, ett sådant utbyte

icke i afsevärd grad försämrade öfningsterrängen i jämförelse med

den nuvarande.

På grund af hvad sålunda förekommit, har arméförvaltningen, under

förutsättning att ej hela frågan om markupplåtelse till statens järnvägar

finnes kunna tillsvidare uppskjutas i afbidan på den utaf skolchefen

ifrågasatta utredning beträffande anskaffandet af annan förläggningsplats

för krigsskolan, anslutit sig till hvad tjänstförrättande inspektören

för militärläroverken yttrat rörande öfverlåtande till statens

järnvägar af ett till 1 Vä hektar begränsadt område af krigsskolans

mark.

Behofvet af den ifrågasatta nya byggnaden torde få anses vara

från alla håll erkändt. Visserligen uttalades, såsom nämndt, inom Kiksdagen

betänkligheter i afseende å den föreslagna förläggningsorten och

byggnadens storlek, men med hänsyn till hvad järnvägsstyrelsen anfört

synas mig desamma icke vara så grundade, att jag ansett mig böra

underlåta att ånyo framlägga förslaget.

De något lägre lefnadskostnaderna i Örebro — i den af kommerskollegium

nyligen verkställda utredningen angående lefnadskostnaderna

på olika orter af riket hafva de jämförande talen för Stockholm och

Bill. till Bilcsd. Prut. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 59 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Örebro upptagits till respektive 1,403 och 1,149 — lära sålunda icke

vara af den betydelse, att de skulle kunna anses uppväga de högst

väsentliga olägenheter, som, på sätt järnvägsstyrelsen närmare utvecklat,

skulle vara förenade med ifrågavarande kontors förläggande till en

plats, så pass aflägsen från centralförvaltningen som Örebro.

Hvad angår frågan om byggnadens storlek, lära väl orsakerna till

de hufvudsakliga betänkligheter, som i detta hänseende uttalats, få anses

undanröjda, då frågan om upprättande af ett eget kontrollkontor

för de enskilda järnvägarna, såsom järnvägsstyrelsen påpekat och jagvid

förfrågan hos Svenska järnvägs föreningen ytterligare fått bekräftadt,

numera torde hafva förfallit.

Jag tillåter mig i detta sammanhang nämna, att totalkostnaden för

kontrollkontoret utgjort i rundt tal

för 1908 kr. 958,000: — och för 1909 kr. 965,000: —;

däraf för kontroll och fördelning af samtrafik

för 1908 kr. 738,000: — och för 1909 kr. 743,000: —.

Ersättningen till Statens järnvägar från främmande förvaltningar har

utgjort för 1908 kr. 258,400: — och för 1909 kr. 340,000: —.

Siffrorna för år 1909 äro approximativt beräknade, enär bokslutet

ännu ej verkställts. Anledningen till det väsentligen ökade bidraget

för nämnda år är, att Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt bref deri 12

februari 1909 meddelat förändrade bestämmelser rörande fördelning

mellan statens och enskilda järnvägar af kostnaden för kontrollen af

samtrafik, att tillämpas från och med den 1 januari 1909.

Beträffande slutligen platsen för byggnaden, ett för krigsskolans

räkning disponeradt norr om Tomteboda station beläget område

af Solnaskogen, som järnvägsstyrelsen redan i sin förra framställning

föreslagit för ändamålet, har domänstyrelsen, såsom nämndt, framhållit

områdets betydelse såsom folkpark och dess höga saluvärde såsom

tomtplats, hvilka synpunkter styrelsen särskildt ansett böra beaktas

vid bedömande af den föreliggande frågan. I afseende härå tillåter jag

mig erinra, att den ifrågasatta byggnadsplatsen icke lärer allt för mycket

inkräkta på skogen och att man svårligen torde kunna finna annan billigare

tomtplats, som vore närmelsevis lika lämplig för nu afsedda ändamål.

Domänstyrelsen har vidare ifrågasatt, att kontorsbyggnaden skulle

förläggas å till statens järnvägar tidigare upplåten, söder om Tomteboda

station belägen mark af kungsgårdshemmanet Ingenting. Med

anledning häraf har jag från järnvägsstyrelsen inhämtat närmare upplysningar,

och har därvid till mig öfverlämnats en förslagsritning för

framtida omgestaltning af bangårdsförhållandena vid Tomteboda. Häraf

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

35

framgår, att, om byggnaden skulle uppföras på den sålunda ifrågasatta

sidan af bangården, densamma skulle komma på så långt afstånd från

spårvägens ändpunkt, att stor olägenhet skulle uppkomma för den i

byggnaden tjänstgörande talrika personalen genom den väsentligt ökade

tid, som skulle åtgå för inställelsen till tjänstgöring och återvändandet

därifrån. Jag tillåter mig härvid påpeka, att om byggnaden förlägges

å mark, tillhörande hemmanet Ingenting, den komme på längre afstånd

från spårvägen än enligt det för Riksdagen förra året framlagda

förslaget. Jag har därför icke ansett mig böra taga hänsyn till den

af domänstyrelsen framkastade tanken.

Hvad åter vidkommer byggnadsplatsens storlek, af järnvägsstyrelsen

föreslagen till omkring 3 hektar, hafva såväl domänstyrelsen som arméförvaltningen

ansett den för rikligt tilltagen och hemställt, att området

inskränkes till 1,5 hektar. Enligt hvad från järnvägsstyrelsen meddelats,

har styrelsen vid angifvandet af områdets gränslinjer ansett sig böra

tillse, icke blott att omkring byggnaden erhålles det utrymme, som dess

egenskap af offentlig byggnad kräfver, utan äfven att tillräcklig plats

redan från början beredes, så att en i byggnadsplanen ingående, eventuellt

framdeles behöflig förlängning af byggnadens flyglar ej äfventyras

genom att det behöfliga området dessförinnan blifvit för annat ändamål

disponerad!. Dessutom tänker sig järnvägsstyrelsen möjligheten, ehuru

dessa planer ännu ej vunnit fastare form, att till platsen framdeles

kunna förlägga expeditionsbyggnader jämväl för andra tjänstegrupper

inom järnvägsförvaltningen, för hvilka lokaler eljest måste förhyras.

Befinnes emellertid hänsynen till det militära krafvet på minsta möjliga

intrång å krigsskolans öfningsterräng i Solnaskogen höra tillmätas afgörande

betydelse, anser sig järnvägsstyrelsen hellre kunna godtaga

en för det närvarande till det minsta möjliga begränsad tomt för kontorsbyggnaden

å nu föreslagen plats än att byggnaden förlägges på längre

afstånd från staden.

Efter att i ärendet hafva samrådt med chefen för landtförsvarsdepartementet

ber jag för egen del få anföra, att jag anser området

icke för närvarande behöfva till sina gränslinjer bestämdt angifvas.

Dock torde höra förutsättas, att i hvarje fall under byggnadstiden tillräckligt

område upplåtes jämväl för upplag af materialier, beredning af

murbruk m. m., hvilka ändamål för en byggnad af ifrågavarande storlek

kräfva afsevärdt utrymme, helst byggnaden måste uppföras på

mycket kort tid. Efter det byggnaden fullbordats, torde områdets

gränser kunna efter vederbörandes hörande närmare bestämmas. Ersättning

för det område, som sålunda kan komma att frångå krigsskolan,

torde, där så erfordras, böra såvidt möjligt beredas genom upplåtelse

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Utskottets

yttrande.

af mark från kronolägenheten Stenbrottet. Denna lägenhet, utgörande

1e4 mantal, med lägenheterna V320 mantal Falkonärsbostället och Vis

mantal Fogdevreten n:r 1 innehåller sammanlagdt en areal af 14 hektar

96 ar 90 kvadratmeter, däraf 12 hektar 98 ar 70 kvadratmeter tomt

och åker, 13 ar 40 kvadratmeter ängs- och odlingsmark, 1 hektar 39 ar

60 kvadratmeter skogs- och hagmark samt 45 ar 20 kvadratmeter impediment.

Egendomen är utarrenderad för tiden 14 mars 1909—14 mars 1914

till landtbrukaren Bruno Ambrosiani mot årligt arrende af 1,950 kronor.

Emellertid har järnvägsstyrelsen hemställt, att utöfver den erforderliga

byggnadsplatsen af krigsskolans område ytterligare något öfver 9

hektar måtte i sinom tid upplåtas till järnvägsstyrelsen att reserveras för

uppförande af boställshus åt den talrika tjänstepersonal, som särskild!

efter utvidgning af Tomteboda station skulle komma att förläggas där.

De i ärendet hörda myndigheterna hafva samtliga afstyrkt denna

järnvägsstyrelsens framställning, och, då området icke är för den närmaste

framtiden behöflig! för statens järnvägar, synes mig framställningen

icke böra föranleda annan åtgärd än ett förklarande, att det

afsedda området icke må bebyggas eller för annat ändamål disponeras

utan att Eders Kungl. Maj:t, efter järnvägsstyrelsens hörande, därtill

lämnat sitt medgifvande. Chefen för landtförsvarsdepartementet har

förklarat sig icke hafva något att erinra mot en sådan anordning.))

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

Andra kammaren af herrar F. Berglund och O. Hellström väckt motion

(nr 122), däri hemställts att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts

proposition om uppförande af en byggnad för vissa kontor inom järnvägsstyrelsen

vid Tomteboda station, ville ställa ett belopp af 345,000

kronor till Kungl. Maj:ts disposition för inköp af fastigheten nr 124,

St Lars kvarter i Linköping, att användas till i årets statsverksproposition

angifvet ändamål.

I afseende å de till stöd för denna framställning anförda skäl får

utskottet hänvisa till motionen.

Efter det förevarande proposition och motion blifvit till statsutskottet

remitterade för förberedande behandling, har utskottet fått mottaga

dels inom järnvägsstyrelsen upprättad promemoria angående sålunda

ifrågasatt förläggning af vissa styrelsens kontor till stad i landsorten

(bil. 1 till utskottets utlåtande) äfvensom en promemoria i ämnet från de

till flyttning föreslagna kontorens personal (bil. II), dels ock en skrift

från Östergötlands enskilda bank, däruti banken erbjudit sig att för ett

pris af 170,000 kronor till staten försälja ännu en fastighet i Linköping,

belägen invid de förut hembjudna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

37

Såsom i statsrådsprototokollet erinras, förklarade vid nästlidet års

riksdag statsutskottet enhälligt, att Kung!. Maj:ts i detta ämne då

gjorda framställning endast beträffande platsen för den ifrågasatta byggnaden

gifvit utskottet anledning till erinran. Då den plats, som af

Kungi. Maj:t föreslagits, syntes utskottet mindre lämplig än den af

järnvägsstyrelsen förordade, i annan del af Solnaskogen belägna byggnadsplatsen,

hade det synts utskottet vara anledning taga under förnyad

pröfning, huruvida icke de — enligt hvad det anförts — med

järnvägsstyrelsens förslag förenade olägenheterna i militärt afseende

tillit uppvägdes af de fördelar, samma förslag innebure; och hade

utskottet, som ansett frågans lösning bäst främjas, om Kung! Maj:t

lämnades frihet att af de föreslagna platserna efter närmare utredning

bestämma den, som befunnes lämpligast, hemställt, att det äskade anslaget

måtte beviljas samt att Riksdagen måtte medgifva, att till byggnadsplats

finge af den af krigsskolan disponerade Solnaskogen upplåtas

ett område af lämplig storlek, som af Kungl. Maj:t bestämdes. Sedan

emellertid denna utskottets hemställan bifallits af Första kammaren

men afslagits af Andra kammaren, segrade vid gemensam votering sistnämnda

kammares uppfattning.

Under diskussionen i Andra kammaren hade gjorts gällande, att

med frågans afgörande borde få anstå för att få utredt, huruvida denna

byggnad borde ligga i Stockholm eller någon annanstädes och om den

öfver hufvud behöfde byggas med de dimensioner, som voro föreslagna.

Detta yrkande hvilade dels på ett antagande, att Örebro skulle såsom

en centralpunkt inom landet vara lämpligare, samt dels på att personalen

inom de kontor, för hvilka den föreslagna byggnaden afsetts,

skulle vara för stor, och detta särskilt hvad beträffade kontrollkontoret,

hvars arbeten påstodos kunna komma att undergå en betydande

minskning, bland annat, därigenom, att fråga bragts å bane om inrättande

af ett eget kontrollkontor för de enskilda järnvägarna.

Sedan järnvägsstyrelsen gjort förnyad framställning i ärendet, har

Kungl. Maj:t nu ånyo för Riksdagen framlagt förslaget och därvid

hemställt om den ifrågasatta byggnadens förläggande å det område, som

af statsutskottet, enligt hvad utskottet i sitt utlåtande anfört, befunnits

för ändamålet mera lämpligt än den af Kungl. Maj:t år 1909 föreslagna

byggnadsplats. Hvad af Kungl. Maj:t sålunda föreslagits beträffande

byggnadens läge och dess anordning i öfrigt har synts utskottet väl

grundadt och icke gifvit anledning till någon erinran från utskottets

sida, och vill utskottet i detta sammanhang i afseende å hvad vid 1909

års Riksdag anförts i fråga om eventuell minskning af den ifrågasatta

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

nybyggnädesns dimensioner, såsom sin uppfattning uttala, att en

sådan minskning ej lärer låta sig genomföras. Det kar anförts

— jämväl af motionärerna i deras framställning — att personalen

å ifrågavarande kontor, särskildt å kontrollkontoret, vore talrikare

än som af beliofvet påkallades, och har man ansett, att, om en

minskning i personalens antal kunde äga rum, man också skulle kunna

vara betjänad med mindre lokaler än de nu föreslagna. Man har därvid

erinrat, ''hurusom förslag väckts att inrätta ett eget kontrollkontor för

de enskilda järnvägarna, hvilket ju onekligen skulle medföra en väsentlig

reducering af arbetet å kontrollkontoret. Såsom järnvägsstyrelsen

meddelat, är emellertid frågan om inrättande af det sålunda föreslagna

kontrollkontoret förfallen, och järnvägsstyrelsen har ej funnit sig kunna

ställa i utsikt någon minskning af personalen å kontoren i fråga. Under

sådana omständigheter och då någon anledning till erinran mot hvad

af järnvägsstyrelsen i detta afseende anförts icke förefinnes, anser utskottet,

att den af Kungl. Maj:t föreslagna byggnadens dimensioner äro

lämpligt afvägda.

Hvad därefter vidkommer frågan, huruvida det må vara för staten

förmånligast, att dessa till flyttning ifrågasatta afdelningar af järnvägsstyrelsen

förläggas, såsom af Kungl. Maj: t föreslagits, till en

plats i omedelbart grannskap till Stockholm eller, i enlighet med motionärernas

förslag, till Linköping, har utskottet till en början sökt pröfva,

om några afsevärdare besparingar skulle kunna åstadkommas genom

kontorens förläggning till Linköping. Köpeskillingarna för de tre staten

hembjudna fastigheterna, resp. 345,000, 155,000 och 170,000 kronor,

eller tillhopa 670,000 kronor, understiga visserligen väsentligt kostnaderna

för uppförande af den föreslagna byggnaden vid Tomteboda,

och denna skillnad ökas ytterligare, om man tager i beräkning markvärdet

å det till upplåtande föreslagna området vid Tomteboda. Men

härvid är att märka, att staten för sina vid Tomteboda nedlagda kostnader

erhåller en för sitt ändamål i alla afseenden lämplig byggnad,

som i sig inrymmer lokaler för alla de till förflyttning ifrågasatta kontoren

och dessutom äfven lämnar möjlighet att genom tillbyggnad erbjuda

utrymme för ännu något eller några kontor. I Linköping däremot

skulle staten förvärfva tre särskilda, från början för annat ändamål

afsedda fastigheter, däri dessa kontor skulle inrymmas. Härtill kommer,

att byggnaderna i Linköping för att kunna i någon mån göras lämpliga

till kontorslokaler måste underkastas eu helt säkert mycket omfattande

och dyrbar ominredning. Visserligen har till utskottet under hand

meddelats, att Linköpings stad torde befinnas villig att till ett unge
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

39

farligt belopp af 40,000 kronor reparera det i motionen först omförmälda,

till inköp hembjudna huset, men lärer erforderlig ominredning

af byggnaderna kräfva väsentligt högre kostnader.

Motionärerna hafva emellertid framhållit, att vid bifall till deras

förslag, förutom nyssnämnda besparing, afsevärda sådana ytterligare

skulle uppstå. Så skulle enligt motionärernas beräkning ett årligt belopp

af omkring 80,000 kronor inbesparas därigenom, att den för personalen

i Stockholm med 40 % af lönen utgående ersättningen för

bostad och bränsle skulle komma att i Linköping uppgå till endast

30 %. I detta afseende hänvisar utskottet till hvad i järnvägsstyrelsens

ofvannämnda P. M. anförts. Järnvägsstyrelsen, som med utgångspunkt

från nu rådande personalförhållanden å de olika afdelningarna beräknat

denna minskning, har därvid kommit till ett belopp af 44,110 kronor

eller något mera än hälften af hvad motionärerna uppgifvit.

Det af motionärerna uppgifna höga beloppet lärer hafva sin förklaring

däri, att de beräknat minskningen jämväl beträffande öfvertidsarbete

och arbete af tillfälliga biträden, något, som emellertid ej

torde vara riktigt, då dels det särskildt å kontrollkontoret i stor utsträckning

använda och af otillräckliga utrymmen nödvändiggjorda

öfvertidsarbetet ej vidare lärer behöfva förekomma, åtminstone ej i afsevärd

utsträckning, sedan lokalfrågan blifvit tillfredsställande ordnad,

dels det arbete, som i synnerhet sommartid utföres åt statistiska kontoret

af tillfälliga biträden är betingsarbete, för hvithet utgående ersättning

ej beräknas på samma sätt som för annan tjänstgöring. Därjämte

är, såsom också järnvägsstyrelsen anfört, att märka, att den sålunda

ifrågasatta minskningen af ersättningen för bostad och bränsle

endast kan ske under förutsättning, att det af Riksdagen godkända

aflöningsreglementet, som bestämmer dylik ersättning för all styrelsens

personal till 40 %, ändras.

Ridare lärer ej någon säkerhet förefinnas, att ej hyreskostnaderna

i Linköping vid den ökning i innevånarantal därstädes, som ett bifall

till motionen skulle medföra och som ytterligare är att förvänta genom

den under de närmaste åren inträffande militärförflyttning till staden,

komma att inom en snar framtid så ökas, att en förhöjning af ersättningen

för bostad och bränsle nödvändiggöres. En sådan förhöjning i

aflöningskostnaderna skulle då uppstå ej endast beträffande nu ifrågavarande

tjänstemän, utan jämväl i fråga om statens järnvägars öfriga i

Linköping förlagda personal.

Vidare skulle en förflyttning af kontrollkontoret till Linköping nödvändiggöra

verkställande för godstaxebyråernas räkning af afskrifter

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

utaf de å kontrollkontoret förvarade tariffböcker för samtliga stationer

i riket. Enligt hvad järnvägsstyrelsen framhållit, måste nämligen dessa

byråer hafva lätt tillgång till dessa böcker, hvilka å andra sidan för

arbetets bedrifvande å kontrollkontoret äro oundgängligen nödvändiga

å detta kontor. Eu sådan afskrift af tariffböckerna, i antal uppgående

till sammanlagdt 1,716 stycken, har af järnvägsstyrelsen beräknats

draga en kostnad af omkring 120,000 kronor, hvartill, enligt hvad

utskottet inhämtat, torde komma en årlig kostnad af närmare 25,000

kronor för afskrift af tariffändringar m. m. Dessa kostnader, hvilka

lära vara oundgängliga vid kontrollkontorets flyttning till Linköping,

skulle däremot ej erfordras, om kontoret förlädes till Tomteboda. Byggnadens

föreslagna läge i nära grannskap till Stockholm och med god

spårvägsförbindelse medför nämligen, vill det synas utskottet, att vederbörande

tjänstemän själfva utan afsevärd tidsutdräkt kunna besöka de

där förlagda kontoren, hvarjämte från Tomteboda till Stockholms cent-ralstalstation

med de täta tågförbindelser, som finnas, handlingar ju

kunna hinna afsändas och mottagas på en synnerligen kort tid. Jämväl

andra utgifter, såsom för flyttningsersättning åt personalen, resor

och dagtraktamenten åt tjänstemän m. m., skulle, såsom också af järnvägsstyrelsen

framhållits, följa af ett beslut i enlighet med motionärernas

förslag. Den stora besparing, som skulle vara förenad med antagande

af detta förslag, har följaktligen ej synts utskottet kunna beräknas

till på långt när så högt belopp, som af motionärerna gjorts

gällande, utan vill utskottet fastmera förmena, att denna besparing i

hvarje fall blifver af ringa betydelse.

Hvad därefter angår de arbetslokaler, som de föreliggande förslagen

erbjuda, synes det utskottet ligga i öppen dag, att Tomtebodaförslaget

är att i detta afseende bestämdt föredraga. Såsom utskottet

förut anfört, måste gifvetvis en för ändamålet särskildt uppförd byggnad

af den storlek, att inom densamma kunna inrymmas samtliga erforderliga

lokaler, erbjuda högst väsentliga fördelar i jämförelse med

flera från början till andra ändamål afsedda byggnader. Såsom järnvägsstyrelsen

anfört — och utskottet finner ej anledning att göra någon

erinran mot hvad järnvägsstyrelsen i detta afseende beräknat —

är det först hembjudna s. k. Johanssonska huset ej tillräckligt ens för

kontrollkontoret, utan skulle detta kontors behof af utrymme genom

inköp af nämnda fastighet endast blifva fylldt till omkring fyra femtedelar.

För fyllande af behofvet af ytterligare utrymme för kontrollkontoret

samt därjämte för biljett- och blankettkontoret, statistiska

kontoret och den till flyttning afsedda afdelningen af godstaxebyrån

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

41

skulle nu, enligt järnvägsstyrelsens beräkning, erfordras ännu eu byggnad

med ett golfutrymme af fyra femtedelar af Johanssonska husets.

En sådan byggnad har emellertid icke stått till buds, men hafva, såsom

förut nämnts, två andra fastigheter blifvit till staten hembjudna,

och lära dessa fastigheter erbjuda erforderligt utrymme. Äfven om

dryga kostnader nedläggas för att i möjligaste mån göra de sålunda

tillgängliga lokalerna lämpliga för afsedt ändamål, lärer det i hvarje

fall icke kunna förnekas, att dessa lokaler svårligen kunna blifva fullt

nöjaktiga. Utskottet har ej ansett sig kunna lämna obeaktade de

med Linköpingsförslaget förenade stora svårigheter vid lokalfrågans

ordnande, då utskottet förmenar, att det för arbetets behöriga drift

ligger stor vikt uppå, att arbetslokalerna i största möjliga mån anordnas

på tillfredsställande sätt.

I sin ofvannämnda P. M. har järnvägsstyrelsen vidare betonat, att

samarbetet mellan styrelsens olika byråer skulle i mycket afsevärd

grad förryckas genom kontorens förläggande till Linköping. Motionärerna

hafva visserligen framhållit, att beträffande kontrollkontoret och.

statistiska kontoret ett dylikt samband med öfriga byråer ej är af

nöden, men synas de af järnvägsstyrelsen i detta afseende framställda

synpunkter vara af beskaffenhet att förtjäna beaktande. Det lärer nämligen

ej kunna förnekas, att afsevärda olägenheter skulle uppstå genom

afbrytande af den möjlighet till personlig kommunikation mellan tjänstemännen

å de till flyttning föreslagna kontoren och styrelsens öfriga

afdelningar, som, enligt hvad järnvägsstyrelsen synes hafva ådagalagt,

är erforderlig för ärendenas behöriga och skyndsamma handläggning.

Vid dessa kontors flyttning till Linköping skulle ovedersägligen ett

afbrott i denna kommunikation uppstå, något, som däremot af förut

anförda skäl synes utskottet ej vara att befara vid eu förflyttning till

Tomteboda. Utskottet har sig bekant, att man under de senaste åren

inom järn vägsförvaltningen sökt att i största möjliga mån öfvergifva

den tillförene använda skriftväxlingen mellan de olika afdelningarna,

för att i stället begagna sig af personlig förhandling mellan tjänstemännen

å respektive byråer, eu sträfvan, som enligt utskottets förmenande

är värd allt erkännande. Utskottet är emellertid af den uppfattning,

att denna sträfvan skulle i afsevärd mån motverkas genom

ett beslut i enlighet med motionärernas förslag, och håller utskottet

före, att vikten af att samarbetet mellan järnvägsförvaltningens olika

afdelningar varder så intimt och så litet bundet af skriftväxling som

möjligt, är alltför stor, för att utskottet skulle anse sig böra biträda ett

Bill. till Riksil. Prof. .1910. 4 Sand. 1 A/d. 59 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 tiMmMwttets Utlåtande Nr 74.

förslag, enligt livilket detta lättare samarbete skulle komma att väsentligt

äfventyras.

Äfven den af järnvägsstyrelsen anförda omständigheten, att detta

kontor för arbetets behöriga gång är nödsakadt att begagna sig af ett

sextiotal tillfälliga biträden och att till följd däraf afsevärda svårigheter

skulle vållas genom detta kontors förläggning i Linköping, synes utskottet

böra vid föreliggande frågas afgörande tillmätas betydelse. I

Stockholm har kontoret nämligen dels i den vid högskolans matematiska

afdelning studerande ungdomen, dels ock i åtskilliga tjänstemän

vid statistiska centralbyrån tillgång på personer med kompetens att

utföra dylikt arbete. Att i Linköping anskaffa i detta afseende erforderlig

kompetent personal torde däremot vara förenadt med svårigheter.

Ännu ett förhållande, till hvilket hänsyn bör tagas vid bedömande

af denna fråga, är den svårighet i ekonomiskt och andra afseenden, som

genom förflyttning till Linköping skulle drabba personalen å ifrågavarande

kontor. Med afseende härå tillåter sig utskottet hänvisa till den

af personalen afgifna, vid detta utlåtande fogade P. M., i hvilken de

ekonomiska olägenheter, som ett beslut enligt Linköpingsförslaget skulle

innebära för ett flertal af tjänstemännen, äro framhållna.

Utskottet, som på grund af hvad sålunda anförts ej kunnat bibringas

den uppfattningen, att en förflyttning af ifrågavarande kontor inom

järnvägsstyrelsen i enlighet med motionärernas förslag vore förenlig

med statens verkliga intresse, men däremot finner Kungl. Maj:ts förevarande

förslag välbetänkt, får alltså hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och afslag å herrar Berglunds

och Hellströms ofvannämnda motion, må

a) för uppförande af en byggnad för vissa kontor

inom järnvägsstyrelsen bevilja ett anslag af 800,000

kronor och däraf på extra stat för år 1911 anvisa

300,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af

tillgängliga medel redan under innevarande år utanordna

sistnämnda belopp; samt

b) medgifva, att till byggnadsplats må från

den under Karlbergs kungsgård lydande, af krigsskolan

disponerade så kallade Solnaskogen upplåtas ett

område af lämplig storlek, som af Kungl. Maj:t be
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets'' Utlåtande Nr 74.

43

stämmes, samt att ersättning för det område, som

sålunda frångår krigsskolan, må beredas genom upplåtelse

från lägenheten Stenbrottet.

6:o).

Kung]. Maja bär i punkt 45 af sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

att för inköp af mark vid järnvägsstationer, som äro afsedda

att utvidgas, på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 350,000

kronor, med rätt för Kungi. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor.

Departementschefens yttrande i detta ärende till statsrådsprotokollet

är af följande lydelse:

»I sin skrifvelse den 29 oktober 1909 har järnvägsstyrelsen vidare

hemställt om beviljande af anslag till belopp af 350,000 kronor för inköp

af mark vid en del stationer.

Till stöd för denna framställning anför järnvägsstyrelsen, att erfarenheten

visat, att, då beslut om bangårdsutvidgningar redan förelegat,

den för deras realiserande eventuellt erforderliga marken i allmänhet

ej kunnat erhållas annat än till afsevärdt högt pris. För att förekomma

ett dylikt uppdrifvande af jordprisen, hemställer styrelsen om anvisande

af ofvannämnda belopp för markanskaffning vid en del stationer, för

hvilkas utvidgning inom de närmaste åren planer äro uppgjorda. Tillika

anhåller styrelsen, att af det äskade beloppet 100,000 kronor måtte

ställas till styrelsens förfogande redan under år 1910.

Till en början anser jag mig böra anmärka, att, då fråga

är om bangårdsutvidgningar, järnvägsstyrelsen, såsom väl också

sker, i första hand bör söka utverka, att den erforderliga marken

tillhandahålles utan ersättning af vederbörande kommun eller enskilda,

då ju ortsbefolkningen i regel kommer i åtnjutande af betydande

fördelar genom en bangårdsutvidgning. Om emellertid marken

icke kan erhållas utan ersättning och den planerade utvidgningen

i allt fall måste komma till stånd, är det största sannolikhet för att

billigaste pris ernås, om uppgörelse kan ske under hand, innan ännu

spekulationen trädt emellan för värdenas uppdrifvande. Jag tillstyrker

därför bifall till järnvägsstyrelsens framställning nedi hemställer, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för inköp af mark vid järnvägsstationer, som äro afsedda att

utvidgas, på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 350,000 kronor,

Anslag till

inköp af mark

vid järnvägsstationer.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Utläggning af

ytterligare ett

järnvägsspår

mellan Järfva

och Tomteboda

m. m.

med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af

tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor.)''

På grund af hvad i statsrådsprotokollet sålunda anförts hemställer

utskottet,

att Riksdagen må för inköp af mark vid järnvägsstationer,

som äro afsedda att utvidgas, på extra stat

för år 1911 anvisa ett belopp af 350,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel utanordna 100,000

kronor.

7:o).

Kungl. Maj:t har i punkt 46 af förenämnda hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till afslutande af arbetet med utläggning af ytterligare

ett järnvägsspår mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt

de i sammanhang därmed stående arbeten och markförvärf för år 1911

anvisa ett belopp af 700,000 kronor.

Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i detta ärende

är af följande lydelse:

»Riksdagen har år 1909 för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår

mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt anordnande

af ny håll- och lastplats vid Hagalund, för förvärfvande af mark dels

för utvidgning af berörda hållplats till fullständig station, dels för utbyggnad

af Tomteboda rangerbangård och dels för anordnande i närheten

af Hagalund af en driftbangård med verkstadsanläggningar äfvensom

för utförande af eu del af driftbangården beviljat ett anslag af

2,150,000 kronor samt af berörda anslag för år 1910 till utgående

från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,450,000 kronor med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att däraf låta förskottsvis under år 1909 af

tillgängliga medel utanordna 500,000 kronor.

Jämlikt järnvägsstyrelsens i dess underdåniga skrifvelse den 29

oktober 1909 gjorda hemställan får jag tillstyrka, att Eders Kungl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att till afslutande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår

mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt de i sammanhang

därmed stående arbeten och markförvärf för år 1911 anvisa

ett belopp af 700,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

45

Utskottet, som anser sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att Riksdagen må till afslutande eif arbetet med

utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda

och Järfva järnvägsstationer samt de i sammanhang

därmed stående arbeten och markförvärf för år

1911 anvisa ett belopp af 700,000 kronor.

I fråga om sättet för anskaffande af härför erforderliga medel

kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

8:o).

Kung]. Magt har i punkt Al af samma hufvudtitel föreslagit Riksdagen

att för fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad

vid Notviken för år 1911 anvisa ett belopp af 250,000 kronor.

I sitt yttrande i ärendet till statsrådsprotokollet har departementschefen

erinrat, hurusom Riksdagen år 1909 för anläggning af en reparationsverkstad

vid Notviken beviljat, utöfver redan tillgängliga medel,

ett anslag af 500,000 kronor samt däraf för år 1910 anvisat ett belopp

af 250,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för fullbordande af anläggningen

af en reparationsverkstad vid Notviken för år 1911

anvisa ett belopp af 250,000 kronor.

1 fråga om sättet för anskaffande af sålunda erforderliga medel

kommer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

9: o).

Kungl. Maj: t har i punkt 49 af sjätte hufvud titeln föreslagit Riksdagen

att för år 1911 till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade järnvägar bevilja ett anslag å 3,325,000 kronor.

.Föredragande departementschefen har i detta ärende till statsrådsprotokollet

anfört följande.

Reparationsverkstad

vid

Notviken.

Ny rullande

materiel för

statens järnväg

ar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

StalsntNottets Utlåtande Nr 74.

»I underdånig skrifvelse den 30 oktober 1909 bar järnvägsstyrelsen

anmält behofvet af ny rullande materiel för statens redan trafikerade

järnvägar.

Styrelsen bär därvid anfört:

Trafiken å statens järnvägar har under första hälften af år 1909

visat en om ock svag ökning i förhållande till den under motsvarande

tid år 1908. De sedermera inträffade oroliga förhållandena inom industrien

medförde naturligen en väsentlig minskning af rörelsen å statens

järnvägar med ty åtföljande minskning af inkomster. Statens järnvägars

afkastning för år 1909 kommer till följd häraf att blifva ogynnsam.

Under de rådande trafikförhållandena har den rullande materielen varit tillräcklig

för transportbehofvet. Då järnvägsstyrelsen det oaktadt hemställer

om medel för anskaffning af ny rullande materiel, gör järnvägsstyrelsen

denna hemställan under den öfvertygelsen, att ett afbrott i anskaffningen

af sådan materiel icke skulle vara förenligt med klok förtänksamhet.

Vid sin underdåniga hemställan år 1908 angående anskaffning af

rullande materiel för statens järnvägar hade järnvägsstyrelsen tillfälle

att för Eders Kungl. Maj:t framlägga de skäl, som då förmådde järnvägsstyrelsen

att trots det mindre gynnsamma resultat, som statens

järnvägar lämnat, och ehuru trafiken icke visat någon stegring, dock

begära ökning af den rullande materielen. Dessa skäl äro enligt järnvägsstyrelsens

åsikt fortfarande gällande. Men till följd af de tryckta

tiderna har järnvägsstyrelsen i likhet med föregående år ansett en begränsning

af anslagsmedlen till eu betydligt lägre summa, än hvad

under de senare åren begärts och beviljats, vara nödvändig.

Beträffande nyanskaffning af lokomotiv bör denna omfatta lokomotiv

för tunga persontåg och godståg, och skulle typer, som redan förefinnas,

komma till användning.

Af personvagnar böra anskaffas dels och hufvudsakligast tvåaxliga

III klass vagnar med länkaxelanordning, dels ett antal III klass- samt

kombinerade II och III klass boggivagnar. Ett antal af de tvåaxliga

vagnarna skulle utgöras af vagnar med konduktörskupé och kaminuppvärmning,

afsedda för godståg, som medföra en personvagn. Af III

klass boggivagnarna kunna ett mindre antal, därest så beslutes, förses

med sofplatsinredning för att möjliggöra de försök, om hvilka 1909

års riksdag gjort framställning.

Af godsvagnar böra anskaffas dels kyl- och varmvagnar dels täckta

styckegodsvagnar. Ett större antal vagnar af båda dessa slag än nu

förefinnes bär visat sig behöfligt för transport af lifsmedel. Den nya

trafikleden Trelleborg—Sassnitz har nämligen medfört direkta träns
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

47

porter af lifsmedel från Sverige till Tyskland, livilka taga i anspråk

ett väsentligt antal vagnar. Samtliga dessa vagnar måste förses med

både skrufbroms och lufttrycksbroms, livilket ökar anskaffningskostnaden.

Slutligen anmäler järnvägsstyrelsen att för de malmtransporter,

som jämlikt öfverenskommelsen mellan svenska staten och malmbolagen

i Norrland skola under år 1911 verkställas, erfordras en ökning af vagnparken

af 165 vagnar för en beräknad kostnad af 825,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, har järnvägsstyrelsen i underdånighet

hemställt, det täcktes Eders Kungl.'' Maj:t till'' 1910 års Riksdag

aflåta nådig proposition om extra anslag för år 1911 dels af 2,500,000

kronor för inköp af rullande materiel för statens järnvägars redan trafikerade

banor och dels af 825,000 kronor för rullande materiel för malmtrafik.

Anslagen skulle disponeras sålunda.

Materiel för vanlig trafik.

15 lokomotiv

38 personvagnar för approximativt 2,500,000 kronor.

115 godsvagnar J

Materiel för malmtrafik.

165 malmvagnar för approximativt 825,000 »

Summa 3,325,000 kronor.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

järnvägar har Riksdagen för åren 1899—1910 anvisat följande belopp:

1899 .......................................................................... 3,500,000 kronor

1900 .............. 5,590,000 »

1901 ....................................................................... 5,000,000 »,

1902 ........................................................................ 5,500,000 »

1903 .......................................................................... 5,000,000 »

1904 ......... 4,000,000 ,»

1905 ......................................................................... 4,000,000 »

1906 ...................................................................... 4,000,000 »

1907 ......................................................................... 4,000,000 »

1908 ......................................................................... 6,000,000

1909 ....................................................................... 6,650,000 »

1910 ................................................................. 4,000,000 »

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

De för åren 1899—1904 beviljade anslagen jämte 500,000 kronor

af anslaget för år 1910 hafva anvisats å riksstaten utom hufvudtitlarna,

hvaremot öfriga belopp utgått från riksgäldskontoret.

Härförutom har 1907 års riksdag i sammanhang med godkännande

af förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena,

samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag in. fl., å andra sidan, till

utgående från riksgäldskontoret beviljat ett anslag af 3,125,000 kronor,

hvaraf 2,125,000 kronor afsetts för anskaffande af rullande materiel.

Såsom varande af ett visst intresse i detta sammanhang ber jag

få meddela följande sammanställning af statens järnvägars rullande materiel

och det arbete, som därmed utförts under åren 1899—1908.

1899.

1900.

1901.

1902.

1.

Antal lokomotiv..............................

542

580

633

680

2.

» person-, post- och långvagnar...

1,049

1,072

1,104

1,129

3.

)> resgods- och godsvagnar .........

13,652

14,388

15,094

15,962

4.

» lokomotivkilometer..................

23,395,191

25,223,639

25,939,468

25,858,072

5.

» vagnaxelkilometer ..................

580,724,652

630,122,606

653.077,912

665,569,794

G

» brnttotonkilometer..................

3,865,707,000

4,299,552,700

4,404,097.600

4,538,993,000

1903.

1904.

1905.

1906.

1907.

1908.

701

1,143

16,953

26,660,200

701,194,096

5,130,445,323

725

1,183

17,743

27,424,588

723,784,308

5,379,011,743

742

1,180

18,065

27,494,262

735,839,766

5,546,066,231

761

1,298

19,061

29,402,341

795,705,288

6,055,982,872

799

1,361

20,030

31,713,931

830,896,874

6,487,328,682

830

1,464

20,609

32,577,128

833,643,704

6,699,452,567

6.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

49

Hvad nu angår järnvägsstyrelsens framställning om anslag till

ifrågavarande ändamål för år 1911, har jag, med hänsyn till hvad styrelsen

anfört, icke något att anmärka däremot. Jag tillåter mig endast

att, med anledning af hvad styrelsen yttrat angående möjligheten att

förse ett antal III klass boggivagnar med sofplatsinredning, erinra

därom, att Riksdagen i skrifvelse den 24 maj 1909 anhållit, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning, huruvida sofvagnar för tredje

klassens resande å statens järnvägar lämpligen borde anordnas, och vidtaga

de åtgärder, som på grund häraf kunde föranledas, samt att Eders

Kungl. Maj:t, sedan järnvägsstyrelsen afgifvit underdånigt utlåtande i

ärendet, genom beslut den 3 december 1909 anbefallt styrelsen att anskaffa

tre stycken tredje klassens sofvagnar, utförda i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med en utlåtandet bifogad ritning, att i försöksdrift

insättas i nattåg å statens järnvägar.»

I sammanhang med detta ärende har utskottet till behandling förehaft

en inom Andra kammaren af herr Sven Persson i Stockholm väcktmotion

(nr 135), däri hemställts, att Riksdagen måtte besluta att af

medel, som för år 1911 af Riksdagen anslås till ny rullande materiel

vid statens redan trafikerade järnvägar, må från utlandet och under

vissa bestämda, ofvan berörda garantier inköpas ett försökslok för eldning

med torf.

Beträffande de skäl, som motionären åberopat till stöd för den

gjorda framställningen, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Då utskottet nu till pröfning förehaft de af Kungl. Maj:t under

denna punkt gjorda äskanden, har utskottet, med anledning af vissa

vid årets remissdebatt af en talare i Andra kammaren framställda anmärkningar

mot järnvägsstyrelsen med afseende å denna styrelses inköp

och utnyttjande af rullande materiel m. m., hos järnvägsstyrelsen

inhämtat upplysningar i de af nämnde talare berörda afseenden. Hvad

först angår uttalandet att Atlanticiokomotiven droge en i förhållande

till anskaffningskostnaden oproportionerligt hög reparationskostnad, har

man i järnvägsstyrelsen gjort gällande, att det ej är riktigt att, åtminstone

då det gäller att bevisa att ett lokomotiv är felkonstrueradt, jämföra

lokomotivets reparationskostnad med anskaffningskostnaden, utan

att man i detta afseende bör betrakta reparationskostnaden i sammanhang

med det af lokomotiven utförda transportarbetet, och har man

meddelat att reparationskostnaden för Atlanticiokomotiven varit afsevärdt

ringa. För lokomotiven i fråga hade nämligen enligt hvad sålunda

upplysts reparationskostnaden pr 1,000 vagnaxelkilometer under

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 59 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

år 1908 uppgått till 2 kronor 36 öre, under det motsvarande kostnad

för den närmast föregående snälltågstypen vid statens järnvägar litt.

Ce, hvilken ansetts vara en god typ, var 5 kronor 04 öre, och hade

förhållandet mellan de båda lokomotivtypernas reparationskostnad under

år 1909 visat sig vara ungefär det samma.

Utskottet har vidare af järnvägsstyrelsen inhämtat, att Atlanticlokomotiven

i genomsnitt från den månad, de togos i bruk till och med

december månad år 1909, löpt 100,000 kilometer per lokomotiv om

året, under det att förenämnda lokomotiv litt. Ce i allmänhet tillryggalagdt

per lokomotiv och år omkring 60,000 kilometer. En annan viktig

kostnad, som järnvägsstyrelsen ansett böra tagas hänsyn till, vid

bedömande af egenskaperna hos olika motorer, vore bränslekostnaden,

och hade äfven beträffande denna kostnad de klandrade lokomotiven

visat mycket fördelaktiga resultat i jämförelse med andra typer.

Beträffande talarens uppgift, att axelbrott inträffade ofta, hade det

meddelats utskottet, att å ifrågavarande lokomotiv axelbrott icke inträffat,

men att däremot å ett antal vefaxlar till lokomotiven visat sig bräckor, hvilka

föranledt axlarnas utbyte till förekommande af svårare skador å lokomotiven,

men hade dessa bräckor ej varit att tillskrifva konstruktionsfel.

Hvad vidare beträffar den af samme talare lämnade uppgift, att tendrarne

till lokomotiven vore för små, har utskottet inhämtat att järnvägsstyrelsen,

som sträfvat att minska tidsåtgången för vatten- och bränsleförrådens

förnyande, då Atlantictypen först utarbetades, projekterat eu

tender, som skulle blifva betydligt större än de hittills använda, men

att emellertid då de vid denna tid befintliga vändskifvorna haft en diameter

af endast 15 m. och detta mått icke varit tillräckligt för Atlanticlokomotiven

med större tender, anskaffandet af större tendrar måst

anstå till dess vändskifvor med 20 m. diameter hunnit nedläggas på

de lokomotivstationer, där Atlanticlokomotiven äro placerade. Sedan

detta arbete nu utförts och de utbytta vändskifvorna fått användning

på andra lokomotivstationer, sattes emellertid nya större tendrar efter

hand till Atlanticlokomotiven och de hittills med dessa lokomotiv använda

tendrarne kopplades till godstågsiokomotiv. Beträffande talarens uppgift,

att lokomotivens smörjkoppar vore för små och att detta försvårat

långa resor, har det från järnvägsstyrelsen anförts, att i början oljan

i vissa smörjkoppar slängts ut, hvarigenom för litet olja kom att tillföras

vissa maskindelar men att detta fel botats genom att göra ventilerna

i kopparna täta. Beträffande vidare talarens uppgift, att Atlanticlokomotiven

skulle utnyttjas dåligt, har man hänvisat till de förut

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

51

angifna siffrorna öfver antalet km., som lokomotiven i fråga under den

tid de varit i användning hade löpt, och som enligt hvad uppgifvits vore

större än hvad af någon annan lokomotivtyp förut kunnat uttagas. I

fråga om den gjorda anmärkningen att lokomotiven användts i tågtjänst

endast 5 timmar och 20 minuter pr lokomotiv och dag har man erinrat,

att antalet lokomotiv måste rätta sig efter maximitrafiken och att icke

så knapp lokomotivpark skulle kunna hållas, att medeltalet timmar i tågtjänst

per lokomotiv och dag blefve t. ex. lika stort som den arbetstid

per dag, som af en stationär ångmaskin kunde uttagas. Skulle lokomotivparken

hållas så knapp, att det af talaren uppgifna timtalet per

lokomotiv t. ex. fördubblades, skulle det enligt hvad uppgifvits icke vara

möjligt att vid tillfällen af större trafiktillströmning kunna fullgöra

transportbehofvet på rätt tid.

Hvad angår framställd anmärkning, att af lokomotivparken 150

st. lokomotiv vore mellan 50 och 30 år gamla och att 40 olika

lokomotivtyper funnes, har upplysts, att järnvägsstyrelsen icke ansett sig

kunna påräkna att få disponera de stora penningbelopp, som skulle

erfordras för att alltid hålla hela lokomotivparken modern. När gamla

lokomotiv skulle utrangeras måste, enligt hvad vidare erinrats, medel

till deras ersättning tagas af trafiköfverskottet, och styrelsen hade hyst

vissa betänkligheter i detta afseende, då, såsom nu vore förhållandet,

trafiköfverskottet vore ringa. Äfven om under gångna tider en raskare

omsättning bort ske såväl af lokomotiv som vagnar, i stället för att

ombygga dem då deras viktigaste delar varit förslitna, hade styrelsen

under senare åren upptagit väsentligen ökade belopp för afskrifningar,

i det förslag till utgiftsstat som hvarje år utlagts.

Vidkommande åter uppgiften, att 40 olika lokomotivtyper funnes,

skulle, enligt hvad för utskottet uppgifvits, därmed förhålla sig så, att ett

sådant antal funnits, om man räknade från statsbanornas begynnelse

och såsom särskild typ betecknade hvarje lokomotiv, som i någon del

afvikit från sina gelikar. Dessa olika typers förefintlighet skulle också

kunna i viss mån förklaras häraf, att ett flertal olika lokomotivtyper

kommit i statens järnvägars ägo genom beslutade inköp af enskilda

järnvägar.

Vidare har från järnvägsstyrelsen kommit utskottet tillhanda här

följande

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

P. M.

angående användningen af de af 1909 års Riksdag för år 1910 anvisade

medel för anskaffning af ny rörlig materiel till Statens redan

trafikerade banor.

Af Riksdagen anvisade medel:

För vanlig trafik:

5 lokomotiv litt. B

10 » E

10 » » S...... kr. 1,730,000

10 boggipersonvagnar

litt. B Co

4 sjukvagnar litt. C 10

4 person- och resgodsvagnar

litt. CP 4... » 458,000

120 täckta godsvagnar

litt. G 3

50 kylvagnar litt. H 3

55 öppna godsvagnar litt.

NN3 .................. 1-162-°?(? 3,350,000

Härför inköpta:

För vanlig trafik:

5 lokomotiv litt. B

8 » » E

10 » >» S...... kr. 1,519,700

10 boggipersonvagnar

litt. B Co

4 sjukvagnar litt. C 10

4 person- och resgodsvagnar

litt. CP 4... » 366,720

160 täckta godsvagnar

litt. G 3 ............... » 719,650

55 öppna godsvagnar

litt. NN 3 .......... » 156,200

Summa användt belopp kr. 2,762,270

Ännu icke använda (so

ttedan>................. "_____587-73(> 3,350,000

För malmtrafik:

130 malmvagnar litt. M 2 kr. 607,100

5 malmtågsfinkor litt.

För malmtrafik: F4 ..................... » 29,500

130 malmvagnar litt. M2 ............ kr. 650,000 Återstår att använda.....- 650,000

Summa kr. 4,000,000 Summa kr. 4,000,000

Specifikation af det ofvan angifna beloppet af 587,780 kronor, livilket

ännu ej är användt.

Genom nådigt bref den 27 maj 1909 bestämde Kungl.

Maj:t att af det af 1909 års Riksdag beviljade anslaget

för rullande materiel skulle tillsvidare lämnas

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

53

odisponerade 200,000 kr. Sedan järnvägsstyrelsen

inkommit med utredning och förslag i fråga om

anskaffande af godstågslokomotiv för eldning med

torf, skulle Kung! Maj:t framdeles meddela beslut

angående användningen af dessa.................................... kr. 200,000: —

Af det af Riksdagen beviljade anslaget var afsedt att

anskaffa bland annat 50 st. kylvagnar. Beställning

af dessa vagnar har emellertid ännu ej gjorts, beroende

på att järnvägsstyrelsen först ville utreda

lämpligaste kylanordningen för vagnar afsedda för

transport af kött och fisk. Dessa utredningar äro

nu verkställda, och komma vagnarna att inom närmaste

tiden beställas, för hvilket ändamål således

finnas tillgängliga ......................................................... » 387,730: —

Summa kr. 587,730: —

Samtlig ofvannämnd rullande materiel är beställd från inhemska

verkstäder.

Stockholm den 6 april 1910.

Kungl. Järnvägsstyrelsen.

Ivar Wirgin. I

I fråga om de af Kungl. Maj:t för år 1911 gjorda äskanden har

utskottet, med hänsyn till hvad af järnvägsstyrelsen i dess förenämnda

skrifvelse anförts samt hvad utskottet i öfrigt i nu omhandlade afseende

inhämtat, funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning.

Hvad angår herr Perssons ofvannämnda motion har utskottet, sedan

till utskottets disposition af motionären ställts vissa handlingar, afsedda

att bestyrka i motionen lämnad uppgift, att utländska firmor

funnes villiga att med bindande garantier bygga och leverera lokomotiv

af största slag och med största hastighet för ekonomisk drift

med torf, begärt Konungens befallning till järnvägsstyrelsen att, efter

tagen del af dessa handlingar, afgifva utlåtande, huruvida styrelsen

finner det enligt handlingarna gjorda anbud vara af beskaffenhet att

innebära tillfredsställande garanti för erhållande af sådan materiel, som

åsyftas, samt angående lämpligheten i öfrigt att i enlighet med samma

anbud inköpa försökslokomotiv för eldning med torf.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Järnvägsstyrelsens med anledning häraf afgifna utlåtande är af

följande lydelse:

»Järnvägsstyrelsen får härmed, jämte handlingarnas återställande,

afgifva underdånigt utlåtande i anledning af nådig remiss den 18 innevarande

månad angående en inom Riksdagen väckt motion om anskaffande

från utlandet af ett försökslokomotiv för eldning med torf.

Vederbörande motionär har till statsutskottets förfogande ställt en

del handlingar, afsedda att bestyrka i motionen lämnad uppgift, att

utländska firmor finnas villiga att med bindande garantier bygga och

leverera lokomotiv af största slag och med största hastighet för ekonomisk

drift med torf.

De statsutskottets skrifvelse bifogade handlingarna utgöras af en

afskrift af ett bref till firman Joh. Sam. Billing & Son i Stockholm

från Sanders & C:o i London, agent för Baldwins lokomotivfabrik i

Filadelfia, U. S. A. Vid brefvet äro fogade specifikationer och skisser

till två lokomotivtyper, den ena afsedd för snälltåg och den andra för

godståg. Dessa lokomotivtyper förklarar agenten vara »eqvivalent»

d. v. s. likvärdiga med de lokomotivtyper, öfver hvilka ritningar genom

agenten öfversändts till fabriken.

Af i specifikationerna angifna dimensioner kan järnvägsstyrelsen

sluta sig till, att snälltågslokomotiv litt. A och malmtågslokomotiv litt.

Ma blifvit för lokomotivfabrikanten anvisade såsom de statens järnvägars

typer, till hvilka motsvariga lokomotiv för torfeldning önskades.

I brefvet säger agenten, att de å skisserna visade lokomotiven äro

»capable of successfully burning of peat» d. v. s. kunna med fördel

eldas med torf. Brefvet innehåller icke något anbud utan säger, att

de lämnade specifikationerna först böra granskas, då sannolikt talrika

förändringar komma att fordras. Intet ord nämnes om hastighet, ekonomisk

drift och garanti, såsom utskottet synes antaga vara fallet.

Specifikationerna innehålla blott tekniska uppgifter, så att det är fullkomligt

oberättigadt att ur dem draga sådana slutsatser, som motionären

gjort. Järnvägsstyrelsen bestrider således, att några som helst

garantier lämnats af Baldwins lokomotivfabrik.

Enligt järnvägsstyrelsens åsikt bör en tillfredsställande garanti

vid en lokomotivleverans innehålla en i bindande form uppställd förklaring

af fabrikanten att antingen återtaga lokomotiven eller betala

skadestånd, i den händelse det skulle visa sig, att i lokomotiven icke

kan alstras så stor ångmängd, som för tillgodogörande vid viss hastighet

af lokomotivens fulla dragkraft erfordras vid användande af torf

af uppgifven beskaffenhet, eller att torfbränslet icke kan tillgodogöras

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74. 55

så i lokomotivens eldstad, att per kg. torf af viss beskaffenhet erhålles

minst en uppgitven mängd ånga. En sådan förbindelse lärer med all

säkerhet Baldwins lokomotivfabrik icke vara villig att lämna, äfven om

det ekonomiska resultatet lämnas å sido.

Beträffande de föreslagna lokomotiven framgår af de ritningar, som

öfverlämnats, att firman tänkt göra lokomotiven lämpliga för eldning

med torf genom att göra eldstaden grund och rostytan stor, till och

med dubbelt så stor som rostytan å statsbanornas motsvarande lokomotiv.

Af det sätt, på hvilket dessa viktiga delar af lokomotivet tänkts

utförda, framgår, att firman är af den åsikten, att torf bränslet bör, utbredt

öfver en stor yta, förbrännas med ringa höjd af bränslelagret.

Denna uppfattning visar emellertid tydligt, att firman saknar erfarenhet

i fråga om torfeldning å lokomotiv.

I detta sammanhang tillåter sig järnvägsstyrelsen i underdånighet

erinra, huru som styrelsen genom nådig remiss den 5 april 1909 anmodades

. inkomma med utredning och förslag i fråga om anordnande

för eldning jämväl med torf af en del af de godstågslokomotiv, som

må komma att anskaffas för det af Riksdagen för år 1910 beviljade

anslag till ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar.

Med anledning af denna nådiga remiss meddelade järnvägsstyrelsen

genom underdånig skrifvelse den 24 april 1909, att järnvägsstyrelsen

gått i författning om uppgörande af förslag till nya lokomotiv, afsedda

för eldning jämväl med torf, och att järnvägsstyrelsen hade för afsikt

att, när detta förslag hunnit utarbetas, underställa ärendet Eders Ivungl.

Maj:ts nådiga pröfning. I och för denna utredning verkställdes under

sommaren 1909 ett stort antal synnerligen omfattande profeldningar å

lokomotiv dels med olika blandningar af stenkol och torf och dels med

enbart torf. Resultatet af dessa profeldningar, hvilka verkställts för

att tjäna till ledning vid konstruktionen af de lokomotiv för eldning

jämväl med torf, till hvilka det enligt ofvannämnda nådiga skrifvelse

åligger järnvägsstyrelsen atp uppgöra förslag, har gifvit vid handen,

att — för att erhålla möjligast bästa resultat af torfeldningen —

konstruktionen af lokomotivets eldstad bör vara rakt motsatt den, som

föreslagits af firman Baldwin. Vid ofvannämnda profeldningar visade

sig nämligen, att en liten rostyta tillsammans med en djup eldstad, så

att ett minst 1 meter tjockt bränslelager kan inläggas, äro de första

villkoren, för att eldning med enbart torf skall öfver hufvud taget vara

möjlig å lokomotiv.

Ett bränsle af sådan porös beskaffenhet som torf genomsläpper

betydligt lättare än de fasta och tunga stenkolen den för förbränningen

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

erforderliga luften, och bör därför vid torfeldningen bränslelagret hållas

betydligt djupare än vid stenkolseldningen, enär i annat fall det lätta

bränslet genom luftdraget ryckes upp från rosten, hvarefter kall luft

inströmmar genom de på bränsle blottade ställena å rosten. A lokomotiv

för torfeldning är det synnerligen viktigt, att eldstadsluckan så

sällan som möjligt öppnas för inkastande af bränsle, enär hvarje gång,

luckan öppnas, kall luft inströmmar. Af denna anledning bör eldstaden

lämna så stort utrymme för bränslet, att antalet påeldningar kan inskränkas

till det minsta möjliga. Vid eu eldstad, konstruerad på det

af Baldwin föreslagna sättet, d. v. s. med en stor rostyta med å densamma

liggande tunt bränslelager, blir det nödvändigt att göra mycket

täta påeldningar och ändock omöjligt att alltid hålla rosten fullt täckt

med bränsle. Det blir äfven omöjligt för en eldare att besticka rosten

med så mycket bränsle, som för alstrande af den ångmängd, hvilken

för ernående af den effekt, de föreslagna lokomotivens dimensioner

medgifva, är erforderlig. Till belysande af det arbete, som skulle erfordras

för eldning med enbart torf af det af Baldwin föreslagna snälltågslokomotivet,

hvilket har ungefär samma vikt och samma dragkraft

som statens järnvägars snäll tågslokomotiv likt. A, torde följande siffror

få anföras. Vid de af statens järnvägars lokomotiv likt. A framförda

tunga snälltågen förbrukas upp till 1,3 ton stenkol i timmen. Denna

viktsmängd stenkol motsvarar en volym af cirka 1 Va kbm. Då nu den

torfmängd, som erfordras för afdunstning af samma viktsmängd vatten,

har cirka 5 1 / gånger större volym än stenkolen, följer häraf, att för

eldning af snälltågslokomotivet med torf, så att samma effekt af

lokomotivet som vid stenkolseldning uttages, skulle erfordras, att

5 Va x l1, ;: = 8 Vi kbm. torf inkastades i timmen. En sådan arbetskvantitet

kan icke lämnas ens af två eldare, äfven om det vore möjligt

befria dem från alla öfriga sysslor, som åligga eldaren å ett lokomotiv,

däribland äfven från skyldigheten att hålla utkik på bana, tåg, signaler

m. m.

Af de förlidet år företagna profeldningarna å statens järnvägar

framgick, att den största arbetsprestation, som i tågtjänst af en eldare

kunde lämnas, utgjorde inkastande af cirka 750 kg. torf i timmen,

motsvarande cirka 2''/i kbm., således icke mer än en ringa del af det

arbete, som för eldningen å det af Baldwin föreslagna lokomotivet

erfordras.

Att firman Baldwin saknar erfarenhet i konstruktion af lokomotiv

för eldning med torf är helt naturligt vid det förhållandet, att torfeldning

å lokomotiv på öfver 40 år icke förekommit i Amerika. I den

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

57

rapport angående sådan eldning, som på uppdrag af Eders Kungl. Maj:t

afgifvits till järnkontoret den 22 maj 1909 af järnkontorets torfingenjör

E. Nyström, uppgifves bland annat: »Intresset för förfrågan (nämligen

i Förenta staterna ock Canada) är emellertid stort, men, så framt ej

ett för lokomotiv mera passande bränsle än vanlig lufttorkad torf

kommer i marknaden, torde torfeldning på lokomotiv ej därstädes hafva

några framtidsutsikter. För cirka 40 år sedan var torfmossarnas användning

för järnvägsdrift i Canada mycket uppmärksammad, och en

del försök utfördes år 1868 af »The Grand Trunk Bailway» med torf

som bränsle. Sedan dessa försök utfördes, har någon torfeldning på

lokomotiv ej förekommit.))

Då sålunda det af Baldwins lokomotivfabrik gjorda förslaget till

torflokomotiv icke såsom påståtts är åtföljdt af någon som helst garanti,

och då de af firman framlagda ritningarna utvisa eldstadskonstruktioner,

hvilka redan med otillfredsställande resultat profvats å statens järnvägar,

står ingenting att för torffrågans lösning vinna genom begagnande

af det företedda förslaget, och ett inköp af lokomotiv i enlighet

med detsamma skulle därför vara en stor misshushållning.

Järnvägsstyrelsen får därför såsom sin bestämda och på erfarenhet

grundade nppfattning förklara, att det för statsutskottet framlagda förslaget

icke förtjänar något afseende.

Enär det skulle kunna framkastas, att möjligen någon annan utländsk

lokomotivfabrikant skulle innehafva större erfarenhet angående

torfeldning å lokomotiv än firman Baldwin visat sig besitta, tillåter sig

järnvägsstyrelsen erinra, huru som styrelsen för statsutskottets räkning

under år 1906 gjorde förfrågan angående resultatet af eldning med

torf hos vissa banor, som uppgifvits använda sådant lokomotivbränsle,

nämligen till holländska statsbanorna, till ett privat holländskt järnvägsbolag,

till oldenburgska statsbanorna och till bayerska statsbanorna.

Af svaren å dessa. förfrågningar framgick, att torfeldning aldrig förekommit

å de holländska järnvägarna, att den sedan omkring 20 år

upphört vid de oldenburgsks järnvägarna och att vid de bayerska statsbanorna

torfeldning endast i mycket ringa utsträckning förekommer för

vissa lätta tåg å en bansträcka, som framgår invid torfmossar. Beträffande

dylik eldning i Ryssland tillåter sig järnvägsstyrelsen hänvisa

till svenske vicekonsulns i Sfi Petersburg uttalande i skrifvelse den 19

april 1909 till herr statsrådet och chefen för civildepartementet, i kvilken

skrifvelse konsuln bland annat säger: »Eldning med torf å lokomotiv

förekommer sedan år 1894 icke mera i Ryssland».

Då således i de länder, där tillgång till torf finnes, någon torfBih.

till Bilsd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Åfd. 59 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

Ytterligare

anslag till

statsbanan

genom Bohuslän.

[50.]

58 Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

eldning icke användes å lokomotiv, torde vara klart, att dessa länders

lokomotivfabrikanter icke heller lära besitta någon som helst erfarenhet

om sådant bränsles användande å lokomotiv och i alla händelser väsentligt

mindre sådan, än hvad järnvägsstyrelsen genom talrika och omfattande

profeldningar å statens järnvägar varit i tillfälle förvärfva.

Ett eventuellt inköp frän utländsk firma af lokomotiv för torfeldning

skulle därför icke medföra någon upplysning för järnvägsstyrelsen än

mindre någon vinst för statsverket.))

På grund af hvad järnvägsstyrelsen sålunda anfört, har utskottet

funnit sig ej kunna biträda herr Perssons förevarande motion.

Utskottet hemställer,

a) att Riksdagen må för år 1911 till anskaffande

af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

järnvägar bevilja ett anslag å 3,325,000 kronor och

b) att herr Perssons ofvan omförmälda motion

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Angående sättet för anskaffande af förevarande medel kommer utskottet

att .framdeles afgifva yttrande.

10:o)

Kungl. Maj:t har i punkt 50 af nämnda hufvudtitel föreslagit Riksdagen

att till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee för år

1911 bevilja ett anslag af 2,038,000 kronor, att emellertid utgå redan

under år 1910.

Föredragande departementschefen har angående denna framställning

till statsrådsprotokollet anfört följande.

))Uti proposition den 4 februari 1898 föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen

att besluta anläggning af en statsbana från Göteborg öfver

Stenungsund (väster om sjön Stora Hällungen) och Uddevalla till Strömstad,

hvilken bana enligt af järnvägsstyrelsen med underdåniga skrifveiser

den 31 december 1896 och den 15 december 1897 öfverlämnade

kostnadsförslag och kostnadssammandrag beräknats i nyss angifna

sträckning kosta 14,776,500 kronor.

Riksdagen anmälde uti skrifvelse den 27 april 1898, att i anledning

af Kungl. Maj:ts omförmälda förslag Riksdagen under vissa vill
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

59

kor besluta anläggning af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla

till Skee, hvarför kostnaden — efter afdrag af dels det belopp, 1,283,000

kronor, som i förenämnda kostnadssammandrag upptagits för järnvägsanläggningen

Skee—Strömstad jämte anskaffning af därför ansedd rullande

materiel, dels ock den till 402,500 kronor anslagna ökningen i

kostnaden, som banans framdragande väster om sjön Störa Hällungen

skulle påkalla utöfver det för linjen öster om denna sjö (öfver Ucklurn)

beräknade belopp — beräknats till 13,091,000 kronor. Härvid anförde

Riksdagen, hvad beträffade banans sträckning, rörande hvilken alternativa

linjer ifrågasatts dels, såsom förut angifvits, väster och öster om

sjön Hällungen dels ock öfver Ytterby och öfver Kungälf, att Riksdagen

ansåge lämpligt, att valet mellan den östra och den västra linjen

vid sjön Hällungen — på sätt af Kungl. Magt föreslagits beträffande

valet mellan Ytterby- och Kungälfslinjerna vid Göteborg — tills vidare

lämnades öppet, till dess sig visat, om tillräckligt intresse hos menigheter

eller öfriga vederbörande funnes för beredande af möjligheter för järnvägens

dragande väster om Hällungen utan ökning af statens kostnader.

Genom nya undersökningar och beräkningar, livilka järnvägsstyrelsen

efter nådig befallning låtit verkställa och för livilka styrelsen

lämnat redogörelse uti underdånig skrifvelse den 30 augusti 1902, blef

utredt, att, om banan framdroges väster om Hällungen i den linje,

hvilken såväl med hänsyn till kostnaden som ock för anläggning af

erforderligt antal välbelägna stationer befunnits fördelaktigast, nämligen

linjen öfver Svenshögen, Bua och Stenungsund, banan skulle komma

att kosta 503,000 kronor mer än om den östra linjen öfver Ucklum

komme till utförande.

På anmodan af dåvarande chefen för civildepartementet afgaf

styrelsen sedermera uti underdånig skrifvelse den 30 december 1902

redogörelse och kostnadsberäkningar för hvad utöfver de af Riksdagen

för banbyggnaden dittills anvisade medel erfordrades för färdigbyggande

af denna bana. Enligt dessa nya kostnadsberäkningar skulle

banan i sträckningen väster om Hällungen öfver Bua samt öfver Ytterby

— med beräkning af 5,000 kronor för kilometer för anskaffning af

rullande materiel, men oansedt kostnaden för banans inledande till Göteborgs

statsbanestation samt för vissa anläggningar vid Skee station -—

kosta 17,004,957 kronor 68 öre eller i afrundadt tal 17,005,000 kronor.

För de af styrelsen under år 1902 sålunda verkställda kostnadsberäkningarna

har närmare redogjorts i Kungl. Maj:ts nådiga proposi
-

''

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

tion (nr 36) till 1903 års riksdag angående anslag för år 1904 till

fortsättning af nämnda statsbana, och finnas i samma proposition intagna

såväl en af styrelsen afgifven jämförande tablå mellan kostnaderna

enligt 1896 års förslag och 1902 års beräkningar som ock en

af styrelsen lämnad utförlig redogörelse för orsakerna till att 1902

års beräkningar hade att för nästan samtliga arbeten uppvisa kostnadsökning

i förhållande till de i 1896 års förslag upptagna kostnader.

Enligt det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet hade

föredragande departementschefen, med hänsyn till den större kostnaden

för linjen väster om Hällungen och då hvarken länets landsting eller kommuner

eller andra, som kunnat hafva intresse af frågans lösning, velat

lämna något bidrag till nedbringande af kostnaderna för denna västliga

sträckning, ansett sig icke kunna undgå att förorda den östra

linjens föredragande.

1903 års Riksdag beslöt emellertid i sammanhang med anvisande

af medel för år 1904 till fortsättning af ifrågavarande statsbana, att

densamma skulle framdragas i sträckningen väster om sjön Stora Hällungen,

hvarjämte Riksdagen, i anslutning till hvad departementschefen

anfört, såsom sin åsikt uttalade, att sträckningen öfver Ytterby borde

komma till utförande.

Uti de för statsbanan beräknade kostnaderna hade, bland annat,

upptagits ett belopp af 331,500 kronor för bro öfver Göta älf med ett

djup i svängbrospannen af 3,6 meter vid medelvattenstånd. Emellertid

har denna bro med anledning af beslut vid 1905 års riksdag utförts

för ett vattendjup af 4 meter vid lågvattenstånd, hvarigenom kostnaden

ökats med 208,500 kronor. Härtill kommer ett belopp af 12,100 kronor,

som af järnvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 24 mars 1904

beräknats för transport af rullande materiel öfver Göta älf innan bron

blefve färdig.

Kostnaderna för järnvägen hafva sålunda beräknats:

enligt 1902 års undersökningar i afrundadt tal......... kr. 17,005,000: —

för brons uppförande med ökadt vattendjup .............. » 208,500: —

för vissa transporter ...................................................... » 12,100: —

Summa kr. 17,225,600: —

Detta belopp har af Riksdagen beviljats på följande sätt:

för år 1899 ..........................

............................................... kr.

750,000: —

i> ).> 1900 ..........................

............................................... »

2,000,000: —

''Transport kr.

2,750,000: —

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

61

för

år

1901 ............................

Transport kr.

................................................ »

2,750,000

2,000,000

—

))

»

1902 .............................

................................................. )>

2,000,000

—

))

»

1903 ............................

................................................. »

2,000,000

—

»

»

1904 .............................

.............................................. »

3,000,000

—

)>

»

1905 .............................

............................................... »

4,000,000

—

»

1906 ...........................

................................................ :»

1,475,600

—

Summa kr.

17,225,600

—

Genom särskilda nådiga bref nedannämnda dagar bar emellertid

Kungl. Maj:t anbefallt järnvägsstyrelsen att låta utföra vissa arbeten å

ifrågavarande statsbana, hvilka beräknats medföra ökade kostnader utöfver

de förenämnda till följande belopp, nämligen:

den 10 februari 1905: för omläggning af viss sträcka af Uddevalla—

Vänersborg—Herrljunga järnväg till åvägabringande af förbindelse

mellan statsbanans och de enskilda järnvägarnas stationer i Uddevalla

........................................................................................ kr. 20,000: —

den 12 oktober 1906: för fullbordande, så fort ske kunde,

af ballastningsarbete å sträckan Nordre älf—Uddevalla.

......................................................................................... » 16,500: —

samt för utförande af provisoriska stationsanordningar

vid Tingstad .......................................................................... » 30,000: —

den 8 februari 1907: för uppförande af en vägport i

Uddevalla för större vägbredd än förut afsetts ......... » 6,500: -

samt för godsmagasinets i Uddevalla jämte lastkajers förläggande

till annan plats än den förut föreslagna ... » 8,000: —

eller tillhopa kr. 81,000: —

Af det till forcering af ballastningsarbetet å sträckan Nordre älf

—Uddevalla afsedda" belopp, 16,500 kronor, hafva emellertid endast

2,500 kronor utgifvits.

Uti underdånig skrifvelse den 29 juni 1907 har järnvägsstyrelsen

anmält, att, enligt de af vederbörande arbetschef då verkställda beräkningar,

kostnaderna för statsbanan genom Bohuslän komme att

belöpa sig till 18,113,411 kronor 43 öre, i hvilket belopp utgifterna

för de genom förenämnda nådiga bref anbefallda arbeten inginge,

samt att för banans färdigbyggande således erfordrades ett belopp

af 887,811 kronor 43 öre utöfver hvad Riksdagen anvisat. 1 denna

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

summa hade emellertid icke inräknats hvad som till äfventyra kunde

komma att åtgå för godtgörelse af med statsbanans byggnadsmedel

förskotterade belopp, hvilka utbetalts för mark med mera, som

måst tagas i anspråk för statsbanan och som det, enligt styrelsens

åsikt, tillkomme Göteborgs och Bohus läns landsting att kostnadsfritt

anskaffa, men som landstinget nekat tillhandahålla.

Därest återstående arbeten å banan skulle kunna bedrifvas utan

störande afbrott, fann styrelsen det vara oundgängligen nödvändigt, att

de medel, som ytterligare erfordrades för banans färdigbyggande, blefve

för styrelsen tillgängliga i mån af behof under år 1907; och hemställde

styrelsen därför om bemyndigande att af under händer hafvande medel

använda för banans färdigbyggande ett belopp af i afrundadt tal högst

888,000 kronor utöfver därför redan beviljade anslag.

Vid underdånig föredragning af denna järnvägsstyrelsens skrifvelse

fann Kungl. Maj:t den 6 september 1907 godt bemyndiga styrelsen att

af under händer hafvande medel använda hvad som oundgängligen erfordrades

för färdigbjrggande af statsbanan, dock högst 888,000 kronor

utöfver därför beviljade anslag, med skyldighet för styrelsen att, sedan

banan fullbordats och slutlig utredning vunnits om erforderligt tilläggsanslag,

samt frågan om gäldande af omförmälda kostnad för mark

m. m. blifvit genom laga kraftägande dom afgjord, hos Kungl. Maj:t

anmäla det sålunda använda belopp till ersättning.

Järnvägsstyrelsen har därefter uti underdånig skrifvelse den 6 maj

1908 anfört, bland annat, följande. Under fortsättningen af byggnadsarbetena

å förenämnda statsbana hade det visat sig, att det i styrelsens

ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 29 juni 1907 uppgifna

belopp icke vore till fyllest för banans färdigbyggande. Beloppet hade

nämligen redan förbrukats, men återstode ännu rätt väsentliga arbeten.

För utrönande af storleken af det belopp, som ytterligare syntes komma

att erfordras för färdigbyggande af statsbanan i fråga, hade förberedande

utredningar blifvit verkställda, men hade därvid visat sig, att

nya noggranna undersökningar borde vidtagas för erhållande af ett

möjligast tillförlitligt underlag för beräkningarna. För att emellertid de

nu nödvändiga beräkningarna af det för järnvägsbyggnadens fullbordande

erforderliga beloppet måtte blifva så tillförlitliga som möjligt,

hade styrelsen uppdragit åt en särskild kommission af sakkunniga att

verkställa desamma. Så snart kommissionen afslutat sitt arbete och

däröfver afgifvit berättelse, skulle styrelsen till Kungl. Maj:t inkomma

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 7å.

63

med de framställningar, hvartill den gjorda utredningen kunde gifva

anledning. Då emellertid den igångsatta utredningen komme att kräfva

tid, och sålunda framställning angående det belopp, som erfordrades

för banans färdigbyggande, måste anstå, tills kommissionen aflämnat

sin berättelse, hemställde styrelsen på grund häraf om bemyndigande

för styrelsen att af under händer hafvande medel ytterligare och tillsvidare

förskottera de penningmedel, som erfordrades för att pågående

arbeten kunde obehindradt fortgå.

På anmodan af mig ingaf styrelsen vidare den 9 oktober 1908 en

af kostnadsförslag åtföljd redogörelse för järnvägsanläggningens ekonomiska

ställning den 1 juni 1908, utvisande att för järnvägsarbetenas

fortsättande erfordrades, utöfver förut uppgifna belopp, en summa af

680,000 kronor. Styrelsen meddelade därvid, att förberörda kommission,

hvilkens utredningar då icke afslutats, kunde komma att för banans färdigbyggande

finna arbeten erforderliga utöfver dem, som funnes upptagna

i sistnämnda kostnadsförslag och redogörelse.

Genom nådigt bref den 13 november 1908 har därpå Kungl. Maj:t

bemyndigat styrelsen att af under händer hafvande medel använda

hvad som oundgängligen erfordrades, för att de i nyss omförmälda

kostnadsförslag och redogörelse upptagna och beräknade arbeten måtte

kunna slutföras, dock högst 680,000 kronor utöfver förut beviljade och

förskotterade medel, med skyldighet för styrelsen att, sedan banan fullbordats

och slutlig utredning vunnits om erforderligt tilläggsanslag,

hos Kungl. Maj:t anmäla det sålunda använda beloppet till ersättning.

Medlemmar i den förenämnda kommissionen hafva varit byggnadschefen

i Göteborg Figge Blidberg, professorn friherre Gerhard De

Geer, förutvarande arbetschefen vid statens järnvägsbyggnader Carl

Westerman och baningenjören Anton Larsson. Dessa hafva den 3 januari

1909 afgifvit utlåtande, hvaraf bland annat inhämtas följande.

Kommissionen bär såsom material för sitt bedömande dels tagit

del af samt låtit sammanföra undersökningar af äldre datum och dels

gått i författning om utförande af ytterligare jordborrningar och undersökningar,

därvid uppmärksamhet ägnats särskildt åt sådana platser,

hvilka den hittills vunna erfarenheten från banans byggande och trafikerande

— såvidt denna erfarenhet varit känd för kommissionen —

angifvit vara i ett eller annat afseende särskildt beaktansvärda, men

där slutgiltiga åtgärder ännu icke blifvit vidtagna, i vissa fall mot even
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

tuella risker, i andra fall för banans fullbordande. Liksom vissa af

de förhållanden och svårigheter, hvilka uppträdt vid järnvägens byggande,

då voro för erfarenheten okända, måste det, enligt hvad kommissionen

vidare anför, sägas, att det i många fall ännu saknas möjlighet

att med visshet angifva till exempel markytans bärighet i förhållande

till ifrågakommande belastningar eller jordsläntors förmåga att

motstå utglidningar. Såsom ett särdeles talande bevis för svårigheten

att i vissa fall på förhand bedöma risken för ras eller sättningar, har

af kommissionen framhållits hvad som förekommit under september

1908 i banken vid Rolfsbo (kilometer 23,3), där östra slänten glidit ut

och förorsakat sättning i spåret. I anslutning till de utförda undersökningarnas

resultat och på grund af uppfattningen af de i hvarje

särskild! fall rådande förhållandena har kommissionen lämnat utlåtande

och förslag angående de olika punkter af linjen, hvilka inom kommissionen

varit föremål för behandling. Kommissionen, som dock förutskickat

den erinran, att ingalunda alla de platser blifvit upptagna till behandling,

där risker af en eller annan art vore tänkbara, äfvensom att dess

föreliggande utlåtande och förslag afgifvits med beaktande af hittills

vunna erfarenheter och med den i viss mån begränsade grad af tillförlitlighet,

som för närvarande stode att ernå, har därvid angifvit

de punkter af linjen, vid hvilka arbeten ansetts böra ifrågakomma,

samt beräknat kostnaderna för dessa arbeten till 218,950 kronor. Detta

belopp har kommissionen tänkt sig skola användas på sätt framgår

af detta

Sammandrag:

Km. 56,5. Passagen vid Hällungen:

tunnelförlängning ................................. kr. 8,400: —

galleri ...................................................... » 25,000: — pr.

Km. 58,2. Bankkomplettering............................................. »

Km. 63—65. Bratteforsåns dalgång:

omläggning åt linjen km. 63,2—63,8, banvall för

förbigångsspår vid km. 63,9 och km. 64,4 samt förstärkning

af hufvudlirijen km. 63,9 .............................. x>

Km. 77. Skärning vid Bua:

släntafschaktning och dränering.................................... »

Km. 81. Bank vid Hässleröd:

omgräfning af dike ......................................................... »

33,400: —

1,200: —

47,000: —

800: —

1,100: —

Transport kr. 83,500: —

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

65

Transport

kr.

83

,500: —

Km. 82,5. Bäck vid Kristinedal:

bäckutvidgning ...............................

. kr.

12,200: —

makadamballast .................................

T)

800: —

»

13

o

o

0

1

Km. 90,5. Sörviksbanken:

ny trumma med in- och utlopp ..

. kr.

19,400: —

dräneringsledning..............................

»

3,600: —

bankkomplettering .............................

»

17,500: —

»

40

Cn

O

O

Km. 91,2. Tunnlarna vid Kärra:

förstärkningsåtgärder ..................

»

22

200: —

Km. 110,7—111,1. Lilla Fösa:

dränering af slänt och komplettering af stödmur » 1,600: —

Km. 140—141. Korndalsbanken:

sänkning af afloppet........................... kr. 28,900: —

komplettering af tryckbankarna samt

höjning af spåret till lutningsför
hållandet

16 °/oo .................................... » 29,250:— » 58,150:

Summa kr. 218,950: —

Till dessa utgifter har kommissionen dock lagt 19,000 kronor,

hvilket belopp pröfvats erforderligt för inköp af mark utom järnvägens

nu inhägnade område vid några af de utaf kommissionen undersökta

platser vid banlinjen, och skulle alltså enligt kommissionens utlåtande

kostnaderna för de föreslagna kompletterings- och förstärkningsarbetena

samt för förvärf af nya markområden, erforderliga för utförande af vissa

af berörda arbeten, belöpa sig till sammanlagdt 237,950 kronor.

Utöfver hvad kommissionen föreslagit hafva byggnadschefen Blidberg

och baningenjören Larsson påyrkat, den förre att banans ombyggnad

vid Brattefors borde ske på annat sätt än det af kommissionens flertal

föreslagna eller i enlighet med en i kommissionens berättelse angifven

»grön linje», genom hvars utförande kostnaderna skulle ökas med

101,000 kronor, samt den senare att stödmurar måtte anordnas mot

bankarna vid Lilla Foss för en beräknad kostnad af 40,000 kronor.

Slutligen har kommissionen framhållit, att de kostnader, hvilka

sålunda angifvits, torde utgöra endast en del af det belopp, som kräfves

för fullbordandet af banan i fråga utöfver de af Riksdagen för dess anläggning

beviljade anslag, samt att kommissionen under sitt arbete

funnit och i enlighet med öfverenskommelse under hand med vederbörande

öfveringenjör ansett, att resterande kostnader för påbörjade arbeBih.

till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 59 Käft. '' 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande Nr 74,

ten såväl som kostnader för vissa beslutade arbeten, bvilka ännu icke

igångsatts, lämpligast borde angifvas af vederbörande arbetsbefäl för

att sedermera sammanföras och sammanställas med kommissionens förslag.

Ledamoten i kommissionen, friherre De Geer, har afgifvit ett särskilt

yttrande, hvari öfriga kommitterade instämt. Då detta yttrande

är af stort intresse för frågans belysning, torde det tillåtas mig att här

återgifva detsamma. Friherre De Geer anför sålunda:

’I vårt land har veterligen vid de olika slag af ras och sättningar,

som efter hand inträffat utmed skilda banlinjer, aldrig utförts någon

verklig geologisk utredning af de förhållanden, som betinga sådana

företeelser, och som nog endast omedelbart efter deras inträffande erbjuda

fullt lämpliga tillfällen för sådana studier. Yi sakna därför tyvärr

ännu en på planmässiga iakttagelser grundad, tillförlitlig kännedom

rörande denna ur tekniskt-ekonomisk synpunkt icke oviktiga fråga,

och det möter sålunda af nämnda skäl ännu stora svårigheter att vid

vissa punkter af den nu ifrågavarande banlinjen bedöma, hur pass stor

risk, som ännu kan förefinnas för fortsatta sättningar, och följaktligen

Indika åtgärder för banans förstärkande, som där äro erforderliga. Det

måste därför uttalas en bestämd reservation emot möjligheten att för

närvarande med full säkerhet kunna angifva, livilka sättningar af en

eller annan orsak ännu torde kunna inträffa.

Såsom naturligt är, har undertecknads deltagande i kommissionens

arbete väsentligen afsett berg- och jordarternas beskaffenhet på de

skilda punkterna samt de öfverläggningar, som därmed ägde sammanhang,

men däremot ej den rent tekniska anordningen af de förordade

arbetena eller kostnadsberäkningen för dessa.

För att belysa arten af den terräng, genom hvilken Bohusbanan

framgår, må slutligen följande uppgifter om traktens geologi här bifogas.

Bohuslän utgöres af en svagt vågig, till sin öfre yta i många

trakter tämligen jämn och ovanligt kal bergplatå, hvilken i vissa riktningar

är genomskuren af talrika, rätliniga dalgångar, som utbildats,

där berggrunden varit tätast genomsatt af förklyftningssprickor. Utmed

dessa har nämligen under gångna geologiska perioder vittringen nedträngt,

och det sålunda uppluckrade bergartsmaterialet har till sist af

istidens glaciärer blifvit bortsopadt, hvarigenom dalarnas bergbottnar

erhållit sin nuvarande form. Denna är sålunda förnämligast betingad

af det växlande djup, till hvilket vittringen uppluckrat berggrunden,

och dalbottnarna sakna därför det naturliga affall, som utmärker gamla

floddalar.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

67

En följd häraf blef, att, då trakten mot istidens slut var sänkt under

hafvet och därunder de mäktiga lager af hafslera kommo till afsättning,

som fortfarande utfylla dalbottnarna, dessa lager äfven efter

landets partiella höjning öfver hafsytan på mångfaldiga ställen äro i

saknad af tillräckligt aflopp för sitt grundvatten. I alldeles särskild

grad gäller detta naturligtvis de stora partier af lerlagren, som inom

Bohusläns lägre områden ännu befinna sig på lägre nivå än hafsytan.

Bohusläns ovanligt mäktiga lerlager, hvilka säkerligen ofta nå ned till

mer än 20—30 meters djup och kanske alltemellanåt till mer än

dubbla detta djup, äro därför ofta ända upp emot närheten af jordytan

så mättade med vatten, att, om blandningen skulle uppkallas efter

den rådande beståndsdelen, den riktigare borde benämnas lerhaltigt

vatten än vattenhaltig lera.

Häri ligger också utan tvifvel en af de förnämsta orsakerna till

de svårigheter, som mött vid framdragandet af järnvägslinjer genom

Bohuslän. Härtill kommer, att de lösa, eftergifvande lagren ställvis äro

så mäktiga, att oerhörda massor af fyllning erfordras, innan en tvärs

öfver sådan terräng utlagd järnvägsbank hunnit komma i jämviktsläge.

En annan svårighet är, att de flesta dalgångar i följd af sitt bildningssätt

begränsas af branta bergväggar längs raka sprickytor, så att

dalens lerfyllning i regeln går ända fram till bergsidan, utan att såsom

inom andra trakter af landet däremellan framträder en bädd af

morängrus, som kunde erbjuda ett pålitligare underlag för järnvägsbyggnaden.

Om i Bohuslän järnvägsbanken framdrages på den något

tunnare leran intill en brant bergsida, inträffar ofta en ensidig undanglidning

af leran utefter underlagets sluttande yta. På många ställen

kan man därför endast genom mer eller mindre dyrbar pallsprängning

i själfva berget erhålla ett mot sättningar fullt betryggande underlag,

och det gäller då att för hvarje fall beräkna, huruvida det är billigare

att spränga sig fram eller att företaga de jordarbeten, som erfordras, tills

banvallen slutligen kommit i jämvikt. Naturligtvis böra sprängningsarbeten

utan hänsyn till kostnaden företagas på alla ställen, där i annat

fall risk för verkliga olyckshändelser kunde befaras.

Ännu en betydande olägenhet vid byggandet af järnvägar i Bohuslän

är bristen på lämpligt material till järnvägsbankar, då man för

sådana oftast varit hänvisad till den lösa lera, som blifvit utschacktad

ur skärningarna, och som, då den med banken nedsjunker under grundvattensnivån,

säkerligen i många fall snart blir härflytande.

Härtill kommer, att ofvan omtalade ogynnsamma förhållanden äro

rådande ej blott på enstaka punkter, utan längs eu mycket väsentlig

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

del af Bohusbanans hela längd. På åtskilliga ställen hade man visser

ligen vid järnvägens anläggning sannolikt kunnat gifva densamma en

lämpligare sträckning, ehuru det nog är ovisst, om den därvid alltid

blifvit billigare; men på en mängd punkter hade man helt säkert ej

kunnat undgå att passera eller äfven att följa djupare dalgångar med den

förrädiska leran.

Däremot hade det nog varit synnerligen önskligt, att vid byggandet

af en järnväg i en trakt med så säregna tekniskt-geologisha förhållanden,

dessa först blifvit tillräckligt undersökta, för att vid kostnadsförslagens

uppgörande mera hänsyn kunnat tagas till risken för

blifvande extra omkostnader. Men äfven detta var törhända åtminstone

i åtskilliga fall vanskligt nog, innan mera praktisk erfarenhet hunnit

inhämtas rörande denna egendomliga terräng, som till sin geologiska

beskaffenhet så skarpt skilde sig från de vidsträckta norrländska moränmarker,

där våra järnvägsarbeten fortgått, innan de förlädes till

Bohuslän.

Vid några af de tunnlar, särskilt på ömse sidor om Uddevalla,

där icke obetydliga förstärkningsarbeten efter hand blifvit nödvändiga,

är orsaken härtill den, att man, tydligen för att få tunnlarna så korta

som möjligt, förlagt dem till inbuktningar samt under insänkningar i

bergen utan att beakta, att den geologiska orsaken till sådana terrängformer

är den, att berggrunden, där de uppkommit, varit i särskildt

hög grad söndertrasad af sprickor, hvilka också tydligt nog syntes

längs bergsänkorna ofvan tunnlarna. Om dessa blifvit förlagda endast

ett helt kort stycke vid sidan af de ifrågavarande sönderspruckna förklyftningszonerna,

hade man utan tvifvel väsentligen kunnat undgå de icke

obetydliga svårigheter och risker, som förorsakats af stenras och vatten

samt af isbildning, hvaremot nu oementhvalf och andra skyddsanordningar

måste uppföras.

Såsom i det föregående blifvit antydt, synes det vara påtagligt, att

det är lerans allt för stora vattenhalt, som inom Bohusläns flackt liggande

dalar ger densamma eu så ringa stabilitet. Det synes därför

vara af vikt, att man vid arbeten inom liknande trakter från möjligast

utpräglade och därför upplysande lokaler och i synnerhet vid inträffande

sättningar insamlar serier af på olika djup omsorgsfullt tagna

lerprof samt å dem bestämmer vattenhalten vid tillfället i fråga. Det

synes nämligen icke omöjligt, att man på detta sätt efter hand skall

kunna bringa till stånd ett material af iakttagelser, som kunde lämna

en bättre inblick i lersättningarnas betingelser än den, som nu står oss

till buds. Såsom en första början till eu sådan undersökning har på

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

69

mitt förslag af ingenjör Gr. Nyblom sistlidna juli månad utförts omkring

70 vattenbestämningar vid ett antal af kommissionen särskildt

utvalda punkter.

I järnvägsskärningarna visade sig leran i regeln hafva en vattenhalt

af 20—30 %. Sådant var förhållandet med leran i tvärsnitten vid

Ångshagen, Hälle, båda punkterna vid Smedseröd, där på den södra

vattenhalten i medeltal var något under och på den norra något öfver

30 %; vidare vid Munkedal, Foss, banken vid Lilla Foss samt Korndalsskärningen.

I skärningen vid Brattås var vattenhalten på västra

sidan i följd af hitåt gynnsamma afloppsförhållanden lägre än vanligt,

eller blott omkring 15 %, men steg däremot på den östra nedåt från

omkring 30 till omkring 50 %. I skärningen vid Saltkällan var vattenhalten

öfverallt större än vanligt och uppgick till omkring 40 %.

Nere i de släta dalbottnarna undersöktes lerans vattenhalt endast

vid Korndalsbanken på ömse sidor om de af densamma undanpressade

lerpartierna 74 meter väster och 70 meter öster om järnvägslinjen.

På västra sidan erhöllos uppifrån och nedåt vattenhalterna 56, 52, 51

och 54 %\ på den östra åter 54 och 57 %. Detta visar, såsom redan

framhållits, att marken inom de flacka dalgångarna kan bestå till en

större procent af vatten än af lera, under det vattenhalten i sluttningarna,

och särskildt där dessa genomskurits af skärningar, är betydligt

minskad.

Genom att på samma punkter med lämpliga mellantider upprepa

liknande vattenbestämningar skulle man utan tvifvel erhålla värdefulla upplysningar

angående de erhållna värdenas relativa oföränderlighet på

vissa ställen samt deras föränderlighet på andra, där markens uttorkning

såväl genom själfva banskärningen som på vissa ställen genom

särskildt anlagda dräner, ännu icke hunnit utöfva sin fulla verkan.

Naturligtvis måste vid bedömandet af sådana upprepade vattenbestämningar

vederbörlig hänsyn tagas till såväl årstiderna som de skilda

årens olika regnmängd. Vid den nu utförda undersökningen bestämdes

vattenhalten vid en temperatur af 105—110° C., hvilket gifvetvis också

vid kommande undersökningar bör beaktas.

Med hänsyn till lerans på vissa ställen ännu alltför stora vattenhalt

torde, där sådant är möjligt, efter omständigheterna lämpligt afpassad

dränering vara den åtgärd, som, där lerans stabilitet behöfver

ökas, i regeln främst bör ifrågasättas, då det ju gäller att öka tjockleken

och bärigheten af den fastare lerskorpan ofvan grundvattensnivån.

För att hindra denna lerskorpa att brista, då den belastas med en

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

järnvägsbank, och för att ej därvid den under banken liggande leran

af densamma skall kunna pressas undan åt sidorna samt upp till jordytan,

har man ofta med framgång på ömse sidor om banvallen utlagt

lagom mäktiga tryckbankar. Om dessa göras för tunga, riskeras dock,

att den fastare lerskorpan af dem nedpressas under grundvattensnivån

och därmed efter hand mister sin sammanhållning. Utmed betydande

sträckor af Bohusbanan äro nämligen, såsom af det ofvanstående framgår,

markförhållandena i själfva verket sådana, att banan måst byggas

ofvanpå en tunn lerskorpa, hvilken hvilar på en lös välling af vatten

och lera nära nog som ett istäcke på en sjö; och det är därför visserligen

icke att undra på, att denna banas anläggning varit förenad med

ovanliga svårigheter, som ännu ingalunda äro helt och hållet öfvervunna,

men som gifvetvis måste öfvervinnas, om öfverhufvud en järnväg

härstädes skall kunna komma till stånd.

Under arbetenas fortgång hade det emellertid varit mycket ömkligt,

att åtminstone några af de största och mest utpräglade sättningarna

alltifrån sin första uppkomst gjorts till föremål för planmässiga

uppmätningar och iakttagelser af sakkunnig person, i hvilket fall man

antagligen åtminstone numera ägt eu vida mer detaljerad och användbar

erfarenhet inom hithörande frågor, detta med afseende såväl på

lerans bärighet vid olika vattenhalt och olika belastning, som på den

lutning, hvilken utan risk under skilda förhållanden kan gifvas åt

dosseringarna.

Vid åtskilliga ställen, där rubbningar ägt rum, såsom vid Säm,

hafva visserligen mätningar företagits, men som de tydligen utförts

utan tillräcklig kännedom om traktens geologi, och utan att de direkt

uppmätta punkterna blifvit särskildt utmärkta från skissernas rent skematiska

partier, blifva de ej till så mycken upplysning, som man kunnat

önska. Vid sådana undersökningar borde noggrannt utsättas ej

blott läget på alla nivellerade punkter och inmätta höjdkurvor utan också

på alla jordborrningar, hvartill böra fogas noggranna uppgifter om

de genomborrade lagrens mäktighet. I afseende på eu för sådana arbeten

användbar borrtyp har jag redan förut tillåtit mig att lämna

några antydningar i en till öfverdirektören för järnvägsstyrelsens banafdelning

år 1907 afgifven berättelse om en geologisk undersökning

längs banlinjen Göteborg—Alingsås.’

Uti underdånig skrifvelse den 16 maj 1909 har järnvägsstyrelsen,

ehuru kostnaderna för ifrågavarande banbyggnad ännu icke, enligt hvad

styrelsen uppgifver, kunna till siffran definitivt angifvas, anmält frågan

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74. 71

om tilläggsanslag för banans färdigbyggande och därvid meddelat, att

byggnadskostnaden för banan intill den 1 mars 1909 uppgått till

18,358,528 kronor 82 öre, samt att styrelsen låtit utarbeta kostnadsförslag

rörande sådana arbeten, hvilka efter nämnda tid återstå att utföra

för banbyggnadens fullbordande och för hvilka definitiva beräkningar

kunna utföras. Dessa beräkningar hafva, anför styrelsen, gifvit

vid handen, att kostnaderna för nyssberörda arbeten uppgå till 666,182

kronor 13 öre. Oafsedt kostnaderna för de af kommissionen föreslagna

arbeten, hvilka icke kunna annat än approximativt beräknas, samt de

förskottsbelopp för mark med mera, som, enligt hvad ofvan omnämnts,

utbetalats, skulle byggnadskostnaden för banan belöpa sig till 19,024,710

kronor 95 öre och således till 1,799,110 kronor 95 öre eller, i afrundadt

tal, 1,800,000 kronor utöfver de af Riksdagen för banan anvisade

17,225,600 kronor. En öfversikt af statsbanans genom Bohuslän ställning

den 1 mars 1909 utvisar, att skulderna uppgå till 2,066,182 kronor

13 öre, däraf 666,182 kronor 13 öre för återstående arbeten enligt

styrelsens nu upprättade kostnadsförslag och 1,400,000 kronor, som

förskotterats af styrelsens hufvudkassa jämlikt medgifvande i förenämnda

nådiga bref den 6 september 1907 och den 13 november 1908,

samt att i de till 267,071 kronor 18 öre upptagna tillgångarna ingå

kontanter och förskott, tillhopa 162,160 kronor 99 öre, och förrådseffekter,

som värderats till 104,910 kronor 19 öre.

I fråga om kostnaderna enligt styrelsens nyssberörda kostnadsförslag

samt desammas förhållande till 1902 års beräkningar med sedermera

genom 1905 års riksdags beslut därtill komna tillägg tillåter jag

mig hänvisa till efterföljande tablå.

Såsom af denna tablå synes, förefinnes kostnadsminskning allenast

under rubrikerna »korsning af järnvägar» och »stängsel» med tillhopa

23,010 kronor 93 öre, under det att kostnadsökning med sammanlagdt

1,822,121 kronor 88 öre uppstått för alla öfriga arbeten.

Hvad först beträffar kostnadsökningen för terrasser ing en, upptagen

i tablån till 411,195 kronor 27 öre, är densamma, säger styrelsen, beroende

därpå, att efter uppgörandet af 1902 års beräkningar flera betydande

ras och sjunkningar inträffat, bland annat, vid Grohed under

1907 års sommar, samt att i åtskilliga skärningar afsevärda afschaktningar

och bergrensningar måst för undvikande af ras verkställas utöfver

hvad år 1902 kunnat beräknas. Härtill kommer att en del bankputsningar

och stenskoningar af bankar befunnits nödvändiga, äfvensom

att i följd af bergens dåliga beskaffenhet hvalf och vederlagsmurar af

betong måst anordnas till förstärkning i tunnlarna, för hvilka arbeten

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Tablå

öfver kostnaderna för statsbanan genom Bohuslän.

.

Enligt 1909 års

beräkningar.

Enligt 1902 års

Häruti icke inte-

Skillnad.

boräkningar med

räknade kostnader

sedermera genom

för de af kom-

beslut härtill

slagna arbetena

komna tillägg.

och ej heller de

s. k. sväfvande

Ökning.

Minskning.

kostnaderna.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Terrassering ...........................

6,111,550

11

6,522,745

38

411,195

27

—

—

Broar, kulvertar och viadukter ...

Afloppstrummor och bäckomgräf-

2,245,829

64

2,465,414

66

219,585

02

ningar ...............................

873,848

66

894,283

06

20,434

40

—

—

Vägkorsningar och vägomläggnin-

gar ......................

464,420

68,039

39

869,094

64,180

07

404,673

68

—

—

Korsning af järnvägar...............

98

25

—

3,859

73

Stängsel .................................

187,847

—

168,695

80

-—•

—

19,151

20

Öfverbyggnad och ballastning.....

3,091,726

72

3,163,888

62

72,161

90

—

—

Bangårdar ..............................

833,327

94

1,273,004

01

439,676

07

—

—

Banbevakningsbostäder .............

379,919

14

551,906

54

171,987

40

—

—

Telegraf och signaler ...............

Arbetsledning och förvaltning,

58,966

62

89,254

98

30,288

37

~

undersökningar, förrådsomkost- nader, arbetares resor, sjuk- vård m. m. samt oförutsedda

utgifter..............................

2,050,123

80

2,057,125

59

7,001

79

Bullande materiel.....................

860,000

-

860,000

—

--

—

—

—

Anordningar för provisorisk trafik

—

—

45,117

98

45,117

98

—

-

Summa kronor

17,225,600

—

19,024,710

95

1,822,121

88

23,010

93

Skillnad

—

—

—

1,799,110

95

—

—

1902 års beräkningar icke npptogo någon kostnad. Så till exempel

ingår i nu upprättade kostnadsförslag ett belopp af nära 30,000 kronor

allenast för förstärkning af tunnlarna vid Kärra. Att oaktadt nu angifna

förhållanden kostnadsökningen under ifrågavarande rubrik icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

tö

blifvit större, förklaras däraf, att genom Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnvägs omläggning, som medfört en fördelaktigare tracé för

statsbanan än förut afsetts och som beräknats kosta 147,000 kronor,

terrasseringsarbeten till en enligt 1902 års utredningar beräknad kostnad

af 127,000 kronor kunnat undvikas, samt att detta belopp, som vid

den nu gjorda jämförelsen rätteligen bort frånräknas kostnaderna för

terrassering enligt 1902 års beräkningar, i stället användts till nämnda

omläggning af den enskilda järnvägen, i följd hvaraf detsamma upptagits

bland kostnaderna för vägkorsningar och vägomläggningar.

Den för broar, kulvertar och viadukter upptagna kostnadsökningen

belöper sig till 219,585 kronor 2 öre, och uppger styrelsen, att anledningen

till densamma är att söka hufvudsakligen därutinnan, dels att

vid 1902 års beräkningar undersökningar och pålbelastningsprof för

bron öfver Göta älf med tillstötande viadukter icke blifvit utförda samt

att, sedan detta skett, det visat sig, att pålarna icke kunde tillåtas den

belastning, som år 1902 förutsatts, hvarför ett större antal pålar måst

användas, dels ock att genom de olika förslag, som framställts i fråga

om vattendjupet under den för banan erforderliga bron öfver Göta älf

och som vållat stor tidsutdräkt med brons påbörjande, arbetet å bron

jämte anslutande viadukter måst utföras under en tid, som kännetecknats

af högst afsevärd prisstegring å brojärn och maskinella delar.

Kostnadsökningen, 20,434 kronor 40 öre, för af loppstrummor och

bäckomgräfningar har föranledts däraf, att vid läggning af de förra mer

vidtomfattande markförstärkning än hvad år 1902 kunnat förutses måst

verkställas till följd af grundens ytterligt dåliga beskaffenhet, samt att

den stora nederbörd, som under sommaren år 1907 ägde rum och trotsat,

alla beräkningar, påvisat behofvet af förstoring af en del afloppstrummor

och anläggning af nya sådana, bland annat, vid Sörkävra.

De öfverskjutande kostnaderna för vägkorsningar och vägomläggningar

hafva i tablån upptagits till 404,673 kronor 68 öre. Häri ingår kostnaden

för omförmälda omläggning af Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnväg, hvilket arbete af styrelsen tillstyrkts, då därigenom dels utläggning

af ett för en uppskattad kostnad af 22,500 kronor ifrågasatt

förbindelsespår mellan statsbanans och de enskilda järnvägarnas stationer

i Uddevalla undvikits, dels terrasseringskostnaderna för hufvud spåret genom

den nya tracén minskats med 127,000 kronor. Omförmälda kostnadsbelopp

omfattar jämväl kostnaden för vägporten vid Norrtull i

Uddevalla, föranledd af Kung]. Maj:ts beslut den 8 februari 1907, och

kostnaden för godsmagasinets därstädes förflyttning jämlikt beslut likaledes

den 8 februari 1907. Hvad kostnadsökningen under förevarande

Bill. till Eiksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 59 Haft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

rubrik i öfrigt angår, bär densamma, enligt hvad styrelsen meddelar,

förorsakats dels genom tillkomsten af en förut icke beräknad vägbro

vid Tingstad, dels därigenom att man till följd af grundens dåliga beskaffenhet

måst på de flesta ställen, där vägomläggningar skett, anordna

hel bädd af sten, dels ock därigenom att statsbanan funnits böra bekosta

ej mindre en del väganläggningar och reparationer af omlagda

vägar och gator i Uddevalla än äfven vissa af vederbörande förrättningsman

vid besiktning påyrkade kompletteringsarbeten å omlagda landsvägar.

Härtill kommer, att den omläggning af Uddevalla—Vänersborg

—Herrljunga järnvägs spårsystem, som utförts genom järnvägsbolagets

försorg, dragit större kostnad än den beräknade.

I fråga om öfverbyggnad och ballastning har en kostnadsökning af

72,161 kronor 90 öre uppstått, och har denna enligt styrelsens uppgift

föranledts, bland annat, däraf, att kompletteringen af ballasten dragit

större kostnad än förut beräknats dels genom längre transporter af erforderligt

grus — från Gössby grusgrop, som afsetts för grustagning,

har nämligen all grushämtning förbjudits till följd af de därstädes förekommande

fornlämningarna, hvilket gjort, att annat längre bort beläget

grustag måst uppsökas — dels ock enär kvantiteten af ballast ökats

genom inträffade banksjunkningar. Därtill kommer, att man nu, i motsats

till hvad vid föregående statsbanebyggnader plägat ske, ansett banbyggnaden

böra påföras kostnad för spår till sådana grustag, som erfordras

för banans framtida underhåll. Dot måste nämligen förutses,

att till följd af sättningar i banvallen afsevärda kvantiteter ballastgrus

komma att erfordras äfven under åren närmast efter banans öppnande

för allmän trafik. Af denna anledning upptager det nu uppgjorda

kostnadsförslaget ett belopp af 22,000 kronor för spår till grusgroparna

vid Dinade och Arröd.

Den under rubriken bangårdar upptagna kostnadsökningen, som belöper

sig till 439,676 kronor 7 öre, kommer, meddelar järnvägsstyrelsen,

nästan uteslutande på husbyggnaderna. Under det att 1902 års beräkningar

upptaga utgifterna för stationshus af den mindre typen med

sockel men utan grund samt för ekonomihus med källare och brunn,

godsmagasin och afträde i ett för allt till respektive 17,000, 2,000, 2,000

eller 1,800 och 1,000 kronor, hafva kostnaderna för dylika byggnader

å bandelen Uddevalla—Olskroken, hvilka i vissa delar utförts å generalentreprenad,

i ett för allt uppgått till respektive 24,000, 4,500,

3,300 och 2,000 kronor. I det nu upprättade kostnadsförslaget har

upptagits ett belopp af 100,000 kronor för uppförande af för banan

erforderliga, men förut icke beräknade 6 stallrum för lokomotiv samt

kolbås och vändskifva.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

75

I de omständigheter, som föranledt kostnadsökningen för nyssnämnda

husbyggnader, har man, säger styrelsen, jämväl att söka orsaken

till den för banbevahiingsbostäder uppkomna kostnadsökningen,

171,987 kronor 40 öre. Vid general entreprenaderna för husbyggnaderna

hafva nämligen banvaktsstugor med uthus ofvan sockeln betingat ett

pris af 5,684 kronor för hvarje, och har kostnaden för dylika stugor i

deras helhet med uthus, källare, brunn och planeringar uppgått till

omkring 7,900 kronor för hvarje. År 1902 upptogs däremot kostnaden

för banvaktsstuga med uthus, inberäknadt grund, sockel, källare, brunn

och planering till 6,130 kronor. Till ökningen har ock bidragit, att

flera nya vaktstugor tillkommit, nämligen 3 vaktstugor vid Göta älf

för brovakterna därstädes och 1 banmästarstuga vid Tingstad i stället

för den i närheten af Ytterby station uppförda banmästarstugan, som

tagits i anspråk af en sträckbevakande banvakt, på grund af att den

vid Nordre älf uppförda banvaktsstugan upplåtits åt bro vakten därstädes,

sedan det visat sig, att den sträckbevakande banvakten icke lämpligen

kunde sköta äfven brovaktssysslan.

Den under rubriken telegraf och signaler uppkomna kostnadsökningen,

30,288 kronor 37 öre, har, säger styrelsen, delvis föranledts af kostnaderna

för telegraf-, telefon- och signalledningarna å bron öfver Göta

älf, Indika betydligt öfverstigit de förut beräknade, äfvensom däraf att

lutningsvisare och kilometertaflor med flera linjesignaler ansetts böra

göras af järn i stället för af trä.

Då arbetet med banans fullbordande kom att taga längre tid än

hvad förut antagits, har kostnaden för arbetets ledning med mera måst

beräknas till högre belopp, än förut varit förutsatt, hvithet förklarar

den under ifrågavarande rubrik uppkomna kostnadsökningen, 7,001

kronor 79 öre.

Slutligen har en ökning .i banans anläggningskostnad med 45,117

kronor 98 öre utöfver den år 1902 beräknade förorsakats genom de

anordningar för provisorisk trafik å bandelen Uddevalla—Göteborg, som

styrelsen med stöd af Kung!. Maj:ts nådiga bemyndigande den 12 oktober

1906 ansett sig böra vidtaga.

Ofvan har erinrats, att af banans byggnadsmedel förskottsvis utbetalts

vissa belopp för mark med mera, som Göteborgs och Bohus läns

landsting, enligt styrelsens åsikt, borde kostnadsfritt hafva anskaffat, men

som landstinget nekat tillhandahålla. Enligt banbyggnadens räkenskaper

uppgå dessa förskotterade medel för närvarande till 21,087 kronor 56

öre. Utöfver detta belopp torde, säger styrelsen, banbyggnaden inom

närmaste tiden nödgas utgifva en del ersättningsbelopp dels för ett

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande Nr 74..

sido,schakt å den''så kallade Brattska donationsängen i Uddevalla, hvarifrån,

innan frågan om banans sträckning genom staden slutligen afgjorts,

jord tagits för den först förutsatta, men sedermera öfvergifna sträckningen

inom staden, dels ock till vissa jordägare utmed stranden af

Göta älf såsom hyra för mark, använd för provisoriska spåranordningar,

samt för de extra kostnader, Indika för dessa jordägare uppkommit

därigenom att de i följd af statsbanans intrång på deras mark måst

förhyra upplagsplatser på annat håll. De kraf, som i sist angifna hänseenden

mot statsbanan framställts dels genom stämning dels under

hand, uppgå till 53,795 kronor 30 öre, hvadan med tillägg af förut

upptagna 21,087 kronor 56 öre ersättningsbeloppet för mark med mera

skulle belöpa sig till 74,882 kronor 86 öre. Till denna summa bör

emellertid, enligt hvad järnvägsstyrelsen meddelar, läggas 23,700 kronor,

som utgör skillnaden mellan kostnaden för återstående arbeten å en af

styrelsen utförd vägport å Uddevalla tändsticksfabriks område och det

belopp, hvartill uppförandet af en annan vägport skulle belöpa sig.

Fabriken fordrar nämligen, oaktadt fabriken enligt vederbörande arbetschefs

uppgift intet haft att erinra mot det uppgjorda förslaget till förstberörda

vägport och icke heller senare under hela byggnadstiden framfört

till arbetsbefälet någon anmärkning mot densamma, numera anläggandet

af en vägport å annat ställe.

Samtliga nu angifna kostnadsbelopp, hvilka styrelsen anser sig

kunna ifrågasätta, att det åligger landstinget att utgifva, och om hvilkas

gäldande rättegång torde böra anhängiggöras, skulle alltså belöpa sig

till 98,582 kronor 86 öre; dock framhåller styrelsen härvid, att berörda

kostnadsbelopp icke kunna annat än approximativt angifvas.

I fråga om den för viadukten norr om Göta älf erforderliga mark,

räknadt från norra landfästet ned till älfven, håller styrelsen före, att

af landstinget bör å nämnda sträcka kostnadsfritt upplåtas en bredd af

18 meter å hvardera sidan af banans medellinje till skydd mot eldfara

i eventuella, å sidan af banan befintliga upplag, under det att landstinget

förklarat sig vara villigt att tillhandahålla allenast den mark,

som upptages af fundamenten för viaduktens bockar med tillägg af 3

decimeter på hvardera sidan om samma fundament. Styrelsen finner

sig därför böra upptaga ej mindre 25,000 kronor, hvilket belopp, approximativt

beräknadt, erfordras för inköp af berörda mark norr om

Göta älf utöfver hvad landstinget är villigt tillhandahålla, än äfven ett

belopp af 16,080 kronor för läggande af så kallade vågbrytarmurar å

en del omlagda vägar, hvilka murar styrelsen vid hållen vägbesiktning

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

77

blifvit ålagd att utföra, men livilkas behöflighet styrelsen anser vara

tvifvel underkastad.

I detta sammanhang framhåller styrelsen, att det icke skäligen kan

fordras, att landstinget skall gälda det belopp, 19,000 kronor, som af

ofvan omförmälda kommission upptagits för inköp af viss mark utanför

järnvägens nu inhägnade område, i afl synnerhet som det ännu är ovisst,

Indika områden erfordras och inom hvilken tid desamma kunna behöfva

tagas i anspråk för de af kommissionen föreslagna arbeten.

På grund af hvad styrelsen sålunda anfört, hemställer styrelsen, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, som till anläggning af statsbanan

från Göteborg öfver Uddevalla till Skee beviljat 17,225,600 kronor,

att till banans fullbordande ytterligare anvisa dels 1,800,000 kronor

eller det belopp i afrundadt tal, hvarmed kostnaderna enligt nu uppgjorda

kostnadsberäkningar, såvidt dessa kunna definitivt angifvas,

öfverskjuta det af Riksdagen beviljade anslag, med skyldighet för styrelsen

att med detta belopp gälda de förskottsbelopp, som styrelsen

jämlikt Kungl. Maj:ts medgifvande i omförmälda nådiga bref den 6

september 1907 och den 13 november 1908 bemyndigats att af under

händer hafvande medel använda, dels ock 238,000 kronor, motsvarande

i afrundadt tal det belopp, som, approximativt beräknadt, omförmälda

kommission ansett erforderligt för vissa kompletterings- och förstärkningsarbeten

med mera å banan.

Tillika anhåller styrelsen, att Eders Kungl. Magt måtte ställa till

styrelsens förfogande 140,000 kronor eller, i afrundadt tal, det belopp,

som enligt ofvannämnda approximativa beräkningar erfordras för gäldande

af kostnader för mark med mera, hvilka, såsom tvistiga, hufvudsakligen

äro beroende på rättegång mellan styrelsen samt Göteborgs

och Bohus läns landsting.

De undersökningar, som legat till grund för de inför Kungl.

Maj:t och Riksdagen förut framlagda kostnadsberäkningarna för anläggande

af statsbanan genom Bohuslän, hafva utan tvifvel icke varit af

den fullständighet, man kunnat förvänta. Man torde också med visst

fog kunna lägga arbetsledningen till last att icke alltid hafva vid arbetets

utförande handlat med nödig förtänksamliet och omsorg. Särskilt

synes detta, att döma af professor De Geers yttrande, varit fallet vid

vissa tunnelarbeten.

Å andra sidan lärer dock vara tydligt, att de säregna geologiska

förhållanden, som föreligga i Bohuslän, i hög grad försvåra, för att

icke säga omöjliggöra en fullt tillförlitlig kostnadsberäkning. Åtskilliga

andra omständigheter, för hvilka järnvägsstyrelsen närmare redogjort

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Anslag

till vissa

statsbanebyggnader.

[Öl.]

och hvilka det icke torde varit möjligt att vid arbetets planläggande

förutse, hafva också i sin mån bidragit till kostnadernas ökning. Särskildt

är härvid att märka, att den omständigheten att arbetet dragit

väsentligt längre tid än från början kunnat antagas medfört, att såväl

priset på materialier som arbetskostnaderna stegrats högst betydligt.

Såsom saken nu står, lärer emellertid icke kunna undgås att hos

Riksdagen äska de medel, som för järnvägens fullbordande ytterligare

erfordras utöfver af Riksdagen redan anvisade 17,225,600 kronor. I

sådant afseende har järnvägsstyrelsen, såsom nämndt, hemställt om beviljande

af ytterligare 1,800,000 kronor jämte det belopp, 238,000 kronor,

förenämnda kommission ansett behöfligt för nödiga kompletteringsoch

förstärkningsarbeten. Såsom järnvägsstyrelsen anmärkt, lärer det

icke kunna antagas, att ens dessa belopp skola förslå till järnvägens

slutliga fullbordande. Särskildt anser jag böra närmare undersökas,

huruvida icke försiktigheten bjuder, att de arbeten, som arbetschefen

Blidberg och baningenjören Larsson funnit nödiga utöfver de af kommissionen

föreslagna, också komma till utförande.

Hvad angår det belopp af omkring 140,000 kronor, som skulle

erfordras för gäldande af vissa kostnader, som enligt järnvägsstyrelsens

åsikt böra betalas af Göteborgs och Bohus läns landsting, torde styrelsen

sedermera anbefallas att af under händer hafvande medel förskjuta

detsamma, intill dess tvisten angående betalningsskyldigheten

blifvit slutligen afgjord.»

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att Riksdagen må till fullbordande af statsbanan

från Göteborg till Skee för år 1911 bevilja ett anslag

af 2,038,000 kronor, att emellertid utgå redan under

år 1910.

1 fråga om sättet för anskaffande af förenämnda belopp 2,038,000

kronor kommer utskottet att framdeles afgifva }fftrande.

ll:o).

Kungl. Maj:t har i punkt 51 i samma hufvudtitel vidare föreslagit

Riksdagen att för år 1911 anvisa

dels till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå

och vidare till Kallholmsfjärden ett belopp af 1,000,000 kronor,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

79

dels till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund ett beknip

af 1,500,000 kronor,

dels ock till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad

och Nyköping förbi Lunda till Norrköping ett belopp af 1,000,000

kronor.

Föredragande departementschefen har i detta ärende till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»Uti underdånig skrifvelse den 10 november 1909 bär järnvägsstyrelsen

anmält de anslagsbelcpp, som enligt styrelsens åsikt böra

lör år 1911 äskas af Riksdagen för fortsättning af statsbanorna Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden,

Östersund—Ströms vattudal (Ulriksfors)

samt Järna—Norrköping.

Jag tillåter mig till en början erinra, hurusom vid föredragninginför

Kung]. Maj:t den 19 april 1907 af frågan om anläggning

af statsbanan Järna—Norrköping dåvarande chefen för civildepartementet

framlade en plan för bedrifvande af statens banbyggnadsarbeten

under åren 1908—1913.

De belopp, som enligt nämnda plan voro afsedda att för de förut

omförmälda banorna utgå under åren 1908—1912, hade beräknats på

följande sätt:

År 1908

År 1909

,

År 1910

År 1911

År 1912

Kr.

ICr.

Kr.

Kr.

Kr.

Bastuträsk—Skellefteå

800,000

1.500,000

1,500,000

1,500,000

Inlandsbanan (Östersund—Ströms vattudal)

9,000,000

3,000,000

3,000,0(10

2,900,000

Jiirna—Norrköping...................

2,000,000

2,300,000

3,200,000

2,600,000

3,200,000 i

De för banorna Bastuträsk—-Skellefteå samt Järna—Norrköping

hittills anvisade beloppen understiga emellertid hvad som enligt nyssnämnda

plan skulle hafva utgått, och detta af den anledning, att

arbetet å dessa anläggningar på grund af åtskilliga orsaker icke kunnat

börjas så tidigt som varit afsedt.

Riksdagen har nämligen för åren 1908—1910 anvisat följande

belopp:

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

År 1908

År 1909

År 1910

Er.

Kr.

Er.

Bastuträsk—Skelloftcå .......................................

800,000

1,500,000

1,000,000

Östersund—Ströms va linda].................................

2,000,000

3,000,000

3,000,000

Järna—Norrköping............................................

2,000,000

1,300,000

2,000,000

I fråga om anslagsbeliofvet för år 1911 liar järnvägsstyrelsen uti

sin förevarande skrifvelse anfört, att med hänsyn till den nuvarande

ekonomiska ställningen i landet styrelsen ansett sig böra, i

den mån sådant läte sig göra för att kunna ekonomiskt bedrifva banbyggnaderna,

begränsa anslagsbehofven för år 1911 lör nu pågående statsbanebyggnader

till lägre belopp än som upptagits i förenämnda plan.

Jag öfvergår nu till de anslagskraf, som järnvägsstyrelsen framställt

beträffande de särskilda banorna.

Hvad då till en början beträffar statsbanan Bastuträsk—Skellefteå-- Kallholms fjär deri tillåter jag mig först erinra, hurusom 1907 års riksdag,

med anledning af en utaf kung!. Magt till Riksdagen gjord framställning,

under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse

af mark in. m. iakttoges, besluta anläggning af statsbana från Bastuträsks

station å norra stambanan till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden

för en beräknad kostnad af 5,328,000 kronor äfvensom till

påbörjande af denna bana för år 1908 anvisat ett belopp af 800,000

kronor att utgå från riksgäldskontoret.

Därefter har Riksdagen, såsom förut är nämndt, till fortsättning

af samma bana anvisat för år 1909 1,500,000 kronor och för år 1910

1,000,000 kronor att likaledes utgå från riksgäldskontoret.

Såsom Eders Kungi. Maj:t behagade erinra sig, kunde emellertid

arbetet å ifrågavarande bana icke påbörjas under år 1908. Först under

år 1909 begynte arbetet å banan bedrifvas, och skulle enligt den af

Eders Kungl. Maj:t den 22 januari 1909 fastställda arbetsplanen för

samma år med de för anläggningen dittills anvisade medel dels terrasserings-

och trummurningsarbetena påbörjas och fullbordas mellan

Bastuträsk och Krångfors samt i hufvudsakliga delar utföras mellan

Krångfors och Skellefteå, dels broarna öfver Röjnorbäcken, Hästbäcken

och Krångån samt murningsarbetena å öfriga broar å bandelen Bastuträsk—

Skellefteå påbörjas och fullbordas, dels sträckan Bastuträsk—

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

81

Krångfors rälsläggas och underballastas, dels samtliga bangårdsanläggningar

å sträckan Bastuträsk—Skellefteå påbörjas; hvarjämte rullande

materiel skulle inköpas för 200,000 kronor.

Enligt de af järnvägsstyrelsen upprättade förslag till plan för bedrifvande

af arbetena å ifrågavarande bana under år 1910 skola under

detta år utföras följande hufvudsakliga arbeten nämligen:

fullbordande af terasserings-, bro- och trummurningsarbetena mellan

Krångfors och Skellefteå med undantag af öfverbyggnaden för bron

öfver Skellefte älf, utförande af dylika arbeten mellan Skellefteå och

Kallholmen, färdigballastning af sträckan Bastuträsk—Krångfors, rälsläggning

och underballastning af sträckan Krångfors—Skellefte älf, fullbordande

af bangårdsanläggningarna å linjen Bastuträsk—Skellefte älf

samt påbörjande af dylika anläggningar å linjen Skellefte älf—Kallholmen;

hvarjämte rullande materiel skulle inköpas för 127,500 kronor.

Järnvägsstyrelsen har nu i sin förevarande skrifvelse af den 10

november 1909 hemställt, att till fortsättning af statsbanan Bastuträsk

—Skellefteå—Kallholmsfjärden måtte af Riksdagen för år 1911 äskas

ett belopp af 1,000,000 kronor.

Med detta belopp skulle, enligt hvad styrelsen tänkt sig, följande

arbeten i stort sedt utföras, nämligen:

7 O

fullbordande af återstående terrasserings-, bro- och trummurningsarbeten

å sträckan Skellefte älf—Kallholmen;

färdigballastning å sträckan Krångfors—Klutmark;

rälsläggning och underballastning af sträckan Skellefte älf—Bergsholmen;

samt

fortsättning af bangårdsanläggningarna å sträckan Skellefte älf—

Kallholmen.

Mot järnvägsstyrelsens framställning är intet att erinra från min sida.

å

Hvad härefter angår statsbanan Östersund — Ströms vattudal (Ulriksfors)

tillåter jag mig erinra, hurusom 1907 års Riksdag med bifall till

Kung! Majrts förslag, under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri

upplåtelse af mark m. m. iakttoges, beslutat anläggning af en statsbana

från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors) jämte bispår från

Ulriksfors till Strömsund för en beräknad kostnad af ILO,900,000 kronor

samt häraf för år 1908 anvisat 2,000,000 kronor att utgå från riksgäldskontor.

Därefter har Riksdagen, såsom förut antydts, till fortsättning åt

samma bana anvisat för år 1909 3,000,000 kronor och för år 1910

likaledes 3,000,000 kronor att jämväl utgå från riksgäldskontoret.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 59 Hlift. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande Nr 7å.

Enligt den af Eders Kungl. Maj:t den 17 december 1909 fastställda

arbetsplanen för år 1910 i afseende å ifrågavarande bana skulle i stort

sedt följande arbeten utföras, nämligen:

fullbordande af terrasserings- och trummurningsarbeten samt påbörjande

af broarbetena å sträckan Raftsjön—Ulriksfors;

rälsläggning och underballastniug af sträckan Raftsjön—Sikåsån;

fortsättning af arbetena dels med förändring af bangården i Östersund

dels ock å öfriga redan påbörjade bangårdsanläggningar; samt

påbörjande af bangårdsanläggningarna vid Sikås, Hallviken och

Ulriksfors.

Därjämte skulle enligt planen inköpas rullande materiel för ett

belopp af 268,500 kronor.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att enligt den plan,

som låg till grund för Kungl. Maj:t till 1907 års Riksdag aflåtna

proposition angående anslag för anläggning af ifrågavarande statsbana,

järnvägslinjen inom Hammerdals socken skulle framdragas söder om

Sikås by och korsa Sikåsån strax ofvanför dennas inflöde i Hammerdalssjön

vid Prästbodarna, hvarest en station skulle anläggas. Från denna

station skulle ett stickspår dragas ned till Hammerdalssjön.

Sedan järnvägsstyrelsen anbefallts att inkomma med förslag till

definitiv plan för järnvägsanläggningen, har emellertid styrelsen uti

underdånig skrifvelse den 31 augusti 1909 meddelat, att styrelsen på

grund af inkomna framställningar, bland annat från Hammerdals kommun,

anställt undersökning, huruvida icke den vid Prästbodarna tilltänkta

stationen skulle kunna förläggas närmare Hammerdals kyrkoplats och

om möjligt vid Hammerdalssjön, hvarigenom den skulle komma att ligga

gynnsammare för byarna invid nämnda sjö.

Såsom resultat af denna undersökning har framgått, att man skulle

kunna tänka sig som ett alternativ att draga banan genom Mo by

öfver Tandmyrskäret. Banan, som därvid skulle gå söder om Fyrån

och på stort afstånd från Sikås by, skulle visserligen blifva 457 meter

kortare än linjen öfver Prästbodarna, men anläggningskostnaderna

skulle däremot komma att ökas med icke mindre än 333,000 kronor

utöfver dem, som beräknats för Prästbodalinjen jämte tillhörande stickspår

till Hammerdalssjön. Af denna anledning har linjen öfver Tandmyrskäret

ansetts icke böra komma till utförande.

För att emellertid på annat sätt vinna det med de ingifna framställningarna

åsyftade önskemålet har järnvägsstyrelsen låtit undersöka

en linje väster om Sikås med bispår därifrån till Mo by jämte stickspår

från denna by till Hammerdalssjön. Denna linje skulle blifva 3,881

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

83

meter kortare än den ursprungligen ifrågasatta linjen öfver Prästbodarna,

hvarjämte anläggningskostnaden, inberäknadt kostnaderna för bispåret

mellan Sikås och Mo by samt stikspåret ned till Hammerdalssjön, skulle

blifva 288,000 kronor billigare än för linjen öfver Tandmyrskäret med

dess stickspår till Hammerdalssjön. Sikåslinjen med bispår och stickspår

har däremot beraknats blifva omkring 45,000 kronor dvrare än

Prästbodalinjen med dess stickspår. Denna ökade kostnad torde dock

komma att uppvägas af en besparing, som uppkommit genom på annat

ställe af banan verkställd omstakning. För att emellertid kunna fullt

bedöma de olika linjerna sins emellan bör, såsom järnvägsstyrelsen påpekat,

äfven tagas hänsyn till driftkostnaderna.'' Af styrelsen verkställda

beräkningar utvisa, att sammanlagda anläggningskostnaden

och driftkostnaden, kapitaliserad efter 4 A, skulle blifva 39i,500 kronor

billigare för Sikåslinjen med bispår och stickspår än för Prästbodalinjen

med stickspår och ej mindre än 673,000 kronor billigare än för Tandmyrskärslinjen

med stickspår.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställde järnvägsstyrelsen

i sin skrifvelse den 31 augusti 1909, att statsbanan Östersund—Ulriksfors

inom Hammerdals socken skulle framdragas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af styrelsen angifna sträckningen väster om

Sikas by, äfvensom att ett bispår skulle anläggas från Sikås by till

Mo kyrkoby jämte ett stickspår från sistnämnda by till Plammerdalssjön.

Den sålunda förordade linjen skulle medföra, utom förut antydda,

följande fördelar, nämligen att en station genom anläggning af bispåret

kan förläggas i Mo kyrkoby; att detta bispår, som afses att byggas efter

en billig typ, dock bredspårigt och sådant att statsbanans vagnar kunna

framgå därå, lätteligen kan utsträckas i mån af behof genom byarna längs

Hammerdalssjön nedåt Edeforsen, där kraftstation linnes, samt ytterligare

nedåt Fyrsjön, som är en god uppsamlingsbassäng för virke; att

linjen kommer längre in i silurområdet än de öfriga linjerna; samt att

invånarna i byarna vid Hammerdalssjön blifva bättre tillgodosedda genom

en station i Mo by än genom den på omkring 5 kilometers afstånd från

denna by ifrågasatta stationen vid Prästbodarna.

Enligt hvad Eders Kungl. Maj:t behagade erinra sig, bar Eders

Kung!. Maj:t genom nådigt bref den 17 december 1909 "bifallit hvad

järnvägsstyrelsen sålunda hemställt.

Järnvägsstyrelsen har uti sin nu ifrågavarande framställning af

den 10 november 1909 erinrat, hurusom uti den'' förenämnda planen

för banbyggnadsarbetenas bedrifvande under åren 1908—1913 för stats
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande Nr 74..

banan Östersund—Ströms vattudal upptagits för år 1911 ett belopp af

2,900,000 kronor eller återstoden af den summa, banan beräknats kosta.

Af förut angifven anledning bär järnvägsstyrelsen emellertid inskränkt

anslagskrafvet för år 1911 beträffande denna bana till 1,500,000 kronor.

Enligt styrelsens beräkning skulle i hufvudsak följande arbeten utföras

för sistberörda belopp, nämligen:

fullbordande af brobyggnadsarbeten äfvensom utförande af rälsläggning

och underballastning å sträckan Sikåsån—Ulriksfors; samt

fortsättning af bangårdsanläggningarna å sträckan Östersund—Ulriksfors.

Hvad järnvägsstyrelsen föreslagit har jag ansett mig böra biträda.

Hvad slutligen angår statsbanan Järna—Norrköping har Riksdagen,

såsom Eders Kungl. Maj:t jämväl täcktes erinra sig, med bifall till Kungl.

Maj:ts framställning, under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri

upplåtelse af mark m. m. iakttoges, beslutit anläggning af en statsbana

från Järna station å västra stambanan öfver Vagnhärad och Nyköping

förbi Lunda till Norrköping för en beräknad kostnad af 13,300,000

kronor med rullande materiel samt till påbörjande af anläggningen för år

1908 anvisat ett belopp af 2,000,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

Därefter har Riksdagen, såsom jämväl förut nämnts, anvisat till

fortsättning af samma bana för år 1909 1,300,000 kronor samt för år

1910 2,000,000 kronor att likaledes utgå från riksgäldskontoret.

Jag tillåter mig här erinra, hurusom Kungl. Maj:t genom nådigt

beslut den 2 augusti 1907 anbefallde järnvägsstyrelsen att, efter det

ytterligare undersökningar blifvit anställda, inkomma med förslag till

definitiv plan för ifrågavarande järnvägsanläggning. I sammanhang

därmed fann Kungl. Maj:t — under förklarande att Kungl. Maj: t funnit

utförandet af järnvägsanläggningen från Järna till Norrköping böra,

såvidt möjligt, öfverlämnas på generalentreprenad -— godt förständiga

järnvägsstyrelsen att med anledning häraf yttra sig samt att till Kungl.

Maj:t inkomma med förslag till entreprenadkontrakt och de öfriga bestämmelser,

som i sammanhang därmed kunde finnas erforderliga.

Vidare ber jag få nämna, att järnvägsstyrelsen i skrifvelse den 19

januari 1909 underställde Eders Kungl. Maj:ts pröfning frågan om järnvägens

hufvudsakliga sträckning; och anbefallde Eders Kungl. Maj:t

genom nådigt beslut den 29 januari 1909 järnvägsstyrelsen att uppgöra

det genom förenämnda nådiga bref den 2 augusti 1907 infordrade förslaget

till definitiv plan för ifrågavarande bana i hufvudsaklig öfverens
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

85

stämmelse med den af järnvägsstyrelsen förordade sträckningen Järna

—Gräfstad—Nyköping—Lunda—norr om Löfsjön—Åby—Norrköping.

Till åtlydnad häraf öfverlämnade järnvägsstyrelsen med underdånig

skrifvelse den 1 mars 1909 för nådig pröfning förslag till definitiv plan

för bandelen Järna—Enstaberga. Uti denna plan funnos upptagna tre

stationer vid Västerljungs kyrka, vid Braken och vid Enstaberga samt

en håll-, last- och mötesplats vid Långgrufvan, hvilka icke ingingo i

den ursprungliga planen.

Den 23 april 1909 fastställde Eders Kungl. Maj:t det sålunda

underställda förslaget till definitiv plan, dock med den ändring, att ur

planen skulle utgå berörda af styrelsen föreslagna stationer samt håll-,

last- och mötesplats, men med iakttagande, att så stora markområden

skulle upplåtas till banan, som erfordrades för framtida anordnande af

nämnda stationer äfvensom håll-, last- och mötesplatsen vid Långgrufvan.

Med föranledande härai anbefallde Eders Kungl. Maj:t järnvägsstyrelsen

att i sammanhang med äskande af anslag för ifrågavarande järnvägsanläggning

för år 1911 inkomma med utredning och förslag rörande

de stationer . och den håll-, last- och mötesplats, som ur planen utgått,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af styrelsen framlagda förslaget,

på det Eders Kungl. Maj:t skulle blifva i tillfälle att i berörda

afseende göra framställning hos Riksdagen. Redan då syntes nämligen

framgå af de undersökningar, som företagits, att den vid beslutet om

banans anläggning beräknade kostnaden, 13,300,000 kronor, icke skulle

förslå till järnvägens fullbordande, äfven om kostnaderna för de föreslagna

nya. stationerna samt den nya håll-, last- och mötesplatsen icke

medtoges i beräkningen.

Järnvägsstyrelsen har meddelat, att den sålunda anbefallda utredningen

jämte förslag måste föregås af nya utredningar vidkommande

banans framdragande från Enstaberga till Norrköping äfvensom af upprättande

af nytt kostnadsförslag för hela banan mellan Järna och Norrköping.

Styrelsen har emellertid ännu icke inkommit med ifrågavarande

utredning.

Enligt ^ hvad jag inhämtat lärer dock någon ökning af anslagsbehofvet

för år 1911, sådant detsamma af järnvägsstyrelsen uti nu ifrågavarande

skrifvelse af den 10 november 1909 beräknats, icke blifva erforderlig.

Det torde vid sådant förhållande kunna anses tillfyllest att,

sedan utredningen inkommit, förelägga denna fråga den år 1911 sammanträdande

Riksdagen.

Innan jag öfvergår att framlägga järnvägsstyrelsens nyssberörda

anslagskraf för år 1911, tillåter jag mig i korthet redogöra för de åt
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

gärder, som vidtagits för åstadkommande af generalentreprenad å denna

j är nvägsanläggnin g.

Med omförmälda skrifvelse af den 1 mars 1909 öfverlämnade järnvägsstyrelsen

förslag till entreprenadkontrakt med tillhörande arbetsbeskrivning

för utförande å generalentreprenad af bansträckan mellan

Järna och Enstaberga. Järnvägsstyrelsen anförde uti nämnda underdåniga

skrifvelse, bland annat, att från entreprenaden borde undantagas

dels uppförandet af alla permanenta husbyggnader, dels leverans af

räler och växlar med vissa tillbehör, utredningsinventarier och rullande

materiel, dels leverans och uppsättning af bangårdsmaskinerier, af öfverbyggnader

till broar samt af växel- och signalsäkerhetsanordningar, dels

ock anordnande af telegrafledning och hvad därmed sammanhängde

samt fasta signaler.

Jämlikt nådigt beslut den 23 april 1909 anbefalldes järnvägsstyrelsen

att genom allmän kungörelse utbjuda anläggningen af bandelen

Järna—Enstaberga till utförande på generalentreprenad i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af styrelsen med underdåniga skrifvelsen

af den 1 mars 1909 öfverlämnade förslaget till entreprenadkontrakt

jämte tillhörande arbetsbeskrifning.

Sedan styrelsen på föreskrifvet sätt infordrat anbud å utförande af

ifrågavarande anläggning, hade vid anbudstidens utgång inkommit fem anbud,

af hvilka det lägsta afgifvits af aktiebolaget skånska cementgjuteriet

i Stockholm. De enligt de särskilda anbuden fordrade entreprenadsummorna

uppgingo till respektive 5,030,000, 5,700,000, 5,900,000,

6,105,000 och 7,900,000 kronor. Samtliga dessa anbud måste emellertid

förkastas.

Sedermera inledde järnvägsstyrelsen underhandlingar med nämnda

aktiebolag, och ledde dessa underhandlingar därhän, att bolaget erbjöd

sig att i enlighet med bestämmelserna i ett upprättadt nytt förslag till

entreprenadkontrakt utföra anläggningen af nu ifrågavarande statsbanedel

för en summa af 4,590,000 kronor iämte särskild ersättning enligt

prislista för utfyllning af sjunkande bankar, behöfliga markförstärkningar

till förekommande och afhjkipande af banksjunkningar samt bortschaktning

af i skärningar eventuellt uppkommande släntskred, hvarvid

bolaget dock garanterade, att kostnaden, föranledd af dessa arbeten,

för statens järnvägar icke komme åt uppgå till mer än högst 440,000

kronor.

För utförande af ifrågavarande anläggning begärde bolaget enligt

nu ifrågavarande anbud nio månader längre tid än som varit förutsatt

i det Eders Kung!. Maj:s pröfning förut underställda kontraktsförslaget.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

87

Järnvägsstyrelsen anförde därefter uti underdånig skrifvelse den

13 augusti 1909 i denna fråga följande.

Genom beräkningar, som styrelsen låtit verkställa angående kostnaderna

för de till utförande å entreprenad utbjudna arbetena, både

styrelsen funnit, att dessa kostnader med nu gängse arbets- och materialpriser,

om arbetet utfördes direkt genom styrelsens försorg, icke

borde komma att uppgå till mer än 4,500,000 kronor. I denna summa

vore kostnaden för de arbeten, för livilka aktiebolaget skånska cementgjuteriet

i sitt erbjudande betingat sig särskild ersättning, inräknad med

250,000 kronor. Dock vore, enligt styrelsens mening, med anledning

af de säregna geologiska förhållanden, hvilka vore rådande i de trakter,

som banan komme att genomlöpa, den möjligheten icke utesluten, att

vid utförandet arbetena komme att betinga högre kostnad än den beräknade.

Med afseende särskildt fästadt vid Riksdagens flera gånger uttalade

önskan om statsbanebyggnadernas utförande på generalentreprenad och

med hänsyn till, att nu ifrågavarande arbetens utförande på entreprenad

möjligen skulle bidraga till entreprenadväsendets utveckling inom landet,

tillstyrkte järnvägsstyrelsen antagandet af det utaf aktiebolaget skånska

cementgjuteriet gjorda erbjudandet.

Såsom Eders Kungl. Maj:t behagade erinra sig, bemyndigades järnvägsstyrelsen,

jämlikt nådigt beslut den 27 augusti 1909, att med aktiebolaget

skånska cementgjuteriet i Stockholm träffa aftal om utförande

på generalentreprenad af anläggning utaf bandelen Järna—Enstaberga

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förberörda, styrelsens underdåniga

skrifvelse den 13 augusti 1909 bifogade förslag till entreprenadkontrakt.

Enligt hvad järnvägsstyrelsen meddelat har styrelsen på grund af

det utaf Eders Kungl. Maj:t sålunda gifna bemyndigandet den 11 september

1909 afslutat kontrakt med nyssnämnda aktiebolag.

hidkommande det belopp, som erfordras för bedrifvande af arbetena

under år 1911 å ifrågavarande bana, har järnvägsstyrelsen uti sin

förevarande underdåniga skrifvelse af den 10 november 1909 hemställt,

att ett anslag å 1,000,000 kronor måtte för sådant ändamål af Riksdagen

äskas för nämnda år.

För att kunna bedöma om det sålunda begärda beloppet är behöfligt,

har jag från järnvägsstyrelsen infordrat närmare upplysningar, och

har därvid meddelats mig, att de redan anvisade beloppen, samman

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

lagdt 5,300,000 kronor, användts eller äro afsedda att användas till

följande utgifter:

Anslag till rullande materiel, Ivftadt 1908 kr. 400,000: —

)) » » i> » 1909 )> 400,000: —

» » » » afsedt att lyftas

under år 1910...................................... » 364,000: —

Likvid för räler med tillbehör, inköpta och

levererade år 1909 .................................. )> 110,000: —

Likvid för räler med tillbehör att levereras

år 1910 ......................................................... » 185,000: —

Likvid för räler med tillbehör att levereras

år 1911 ...................................................... » 425,000: —

Kostnader för förberedande undersökningar,

administration m. in. intill 1909 års slut )) 200,000: —

Utbetaldt förskott till aktiebolaget skånska

cementgjuteriet.............................................

Kostnad för öfverbyggnader till broar, arbetsräler

m. fl. effekter, som järnvägsstyrelsen

skall tillhandahålla..................

Kostnad för arbeten, som entreprenören

skall utföra mot särskild ersättning.....

Administrations- in. fl. kostnader under åren

1910 och 1911............................................

Till afbetalning å entreprenadkontraktet

återstår således af de anvisade medlen

» 150,000: —

» 200,000: —

» 100,000: —

’> 150,000: — 2,684,000: —

_kr. 2,616,000: —

Summa kr. 5,300,000: —

Enligt kontraktet är entreprenören skyldig att före den 1 juli 1913

hafva banan i sin helhet fullbordad men att redan vid 1911 års slut

hafva utfört arbeten till värde af minst 3/s af entreprenadsumman eller

3.018.000 kronor, hvilka skola likvideras med 95 % däraf eller med

2,867,100 kronor.

Erforderligt anslagsbelopp intill 1911 års slut är således minst

2.684.000 + 2,867,100 kronor, eller tillsammans 5,551,100 kronor. Detta

belopp förslår emellertid endast under förutsättning, bland annat, dels

att entreprenören icke utför mera arbete intill 1911 års slut än han

enligt kontraktet är skyldig till, dels att byggnadsarbetena icke igångsättas

å någon annan del af statsbanan än å sträckan Järna—Enstaberga,

samt att ej heller husbyggnader och arbeten, som icke åligga

entreprenören, påbörjas före sistnämnda års utgång.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

89

Intill 1911 års utgång erfordras således, enligt ofvanstående, 251,100

kronor utöfver de belopp, som Riksdagen hittills anvisat. Då det emellertid,

. enligt hvad meddelats mig, är sannolikt, att entreprenören kommer

att drifva sina arbeten raskare än han enligt kontraktet är skyldig till,

och det dessutom är önskligt att åtminstone under år 1911 kunna påbörja

arbeten pa öfriga delar af banan, så har jag icke ansett mig

böra göra någon erinran mot det af järnvägsstyrelsen begärda anslagsbeloppet

för år 1911, 1,000,000 kronor.

Såsom jag redan förut antydt, syntes redan på ett jämförelsevis tidigt

stadium framgå, att de för banan beräknade kostnaderna, 13,300,000

kronor, icke skulle forsla till dess fullbordande. Sedan undersökningsarbetena

för banan i sin helhet numera afslutats och kostnadsberäkningarna

i det närmaste äro fullbordade, har det, enligt hvad jag i järnvägsstyrelsen

inhämtat, visat sig, att det ytterligare erforderliga beloppet

torde blifva ganska afsevärdt. Till siffran kan detsamma dock först

om en kortare tid angifvas.

Skälen till kostnadsökningen äro, enligt hvad järnvägsstyrelsen

meddelat, i hufvuddrag följande.

De priser pa arbete och vissa materialier, som ligga till grund för

det med skånska cementgjuteriet afslutade entreprenadkontraktet, äro i

allmänhet högre än de, som järnvägsstyrelsen förut ansett sig böra upptaga

i kostnadsberäkningarna för banan. Vid de nya beräkningarna för

banan i sin helhet hafva nu antagits samma priser, som enligt ofvannämnda

entieprenadkontrakt gälla för delen Järna—Enstaberga, hvarigenom.

de beräknade kostnaderna för hela banan ökats.

Vid .uppgörande af mera detaljerade planer för stationsanordningarna

å åtskilliga platser, särskildt Järna och Norrköping, har det visat sia-,

att de förut upptagna kostnaderna äro otillräckliga, till stor del beroende

på den alltjämt fortgående ökningen af tågens längd och lokomotivens

tyngd. Därjämte har järnvägsstyrelsan tänkt sig, att vid Åby borde

anordnas en. för . den nya banan och för den nuvarande stambanan gemensam

station i stället för endast en mindre sådan i närheten af Åby

ensamt för den nya banan.

Vidare har järnvägsstyrelsen ansett lämpligt, att redan vid banbyggnadens

fullbordande anordningar finnas vidtagna för öfverföring

åt trafik i Nyköping mellan den nya banan och Oxelösund—Flen—Västmanlands

järnväg, hvilket förut icke varit afsedt.

Därtill kommer, att det, såsom framgår af hvad jag redan anfört,

synes lämpligt att redan vid banans byggande anordna stationer å vissa

Bill. till Riksd. Prat. 1910. 4 Sand. 1 Afd. 59 Haft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Utskottets.

yttrande

platser, där man tänkt sig att sadana skulle först framdeles an

läggas.

Slutligen hafva de nu verkställda noggrannare borrningarna och

geologiska undersökningarna gifvit vid handen, att större kostnader än

man förut tänkt sig äro att förutse för grundförstärkningar under bankar,

tryckbankar för dylika med mera.

För närvarande har jag emellertid icke någon framställning att

göra i denna del af saken.»

Utskottet, som beträffande statsbaneanläggningen Jama—Norrköping

fäst sin uppmärksamhet vid, att för denna anläggning, där arbetena

så nyligen äro påbörjade, till rullande materiel under hvartdera

af åren 1908 och 1909 lyftats ett anslag af 400,000 kronor, har med

anledning häraf och då sålunda betydliga belopp för nämnda ändamål

disponerats, redan innan byggandet af banan påbörjats, sökt förskaffa

sig närmare upplysningar i ämnet; och har utskottet därvid inhämtat,

att de till inköp af rullande materiel afsedda medel vid ifrågavarande

statsbana disponerats och, hvad vidkommer 1910 års anslag, äro afsedda

att disponeras på sätt, som framgår af följande tabell:

Anslag Kr. 1,164,000:

att lyftas

år 1908med» 400,000

» 1909 » » 400,000

» 1910 » ’ » 364,000

Använda för inköp af:

år 1908 4 lokomotiv litt

.E

kr.

264,260

—

—» » 2

»

»

Ke

»

75,860

—

—» » 1

)>

»

L

»

59,480

—

— » 1909 6

personvagnar

»

Ao2

»

395,390

81

1910 3

lokomotiv

»

Ke

»

111,000

—

62

godsvagnar

»

G3

»

258,009

19

odisponerade

»

—

—

Summa

kr.

1,164,000

—

Ehuruväl ifrågavarande inköp af rullande materiel vant i beräkningen

för banans anläggningskostnad angifna, har utskottet dock

ansett sig böra å desamma fästa uppmärksamheten.

Utskottet, som'' ej haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t

i förevarande punkt föreslagit, hemställer,

att Riksdagen må för år 1911 anvisa

a) till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk

till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden ett belopp

af 1,000,000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

91

b) till fortsättning af statsbanan från Östersund

till Ströms vattudal (ölriksfors) jämte bispår från

Ulriksfors till Strömsund ett belopp af 1,500,000 kronor,

och

c) till fortsättning af statsbanan från Järna öfver

Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping

ett belopp af 1,000,000 kronor.

Angående sättet för anskaffande af berörda belopp kommer utskottet

att framdeles afgifva yttrande.

Stockholm den 9 maj 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. PIPPING.

Reservationer.

Vid punkt l:o (angående nya byggnader och anläggningar vid statens

järnvägar):

af herr F. W. Thorsson, som ansett, att det föreslagna uppförandet

af boställshus jämte uthus och källare vid Anneberg icke bort af utskottet

tillstyrkas;

af herrar P. Olsson och J. A. Sjö, som yrkat afslag på Kungl.

Maj:ts framställning angående uppförande af skolhus vid Abisko;

vid punkt 2:o (angående ny bro öfver Stångån vid Linköping):

af herrar A. Wiklund. F. IT’. Thorsson, P. Olsson, J. A. Sjö, A. Ekman,

J. J. Byström, A. C. Lindblad och C. G. Thor, som yrkat, att

utskottets }^rkande och förslag måtte hafva följande lydelse:

»Såsom i statsrådsprotokollet anförts har för innevarande år af

Riksdagen till denna anläggning anvisats 100,000 kronor, och har,

enligt hvad utskottet inhämtat, af underhållsmedel för ändamålet anslagits

ett belopp af 50,000 kronor.

Emellertid har man, till följd däraf, att öfverenskommelse med

Linköpings stad om förvärfvande af viss för anläggningen erforderlig

mark ännu icke kunnat träffas, måst låta med arbetet å densamma hit
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

intills anstå, hvadan nu finnes disponibelt hela det för innevarande år

anvisade belopp 150,000 kronor.

För arbetets bedrifvande under år 1911 har järnvägsstyrelsen enligt

hvad utskottet tillhandakomna uppgifter gifva vid handen, afsett

att af underhållsmedel anslå 150,000 kronor.

Under sådana omständigheter vill det synas utskottet som skulle

sistnämnda två belopp, tillhopa 300,000 kronor, vara tillräckliga för arbetenas

bedrifvande å bron intill utgången af år 1911. På grund häraf

och då bron i fråga ej beräknats blifva färdig förr än under loppet

af år 1912, har det, med hänsyn till önskvärdheten af största möjliga

besparingar i budgeten, synts utskottet som skulle med anvisande af de

100,000 kronor, som äro afsedda att ytterligare utgå af anslagsmedel,

lämpligen kunna anstå till år 1911.

Utskottet hemställer därför,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.»

vid punkt 5:o (angående uppförande af en byggnad för vissa kontor

inom järnvägsstyrelsen):

af herrar grefve P. O. L. Iilingspor, friherre J. G. Beck-Friis,

F. W. Thorsson, P. Olsson, J. A. Sjö, A. Ekman, J. Ström, A. C. Lindblad

och C. G. Thor, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hafva följande lydelse:

»Vid pröfning af Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till nybyggnad

för ifrågavarande afdelningar af järnvägsstyrelsen har utskottet

ej kunnat undgå att komma till den bestämda uppfattning, att

eu byggnad, fullt tillräcklig för dessa afdelningars behof skulle kunna

uppföras af väsentligt mindre dimensioner och för afsevärdt mindre

kostnader än hvad nu föreslagits. Det vill synas utskottet, som om

vederbörande, vid uppgörande af detta förslag, åt de respektive byråerna

anslagit utrymme, som betydligt öfverstiger det verkliga behofvet.

Utskottet vill såsom ett exempel i detta afseende anföra, hurusom

för kontrollkontorets tjänstemän, uppgående till 302 personer, beräknats

ett antal af 139 rum med en golfyta af tillhopa 3,276 kvadratmeter.

Detta utrymme har synts utskottet så mycket mera öfverflödigt, som

den möjligheten, enligt utskottets förmenande, icke är utesluten, att

personalen vid ifrågavarande kontor skulle utan men för arbetets behöriga

fortgång kunna i någon mån reduceras. Det torde i hvarje fall

icke kunna förnekas, att den af Kungl. Maj:t föreslagna kostnaden för

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

93

uppförande af byggnaden, _ 800,000 kronor, ej står i rimligt förhållande

till antalet tjänstemän, tillhopa 392, för hvilka densamma är afsedd.

Detta missförhållande blir emellertid ännu mera påtagligt vid beräkning

af markvärdet å det för byggnaden afsedda område. Enligt hvad

domänstyrelsen förklarat, skulle det för själfva expeditionsbyggnaden

afsedda området om 2 hektar 92 ar, jämte det område, som eventuellt

framdeles skulle få användas till byggnadsplatser för stationspersonalen

vid Tomteboda — omfattande en areal af 9 hektar 10 ar — vid försäljning

betinga ett pris, sannolikt uppgående till minst en half million

kronor, och skulle alltså markvärdet å den del, hvarom särskildt nu bifråga,

uppgå till omkring 170,000 kronor och byggnaden sålunda

föranleda en kostnad af tillsammans närmare en million kronor, hvilken

summa emellertid, med hänsyn till sannolikheten af att jämväl den för

byggnadsplatser åt stationspersonalen afsedda delen med tiden kommer

att åt järnvägsstyrelsen för nu ifrågavarande ändamål disponeras, torde

komma att väsentligt ökas.

Under sådana förhållanden har utskottet ej ansett sig kunna biträda

Kungl. Maj:s förslag.

Motionärernas framställning om förläggande af omhandlade kontor

till Linköping och den utsikt till afsevärda besparingar densamma onekligen

innebär, hafva däremot synts utskottet värda allt beaktande.

I sin förenämnda promemoria, däri järnvägsstyrelsen till bemötande

upptagit, hvad af motionärerna till stöd för den gjorda framställningen

anförts, har styrelsen visserligen sökt göra gällande, att en förflyttning

af kontoren på sätt af motionärerna föreslagits, icke läte sig verkställas.

Hvad järnvägsstyrelsen i sådant afseende anfört har emellertid

ej synts utskottet vara af beskaffenhet att ådagalägga vare sig omöjligheten

af dessa kontors förläggande till eu plats, försedd med så täta

och snabba kommunikationer med Stockholm, som Linköping, eller att

afsevärda svårigheter äro förenade med en sådan förläggning af kontoren.

Arbetet å dessa kontor har nämligen ingalunda synts utskottet

vara. af beskaffenhet att kräfva den af järnvägsstyrelsen såsom nödvändig

framhållna närbelägenhet till styrelsens öfriga byråer. Hvad

särskildt vidkommer den af järnvägsstyrelsen anförda svårigheten vid

tariffböckernas sändande mellan de båda städerna, är utskottet af den

bestämda uppfattningen, att denna angelägenhet väl skulle kunna ordnas

utan att man behöfde tillgripa den kostsamma åtgärden att taga afskrift

af böckerna, och synes för öfrigt, därest ett sändande af dessa böcker

skulle nödvändiggöras, de däraf vållade svårigheterna ej vara afsevärdt

större, om transporten skedde mellan Linköping och Stockholm än

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

mellan Stockholm och Tomteboda. I detta sammanhang: vill utskottet

därjämte såsom sin åsikt uttala, att ännu en afdelning inom järnvägsstyrelsen,

nämligen milkontoret, med hänsyn till arten och beskaffenheten

af arbetet å detsamma, jämväl lärer kunna utan olägenhet förläggas

å någon genom goda kommunikationer med Stockholm förenad

stad i landsorten. .

Den sålunda ifrågasatta förflyttningen till Linköping har emellertid

i ett afseende, nämligen beträffande den däraf berörda personalen,

synts utskottet medföra viss olägenhet, hvilken dock torde_ uppvägas

däraf att lefnadskostnaderna i Linköping helt säkert ställa sig så pass

mycket billigare än i Stockholm, att tjänstemännens löner, oaktadt den

reducering däri, som blifver eu följd af minskad hyresersättning, å

förstnämnda ort kunna bättre förslå till täckande af dessa kostnader,

och synes den uttalade farhågan för desammas förhöjning utskotter,

vara betydligt »öfverdrifven. Hvad särskild! hyrorna beträffar gifva till

utskottet öfverlämnade protokoll från stadsfullmäktiges i Linköping

sammanträden, därvid behandlats frågan om åstadkommande i staden

af billiga hyreslägenheter, vid handen, att förhållandena i detta afseende

komma0 att ställa sig synnerligen gynnsamma (se bil. III och IV).

Tillika har utskottet velat framhålla, att beträffande tjänstemännen

af lägre grad vid statens järnvägar dylika tvångsförflyttningar, af beskaffenhet

att vålla vida större olägenheter, ej sällan förekommit och

alltjämt lära förekomma.

Hvad beträffar lämpligheten för afsedt ändamål af de lokaler, som

skulle beredas i de till staten hembjudna fastigheterna nr 124 och

113 BI, har utskottet, då järnvägsstyrelsen visserligen förklarat dem

olämpliga, men ej framlagt någon detaljerad kritik af desamma, ej vant

i tillfälle bilda sig en absolut bestämd uppfattning i detta afseende.

Under sådana omständigheter och då utskottet, såsom nämnts, är

af den uppfattningen, att Kungl. Maj:ts förslag, sådant det föreligger,

ej är af beskaffenhet att böra af Riksdagen bifallas, men däremot finner

de fördelar, ett bifall till motionärernas förslag skulle innebära, synnerligen

beaktansvärda, har utskottet ansett denna frågas lyckliga lösning

bäst främjas, om Riksdagen ställer till Kungl. Maj:ts förfogande erforderligt

belopp, tillhopa 500,000 kronor, för inköp af fastigheterna

124 och 113 BI, att af Kungl. Maj:t för sådant ändamål disponeras,

därest Kungl. Maj:t, efter verkställd undersökning, funne de å fastigheterna

förefintliga byggnader jämte, eventuellt, annan för ändamålet

väl belägen byggnad i Linköping, kunna inredas till lämpliga

lokaler för ifrågavarande kontor af järnvägsstyrelsen. Härtill borde

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Utlåtande Nr 74.

95

dock, med hänsyn till de påtagliga fördelar för Linköpings stad, som

skulle innebäras i ett beslut om kontorens förläggande dit, och då utskottet

har sig bekant, att staden lärer vara villig att i sådant afseende

ikläda sig vissa kostnader, fogas det villkor, att staden skulle åtaga sig

ej mindre att kostnadsfritt verkställa erforderlig ominredning af de till

inköp föreslagna två byggnaderna än äfven att, därest dessa byggnader

ej erbjöde tillräckligt utrymme för afsedt ändamål, till kronan, likaledes

kostnadsfritt, öfverlämna till fyllande af det nu förefintliga utrymmesbehofvet

erforderlig lämpligt inredd byggnad i Linköping.

Af förenämnda anslag å 500,000 kronor, som utskottet anser böra

för ifrågavarande ändamål beviljas, anser utskottet sig af formella skäl

icke kunna föreslå, att för år 1911 anvisas högre belopp än 300,000

kronor, men torde hinder icke möta att i köpekontrakt intaga erforderliga

bestämmelser i fråga om sättet för köpeskillingens likviderande.

Med stöd af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition

och den i ämnet väckta motionen, må bevilja

ett anslag af 500,000 kronor och däraf på extra

stat för år 1911 anvisa 300,000 kronor med rätt för

Kungl. Maj:t att åt tillgängliga medel redan under

innevarande år utanordna sistnämnda belopp, att af

Kungl. Maj:t, därest Kungl. Maj:t efter verkställd undersökning

finner de till staten hembjudna fastigheterna nr

113 BI och 124 i Linköping kunna inredas till

lämpliga lokaler för vissa kontor af järnvägsstyrelsen,

användas till inköp af dessa fastigheter, dock under

villkor att Linköpings stad tillförbinder sig ej mindre

att kostnadsfritt verkställa erforderlig ominredning af

ifrågavarande till inköp hembjudna byggnader än äfven

att, därest dessa byggnader ej befinnas erbjuda för

nu förefintligt behof tillräckligt utrymme, likaledes

kostnadsfritt till Kungl. Maj:t öfverlämna till fyllande

af detta behof erforderlig, lämpligt inredd och välbelägen

byggnad i samma stad.»

vid punkt 9:o (angående ny rullande materiel för statens järnvägar):

af herrar A. Wiklund, F. W. Thorsson, P. Olsson. Å. Ekman, J. Ström,

J. J. Byström, A. C. Lindblad och C. G. Thor, hvilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Beträffande det gjorda äskandet af medel för inköp af rullande

materiel för statens järnvägar vill utskottet till en början såsom sin

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

uppfattning uttala, att statens järnvägars lokomotivpark skulle kunna

utnyttjas på ett afsevärdt mera ekonomiskt sätt än hvad nu är fallet.

Det är nämligen, enligt utskottets mening, af vikt, att lokomotiven så

mycket som möjligt hållas i bruk, hvarigenom å desamma nedlagdt

kapital kan hinna att förräntas och amorteras, innan de på grund af

teknikens framsteg icke längre med ekonomisk fördel kunna användas.

En i detta afseende intensivare drift skulle, anser utskottet, vara ägnad

att gifva ett väsentligt bättre utbyte af denna dyrbara materiel, och

är en förändring i denna riktning önskvärd. Hvad särskilt vidkommer

det nu begärda anslaget 3,325,000 kronor, bär utskottet, ehuruväl ej förbiseende,

att järnvägsstyrelsen förmält sig hafva vid sin framställning i

ämnet tagit hänsyn till nu rådande tryckta tider, likväl ej kunnat undgå

att komma till den uppfattningen, att denna summa torde kunna i väsentlig

mån nedbringas. Utskottet har nämligen ansett sig ej sakna skäl till

antagandet, att anskaffandet under år 1911, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,

af 15 nya lokomotiv ej är af behofvet oundgängligen påkalladt. Vid

statens järnvägar förefintlig rullande materiel har, såsom också af järnvägsstyrelsen

anförts, kunnat tillgodose det nu rådande transportbehofvet,

och någon afsevärdare ökning af trafiken å statens järnvägar lärer

i hvarje fall icke kunna för närvarande påvisas, hvarför de af järnvägsstyrelsen

i detta afseende framställda kraf hufvudsakligen torde afse

tillgodoseendet af framtida behof.

Under sådana omständigheter och med hänsyn till önskvärdheten

att under nuvarande penningeknappa tider så stora besparingar som

möjligt göras, bär det synts utskottet kunna tillsvidare anstå med anskaffandet

af åtminstone en del af de föreslagna lokomotiven.

Med stöd af hvad sålunda anförts, anser sig utskottet ej kunna

tillstyrka beviljande af hela det under denna punkt begärda anslag,

utan har det synts utskottet lämpligt föreslå detsamma^ nedsättning

med 800,000 kronor å det för inköp af nya lokomotiv afsedda belopp.

Hvad angår herr Perssons--(lika med alternativ I)--förevarande

motion.

Utskottet hemställer

a) att Riksdagen må för år 1911 till anskaffande

af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

järnvägar bevilja ett anslag å 2,525,000 kronor.

b) att herr Perssons förevarande motion icke må

till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

97

Angående sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet

att framdeles afgifva yttrande.»

Herrar friherre J. T. Gripenstedt, E. A. G. A. Wijkander, K. Starbaek

och K. V. Rydén hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit

i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Likaledes skulle här antecknas, att herrar H. Andersson och C.

Persson icke öfvervarit behandlingen af punkterna 9—11 i utlåtandet.''

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd.

59 Häft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Bilagor till statsutskottets utlåtande nr 74

Bil. i.

V. P. M.

angående ifrågasatt förläggning af Järnvägsstyrelsens kontrollkontor, statistiska

kontor samt biljett- och blankettkontor till stad i landsorten.

Samband kontoren sinsemellan. Milkontoret öfverlämnar månatligen

till kontrollkontoret banors uppgift å främmande tillgodohafvande eller

skuld för ömsesidigt begagnande af vagnar, till statistiska kontoret

tågbefälhafvarevagnrapporter, sedan de behandlats å milkontoret samt till

maskinbyråns statistiska afdelning de s. k. lokomotivtjänstuppgifterna

äfvensom uppgifter hur trafiken å bandelen Luleå—Riksgränsen fördelar

sig å malm- och annan godstrafik.

Kontrollkontoret öfverlämnar till statistiska kontoret kvartalsvis

samtliga stationers redovisningshandlingar, hvilka sedermera efter behandling

å statistiska kontoret återlämnas till kontrollkontoret. Hvad

beträffar redovisningshandlingarna rörande persontrafiken behöfver kontrollkontoret

för konstaterande af nummerföljden å de i redovisningarna

upptagna biljetter under viss tid af månaden dagligen från statistiska

kontoret låna föregående kvartalsredovisningarna från vissa stationer.

Äfven behöfver byrådirektören och föreståndaren för kontrollkontoret

för verkställande af utredningar ofta låna handlingar från statistiska

kontoret. Kontrollkontoret öfverlämnar till kammarkontoret månatliga

uppgifter å främmande banors tillgodohafvande eller skuld i samtrafik m. m.

Kassakontoret öfverlämnar dagligen till kontrollkontoret uppgift å

från stationerna levererad trafikuppbörd (remisslistor) samt för annotering

om fullgjord likvid, räkningar å trupptransporter m. m. och afräkniftgar

med främmande transportförvaltningar.

Biljett- och blankettkontoret öfverlämnar månatligen till kontrollkontoret,

uppgift å nyutlämnade biljetter, å försålda tryckalster samt

reversal på återlämnade biljetter.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

99

Detta öfverlämnande från det ena kontoret till det andra af vissa

handlingar kan visserligen utan större svårighet äga rum äfven om

kontoren äro förlagda till olika orter, dock gifvetvis med förlust af tid.

Samarbetet med vissa byråer. De lån af biljetter och godslistor, som

taxebyråerna för handläggning af vissa restitutionsärenden behöfva göra

hos kontrollkontoret, skulle likaledes, utan att däraf behöfver föranledas

något väsentligare dröjsmål med handläggningen af dylika ärenden,

kunna äga rum, om kontrollkontoret vore förlagdt till annan plats än

Stockholm.

Med hänsyn till nämnda kontors förhållande i öfrigt till vissa af

styrelsens byråer skulle däremot, såsom nedan närmare angifves, en

förflyttning till ort på längre afstånd från Stockholm medföra synnerligen

stora olägenheter.

Tidtabells byråns vagnafdelning behöfver vissa dagar i månaden

begagna sig af rapporter, som samtidigt äro under behandling å milkontoret

och hvilkas bearbetning med hänsyn till att viss dag är och

måste vara fastställd för de månatliga afräkningarnas uppgörande icke

kan uppskjutas. Äfven har afdelningen eller byrådirektören att afgöra

frågor i afseende å tolkningen af vagnssamtrafiksöfverenskommelsen

med utlandet som milkontoret har anledning framställa och som i regel

kräfva skyndsamt afgörande.

För att kunna besvara de förfrågningar angående frakter, som

skriftligen, muntligen eller pr telefon dagligen göras hos inrikes och

utrikes godstaxebyråerna äfvensom för handläggning af framställningar

om fraktnedsättningar måste dessa byråer hafva lätt tillgång till de tariffböcker

för samtliga stationer i riket, som finnas å kontrollkontoret. Att

låta för godstaxebyråernas räkning verkställa afskrifter af dessa böcker

(1,655 st. fullständiga, 61 mindre fullständiga — norska stationer —),

skulle föranleda en kostnad af cirka 120,000 kronor. Då ny taxa om

några år kommer till stånd, blir nyssnämnda arbete värdelöst.

Den täta kommunikation — personligen eller pr telefon — som

äger rum mellan byrådirektörerna för de tre taxebyråerna eller deras

närmaste män samt byrådirektören och föreståndaren för kontrollkontoret

eller föreståndarne för dess tre afdelningar skulle väsentligen försenas

och föranleda dröjsmål vid behandling af ett flertal ärenden. Äfven

blefve det erforderligt, att kontorsföreståndarne tidt och ofta måste resa

till Stockholm för muntlig öfverläggning med vederbörande byrådirek

törel’. Härigenom skulle järnvägen tillskyndas afsevärda utgifter för

reseersättningar, telefoneringar och dylikt.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Likaså skulle, därest den till inrikes godstaxebyrån hörande tariffafdelningen

förlädes till annan ort, dess ledare behöfva då och då uppresa

till Stockholm för att inhämta byrådirektörens anvisningar i fråga om

de ändringar af bestående samtrafiksvägar, som föranledas af nya järnvägars

tillkomst, vissa järnvägars sammanslagning med andra m. fl.

förhållanden på detta viktiga område.

Hvad statistiska kontoret särskildt beträffar är att framhålla, att

kontorets göromål under 3 å 4 månader före statsbaneberättelsens utgifvande

kräfva ett sextiotal extra betings- och timarbetare. Sådana

arbetare med vana vid räkning och siffersammanställningar kunna med

lätthet anskaffas i Stockholm bland de talrika tjänstemännen och bland

lärjungarne vid de olika högskolorna, men torde det blifva förenadt

med stora svårigheter att uppbringa ett tillräckligt antal sådana säsongarbetare

i landsorten.

Vidare anlitas kontoret tidt och tätt af styrelsen för extra ordinära,

ofta brådskande utredningar till belysande af än ett än ett annat förvaltningsärende,

och dylika utredningars planläggning och utförande

erfordra i regel kontorsföreståndarens närvaro i Stockholm i och för

samråd med vederbörande i styrelsen. Under den tid af året, då styrelsens

årsberättelser i text sammanfattas, är kontorsföreståndarens

personliga närvaro i Stockholm äfvenledes af behofvet påkallad, emedan

sagda text till stora delar icke kan utarbetas af honom allena utan

måste redigeras under intimt samarbete mellan honom och flere styrelsens

byråer (kameral-, ban-, maskin-, m. fl.).

Hvad slutligen biljett- och blankettkontoret ankommer skulle äfven

där den täta kommunikationen mellan byrådirektören för persontaxebyrån

och föreståndaren för nämnda kontor, som erfarenheten visat

vara erforderlig, i hög grad försvåras, om detta kontor förlädes till

längre bort från Stockholm belägen ort.

En förflyttning af nämnda kontor från Stockholm måste emellertid

på grund af den ständiga kommunikation, som måste äga rum mellan

kontorets föreståndare samt de boktryckare eller bokbindare, som leverera

blanketter eller utföra bokbinderiarbete för järnvägsstyrelsens

räkning, betecknas som nära nog omöjlig, så framt ej järnvägsstyrelsen

skulle genom inrättande af ett större tryckeri och bokbinderi själ? öfvertaga

detta arbete. Oafsedt den betydande kostnad, som en dylik anordning

skulle medföra, kan det starkt ifrågasättas, om det vore lämpligt

att en statsförvaltning drifver industriell verksamhet af den art, som

den ifrågavarande och äfven torde det vara rätt ovisst, om järnvägens

utgifter för tryck- och bindning skulle genom en sådan anordning blifva

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

101

mindre än som vid dessa arbetens utförande på grund af anbud uppkomma.

Vissa personalförhållanden. Här nedan lämnas after föreliggande

siffror uppgift å antalet vid ifrågavarande kontor nu anställda personer

och deras familjemedlemmar samt tjänare, hvilka vid eventuell förflyttning

till landsorten komma att medfölja, äfvensom för dessa personer

behöfligt antal rum.

Kontor.

Tjän-

ste-

män.

Deras

hus-

trur.

B a

r n

Öfriga

familj o- med- lemmar.

Tjä-

nare.

Summa

perso-

ner.

i skol- åldern.

andra.

Kontrollkontoret........•................

302

90

68

62

108

178

808

Statistiska kontoret .................

49

9

9

6

7

19

99

Biljett- och blankettkontoret ......

41

10

7

4

5

13

80

392

109

84

72

120

210

987

för hvilkas räkning erfordras lägenheter.............................. 379

och tillsammans rum ................................................................. 1,045

och kök............................................................................................ 254

Det är sålunda en ganska afsevärd personalförflyttning, som här

skulle ifrågakomma, uppgående med familjemedlemmar och tjänare till

närmare 1,000 personer. Beträffande den nu särskildt ifrågasatta förflyttningen

till Linköping skulle säkerligen hyrorna därstädes för personalen

blifva förhållandevis ganska höga i följd af den ringa tillgången

å lägenheter, helst som äfven militärflyttning till denna stad

under närmaste åren är att förvänta, nyssnämnda personantal, 1,000,

motsvarande en ökning i Linköpings nuvarande folkmängd med c:a 6 %.

Härjämte må anmärkas, att enligt bestämmelse i nuvarande hyreskontrakt

för de större lägenheterna statens järnvägar äro skyldiga vid

afflyttning verkställa vissa förändringsarbeten före kontraktens slut. I

följd häraf blefve det nödvändigt att förflyttningen ägde rum kanske ett

hälft år före den vanliga hyresterminens utgång (den 1 oktober). I så fall

måste emellertid jämväl personalen företaga sin flyttning vid nämnda tidpunkt

(den 1 april). Då hyreskontrakter i Stockholm i regel utgå den 1

oktober skulle det blifva erforderligt att få dem ändrade till att utgå

den 1 april, hvilket väl endast undantagsvis torde låta sig göra. Där

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

detta, såsom i flertalet fall torde blifva händelsen, icke blefve möjligt,

synes det blifva, erforderligt, att statsverket vidkändes de för personalen

i följd häraf uppkommande kostnaderna. Dessa kostnader skulle,

efter å-pris af 300 kronor per ruin, kunna beräknas till 150,000 kronor

för ifrågavarande halfår.

Vidkommande särskilt barnen i skolåldern kan ifrågasättas, huruvida

läroverken i en landsortsstad äro i stånd att mottaga en så afsevärd

tillökning i lärjungeantalet, som förflyttningen skulle medföra,

allra minst under pågående termin.

Beträffande slutligen minskningen i arfvodesstaten vid kontorens

förläggning till ort, där ersättningen för bostad och bränsle utgår med

30 % af arfvodet har efter nuvarande förhållanden denna minskning beräknats

för

kontrollkontoret till.......................................

..........................•kr.

34,490: —

statistiska kontoret till...................................

.............................. »

5,540: -■

biljett- och blankettkontoret till .............

.............................. >)

4,080: —

Summa kr.

44,110: —

Härvid är dock''att märka, att den ifrågasatta minskningen af ersättningen

för bostad och bränsle endast kan ske under förutsättning,

att det af Riksdagen godkända nu gällande aflöningsreglemente, som

bestämmer 40 % af arfvodet för all styrelsens personal, oafsedt tjänstgöringsorten,

ändras.

Det lärer väl emellertid inträffa, att hyrorna i Linköping icke

länge förblifva vid nuvarande prisläge utan komma att stiga så att en

höjning af hyresersättning måste göras. En sådan höjning i hyresersättningen.

skulle tillkomma icke allenast nu ifrågavarande utan äfven

förut i Linköping stationerad järnvägspersonal. Den beräknade besparingen

för statsverket i utgifter för hyresersättning kommer därför icke

att blifva afsevärd.

Inköpspriset för husen i Linköping och Häraf vunnet utrymme för

kontorslokaler. Af en sammanställning af utrymmena i den till inköp

föreslagna byggnaden i Linköping med tillhörande mindre gårdsbyggnad

framgår, att utrymmet i densamma icke ens är tillräckligt för kontrollkontoret,

ännu mindre således kan inrymma jämväl statistiska samt

biljett- och blankettkontoren.

Det för kontrollkontoret afsedda utrymmet i den vid Tomteboda

föreslagna kontorsbyggnaden är följande:

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 7å.

103

139 rum med tillsammans en golfyta af................................... 3,276 kvm.

12 rum för vaktmästare och portvakt......................................... 300 »

(4 lägenheter å 2 rum och kök) utrymmen för upplags
arkiv.

............................................................................................. 750 »

frukostrum med kök och bostad för personal c:a.................. 300 »

Summa 4,626 kvm.

hvartill komma: toiletter och tvättstuga.................................... 254 kvm.

trappor, korridorer och förstugor.................................................. 2,260 »

ångpannerum för värmeledning med utrymmen för kolförråd

.......................................................................................... 106 »

Summa 7,246 kvm.

Den till inköp i Linköping föreslagna byggnaden lämnar följande

utrymmen:

99 rum och kök med tillsammans en golfyta af.................... 2,862 kvm.

källare och andra för upplag delvis användbara utrymmen 711 »

Summa 3,573 kvm,

hvartill komma: toiletter..................................,............................. 48 kvm.

trappor, korridorer och förstugor................................................. 1,412 »

Summa 5,033 kvm.

Det erforderliga utrymmet ensamt för kontrollkontoret torde sålunda

genom inköpet endast blifva fylldt till omkring 4/ö, om man

blir i tillfälle att på lämpligt sätt utnyttja hela golfarealen. Detta

låter sig dock svårligen göra, då ett afdelande af de större rummen

i mindre, på grund af fönsterindelningen skulle göra vissa rum för

små, liksom redan nu en del af rummen — t. ex. jungfrukamrarna —

äro för små för kontorsäudamål. Vid en jämförelse mellan rumsantalen,

visar sig proportionen vara — 2 till 3 — mellan tillgängligt

utrymme och behof och är därvid att märka, att samtliga lokaler i det

föreslagna Tomtebodahnset äro lämpade för respektive ändamål.

Vid jämförelsen ofvan har ej för Linköpingshusen tagits i beräkning

behofvet af frukostlokal med kök och lägenhet för hithörande

personal, som ingår i förslaget till Tomtebodahuset.

Linköpingshusen äro emellertid ej blott otillräckliga för det nuvarande

behofvet, de medgifva ej heller inom samma tomt sådan till
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

byggnad, som skulle erfordras för att fylla bristen på lokaler, än

mindre för att möta framtida behof af dessas ökning.

Rörande kostnadsfrågan är att erinra, att till inköpskostnaden

böra läggas kostnaderna för den ändring af busbyggnadernas inredning,

som erfordras för deras lämpliga utnyttjande.

Sålunda måste värmeledning anordnas, för hvilken med däraf föranledda

genombrytning af golf och väggar kostnaderna torde kunna

beräknas till 20,000 kronor.

En stor del dörrar måste flyttas, enär de nu i allmänhet äro anordnade

för nära fönstren, så att vid en del af dessa skrifbord ej

kunna uppställas.

Dessa ändringar jämte reparationer, efterarbeten för installation

af värmeledningar, borttagande af kakelugnar och ändring af inredningen

i öfrigt i en stor del lokaler, hvilka säkerligen komma att påfordra

en fullständig ommålning af innerväggar, tak och dörrar in. m.

komma att medföra en kostnad af omkring 45,000 kronor.

Då den ifrågavarande byggnaden icke är tillräcklig ens för kontrollkontoret,

måste sålunda dels ytterligare utrymme för detta, dels

utrymme för statistiska samt biljett- och blankettkontoren anskaffas.

Dessa erforderliga utrymmen skulle efter ofvan angifven försättning

för golfarealens utnyttjande utgöra

a) för kontrollkontoret ytterligare c:a.......................................... 2,200 kvm.

b) för biljett- och blankettkontoret samt statistiska kon
toret

och en afdelning af godstaxebyrån:

45 rum med en areal af omkring ........................ 1,094 kvm.

tryckerilokaler............................................................... 212 »

upplagsrum och arkiv ........................................... 575 » 1,881 »

Summa 4,081 kvm.

Häraf framgår sålunda att för fyllandet af de bebof, hvilka den

vid Tomteboda föreslagna byggnaden är afsedd att tillgodose, skulle

utöfver den i Linköping till inköp föreslagna byggnaden erfordras

ytterligare en byggnad med ett golfytrymme af b 5 af den föreslagnas.

Till hvad pris lämplig sådan byggnad kan anskaffas i Linköping, därom

föreligger icke i motionen någon utredning.

Till belysande af huru priset för Linköpingsliuset ställer sig jämfördt

med Tomtebodabyggnaden må anföras följande siffror:

Linköpingsliuset: kostnad 345,000 + 65,000 kr.

fördeladt per kvm. golfyta.....

» » kbm. husvolym

kr. 81:46

» 22: 83

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

105

Tomtebodahuset: kostnad 800,000 kr.

fördel ad t per kvm. golfyta....................................................... kr. 72: 16

i’ » kbm. hus volym ................................................... >. 21: 33

I det senare husets kostnad ingår dock icke något värde å tomten.

Därest det emellertid befinnes skäligt, att något värde åsättes det

område, som upplåtes till expeditionsbyggnad vid Tomteboda, kan detta

värde svårligen beräknas till af motionärerna uppgifna 200,000 kronor.

Det af järnvägsstyrelsen föreslagna området — ej fullt 3 hektar —

betingar nämligen, efter af öfverjägmästaren omnämndt å-pris — 2 kronor

per kvm. — ett värde af endast 60,000 kronor.

Sedan ofvanstående utredning afslutats, har under hand meddelats

att, därest den till inköp ifrågasatta fastigheten — boningshus å tomten

n:r 124 St. Lars kvarter i Linköping — ej skulle vara tillfyllest för

inrymmande af de ofvan nämnda kontoren, ytterligare tvänne fastigheter

finnas att tillgå å tomten nr 113 B i samma kvarter, och att motionärerna

träffat förberedande aftal om inköp af desamma. Med anledning

häraf hafva efter tillgängliga ritningar öfverslagsberäkningar gjorts,

i hvad mån dessa byggnader skulle kunna lämna de i öfrigt erforderliga

utrymmena; och har härvid framgått följande.

Byggnaderna utgöras af dels en byggnad af sten i 4 våningar

innehållande:

60 rum och kök med tillsammans en golfyta af..................... 1,423 kvm.

källare och andra för upplag delvis användbara utrymmen 285 »

Summa 1,708 kvm.

hvartill komma: trappor, korridorer och förstugor................. 643 »

Summa 2,351 kvm.

dels en byggnad af trä i 3 våningar innehållande:

47 rum och kök med tillsammans en golfyta af..................... 979 kvm.

källare och andra för upplag delvis användbara utrymmen 232 ))

Summa 1,211 kvm.

hvartill komma: trappor, korridorer och förstugor.................. 391 »

Summa 1,602 kvm.

Bill. till Riksä. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afä, 59 Höft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Förslagsvis uppgjorda planer för utnyttjande af byggnaderna å

tomten nr 124 och af stenhuset å tomten nr 113 B hafva gifvit vid handen,

att i dessa byggnader kunna inrymmas kontrollkontoret och den

till inrikes godstaxebyrån hörande tariffafdelningen (tariffkontoret).

För statistiska samt biljett- och blankettkontoret återstår således

att anskaffa lokaler.

Härför kan visserligen påräknas den äfven å tomten nr 113 B befintliga

byggnaden af trä i 3 våningar, i hvilken de behöfliga kontorslokalerna

skulle kunna inrymmas, men dels kan det icke försvaras att i eu

dylik byggnad af trä anordna tjänsterum för en talrik personal och

upplagsplatser för biljetter och formulärblanketter till rnyckat stora värden

samt handlingar, svårersätttliga, till och med delvis oersättliga, om de

förkomma t. ex. genom eldsvåda; dels kunna ej byggnadens källare

apteras till tryckerilokaler för biljett- och blankettkontoret, hvilket är

en stor brist.

Att anordna biljettryckeri i annan byggnad än den, hvari sistnämnda

kontors öfriga lokaler inrymmas vore för arbetet inom detsamma i högsta

grad otillfredsställande, hvarförutom kontrollen öfver biljett-trycket

försvårades.

Förslagsplanerna äro uppgjorda under förutsättning att ett flertal

tjänstemän 2, 3 eller 4 kunna placeras i samma rum beroende af tillgång

på lämplig dagsbelysning för arbetsborden; undantag har endast

gjorts för ett mindre tal tjänstemän, hvilka på grund af deras arbetens

art måste disponera hvardera ett rum. I några fall hafva till och med

5 å 6 personer beräknats placerade i samma rum, såsom t. ex. för

sorteringsarbeten och dylikt.

Sammanförandet af flere tjänstemän i samma rum är öfver hufvud

taget till olägenhet för arbetets jämna och ostörda gång; särskildt till

följd af ständigt återkommande kollationeringar och dylikt.

Med hänsyn till utrymmena inom Linköpingshusen måste framhållas,

att det skulle verka synnerligen hindrande för arbetet, om samma afdelning

inom ett kontor förlädes i flera våningar, liksom det gifvetvis är

förenadt med stora olägenheter och kostnader att såsom nu är förhållandet

såväl kontrollkontoret som statistiska kontoret äro fördelade

i flera byggnader; olägenheter hvilka skulle undgås, om förslaget till

uppförandet af en gemensam större byggnad vunne bifall.

De för kotrollkontoret beräknade lokalerna äro afsedda att inrymma

ej blott den nu anställda personalen, 302 personer, utan ytterligare

bortåt 40 skrifbiträden, hvilka äro behöfliga, därest kontorets

arbeten skola kunna utföras utan tillgripande af öfvertidsarbete i den

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

107

störa omfattning’, som för närvarande i brist på tillräckligt lokalutrymme

måste ske.

De för byggnaderna å tomten nr 113 B uppgifna pris — respektive

155,000 och 95,000 kronor — blifva här liksom för byggnader å

tomten nr 124 ej de pris, hvartill de, ordnade för kontorets ändamål,

komma att uppgå. Beräkningar enligt de lämnade ritningarna gifva

nämligen vid handen att, äfven om byggnaderna kunna förutsättas vara

i sådant skick, att egentliga reparationer för deras bestånd ej komma

att erfordras, värmeledningsanordningar och vidlyftiga förändringsarbeten

inomhus komma att höja kostnaderna för dessa byggnader till respektive

195,000 och 130,000 kronor. Kostnaderna för samtliga byggnader

å tomterna 124 och 113 B skulle sålunda uppgå till 735,000 kronor,

hvartill komma kostnaderna för anskaffandet af lämpliga tryckerilokaler

för biljett- och blankettkontoret.

Då således kostnaden för de nu erbjudna byggnaderna, oaktadt

desamma icke kunna blifva fullt tillfredsställande för här afsedda ändamål

och oaktadt lokaler för bil] ett-tryckeri icke kan beredas uti desamma,

obetydligt understiger kostnaderna för den föreslagna byggnaden i

Tomteboda, och då besparingen på ersättning till personalen för bostad

och bränsle endast uppgår till c:a 44,000 kronor, hvilken besparing,

såsom förut framhållits, utan tvifvel inom kort torde komma att i väsentlig

mån reduceras, och då i öfrig! den utgift af omkring 120,000 kronor,

som uppkommer genom nödvändigheten att för inrikes godstaxebyråns

räkning anskaffa ofvannämnda tariffböcker för samtrafiksfrakter

måste tagas med i räkningen, ligger det i öppen dag, att ej någon

verklig besparing kan genom det ifrågasatta byggnadsköpet väntas

uppstå. Härförutom är att taga hänsyn jämväl till de direkta kostnader,

som uppkomma genom förflyttningen — ej blott förut omnämnda hyresbelopp,

150,000 kronor, utan äfven kostnaderna för inpackning och

transport af personalens bohag.

På grund häraf och i betraktande af, å ena sidan, de mycket stora

olägenheter, som för all framtid blifva förknippade med ett förläggande

af ifrågavarande kontor på en så långt från Stockholm belägen ort som

Linköping och därtill i lokaler, spridda i olika byggnader, hvilka ej ens

med stora omkostnader kunna göras fullt lämpliga för ändamålet, och,

å andra sidan, de stora fördelar, hvilka kunna vinnas ej mindre genom

ett sammanförande af meranämnda kontor inom en byggnad, särskild

afpassad efter de fordringar, som arbetet inom dessa kontor kräfver,

än äfven deras bibehållande i närheten af styrelsen, kan en sådan förflyttning

icke anses vara förenlig med statsverkets sanna intresse.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Till jämförelse med ofvan angifna kostnader för byggnaderna å

tomten nr 124 och Tomtebodahuset må nämnas, att kostnaden för

Stenhuset å tomten nr 113 B utgör

fördelad per kvm. golfyta..........................................

........................ kr. 82: 94

» )) kbm. husvolym ....................................

........................ » 16: 19

Trähuset å samma tomt utgör

fördelad per kvm. golfyta...........................................

....................... kr. 81: 14

» )) kbm. husvolym .....................................

....................... » 22: 30

Bil. II.

V. P. M.

i anledning af herrar Fr. Berglunds och Olof Hellströms motion i Riksdagens

Andra hammare om inköp af fastighet i Linköping att användas för

järnvägsstyrelsens kontrollkontor, statistiska kontor, biljettoch

blankettkontor samt tariffkontor.

Utsikten att genom ett bifall till ifrågavarande motion blifva nödsakade

att afflytta från hufvudstaden och för framtiden få sitt arbete

förlagdt till Linköping har uppkallat tjänstemännen vid kungl. järnvägsstyrelsens

här ofvan uppräknade kontor att för vederbörande vördsamt

framhålla, huru en sådan förflyttning enligt vår mening skulle

inverka på de personer, som närmast beröras af saken. Gifvetvis äro

vi såsom statstjänare både skyldiga och villiga att, om så erfordras,

sätta våra enskilda intressen till baka för det allmännas, men då i förevarande

fall såväl den kungl. propositionen som hvad från järnvägsstyrelsens

sida anförts tydligt påvisar, att föreliggande fråga på annat och bättre

sätt kan lösas, torde en sådan fordran på oss från det allmännas sida

icke föreligga. Kungl. järnvägsstyrelsen har på ett öfvertygande sätt

visat, att den af motionärerna åberopade besparingen, som genom förflyttningen

skulle vinnas, icke skulle uppstå i den omfattning som uppgifvits.

Då kungl. järnvägsstyrelsen i sin utredning vidare ådagalagt

de stora olägenheter i arbetet, som kontorens förläggande till annan

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

109

plats än Stockholm skulle medföra, bedja vi, som hafva att utföra

detta arbete, endast att till alla delar få instämma uti hvad kungl.

järnvägsstyrelsen i detta afseende yttrat.

Då sålunda från olika synpunkter påvisats, att statens intressen

icke kräfva den påyrkade förflyttningen, hvilken tvärtom skulle medföra

stora olägenheter, torde det icke anses förmätet af oss, att vi

såsom ett ytterligare skäl mot bifall till motionen tillåtas framhålla,

huru jämväl våra enskilda intressen i hög grad skulle blifva lidande på

den ifrågasatta åtgärden.

I de konstitutorial och förordnanden, som för oss utfärdats vid tillträdet

af våra platser, äro vi visserligen icke tillförsäkrade att få bibehålla

vår tjänstgöring i Stockholm. Vi hafva emellertid samtliga sökt

befattning eller förordnats under sådana förhållanden, att hvarken vi

eller våra förmän haft ringaste anledning antaga, att vår tjänstgöring

framdeles skulle förläggas annorstädes än till Stockholm eller dess

omedelbara närhet. Också hafva många tillfällen som erbjudits att i

landsorten vinna befordran lämnats obegagnade och det skulle därför

kännas dubbelt hårdt, om vi nu tvingades till en förflyttning under

vida ogynnsammare villkor än vi förut genom en frivillig transport

kunnat ernå.

Det är själfklart att en person, som gjort sig beredd att under

hela sitt lif stanna på en plats, under årens lopp därstädes inrättat sig

så, att en plötslig förflyttning kommer att ekonomiskt inverka synnerligen

ofördelaktigt, i vissa fall rent af ruinerande. I fråga om bostadsförhållanden

hafva ett stort antal bland oss, i ändamål att nedbringa

den hyran motsvarande kostnaden så mycket som möjligt och jämväl

att erhålla en hygienisk och för familjens trefnad i möjligaste grad

lämplig bostad, förskaffat sig egna hem genom inköp af bostadslägenheter

i staden eller mindre egnahemsfastigheter på landet. Egna hemsrörelsen

har under sista tiden än vidare utvecklat sig och förslag äro

under planering som skulle förverkliga för många ett helt lifs sträfvan

att skaffa sig och de sina ett eget hem. Andra åter hafva genom

hyresaftal i staden eller på landet bundit sig vid förhållanden, hvilka

icke utan förlust kunna rubbas., Bland oss finnas icke mindre än c:a

150 kvinnliga tjänstemän och bland dessa många som äga hem hos

sina föräldrar, hvilka senare äro ett ekonomiskt stöd för de lägre aflönade,

men å andra sidan i många fall också genom dotterns transport

till annan tjänstgöringsort skulle beröfvas ett ekonomiskt stöd, som de

icke kunna undvara. Beträffande de tjänstemän, som hafva familj, är

det tydligt, att för barnen i skolåldern eu förflyttning till Linköping

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

från Stockholm skulle inverka ytterst menligt. I detta afseende behöfva

vi endast erinra om den mångfald af högre och lägre undervisningsanstalter,

afsedda att utbilda anlag af olika slag, som härstädes,

understundom afgiftsfritt eller mot jämförelsevis billiga afgifter, stå till

buds. Särskildt beaktansvärda äro de rikliga tillfällen, som finnas för

familjemedlemmarne att erhålla platser hos enskilda eller befattningar

i statens verk. I många fall bidrager tjänstemans hustru genom sitt

arbete i afse värd grad till familjens underhåll. Flera hafva fördelaktiga

platser såsom folkskollärarinnor, kassörskor o. s. v. Vid en förflyttning

till landsorten skulle antingen denna inkomst med därmed eventuellt

förenad pension gå förlorad eller familjen splittras och mannen nödgas

lefva skild från de sina. Omförmälda förmåner kan man ej gärna

afstå ifrån, om man en gång kommit i besittning af de samma, och i

många fall äro förhållandena sådana, att ett tvunget afstående skulle

medföra ekonomisk ruin för tjänstemannen och hans familj. I detta

sammanhang bedja vi ock få framhålla att flyttningskostnaderna, äfven

om statsverket ersätter hvad som belöper sig till själfva flyttningen,

för oss blifva betungande, då gifvetvis utom de direkta kostnaderna

förändring af bostad m. m. kommer att förorsaka kännbara utgifter.

Fråga vi oss därefter, hvilka förmåner den nya orten lämnar oss

i stället för det vi gå miste om i Stockholm, så synas dessa förmåner

mindre tilltalande. Man har utlofvat billigare bostäder och billigare

lefnadskostnader. Hvad bostadsfrågan i Linköping beträffar synes det

oss föga sannolikt att den inom de närmaste åren kan på ett tillfredsställande

sätt lösas, så att vi erhålla ett något så när drägligt ^utbyte

för det hem, som flera af oss här förskaffat sig och andra stå i begrepp

att ernå. Och i fråga om dem af oss, hvilka äro hänvisade att

söka få hem och bostad i andra familjer, kan säkerligen eu stad med

så ringa antal innevånare icke erbjuda tillräckliga möjligheter. Dessutom

kan det tagas för gifvet, att den ökade efterfrågan skall höja

såväl hyrorna som priset på lifsmedel i sådan grad, att detta skäl

blifver betydelselöst. I fråga om skolor och andra undervisningsanstalter

äro farhågor redan framhållna, att förhållandena i Linköping

skola visa sig otillfredsställande, och hvad här ofvan i fråga om Stockholm

sagts är i detta afseende belysande. I dessa hänseenden torde

jämväl förhållandena blifva ännu mera svårordnade, om väntad inflyttning

till staden af ytterligare ett regemente utom de två, som redan

förut äro förlagda därstädes, blifver verklighet och torde sålunda åberopade

billiga lefnadskostnader icke vara mycket att bygga. pa. I

fråga om den fastighet som erbjudes för kontoren, kunna vi ej heller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

in

underlåta att erinra om den sorgliga erfarenhet, som förändringar af

förut byggda hus till lokaler för kontoren lämnat. Utan tvifvel torde

det i stort sedt blifva billigare att från början på sätt som föreslagits

i kung!, propositionen bygga nytt med den inredning, som erfarenheten

påkallar.

Till sist vilja vi med hänvisning till bifogadt protokoll tillbakavisa

ett framkommet påstående att personalen själf önskar en förflyttning.

Tvärtom står personalen fullkomligt enhällig emot en sådan åtgärd och

dess vördsamma och ödmjuka önskan är, att Riksdagen genom ett bifall

till hvad Kungl. Maj:t föreslagit måtte bereda kontorens personal tillfälle

att under ostörda förhållanden fortsätta sitt arbete i statens tjänst.

Bil. III.

Utdrag af protokollet, hållet vid Linköpings Stadsfullmäktiges

sammanträde den 11 mars 1910.

§ 61. Det från förra sammanträdet bordlagda ärendet angående

Herr Rektorn Alb. Johanssons m. fl:s motion om bestämmande af vissa

priser vid försäljning af staden tillhöriga tomter m. m. företogs nu åter

till behandling.

Öfver motionen, i hvad densamma afsåge bestämmande af priser

vid försäljning af tomter vid och norr om Vasavägen, hade drätselkammaren

och beredningsutskottet afgifvit utlåtanden, hvaruti de sammanstämmande

föreslagit stadsfullmäktige att i så måtto bifalla motionen,

att följande normalpriser måtte fastställas, nämligen:

för tomter vid Vasavägen inom kvarteren nr 66,

67 och 69............................................................... 10 kr. per kvm.,

)) tomter ej belägna vid Vasavägen, men inom

ofvannämnda kvarter........................................... 4—.7 » » »

» tomter inom kvarteren nr 17—21, 43—46

ock 68 ....................................................................... 2—5 » » »

)) tomter inom kvarteren nr 4—7 ....................... 2—4 » » »och

^ ® » x » 27—31 ..................... 2—4 » » »

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

Drätselkammaren och beredningsutskottet hade vidare föreslagit stadsfullmäktige,

att vid försäljning af staden tillhöriga tomter inom nedannämnda

kvarter följande normalpriser måtte fastställas, nämligen:

för tomter inom kvarteren nr 8 och 22 ............ 2—4 kr. per kvm. och

» » » )> » 79—81 ............... 3—5 » » »

Jämlikt stadsfullmäktiges beslut den 22 sistlidne februari, hvarigenom

ärendet återremitterats till beredningsutskottet, hade utskottet

därefter afgifvit nytt utlåtande, hvaruti utskottet förklarat sig vidhålla

sitt förut fattade, ofvan omförmälta beslut, med tillägg dels att stadsfullmäktiges

beslut i ärendet i fråga om de tomter, som voro af kronodonationsjords

natur, måtte fattas under förutsättning af Kungl. Maj:ts

tillstånd till försäljning däraf, och dels att priserna skulle vara beroende

af tomternas läge inom hvarje kvarter, samt att maximiprisen fördenskull

skulle afse de bäst belägna tomterna.

Vid ärendets föredragning yrkade herr Reuterswärd, med hvilken

herrar Örtengren, Landberg, Rektorn Alb. Johansson, Axel Karlson,

Tollin och Sylvan instämde, bifall till beredningsutskottets förslag, med

den ändring att för tomter inom kvarteren nr 27—31 såsom normalpriser

måtte fastställas 1 kr. 50 öre—4 kr. pr kvm.

Herr Almqvist, med hvilken herr Wenström instämde, yrkade bifall

till beredningsutskottets förslag, med den ändring att de af beredningsutskottet

föreslagna försäljningsbeloppen skulle bestämmas såsom

maximipriser.

Herr vice ordföranden, med instämmande af herr Hagström, yrkade

bifall till beredningsutskottets förslag, hvarjemte herr Rydström

yrkade återremiss å ärendet till drätselkammaren och beredningsutskottet

för åstadkommande af utredning rörande de till försäljning

föreslagna tomternas värde.

Sedan stadsfullmäktige beslutat företaga ärendet till omedelbart

afgörande, beslöto stadsfullmäktige vid framställd proposition på de

olika yrkandena i enlighet med herr Reuterswärds förslag.

Som ofvan.

In fidem:

G. A. Winberg.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 74.

113

Bil. IV.

_ Utdrag af protokollet, hållet vid Stadsfullmäktiges

i Linköping sammanträde den 11 mars 1910.

§ 62. Uti eu deri 21 sistlidne februari dagtecknad motion hade

herr K. L. Hagström m. fl. hemställt, att stadsfullmäktige under vissa

förutsättningar måtte teckna aktier i det under bildning varande Linköpings

Fastighetsaktiebolag till ett belopp af 150,000 kronor.

Öfver motionen hade drätselkammaren jämlikt stadsfullmäktiges

beslut den 22 sistlidne februari afgifvit utlåtande samt därvid hemställt,

att stadsfullmäktige måtte besluta att, under förutsättning af att statens

järnvägars kontrollkontor komme att förläggas till Linköping,

teckna aktier i Linköpings Fastighetsaktiebolag till ett belopp af

150,000 kronor, hvaruti dock värdet af till bolaget öfverlämnade tomter

skulle ingå, dock först sedan den enskilda aktieteckningen uppgått

till 100,000 kronor, att penningemedel till teckningen skulle anskaffas

genom upptagande af ett tillfälligt lån, samt att bemyndiga sin ordförande

jämte drätselkammarens ordförande att, sedan de förvissat sig om

att den enskilda aktieteckningen uppgått till 100,000 kronor, å stadens

vägnar teckna nu beslutade aktiebeloppet.

Vid föredragning af ärendet yrkade herr Wenström, med hvilken

herr Hagström_ instämde, bifall till drätselkammarens framställning,

med den ändring att första momentet i drätselkammarens hemställan

måtte erhålla följande lydelse:

Datt, under förutsättning af dels att statens järnvägars kontrollkontor

komme att förläggas till Linköping och dels att den enskilda

teckningen i Linköpings Fastighetsaktiebolag uppginge till minst 100,000

kronoi, teckna aktier i samma bolag till ett belopp af 150,000 kronor,

inberäknadt värdet till bolaget försålda tomter».

Stadsfullmäktige beslöto härefter i enlighet med herr Wenströms

förslag.

Som ofvan

In fidem:

G. A. Winberg.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 59 Höft.

15

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:6 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten