Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 109 under åttonde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning angående förbättrade anordningar för uppvärmning och ventilation af vissa lokaler i tekniska högskolan.

1910-05-12 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:81, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 109 under åttonde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning angående förbättrade anordningar för uppvärmning och ventilation af vissa lokaler i tekniska högskolan.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 81.

21

Nr 81,

Ankom till Kiksdagens kansli den 12 maj 1910 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 109 under åttonde

hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning

angående förbättrade anordningar för uppvärmning

och ventilation af vissa lokaler i tekniska högskolan.

(2:a Afd.)

I punkten 109 under åttonde hufvudtiteln af den till Riksdagen den

15 januari 1910 aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till förbättring af anordningarna för uppvärmning och ventilation

af lokaler i tekniska högskolans hufvudbyggnad och bergsskolebyggnad, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med. framlagda förslag, på extra stat för

år 1911 anvisa ett belopp af 11,600 kronor.

Till’ stöd för denna framställning har föredragande departementschefen

tillf:stadsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 14 i samma

månad anfört följande:

»Hos Eders Kungl. Maj:t har styrelsen för tekniska högskolan i sin

underdåniga skrifvelse den 13 oktober 1909 angående de högskolans anslagsbehof,

hvilka borde föranleda aflåtande af proposition till 1910 års

Riksdag, gjort framställning om beredande af medel till af hjälpande af de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande Nr 81.

Bristfälligheter, som förefunnes i värme- och ventilationsanordningarna i

vissa af högskolans lokaler.

Till styrkande åt det behof af förbättrade dylika anordningar, som

på senare tid gjort sig starkt gällande, har åberopats en skrifvelse till

styrelsen för tekniska högskolan från föreståndaren för bergsskolan, professorn

G. W. Pettersson och lektorn i metallurgi osh hyttkonst J. G.

Petrén, så lydande:

»Ventilationen uti bergsskolans laboratorium har sedan lång tid tillbaka

varit otillräcklig, så att det visat sig svårt att få de uti laboratoriet utvecklade

gaserna aflägsnade genom dragkapellen. Detta missförhållande

har förvärrats år från år, beroende dels på att elevantalet de senare åren

betydligt ökats, dels väl också därpå, att dragkapellen mer och mer

igensättas. Luften uti laboratoriet är också numera så dålig, att eleverna

anfört upprepade klagomål häröfver, och detta synes oss med fullt fog, då

den dåliga luften otvifvelaktigt kan medföra risk för deras hälsa.

På grund häraf tillåta vi oss att vördsamt hemställa, att styrelsen

snarast möjligt föranstaltar om åtgärder för vinnande af en effektivare

ventilation af bergsskolans laboratorium.»

I detta ärende har yttrande till styrelsen afgifvits af extra läraren

vid högskolan G. A. Brodin, hvilken af styrelsen anförtrotts tillsynen öfver

högskolans anordningar för ventilation och uppvärmning. Brodin har

därvid jämväl upptagit frågan om anordnande af en ny värmeledningspanna

i södra delen af högskolans hufvudbyggnad. Brodins yttrande innehåller

hufvudsakligen följande.

Då på 1890-talet elevantalet vid högskolan alltmer börjat ökas, hade

det snart visat sig, att luften i såväl rit- som hörsalar samt vissa laboratorier

under lektionerna så förbrukades, att den icke motsvarade de anspråkslösaste

hygieniska fordringar. Sedan genom proftagning vid olika

tillfällen detta förhållande till fullo bevisats och såväl elever som lärare

upprepade gånger anfört klagomål däröfver, hade år 1901 föranstaltats om

utredning öfver huru dessa brister — hvad hufvudbyggnaden vidkomme —- lämpligast skulle kunna af hjälpas.

Man hade emellertid härvid kommit till så höga kostnadssiffror —

oO,000 å 35,000 kronor—att, då arbete sedan flera år pågått för utarbetande

af förslag till högskolans utvidgning på den befintliga tomten, frågan

blifvit uppskjuten i afvaktan på utvidgningsförslagens öde.

Sedan dess hade arbeten på utvidgningsförslag ständigt fortgått och

det ena efter det andra af myndigheterna förkastats — ett af de senaste,

emedan det ansetts vara för litet omfattande.

För närvarande förelåge äfven ett förslag till utvidgning — på ny

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 81.

23

tomt — hvilket redan ingifvits till Kung!. Maj:t för att pröfvas. Som

emellertid de hygieniska förhållandena, särskild! beträffande ett laboratorium

i beigsskolan, till ytterlighet försämrats delvis beroende på ökadt elevantal

och delvis på värmeledning sanläggningens allt sämre funktionsförmåga

kunde, förhållandena icke längre förblifva som de vore, hvarför

åtgärder för aflöpande af åtminstone de svåraste missförhållandena omedelbart

måste vidtagas. Styrelsen borde därför hos Kungl. Maj:t och

Riksdagen anhålla om ett extra anslag af 7,500 kronor att utgå under

år 1911, med rättighet för Kungl. Maj:t att under år 1910 af eventuellt

befintliga medel förskottera beloppet för det förut anförda ändamålet samt

för täckande af de i samband med detta arbetes utförande stående kostnader,

såsom flyttning, eventuellt reparationer af lösa och fasta inventarier,

stuffer och behållare, hvari de förvarades m. m.

Det anförda funne sitt berättigande äfven i det förhållandet, att, om

ock ett ^byggnadsförslag för högskolan kunde framläggas för och bifallas

vid. 1910 års riksdag, flera år komme att åtgå, innan nybyggnaderna

blefve färdiga att tagas i besittning för ändamålet.

Af analoga skål borde styrelsen anhålla om ett anslag af 3,300 kronor

till ny värmeledningspanna i södra delen af hufvudbyggnaden.

Ätt de äskade anslagen något öfverstege de i bilagorna angifna beloppen,

berodde på att förutom hvad redan anförts i afseende å den första

kostnadssiffran — dels material- och arbetspriser varierade år från år,

dels strejker och liknande förhållanden kunde mellankomma, hvilka väsentligt

fördyrade arbeten, som i likhet med dessa mchte vara färdiga till

viss tid.

De sålunda gjorda framställningarna förutsatte, att Riksdagen inom

den allra närmaste tiden bifölle det framlagda förslaget för högskolans

ombyggnad på ny plats; skulle emellertid så icke blifva fallet, utan högskolan

kärn isades att ytterligare ett obestämdt antal år kvarbo på sin

nuvarande plats, vore de sålunda framlagda, för tillfälligt af hjälpande af

de svåraste missförhållandena afsedda förslagen alldeles otillräckliga. Man

maste nämligen i allt fall af hjälpa de svåra missförhållandena i afseende

å värmeledning och ventilation och därjämte i öfrig! taga konsekvenserna

af ett beslut om fortsatt tillvaro i de gamla lokalerna, d. v. s. bland

annat, att de flesta värmeledningsanläggningarna, hvilka på senare åren

börjat visa sig förbrända och upprostade, inom få år måste ombyggas och

ett enhetligt, fullständigt och tidsenligt uppvärmnings- och ventilationssystem

anläggas. För närvarande användes fyra olika system för uppvärmningen.

Kostnaderna enbart för dessa omfattande ändrings- och reparationsarbeten

kunde, enligt hvad verkställda utredningar gifvit vid handen,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande Nr 81.

icke uppskattas till lägre belopp än cirka 75,000 kronor, änskönt högskolan

i utvidgningshänseende ingenting vunne därpå.

Härjämte har Brodin till belysning af sina förslag bifogat två af Hugo

Theorell undertecknade skrifter, den ena rörande förslag till förbättring

af värmeledningen i bergsskolan, den andra afseende reservpanna för

södra ångvarmsystemet i hufvudbyggnaden.

Den förra har följande affattning:

»Förslaget afser dels förbättrad ventilation af laboratorielokalerna i

bottenvåningen och dels uppvärmning af den till ritsalar inredda, förut

som bostadsvåning använda öfverstå våningen.

»Uppvärmningen af byggnadens båda nedre våningar sker för närvarande

medelst ett varmvattensystem och af öfverstå våningen medelst kakelugnar

och järnkaminer. För ventilation finnes i källarvåningen två varmkammare,

där frisk luft uppvärmes af varmvattenrör och sedan genom

murade kanaler ledes upp till de flesta rum i alla våningarna. Det har

emellertid visat sig att dessa varmkammare endast förmått åstadkomma

en mycket ofullständig ventilation, beroende därpå att värmerören ej förmått

tillräckligt uppvärma luften, och denna därför ej i tillräcklig mängd

kunnat tillföras. Förhållandena hafva med tiden blifvit allt sämre, under

det att behofvet af ventilation ökats, hvadan en förbättring af densamma

blifvit mer och mer nödvändig.

»Bästa sättet att åstadkomma en sådan är att förstora varmkamrarna

och i desamma uppvärma tillräckliga mängder frisk luft medelst ånga från

en ny lågtrycksångpanna, som placeras invid den befintliga varmvattenpannan,

hvilken bibehålies för att liksom förut användas till de båda

nedre våningarnas uppvärmning. För uppvärmning af öfverstå våningen

uppställas i alla rummen s. k. radiatorer, hvilka tillföres ånga från den

nya pannan. Denna är af den numera vanliga fristående typen af gjutjärn

med invändig magasinseldstad och automatiska regleringsapparater.

»Varmkamrarna förstoras så, att de blifva tillräckligt rymliga för tillsyn

och renhållning. Frisk luft tillföres dem som förut, men genom

något förändrade kanaler. Luften uppvärmes af kamflänsrör, hvilka tillföres

ånga från den nya pannan. Den uppvärmda luften ledes till de

olika lokalerna genom befintliga kanaler, hvilka äro tillräckliga, endast de

anlitas till sin fulla effekt, d. v. s. tillräckligt frisk luft tillföres varmkamrarna

och värmeytorna därstädes äro nog kraftiga.

»Till öfverstå våningen finnas äfven en del kanaler från varmkamrarna.

Skulle dessa ej vara tillräckliga, tillföres luft genom direkta ventiler i

ytterväggarna. För bortledande af förbrukad luft genom direkta ventiler

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 81.

25

finnas redan kanaler, som äro stora nog, endast lufttillförseln blifver förbättrad.

»Kostnaden för värmeledningens införande kan beräknas till kronor

5,800.

»Härtill kommer kostnaden för erforderligt byggnadsarbete, som kan

anslås till kronor 1,200.»

Theorells senare skrift innefattar hufvudsakligen följande.

Värmeledningen i södra delen af högskolebyggnaden utgjordes af ett

omkring 20 år gammalt ånglågtryckssystem med en stående cylindrisk plåtpanna,

helt och hållet inmurad. Då pannan vore svåråtkomlig för grundligare

undersökning utvändigt utan murverkets bortrifvande och fullständigt

oåtkomlig för undersökning invändigt, alldenstund manhål saknades,

och det sålunda kunde inträffa, att felaktighet hos pannan, som nu varit

i bruk i 20 år, plötsligt kunde uppstå, måste det anses som en bjudande

nödvändighet att en reservpanna anskaffades, hvilken antingen omedelbart

monterades till samarbete med den gamla pannan eller åtminstone jämte

nödiga delar skaffades till platsen för att vid behof uppsättas. ‘ Den

lämpligaste panntypen vore i detta fall en fristående gjuten s. k.'' sektionspanna,

hvilken toge liten plats och vore lätt att montera. Kostnaden

för en sådan af 12 kvm. eldyta, färdigt monterad på platsen, kunde beräknas

till 2,500 kronor. Därtill komrne omkring 400 kronor för erforderligt

byggnadsarbete.

Till bestyrkande af uppgiften, att ett belopp af 75,000 kronor erfordrades

för en genomgripande anordning af ett bättre uppvärmnings- och

ventilationssystem i högskolans lokaler, är i ärendet bifogad följande

skrift:

»Uppgift angående ny värmeledning uti kungl. tekniska högskolans

nuvarande byggnader.

»För närvarande uppvärmes hufvudbyggnaden medelst flere olika system:

kalorifär-varmluft, varmt vatten, lågtrycksånga af två slag. Alla

dessa system äro numera mer eller mindre bristfälliga, hvarför, om högskolan

under någon längre tid framåt skall inrymmas inom de nuvarande

byggnaderna, fullständigt ny centraluppvärmning med ett väl ordnadt ventilationssystem

är af behofvet starkt påkallad. Det system, som därvid

bäst lämpar sig, är otvifvelaktigt ett modernt varmvattensystem för uppvärmningen

och ång-varmluftsystem med kraftiga ventilationer för luftväxlingen.

Kostnaden för ett tidsenligt sådant kan beräknas till omkring

50,000 kronor, hvartill kommer kostnaden för därvid erforderliga byggnadsarbeten,

som kan anslås till c:a 10,000 kronor.

»Äfven för bergsskolan är fullständigt ny värmeledning erforderlig,

Bih. till Riksd. Prot. 1010. 4 Sami. 1 Afd. 03 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande ]S’r 81.

om denna byggnad för någon längre tid skall för samma ändamål fortfarande

användas. Kostnaden för en sådan kan beräknas till 9,000 kronor,

hvartill kommer cirka 2,000 kronor för erforderliga byggnadsarbeten.

»Byggnaden för kemi, hvilken är relativt ny, är däremot försedd med

en tidsenlig värmeledning och torde ej för den närmaste tiden vara i behof

af annat än vanligt underhåll.

Stockholm den 31 augusti 1909. ^Hugo Theorell.»

Med stöd af hvad sålunda i ärendet anförts har nu styrelsen för tekniska

högskolan i sin förutnämnda framställning i underdånighet anhållit

om beredande af medel för ifrågavarande syftemål till ett sammanlagdt

belopp af 10,800 kronor.

Efter erhållen remiss har öfverintendentsämbetet den 2 november

1909 i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande och i sådant hänseende anfört,

att ämbetet, som vitsordade ett synnerligt behof af att de ifrågasatta

åtgärderna vidtoges, icke funne annat i ämnet att erinra än att, då de erforderliga

ändringsarbetena särskildt inom bergsskolebyggnaden torde blifva

mera omfattande än hvad enligt det framlagda förslaget antagits, den begärda

anslagssumman lämpligen borde höjas med 800 kronor och sålunda

skäligen bestämmas till 11,600 kronor.

De nuvarande anordningarna för uppvärmning och ventilation i vissa

af tekniska högskolans lokaler torde, enligt hvad i ärendet blifvit upplyst,

innebära verklig hälsofara för dem, som skola arbeta därstädes, och

dessa anordningars snara förbättrande synes vara en bjudande nödvändighet.

Kostnaderna för de ifrågasatta, af sakkunnig myndighet förordade åtgärderna

hafva kunnat fixeras till så lågt belopp som 11,600 kronor, enär

med samma åtgärder icke afsetts annat än en mera tillfällig förbättring

af omförmälda anordningar, i afvaktan på en fullständig ombyggnad af

högskolans lokaler. Endast under förutsättning att en sådan snart kommer

till stånd -— och för min del är jag beredd att i sinom tid medverka

härtill — kan man nu begränsa sig till ifrågavarande mera provisoriska

och mindre kostsamma anordningar.»

Då behofvet af ifrågavarande anordningar synes utskottet af hvad

därom i ärendet förekommit ådagalagdt samt utskottet icke funnit anledning

till erinran mot det för ändamålet äskade anslagets belopp, får utskottet

hemställa,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 81.

27

att Riksdagen må till förbättring af anordningarna

för uppvärmning och ventilation af lokaler i tekniska

högskolans hufvudbyggnad och bergsskolebyggnad, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med framlagdt förslag, på extra

stat för ar 1911 anvisa ett belopp af 11,600 kronor.

Stockholm den 12 maj 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten