Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående stipendier för utbildning af tuberkulosläkare.

1910-05-23 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:89, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående stipendier för utbildning af tuberkulosläkare.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 89.

7

Nr 89.

Ankom till Riksdagens kansli den 24 maj 1910 kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

stipendier för utbildning af tuberkulosläkare.

(4:e Afd.)

I en den 11 mars 1910 till Riksdagen aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition, nr 93, har Kungl.

Maj:t under åberopande al närlagd! utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att för år 1911 på

extra stat ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag å 5,400 kronor,

att användas till stipendier lör läkare, som genomgå utbildningskurser

i tuberkulossjukvård, med rätt för Kungl. Magt att låta af detta belopp

förskottsvis under år 1910 af tillgängliga medel för ifrågavarande ändamål

utanordna 2,700 kronor.

dill aberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Uti skrifvelse den 30 maj 1908 har Riksdagen i samband med

anmälan af sitt beslut i anledning af Kungl. Maj:ts till Riksdagen gjorda

framställning angående anslag till uppförande af tuberkulossjukvårdsanstalter

m. m. anfört, att inom Riksdagen yppat sig någon tvekan,

huruvida vårt land ägde tillräckligt många för tuberkulossjukvården

särskild! skolade läkare för att möta det behof af sådana, som anordnandet

af ett stort antal tuberkulosvårdsanstalter skulle medföra. I

anledning häraf hade Riksdagen ansett sig böra meddela, att, enligt

hvad Riksdagen inhämtat, Svenska nationalföreningen mot tuberkulos

sedan år 1904 till läkare utdelat stipendier, i regel sex om året, för

studier af sådan vård vid Konung Oscar II:s jubileumsfonds sanatorier,

och att föreningen hade för afsikt att äfven framdeles fortsätta därmed.

Det kunde tilläggas, anförde Riksdagen vidare i sin berörda skrifvelse,

att föreningen på senare tid beslutat utdela stipendier jämväl åt sjuk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 89.

sköterskor för idkande af studier vid tuberkulossjukvårdsanstalter. Riksdagen

hade dock funnit denna fråga vara af den vikt, att intet borde

försummas, som kunde göra våra läkare fullt förtrogna med de moderna

metoderna för upptäckande och behandling af tuberkulos.

Med anledning af hvad Riksdagen sålunda anfört anbefallde Ivungl.

Maj:t genom nådigt bref den 6 augusti 1908 medicinalstyrelsen att taga

under öfvervägande, hvilka åtgärder borde vidtagas för erhållande af ett

tillräckligt antal för tuberkulossjukvården särskild! utbildade läkare samt

därefter till Kungl. Magt inkomma med yttrande och förslag i ämnet.

Till åtlydnad af den sålunda gifna befallningen har medicinalstyrelsen,

som infordrat och fått mottaga yttrande i ärendet från

öfverstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond, den 21 januari 1910

afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet.

Innan jag går närmare in på detta medicinalstyrelsens utlåtande,

ber jag få omnämna, att universitetsexamenskommittén i sitt den 9 april

1904 afgifna betänkande angående examina samt undervisnings- och

studieväsendet inom universitetens medicinska fakulteter och vid Karolinska

mediko-kirurgiska institutet yttrat sig rörande läkarnas utbildning

med hänsyn till lungsjukdomarnas diagnos. Kommittén anför

sålunda:

»Hvad lungtuberkulosen angår, synes det kommittén, som om ett

af de viktigaste villkoren för framgång i den kamp, som nu pågår mot

denna förhärjande sjukdom, skulle ligga däruti, att landets läkare vinna

den största möjliga färdighet i sjukdomens igenkännande redan i dess

tidigare stadier och fullgoda insikter i dess behandling och i de åtgärder,

som äro ägnade att förhindra dess öfverförande på andra. Från olika

håll har framhållits, att de utgående läkarna i allmänhet icke äro så väl

rustade för striden mot lungtuberkulosen som möjligt och önskvärd!

vore. Anledningen härtill torde delvis vara att söka däruti, att vid våra

medicinska kliniker fall af lungsot i olika stadier af lätt insedda skäl

icke mottaaras i så stort antal, att de studerande under sin kliniska

tjänstgöring kunna förvärfva en tillfredsställande, på egen iakttagelse

grundad kännedom om denna sjukdom. Ett annat skäl synes ligga

däruti, att på grund af olämplig anordning af den poiikliniska tjänstgöringen

och otillräckliga lärarkrafter vid densamma det stora klientel,

som passerar Serafimerlasarettets medicinska poliklinik och hvaribland

äfven talrika fall af lungtuberkulos torde förekomma, icke i önskvärd

grad tillgodogjorts för undervisningen. Äfven om de studerande vid

början af de jiropedeutiska tjänstgöringarna inhämtat grunderna för lungsjukdomarnas

diagnos, synes det vara nödvändigt, att dessa kunskaper

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 89.

a

kompletteras på ett mera försigkommet stadium, om resultatet af läkarnas

utbildning i detta afseende skall blifva tillfredsställande. Den granskning

af föreläsningsdiarierna från de medicinska fakulteterna och Karolinska

institutet, som kommittén haft tillfälle att anställa, har gifvit

ytterligare stöd för deu uppfattningen, att vid den kliniska undervisningen

vanligen alltför litet afseende fästes vid lungtuberkulosen, som

ju dock är vår farligaste folksjukdom.

Åtskilliga medel kunna tänkas för att åstadkomma en förbättring af

vår läkarutbildning i berörda afseenden. Så t. ex. kunde — i likhet

med hvad redan skett i Uppsala — äfven vid de båda andra medicinska

högskolorna särskilda kliniker för bröstsjuka upprättas och bestämmelse

utlärdas, att en viss del af den medicinska kliniska tjänstgöringen eller

assistenttjänstgöringen skulle fullgöras vid dessa bröstkliniker. En utväg,

som äfven synes ägnad att leda till det afsedda målet, vore inrättandet

af en större specialpoliklinik för lungtuberkulos i Stockholm med därmed

förbunden »dispensaire» efter franskt mönster, vid hvilken de studerande

kunde förrätta en del af den polikliniska tjänstgöring, som

kommittén anser böra försiggå samtidigt med den föreslagna fyra månaders

tjänstgöringen vid Karolinska institutets medicinska klinik. Helt

visst förtjänar det äfven att tagas i öfvervägande, huruvida ej frågan

skulle kunna lösas därigenom, att de studerande under viss kortare tid,

t. ex. en månad, finge tjänstgöra vid något af våra lungsotssanatorier,

där ju ett från undervisningssynpunkt särdeles fullständigt kliniskt

material finnes samladt och där den studerande finge tillfälle att förvärfva

sig goda insikter i lungsjukas behandling och i tuberkuloshygien.

))

Dessa kommitténs uttalanden väckte gensagor från de medicinska

myndigheterna, som yttrade sig öfver betänkandet. Sålunda anförde

kommitterade för Karolinska institutets lärarkollegium i skrifvelse till

lärarkollegiet i oktober 1904: härom följande:

»Medicine kandidaten börjar sina kliniska studier med att nästan

uteslutande ägna sig åt den s. k. fysikaliska undersökningen af hufvudsakligen

lungor och hjärta. Denna undervisning har sedan många år

bedrifvits på en särskild sjukhusafdelning, afsedd hufvudsakligen för

tuberkulösa i alla stadier, och denna kurs har lämnats af en lärare, som

speciellt ägnat sig åt studiet af tuberkulosen.

Efter där fullbordad kurs (under omkring två månader) vägledas de

tjänstgörande under fyra månader å akademiska sjukhuset, och enligt åtminstone

under åren 1882—1900 i Uppsala följd praxis har vid journalBih.

till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Åfd. 68 käft. '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande Nr 89.

skrifningen mycken vikt lagts på undersökning af bröstets organ. Därjämte

bär vid den dagliga polikliniken tuberkulösa, isynnerhet i begynnelsestadiet,

oaflåtlig! varit föremål för praktisk diagnostik och behandling.

I Lund torde undervisningen i hufvudsak vara tämligen lika

anordnad.

Vid den medicinska kliniken å Serafimerlasarettet har i regel af

hvarje klinikant fordrats detaljerad undersökning af bröstorganen i de

honom tilldelade fallen; och då man betänker, att tuberkulos är en så

ytterst vanlig åkomma, så är klart, att studiet af hvarje sjukdomsfall

ger anledning att undersöka, om denna sjukdom finnes eller ej. Det bör

ock framhållas, att det är lika viktigt att kunna afgöra, om sjukdomen

icke linnes, som att kunna diagnosticera densamma.

Å Serafimerlasarettets poliklinik är tilloppet af lungtuberkulösa i

olika stadier mycket stort; och sällan går eu poliklinikdag, utan att i ett

eller flera fall tuberkulos i tungspetsarna diagnosticeras och behandlas.

Lägges härtill det antal af tuberkulösa, som å pediatriska polikliniken

och å barnsjukhuset blir föremål för demonstration och undervisning,

så inses tillfullo, att lungtuberkulosen snart sagdt dagligen blir föremål

för undervisning. Om universitetskommittén trott sig kunna sluta till

motsatsen däraf, att'' de inlämnade diarierna ej omtala alla dessa små

föredrag och demonstrationer, så fara de vilse. Dessa demonstrationer

upptagas i diarierna så sällan, emedan de äro så alldagliga.))

Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet yttrar sig i samma

fråga den 81 januari 1905 på följande sätt:

))Ilörande undervisningen i lungtuberkulos hafva kommitterade uttalat

den meningen, att de utgående läkarna i allmänhet icke äro sa val.

rustade för striden mot lungtuberkulosen som möjligt och önskvärd!;

vore. I den man detta yttrande afser att framhålla önskvärdheten af,

att de utgående läkarna ägde större diagnostisk förmåga gentemot lungtuberkulosen,

kan fakulteten gärna biträda detta uttalande, helst som

det torde vara eu allmängiltig sats, att läkarna alltid böra eftersträfva

en ytterligare skärpt diagnostisk förmåga, och detta ej blott gent emot

lungtuberkulos utan äfven gent emot andra sjukdomar.

Hvad åter angår de kommitterades yttrande att vid den kliniska

undervisningen vanligen alltför litet afseende fästes vid lungtuberkulosen,

anser fakulteten sig för sin del kunna med bestämdhet tillbakavisa

denna anmärkning.))

Under erinran om dessa yttranden från Karolinska institutets lärarkollegium

och medicinska fakulteten vid Uppsala universitet anför medicinalstyrelsen

i sitt utlåtande den 21 januari 1910, att en fast grund

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 89.

11

att därpå uppföra eu utvidgad kunskapsbyggnad och att däromkring

samla erfarenhet om tuberkulosens diagnostik och behandling således

meddelas hvarje svensk medicine studerande. Detta berättigar dock

icke, yttrar medicinalstyrelsen vidare, till påståendet, att den nyexaminerade

medicine licentiaten är kompetent att på eget ansvar öfvertaga

vården af ett tuberkulossjukhus. Den fullkomning i utbildningen,

som han för sådant ändamål behöfver, inhämtades bäst på ett specialsjukhus

för tuberkulos; och torde enligt styrelsens mening jubileumsfondens

folksanatorier och på likartadt sätt inrättade tuberkulosvårdsanstalter

erbjuda de allra bästa betingelserna för den behöfliga erfarenhetens

och öfningens förvärfvande. Sanatoriernas öfverläkare hafva

själfva, säger styrelsen, vid sanatorierna vunnit stor kompetens i tuberkulosfrågor,

i det sjukmaterialet därstädes lämnar synnerligen goda tillfällen

till studier särskilt för läkare, som redan vunnit den mognad,

hvarom medicine licentiatexamens afläggande innebär ett bevis, och som

afsiktligt söka vinna specialutbildning.

Medicinalstyrelsen erinrar tillika därom att, utom de läkare, som

genom de af Svenska nationalföreningen mot tuberkulos inrättade stipendier

för att på sanatorierna söka utbildning i kännedom om tuberkulosen

och dess behandling årligen vinna ökade kunskaper på området, andra

utbildas genom praktiken å de på de större sanatorierna inrättade underläkarbefattningarna.

Dessa befattningar byta icke sällan innehafvare,

och på detta sätt utgår mången ung läkare i praktiken med synnerligen

goda kunskaper i tuberkulossjukvård. Flera f. d. sanatorieunderläkare

hafva också, enligt hvad styrelsen meddelat, vunnit anställning såsom

läkare vid nya tuberkolosvårdsanstalter.

Sedan Riksdagen beviljat statsbidrag för uppförande och inrättande

af tuberkulossjukvårdsanstalter äfvensom för driftkostnaderna vid sådana,

pågår emellertid, anför styrelser] vidare, för närvarande med stor ifver

byggandet af tuberkulossjukhus i alla delar af landet. Förutom de 810

sjukplatser, som finnas å specialsjukhus af ifrågavarande slag eller tuberkulosafdelningarna

å sjukhus, antagas icke mindre än 1,895 sjukplatser

å 19 olika ställen tillkomma under loppet af år 1910, hvarjämte uppförandet

af ytterligare en del tuberkulossjukhus torde under året påbörjas.

Häraf framgår, att behofvet af för vård af tuberkulösa speciellt utbildade

läkare är och än mera kommer att blifva stort. Stjuelsen finner det

därför önskvärdt, att ökadt tillfälle beredes unga läkare, som så åstunda,

att erhålla specialutbildning i tuberkulossjukvård, och anser, att detta

mål lämpligast och kraftigast befordras genom inrättandet af stipendier

för ändamålet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande Nr 89.

I det yttrande, som medicinalstyrelsen infordrat från öfverstyrelsen

för Korning Oscar II:s jubileumsfond, bär öfverstyrelsen meddelat, att

hinder icke möter för legitimerade läkare att vid fondens sanatorier erhålla

utbildning på följande villkor nämligen:

att undervisningen ordnas i kurser om högst två månader efter af

medicinalstyrelsen uppgjord plan,

att högst två läkare samtidigt vid ett och samma sanatorium studera

sjukvården,

att studerande såsom ersättning för kost och logi erlägger en betalning

af 3 kronor 50 öre om dagen, samt

att såsom ersättning för meddelad undervisning erlägges för hvarje

studerande ett belopp af 100 kronor för hel kurs.

Med afseende på de föreslagna stipendiernas storlek har medicinalstyrelsen,

enär den för utbildning behöfliga tiden enligt styrelsens åsikt

är minst två månader, men öfverstyrelsen för jubileumsfondens sanatorier

angifvit denna tid såsom maximum för en kurs, funnit lämpligt

förorda två månader för sådana studier. Då den direkta kostnaden för

stipendiatens kost och bostad samt undervisning för nämnda tid kan

beräknas uppgå till 310 kronor förutom resekostnader med mera, har

medicinalstyrelsen ansett, att 450 kronor böra anslås till hvarje stipendium.

Får stipendiet denna storlek, blir skillnaden mot de fördelar, som

tillkomma Svenska nationalföreningens mot tuberkulos stipendiater, obetydlig.

Dessa åtnjuta nämligen för två månaders vistelse vid något af

jubileumsfondens folksanatorier Hålahult, Hessleby och Österåsen ett

stipendium af 100 kronor samt fri bostad, kost och undervisning.

Medicinalstyrelsen anser vidare, att det för närvarande är tillräckligt

om sex sådana stipendier utgå för år, samt att det för framtiden må

bero på förhållandet mellan tillgång till och efterfrågan på speciellt utbildade

tuberkulosläkare, huru många sådana stipendier böra anvisas

hvarje år.

Sedan medicinalstyrelsen därefter framhållit, att styrelsen, i händelse

medel till stipendiers utdelande blifva anslagna, torde böra erhålla

uppdrag att inkomma med förslag angående de närmare föreskrifterna

för stipendiernas utdelning och planen för undervisningskurserna med

mera, anför styrelsen, att styrelsen beträffande stipendiernas utdelning

anser det vara af stor vikt, att företrädesvis yngre läkare utbildas till

tuberkulosläkare och att således icke större tjänst- eller lefnadsålder

bör gifva företräde vid stipendiernas utdelande utan snarare goda examensvitsord.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 89.

13

På grund af livad medicinalstyrelsen sålunda anfört liar styrelsen

hemställt, att Kung!. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition

om anvisande för hvardera af åren 1910 och 1911 af ett anslag på

extra stat å 2,700 kronor till stipendier för läkare, som genomgå utbiidningskurser

i tuberkulossjukvård.

Jag delar medicinalstyrelsens uppfattning om behofvet att vidtaga

åtgärder för att så stort antal läkare som möjligt må erhålla grundlig

insikt i tuberkulosens hygien och särskild! färdighet i undersökning och

behandling af lungsiktiga.»

Detta har synts departementschefen på lämpligaste och bästa sätt

kunna ske genom inrättande af stipendier för att bereda unga läkare

tillfälle att å jubileumsfondens sanatorier erhålla undervisning i dessa

stycken och har departementschefen icke funnit något att erinra mot de

föreslagna stipendiernas storlek eller antal.

På grund af hvad departementschefen sålunda till stöd för ifrågavarande

framställning anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för år 1911 på extra stat ställa

till Kung!. Maj:ts förfogande ett anslag å 5,400 kronor,

att användas till stipendier för läkare, som genomgå

utbildningskurser i tuberkulossjukvård, med rätt för

Kung].. Maj:t att låta af detta belopp förskottsvis under

år 1910 af tillgängliga medel för ifrågavarande ändamål

utanordna 2,700 kronor.

Stockholm den 23 maj 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BIKUNG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:6 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten