Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde och åttonde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt eu del tjänstemän och betjänte m. m.

1910-02-11 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1910:9, Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde och åttonde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt eu del tjänstemän och betjänte m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till Eiksdagens kansli den 11 februari 1910, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under

andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde och åttonde

hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande

af extra lönetillägg för år 1910 åt eu del tjänstemän

och betjänte m. m.

(S. A.)

I den af Kungl. Maj:t till Riksdagen den 15 januari innevarande

år aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl.

Maj:t föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 14 i samma månad angifna grunder, af

extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte

å extra stat för år 1911 måtte anvisas såsom förslagsanslag:

under andra hufvudtiteln (punkt 21) ............ kronor 25,000: —

» tredje v ( „ 17) » 9,000: —

„ fjärde „ ( „ 43) „ 4,775: —

„ femte ,, ( „ 36) ,, 10,000: —

,, sjätte ,, ( „ 57) ,, 90,000: —

„ sjunde ,, ( ,, 41) ,, 60,000: —

,, åttonde ,, ( ,, 171) „ 20,000: —

Till åberopade statsrådsprotokoll har statsrådet och chefen för finansdepartementet

anfört följande:

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. (''Nr 9).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

»Sedan. Eders Kung!. Maj:t i den till 1909 års Riksdag’ aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof äskat beviljande

af extra lönetillägg för samma år åt vissa statens tjänstemän och betjänte,

anmälde Riksdagen i skrifvelse den 24 maj samma år, att, i anledning af

hvad Eders Knngl. Magt under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde,

åttonde och nionde hufvudtitlarna föreslagit i fråga om beviljande af

anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt en del tjänstemän

och betjänte inom de olika departementen jämte därtill hörande

ämbetsverk, kårer och stater, Riksdagen under nedannämnda kufvudtitlar

på extra stat för år 1910 anvisat särskilda förslagsanslag att enligt

vissa angifna grunder utgå med följande belopp, nämligen:

under

andra hufvudtiteln.................

................ kronor

80,000

—

11

tredje

11 .................

8,000

—

11

fjärde

11 .................

............... 11

6,000

—

11

femte

11 ................

10,000

—

11

sjätte

11 .................

................ 11

120,000

—

11

sjunde

11 .................

................ 11

65,000

—

11

åttonde

11 ................

40,000

—

11

nionde

11 .................

................ 11

15,000

—-

Angående extra lönetillägg för år 1909 åt en del tjänstemän och

betjänte utfärdades den 5 juni 1909 nådig kungörelse.

De anslag, Riksdagen beviljat, understego betydligt de belopp,

Eders Kungl. Ma/j:t i förevarande afseende äskat. Anledningen härtill

var att söka i skillnaden mellan de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

och de af Riksdagen beslutade grunder för beräknande af det extra

lönetillägget.

I det jag nu går att anmäla frågan om extra lönetillägg för innevarande

år, vill jag genast tillkännagifva, att jag icke anser mig böra

ifrågasätta andra grunder för detsammas beräknande än Riksdagen för

år 1909 bestämt.

I fråga om behofvet af extra lönetillägg för år 1910 må till eu

början erinras, hurusom en del ämbetsverk, kårer och stater, som år

1909 kommit i åtnjutande af extra lönetillägg, genom samma års

Riksdags beslut fått sina löneförhållanden ny- eller omreglerade för

tiden från och med år 1910. I sådant afseende må nämnas justitiekanslersämbetet,

de allmänna hofrätterna, generalstaben, generalpoststyrelsen,

mynt- och justeringsverket, kontrollstyrelsen, riks- och landsarkiven,

kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken, öfverstyrelsen för

rikets allmänna läroverk, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

3

tekniska högskolans professorer och. intendenterna vid naturhistoriska

riksmuseum, stuteriöfverstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning och

länsveterinärerna, hvarjemte den vid 1908 års riksdag under viss förutsättning

beslutade lönereglering för kammarkollegium trädde i tillämpning

från och med den 1 juni 1909.

Ännu kvarstå emellertid ett betydande antal verk och myndigheter

oreglerade.

Den af Kung!. Maj:t den. 3 oktober 1902 tillsatta löneregleringskommittén

har under år 1909 afgifvit betänkande och förslag till reglering

af löneförhållandena m. in. vid fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten,

för statens landtbruksingenjörer, extra landtbruksingenjörer och

landtbruksstipendiater samt vid tandläkareinstitutet och undervisningsanstalterna

för barnmorskor. För närvarande äro försäkringsinspektionen,

styrelsen för postsparbanken samt nedre justitierevisionen föremål för

kommitténs behandling.

Fn del vid äldre lönestater kvarstående ämbetsverks organisationsoch

löneförhållanden äro föremål för behandling af särskilda kommittéer.

Flit höra statsdepartementen, kommerskollegium samt patent- och

registreringsverket. Af särskilda kommitterade uppgjorda förslag i fråga

om lönereglering af medicinalstyrelsen äfvensom af tullverket hafva

under år 1909 till Eders Kungl. Maj:t ingifvits.

I fråga om flertalet af nämnda verk och myndigheter torde förslag

till lönereglering kunna redan i dag eller i allt fall inom så nära

framtid underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning, att framställningar

därutinnan kunna vid nu instundande riksmöte föreläggas Riksdagen.

Så är förhållandet med fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten, generaltullstyrelsen,

försäkringsinspektionen, styrelsen för postsparbanken, öfverläkare,

sysslomän och bokhållare vid statens sinnessjukvårdsanstalter,

tandläkarinstitutet och undervisningsanstalterna för barnmorskor samt

statens landtbruksingenjörer, extra landtbruksingenjörer och landtbruksstipendiater.

Såsom af det sagda framgår, hafva visserligen under år 1909 en

hel del verk och stater undergått omreglering, hvarjämte, som nämndt,

inom en nära framtid så torde kunna ske jämväl med åtskilliga andra.

Icke dess mindre återstår ännu en ganska stor mängd ämbetsverk och

kårer vid de äldre lönestaterna. De förhållanden, som föranledde beviljande

af extra lönetillägg för år 1909, göra sig därför beträffande

dessa verk och kårer innevarande år gällande i fullt samma grad som

år 1909. Att märka är ock, att de verk eller kårer, som kunna komma

att vid detta års riksdag undergå reglering, icke komma i åtnjutande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

af de förbättrade löneförmåner, som må komma att tillerkännas dem, förr

än med ingången af nästa år.

Med afseende å hvad jag sålunda anfört torde erforderliga anslag

för beredande af extra lönetillägg äfven för år 1910 böra af Riksdagen

äskas.

Innan jag härefter öfvergar att beräkna de belopp, hvartill de extra

lönetilläggen å de skilda hufvudtitlarna skulle uppgå, tillåter jag mig

erinra därom, att vissa notarier i rikets allmänna hofrätter, äfven efter

den reglering af löneförhållandena därstädes, som tillämpas från och

med innevarande år, torde böra tillerkännas extra lönetillägg. Vid tillstyrkande

den 19 mars 1909 af propositionen angående reglering af

löneförhållandena in. m. vid rikets hofrätter, hvilken reglering bland

annat innebar indragning af halfva antalet notariebefattningar vid samtliga

hofrätterna eller sju vid Svea hofrätt, fyra vid Gröta hofrätt och

två vid hofrätten öfver Skåne och Blekinge, anförde chefen för justitiedepartementet,

beträffande frågan om öfvergångsförhållandena vid de

nya staternas för hofrätterna ikraftträdande, att det onekligen skulle

erbjuda vissa fördelar, om regleringsförslaget kunde omedelbart och på

eu gång genomföras. På grund af vissa betänkligheter härutinnan, som

anförts af Svea hofrätt, syntes det emellertid departementschefen vara

uppenbart, att, åtminstone hvad nämnda hofrätt anginge, ett successivt

genomförande af den förändrade anordningen af notarietjänsterna icke

torde kunna undvikas.

I detta afseende framhöll föredragande departementschefen, att,

äfven om enligt de år 1909 gällande aflöningsvillkor notarie kunde

anses pliktig att åtaga sig sådan utsträckt tjänstgöringsskyldighet, som

innefattades i nyssnämnda regleringsförslag — något, hvarom Svea

hofrätt syntes vara tveksam — en gynnsam lösning af frågan å denna

väg icke torde med säkerhet vara att påräkna. Med tillämpning af

berörda aflöningsvillkor kunde nämligen flertalet af Svea hofrätts

ordinarie notarier med dessa tjänster förena tjänstebefattningar i

andra verk eller innehafva andra bisysslor. Därest sådan notarie mot

egen önskan skulle åläggas ökad tjänstgöringsskyldighet af den omfattning,

hvarom fråga vore, kunde detta möjligen komma att hafva

den påföljd, att vederbörande funne med sin fördel mera förenligt

att lämna hofrättstjänsten. Därest i sådant fall i tjänsten kvarstående

notarier till större eller mindre antal icke befunnes lämpliga att öfver
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

5

taga notariebefattning med utsträckt tjänstgöringsskyldighet, skulle måhända

för förslagets omedelbara genomförande det oaktadt blifva behöfligt

att till indragningsstat öfverföra hela det antal notarier, som

enligt förslaget skulle indragas. Med nuvarande knappa tillgång på

extra arbetskrafter kunde det under dylik förutsättning jämväl befaras,

att svårigheter skulle yppas att på en gång erhålla lämpliga efterträdare

i erforderligt antal. Då det, på sätt hofrätten framhållit, ur synpunkten

af notariegöromålens behöriga uppehållande icke vore angeläget, att

den förändrade anordningen af notarietjänsterna omedelbart och på en

gång genomfördes, samt ett successivt genomförande af samma anordning

otvifvelaktigt för åtskilliga af de nuvarande tjänstinnehafvarna skulle

innebära afsevärcla fördelar, hade departementschefen därför, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med Svea hofrätts därutinnan gjorda förslag,

ansett, att minskningen af antalet notarietjänster lämpligen borde genomföras

sålunda, att vederbörande hofrätter finge äga att till notariebefattning

å ny stat öfverflytta så många af de nuvarande tjänstinnehafvarna,

hvilka, därtill villiga, af hofrätterna pröfvades kunna på tillfredsställande

sätt fullgöra den med dylik befattning förenade utsträckta tjänstgöringsskyldighet.

Skulle därvid flera kompetenta sökande anmäla sig, än

som motsvarade antalet af å ny stat uppförda notariebefattningar, torde

de till tjänståldern äldre bland dem, som befunnes lämpliga till öfverflyttning,

böra äga företräde framför de till tjänståldern yngre. Sedan

sålunda bestämts, huru många af de nuvarande tjänstinnehafvarna som

omedelbart skulle öfverflyttas å ny stat, skulle det ankomma på hofrätterna

att hos Kungl. Maj:t göra framställning om öfverflyttande å

indragningsstat af lika stort antal af de återstående. Äfven härvid

torde af dem, som önskade öfverflyttning å indragningsstat, till tjänståldern

äldre böra äga företräde framför yngre, där ej särskilda förhållanden

såsom genom långvarig sjuklighet ådagalagd olämplighet eller

dylikt kunde anses böra föranleda undantag från hufvudregeln.

De tjänstinnehafvare, hvilka hvarken öfverflyttades å ny stat eller

uppfördes å allmänna indragningsstaten, syntes, anförde departementschefen

vidare, böra, med oförändrad tjänstgöringsskyldighet, fortfarande

åtnjuta aflöning enligt hittills gällande stat äfvensom bibehållas vid den

rätt till ålderstillägg och pension, som hittills tillkommit dem, dock att,

mot befrielse från nuvarande skyldighet att bekosta renskrifning, de

till befattningarna ifråga anslagna renskrifningspenningar torde böra

upphöra att utgå. Vidare skulle de sportler, som i sammanhang med

löneregleringen indroges, ersättas med penningar efter medeltalet af

den inkomst, vederbörande tjänstinnehafvare kunde anses hafva åtnjutit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

af sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid, såvidt

möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kunde utrönas.

Slutligen syntes, anför departementschefen, ifrågavarande å gammal stat

kvarstående notarier rättvisligen böra komma i åtnjutande af extra lönetillägg,

i den mån sådant lönetillägg fortfarande komme att utgå till

andra statens tjänstemän med ännu oreglerade löneförhållanden.

Jämte det jag sålunda erinrar om detta uttalande af chefen för

justitiedepartementet, får jag för egen del tillkännagifva, att äfven jag

håller före, att extra lönetillägg bör, nu närmast för år 1910, utgå till

nämnda tjänstemän.

Slutligen anhåller jag att få anmäla en af telegrafstyrelsen gjord

underdånig framställning angående beredande af extra lönetillägg åt

vissa å telegrafverkets öfvergångsstat kvarstående tjänstemän, en fråga,

som jämväl år 1909 var föremål för Eders Kungl. Majrts pröfning.

I underdånig skrifvelse af den 28 november 1908 hade nämligen telegrafstyrelsen,

med förmälan att å verkets öfvergångsstat kvarstode vid linjedistrikten

fyra bokhållare samt vid trafikdistrikten och stationerna två

kommissarier af tredje klassen och två kontrollörer, anfört, att dessa

visserligen fått sina aflöningsförmåner reglerade vid 1902 års riksdag,

men att de aflöningar, som därvid tillerkänts dem, vore väsentligt lägre

än de, som genom 1907 års Riksdags beslut beträffande aflöningarna

till tjänstemän vid telegrafverket pröfvats skäliga. Då dessa tjänstemäns

arbetskraft toges lika mycket i anspråk som deras å den nya

staten öfverförda kamraters, samt då de utan egen förskyllan nödgats

kvarstå å öfvergångsstaten, kunde det icke vara annat än rättvist och

billigt, att äfven nu ifrågavarande tjänstemän erhölle ett extra lönetillägg,

som i någon mån kunde utjämna skillnaden mellan aflöningarna

till dem och till deras jämnställda kamrater å den nya staten. På grund

af dessa och i öfrig! anförda skäl hemställde telegrafstyrelsen, att Eders

Kungl. Magt täcktes hos 1909 års Riksdag göra framställning därom,

att de å telegrafverkets öfvergångsstat kvarstående tjänstemän, som till

följd af verkets omorganisation icke kunnat beredas plats å den från

och med år 1908 tillämpade staten för telegrafverket, måtte för år 1909

tillerkännas extra lönetillägg att i öfrig! utgå enlig! de grunder, som

bestämdes rörande sådant tillägg åt en del andra statens tjänstemän.

Vid föredragning häraf den 12 januari 1909 anförde jag för egen

del, att, då telegrafverket år 1902 undergått omreglering, beviljande af

extra lönetillägg åt ifrågavarande tjänstemän skulle innebära en afvikelse

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

7

från de under år 1908 tillämpade och i öfverensstämmelse därmed äfven

för år 1909 då tilltänkta grunder för utgående af nämnda lönetillägg.

Äfven om emellertid denna omständighet, vid det förhållande att verket

under år 1907 ånyo varit föremål för omreglering, icke i och för sig

behöfde utgöra något afgörande hinder för ett medgifvande i omförmäldt

syfte, hade det vid närmare undersökning visat sig, att åtminstone

ett par af ifrågavarande tjänstemän skulle, därest framställningen

i fråga vunne bifall, för år 1909 erhålla högre aflöning, än ifall de

blilvit öfverflyttade å nya staten i tjänstebefattningar, som eventuellt

skulle stått dem till buds, under förutsättning att ett större antal sådana

befattningar därstädes blifvit uppfördt. Med afseende härå och då rent

personliga undantag från de i allmänhet antagna grunderna för de extra

lönetilläggen icke lämpligen borde ifrågakomma, helst måhända i dylikt

fall åtskilliga andra framställningar i liknande syfte icke skulle uteblifva,

både jag, efter samråd med chefen för civildepartementet, icke ansett

mig böra tillstyrka nu ifrågavarande framställning.

1 underdånig skrifvelse den 3 december 1909 har nu telegrafstyrelsen

hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen utverka,

att de å linjedistriktens samt trafikdistriktens och stationernas öfvergångsstater

kvarstående tjänstemän, hvilka till följd af telegrafverkets omorganisation

icke hunnit beredas plats å den från och med år 1908 tillämpade

staten lör telegrafverket, måtte för år 1910 tillerkännas extra lönetillägg

att utgå enligt de grunder, som kunde blifva fastställda rörande

sådant tillägg åt en del andra statens tjänstemän, samt under iakttagande

att lönetillägget icke finge till någon tjänsteman utgå med

högre belopp, än att lönetillägget och de aflöningsförmåner, å hvilka

detsamma torde beräknas, tillsammantagna icke ölverstege summan af

de aflöningsförmåner, hvilka skulle under samma år tillkomma honom,

därest han vore uppförd å ny stat i befattning, jämförlig med den han

innehade å öfvergängsstaten.

_ Till stöd för denna framställning har telegrafstyrelsen anfört, att

det icke vore genom egen förskyllan, som ifrågavarande tjänstemän

snart skulle vara de enda statens tjänstemän, hvilka, trots de stegrade

lefnadsomkostnaderna och ehuru deras arbetskraft toges fullt i anspråk,

icke kommit i åtnjutande af någon aflöningsförbättring. Att de nödgas

kvarstå å öfvergångsstat, berodde uteslutande därpå, att de ansetts efter

sin afgång kunna ersättas med billigare arbetskraft. Deras tjänster

hade därför icke blifvit upptagna å den nya staten för telegrafverket,

utan de bibebölle allt fortfarande de aflöningar, som bestämts år 1902.

Säkerligen skulle dessa tjänstemän icke anse sin ställning så bekymmer
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

sam, om de funne sig hafva utsikter att inom rimlig tid blifva öfverförda

till den nya staten. Men detta vore tyvärr icke möjligt, utan

måste flera af dem till och med beräkna att hela sin tjänstetid blifva

kvarstående å den gamla staten med dess låga aflöningar.

I anledning af min vid nyssnämnda tillfälle den 12 januari 1909

gjorda anmärkning, att enligt de af mig då angifna grunder för extra

lönetillägget åtminstone ett par af ifrågavarande tjänstemän skulle få

högre aflöning, än om de blifvit öfverflyttade å den nya staten, meddelar

nu telegrafstyrelsen, att enligt verkställd utredning ett sådant

förhållande för framtiden icke kunde'' inträffa mer än i två fall, i det

att nämligen eu af dessa tjänstemän under år 1911 skulle uppbära 100

kronor och eu annan af dem under år 1912 340 kronor mera än om

de blifvit öfverförda å ny stat. Det syntes emellertid telegrafstyrelsen,

som om en sådan eventualitet skulle kunna förekommas genom den af

styrelsen föreslagna bestämmelsen om lönetilläggets maximibelopp.

För egen del tillåter jag mig, efter att hafva i ämnet samråd t

med chefen för civildepartementet, framhålla, att mot bifall till telegrafstyrelsens

förevarande framställning visserligen icke, särskild! icke innevarande

år, skulle kunna göras gällande den anmärkning, jag, på sätt

telegrafstyrelsen erinrat, framförde i afseende å styrelsens framställning

om lönetillägg för ifrågavarande personal under år 1909. Däremot torde

betydelsen af en annan utaf mig gjord erinran mot samma framställning

hafva blifvit mera i ögonen fallande, den erinran nämligen

att man vid bifall till telegrafstyrelsens framställning skulle kunna vänta,

att åtskilliga andra framställningar i liknande syfte icke skulle uteblifva.

Som bekant hafva från extra lönetillägg alltid undantagits de tjänstinnehafvare,

hvilkas aflöningsförmåner vid någon riksdag efter år 1900 nyeller

omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre

staternas fastställande. Senaste lönereglering för tullverket fastställdes

af 1904 års Riksdag, i följd hvaraf tullverkets personal icke kommit i

åtnjutande af dylikt lönetillägg. Skulle det förslag till lönereglering''

för tullverket, som jag senare i dag ämnar anmäla, vinna godkännande,

torde emellertid säkerligen ett flertal tjänstemän inom tullverket med

lika fog som nu ifrågavarande personal komma att påyrka att efter löneregleringens

genomförande varda tillgodosedda med lönetillägg. Under

nu angifna förhållanden och under åberopande af hvad jag i öfrigt anförde

vid frågans behandling år 1909, anser jag mig lika litet i år

som föregående år kunna tillstyrka den afvikelse från hittills följda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

9

grunder för utgående af extra lönetillägg, som telegrafstyrelsens framställning

innebär.

Jag tillåter mig vidare erinra, att Riksdagen beviljat medel för

beredande af tillfällig löneförbättring under innevarande år åt kronofogdar,

häradsskrifvare och länsmän, hvadan dessa tjänstemän gifvetvis

icke böra därutöfver komma i åtnjutande af extra lönetillägg. Det torde

emellertid vara lämpligt att för undvikande af hvarje missförstånd därom

göra en erinran i grunderna för extra lönetilläggets utgående.

De af 1909 års Riksdag till ifrågavarande ändamål anvisade anslag

uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande hufvudtitlar

i 1910 års riksstat. På enahanda sätt torde de för de extra lönetilläggen

för år 1910 erforderliga anslagen böra uppföras i riksstaten

för år 1911, därvid förutsättes, att Eders Kungi. Maj:t, om anslagen

beviljas, anbefaller statskontoret att under år 1910 utbetala beloppen.

De anslag, som af 1909 års Riksdag för ifrågavarande ändamål

beviljades, kunna, enligt hvad mig blifvit i fråga om andra hufvudtitlar

än den sjunde från vederbörande departement meddeladt, samtliga med

undantag af tredje, femte och nionde hufvudtitlarna, på grund af verkställda

löneregleringar eller eljest med ledning af kända förhållanden,

mer eller mindre sänkas.

Anslaget å tredje hufvudtiteln bestämdes år 1909 till 8,000 kronor

och utgifterna från anslaget uppgingo jämväl till ungefär samma belopp.

Med hänsyn dels till tillkomsten från och med 1910 af en ny

ordinarie befattning i utrikesdepartementet, nämligen cn första sekreterarebefattning,

med aflöningsförmåner efter äldre grunder, dels ock

därtill att en afdelningschef, som år 1909 icke kommit i åtnjutande af

lönetillägget, på grund af förändrade förhållanden torde få för år 1910

räkna sig sådant till godo, lära utgifterna från anslaget för samma år

kunna beräknas till 9,000 kronor, hvartill anslaget för samma år därför

torde böra upptagas. Förhållandena å femte och nionde hufvudtitlarna

påkalla ej någon ändring i de där nu uppförda anslagen, resp. 10,000

kronor och 15,000 kronor.

Hvad därefter angår anslaget under andra hufvudtiteln, 80,000

kronor, har, med anledning hufvudsakligen af omreglering af löneförhållandena

vid de allmänna hofrätterna, detta anslag ansetts kunna

sänkas med 55,000 kronor till 25,000 kronor. Jämväl anslagen under

fjärde, sjätte, sjunde och åttonde hufvudtitlarna, hvilka. anslag i 1910

Bih. till Rilcsd. Brok 1910. 4 Sami. 1 Åfd. 9 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

års riksstat uppförts med resp. 6,000 kronor, 120,000 kronor, 65,000

kronor och 40,000 kronor, torde alla, på grund af verkställda, mer eller

mindre omfattande löneregleringar, kunna minskas, det å fjärde hufvudtiteln

från 6,000 kronor till 4,775 kronor, det å sjätte hufvudtiteln,

hufvudsakligen i följd af lönereglering för generalpoststyrelsen, från

120,000 kronor till 90,000 kronor, det å sjunde hufvudtiteln, i anledning

af den under år 1909 genomförda lönereglering för kammarkollegium

samt löneregleringarna för mynt- och justeringsverket äfvensom kontrollstyrelsen,

från 65,000 kronor till 60,000 kronor, samt det å åttonde

hufvudtiteln, på grund af löneregleringarna vid biblioteken, riks- och

landtarkiven in. in., från 40,000 kronor till 20,000 kronor.

De erforderliga anslagen hafva således nu beräknats till följande

bolopp:

under

andra hufvudtiteln till ............

.............................. kronor

25,000

—

77

tredje

77

77 ............

............................. 77

9,000

—

77

fjärde

77

77 ............

............................. 77

4,775

—

femte

77

77 ............

............................. 77

10,000

—

77

sjätte

77

77 ............

............................. 77

90,000

77

sjunde

’7

77 ............

........................... 77

60,000

—

åttonde

7 7

77 ............

.............................. *7

20,000

—

77

nionde

77

J 7 ...........

............................ 77

15,000

—

eller sålunda

tillsammans till kronor

233,775

—

hvilket, då anslagen till enahanda ändamål för nästlidet år uppgingo

till sammanlagdt 344,000 kronor, i det hela innefattar en minskning

af 110,225 kronor.

Enligt hvad jag förut anfört, skulle de grunder, efter hvilka de

extra lönetilläggen för år 1910 borde utgå, blifva följande:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som

under 2:o) sägs, till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till

hufvudstaden, med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något

fall med högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,

med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre

belopp än 500 kronor, samt,

i hvad angår betjente, med 25 procent å kontant aflöning, om

tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent

å sådan aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura, skall

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

11

det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas med

ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,

hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom

häradshöfdingarna och de tjänstemän, åt hvilka beredts tillfällig löneförbättring

för år 1910,

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring

är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,

ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget

i intet fall utgå med högre belopp än, som svarar mot skillnaden

mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd

till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda aflöningsförmåners

belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, cl et extra lönetillägget

oberäknad!, under år 1909 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattas

till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är

förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, ifall nämnda

inkomster öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå

med högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor,

eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till landsorten,

7,500 kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,

1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908 eller 1909 årens riksdagar ny- eller

omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre

staternas fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller

eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka

utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock

af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del cläraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten

extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen

blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,

utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställ dt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön

eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,

nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på

mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit

befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.))

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

af friherre E. K. Palmstierna inom Andra kammaren väckt motion,

nr 30, däri hemställes, att Riksdagen måtte, ehuru telegrafverkets personal

erhållit lönereglering efter år 1900, likväl tillerkänna 3 bokhållare vid

linjedistrikten samt 1 biträdande kommissarie af 3:dje klassen och 1

kontrollör, hvilka till följd af telegrafverkets omorganisation icke kunnat

beredas plats å den från och med år 1908 tillämpade staten för telegrafverket,

ett extra lönetillägg för år 1910 till ett sammanlagt belopp af

1,944 kronor att utgå enligt de grunder, som kunna blifva bestämda

rörande sådant tillägg åt en del andra statens tjänstemän samt under

iakttagande, att lönetillägget icke må till någon tjänsteman utgå med

högre belopp, än att lönetillägget och de aflöningsförmåner, å hvilka

detsamma bör beräknas, tillsammantagna icke öfverstiga summan af de

aflöningsförmåner, hvilka skulle under samma år tillkomma honom,

därest han vore öfverförd å ny stat i befattning jämförlig med den han

innehar å öfvergångsstat.

Beträffande de till stöd för framställningen anförda skäl tillåter

sig utskottet att hänvisa till motionen.

Utskottet anser att jämväl för innevarande år bör, i likhet med

hvad för åren 1908 och 1909 ägt rum, extra lönetillägg beredas vissa

statens tjänstemän och betjänte.

På grund af under år 1909 beslutade löneregleringar bär Kungl.

Maj:t kunnat föreslå en minskning i de af förra årets Riksdag för nu

ifrågavarande ändamål under förenämnda hufvudtitlar beviljade förslagsanslag

med tillhopa 110,225 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, att de notarier i Svea

hofrätt, hvilka hvarken öfverflyttats å ny stat eller uppförts å allmänna

indragningsstaten och hvilka således, med oförändrad tjänstgöringsskyldighet,

fortfarande uppbära aflöning enligt hittills gällande stat, må

komma i åtnjutande af extra lönetillägg för år 1910.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

13

Då 1909 års Riksdag- vid löneregleringen för rikets liofrätter godkänt

Kungl. Maj:ts förslag om sättet för indragning af visst antal

notariebefattningar vid hofrätterua och detta förslag afsåg, bland annat,

att å gammal stat kvarstående notarier skulle komma i åtnjutande af

extra lönetillägg, i den mån sådant lönetillägg fortfarande komme att

utgå till andra statens tjänstemän med oreglerade löneförhållanden, har

utskottet ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag om bibehållande

af extra lönetillägg åt ifrågavarande grupp tjänstemän.

Beträffande det i ofvannämnda motion framställda förslag om extra

lönetillägg åt vissa tjänstemän vid telegrafverket får utskottet erinra

om den vid beviljande af extra lönetillägg hittills iakttagna grundsats,

att dylikt lönetillägg icke bör tillerkännas befattningshafvare vid sådana

verk och inrättningar, hvilka undergått lönereglering efter år 1900.

Med afseende härå och då en hos Kungl. Maj:t gjord framställning

af enahanda innebörd, som den i motionen framlagda, blifvit af Kungl.

Maj:t pröfvad och afslagen, har utskottet ansett sig böra afstyrka

motionen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då Kungl. Maj:t vid

beräkning af de extra lönetilläggen till alla delar följt de af 1909 års

Riksdag beslutade grunderna för sådant tilläggs utgående samt i öfrigt

icke finnes anledning till anmärkning emot den gjorda framställningen,

få utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen, med afslag å friherre Palmstiernas

förenämnda motion, må, i anledning af hvad Kungl.

Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 hufvudtitlarna föreslagit

i fråga om beviljande af anslag för beredande

af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän

och betjänte inom de olika departementen jämte

därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater under

nedannämnda hufvudtitlar på extra stat för år 1911

anvisa särskilda förslagsanslag till följande belopp,

nämligen:

under andra hufvudtiteln.........

........ kronor

25,000

» tredje

B ..........

........ B

9,000

—

» fjärde

B ..........

........ B

4,775

—

b femte

B .........

........ B

10,000

—

:» sjätte

B .........

........ B

90,000

—

b sjunde

B ..........

........ B

60,000

—

b åttonde

B ..........

........ B

20,000

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande åt

extra lönetillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall

är för handen, som under 2:o) sägs, till tjänsteman,

hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden, med

15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall

med högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd

till annan ort, med 12 procent å kontant aflöning,

dock icke i något fall till högre belopp än 500 kronor,

samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant

aflöning, om tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden,

men eljest med 20 procent å sådan aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån

in natura, skall det enligt nästföregående moment

beräknade lönetillägget minskas med ett belopp, motsvarande

10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,

hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas,

förutom häradshöfdingarna och de tjänstemän,

åt livilka beredts tillfällig löneförbättring för år 1910,

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner åt

statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp

än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd

till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,

ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000

kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med

högre belopp än, som svarar mot skillnaden mellan

7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring

förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å ena,

samt förenämnda aflöningsförmåners belopp, å andra

sidan,

b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, det

extra lönetillägget oberäknadt, under år 1909 af vederbörande

taxeringsmyndigheter uppskattas till högre

belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring

är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor;

skolande, ifall nämnda inkomster öfverstiga 7,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

15

kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med

högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan

7,700 kronor, eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring

förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å

ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra

sidan,

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908

eller 1909 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter

andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas

fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän

och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung

och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter

af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,

hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning

bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,

beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf,

som utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän

vid universiteten extra lönetillägg må beräknas

å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt

i nästföregående moment sägs, bestämd att minst

uppgå, utan afseende därå att till bestridande af

universitetens utgifter användas jämväl andra medel

än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag

af aflöningsförmåner:

lön;

tj änstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteriugsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens

medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera

befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen

för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem,

till hvilken han först blifvit befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

Stockholm den 11 februari 1910.

På statsutskottets vägnar:

Gl. PIPPING.

Reservation:

af herr K. Starbäck, som ansett, att utskottet bort hemställa,

»A. att Riksdagen må, i anledning af hvad Ivungl.

Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 hufvudtitlarna föreslagit

i fråga om beviljande af anslag för beredande

af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän

och betjänte inom de olika departementen jämte

därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater samt

friherre Palmstiernas motion nr 30, under nedannämnda

hufvudtitlar på extra stat för år 1911 anvisa särskilda

förslagsanslag till följande belopp, nämligen:

följande grunder:

3:o) från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas:
c)

de tjänsteinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1906, 1907,

1908 och 1909 årens riksdagar ny- eller omreglerats

efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre

staternas fastställande, dock med iakttagande af de

bestämmelser, som rörande vissa tjänstemän finnas intagna

i punkt B här nedan:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr 9.

17

4:o) — — —--— — — — —---

tillhöra lönen.

B. att bland telegrafverkets personal 3 bokhållare

vid linjedistrikten samt 1 biträdande kommissarie af

3:dje klassen och 1 kontrollör, hvilka till följd af

telegrafverkets omorganisation icke kunnat beredas

plats å den från och med år 1908 tillämpade staten för

telegrafverket, må tillerkännas ett extra lönetillägg för

år 1910 till sammanlagdt belopp af 1,944 kronor att

utgå enligt ofvannämnda grunder, samt under iakttagande,

att lönetillägget icke må till någon tjänsteman

utgå med högre belopp, än att lönetillägget och

de aflöningsförmåner, å hvilka detsamma bör beräknas,

tillsammantagna icke öfverstiga summan af de aflöningsförmåner,

hvilka skulle under samma år tillkomma

honom, därest han vore öfverförd å ny stat i befattning,

jämförlig med den han innehar å öfvergångsstat.»

Sill. titt Riksd. Prat. 1910. 4 Sami. 1 Åfd■ 9 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1910:67 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudti s. 22 i texten