Sök i Ratio Lex

Sammansatta stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1

1911-01-23 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2SBU 1911:1, Sammansatta stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till Riksdagens kansli den 27 mars 1911 kl. 2 e. m.

Sammansätta stats- och bankoutskottets nr 2 utlåtande nr 1, i

anledning af väckt motion om anslag till utgifvande på

svenska språket af eu samling gällande grundlagar, vallagar

och parlamentariska arbetsordningar i främmande

hinder.

Uti en inom Första kammaren väckt motion (nr 22) bär herr

It. Kjellén, med hvilken herr Sam. Clason m. fl. instämt, hemställt, att

Riksdagen måtte bevilja nödiga medel, att i en följd af minst tre år

utgå, till utgifvande på svenska språket af en samling gällande grundlagar,

vallagar och parlamentariska arbetsordningar i främmande länder.

Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:

»Det behöfver ju icke närmare utvecklas, af hvilken betydelse det

måste vara för ett folk att lära känna andra folk och deras grundläggande

politiska förhållanden. Det är samma erfarenhet som i det

enskilda lifvet: intet befordrar eu sund själfkännedom så som kännedom

af andra, och intet är så ägnadt att ge det rätta perspektivet

på egna förhållanden som ett vaket studium af världen utanför. Att

befordra ett sådant studium för folket måste därför erkännas vara ett

verkligt nationalintresse, i all synnerhet i den allmänna rösträttens

tidehvarf, då krafven på allmän medborgerlig bildning och politisk

upplysning måste ställas högre än förr.

Vi tänka här särskildt på den rättsbildning, som reglerar ett

kulturfolks offentliga organisation och parlamentariska arbete: alltså i

Bihang till Biksd. prat. 1911. 4 Sami. 2 Afd. 2 Ser. 1 Höft. (Nr 1.) 1

Behofvet af

en sidan

publikation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Sammansatta stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr I.

framstå rummet grundlagar och motsvarande eller tillhörande »konstitutionella

stadgar» samt därnäst vallagar och arbetsordningar för

representationens kamrar. Ingen bildningskälla af ofvan antydt slag

kan ha större värde än denna, i betraktande af dess grundläggande

karaktär och rena objektivitet tillika.

Men denna källa är stängd för menige man, i samma mån den

flödar på främmande språkområden. Tillgänglig blir den endast genom

öfverföring till svensk språklig mark. Dessförinnan är den faktiskt

monopoliserad åt de högst bildade klasserna bland folket, i föga öfverensstämmelse

med vår tids demokratiska grundsatser. Till det allmänna

intresset att med vår inhemska litteratur på öfversättningsvägen

införlifva framstående alster af främmande kulturer kommer således

här ett rent praktiskt-politiskt intresse: att undanröja hindren för

folkets bredare lager att lära känna andra folks offentliga och speciellt

parlamentariska rätt.

Tills dato ha vi icke mycket att berömma oss af i detta stycke.

Medan hvarje något så när nervkittlande fransk eller engelsk roman

ofördröjligen öfverflyttas på vårt språk, äga vi af främmande grundlagar,

mig veterligt, icke mera i svensk öfversättning än Förenta

staternas författning 1787 (återgifven först i en försvenskning af

Tocquevilles berömda arbete öfver »folkväldet i Amerika» 1840, och

sedan i J. F. Nyströms Handbok i statskunskap, del IV, 1891) samt

staten Newyorks konstitution af 1821 (intagen i förstnämnda arbete).

Den minsta bedrift af mästerdetektiven »Sherlock Holmes» finnes tillgänglig

i åtminstone en edition för hvarje svensk läsare, men den

Bismarck-gärning som heter Tyska rikets författning finnes icke att

bese i svensk språkform. Här synes man verkligen med skäl kunna

tala om en försummad uppgift.

Skall det bero på enskild företagsamhet, så torde vi emellertid

knappast någonsin få hoppas på uppgiftens lösning. Ty ingen förläggare

lär af egen drift våga sig på ett så omfattande företag, med

så dryg utgifningskostnad och så liten lockelse för den »stora» publiken.

Äfven om till det rent svenska språkområdet (i Sverige och Finland)

kan läggas, på grund af språklikheten, också grannländernas, och

äfven om intresset inom folket nu kan förutsättas vara större än förr,

torde efterfrågan i alla händelser blifva allt för begränsad för att göra

affären rentabel. Skall saken genomföras, så måste det ske med allmänna

medel; och då Ivungl. Maj:ts anslag för lärda verks utgifvande

icke ens närmelsevis räcker till i detta fall, sä återstår endast eu direkt

hänvändelse till Riksdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta, stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1. 3

Det var så, som frågan löstes redan för en mansålder sedan i

Danmark: på riksdagens bekostnad, efter initiativ af Folketingets (andra

kammarens) talman år 1877. Resultatet föreligger i ett stort samlingsverk

med titeln »Bestaaende Forfatningslove, Yalglove og Forretningsordener

i forskjellige Lande», utgifvet af P. Sveistrup, i fyra delar

åren 1880—1886 samt en tilläggsdel (där dock arbetsordningarne

saknas) 1897 — ett arbete af oomtvistlig och betydande förtjänst.

Det kan val synas anmärkningsvärd!, att man i Danmark så långt

före oss varit uppmärksam på betydelsen af ett sådant företag och

besluten att göra de därför nödiga ekonomiska offren. Saken förklaras

måhända däraf, att Danmarks representation redan då var inredd

på demokratisk grund, hvartill kom den speciella omständigheten att

statsrättsliga problem just då stodo på dagordningen i följd af eu

konstitutionell konflikt mellan kronan och folketinget. Å andra sidan

är det uppenbart, att själfva tillvaron af detta arbete på ett närbesläktadt

språk i hög grad bidragit att sänka chanserna för ett liknande

svenskt företag, framför allt i en tid då intresset hos oss öfverhufvud

ännu icke kunde förutsättas långt utanför rena fackmannakretsar.

Genom sitt försprång på området omöjliggjorde Danmark

från början all svensk konkurrens och gjorde oss så att säga litterärt

skattskyldige.

Tiden själf '' liar emellertid nu i väsentlig mån undanröjt detta

hinder. En half mansålder är snart gången sedan uppgifterna i Sveistrups

ofvannämnda arbete slutade (med året 1895; beträffande arbetsordningarna

ännu 10 år förut eller mera), och därunder har så mycket förändrat

sig på statsförfattningarnas område, att arbetet numera i väsentliga

delar blifvit föråldradt. Bokföra vi ensamt de allra viktigaste nyheterna

i Europa under senaste 5 år — då författningsutvecklingen

visserligen varit mera än vanligt stark — så finna vi alldeles nya statsskick

i Ryssland och Montenegro (jämte Portugal), radikalt förändrade

riksdagsordningar i Österrike och Finland jämte Sverige samt ikraftträdande

(och revision) af en hittills endast på papperet bestående

regeringsform i Turkiet. En ny, grundligt omarbetad upplaga är således

starkt af behofvet påkallad — och genom att företaga ett sådant

arbete på vårt språk äro vi svenskar nu i tillfälle att omvända

det förut anmärkta tributförhållandet till vår förmån.

Nu ha också demokratiens principer trängt in i vår representativa

organisation, med ty åtföljande stegring af intresset för allt

som hör till det offentliga lifvets område. Tiden synes därför mogen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansätta stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1.

Arbetets plan.

att upptaga till lösning den bär framhållna uppgiften och därmed fylla

den kanske mest påfallande luckan i vår inhemska litteratur.

Källorna till ett arbete af detta slag äro från början att finna i

de respektive ländernas författningssamlingar eller särskilda lageditioner,

med tillhörande mer eller mindre officiella kommentarier. För mera

främmande $ språkområden finner man ock värdefulla andrahandspublikationer

på något af de stora kulturspråken (såsom senast Anton

Palme, Die russische Yerfassung, 1910; den nya grundlagen af 1906 i

text och kommentarier; af vallagarne endast referat).

Jämte dessa speciallagar och monografier finnes naturligtvis också

allmänna samlingar för olika länder i ett, bland hvilka de nyaste och

fullständigaste äro af Dareste på franska språket (»Les constitutions

mödernes», senaste upplagan 1910) samt Posener på tyska eller vederbörande

lands tungomål (»Die Staatsverfassungen des Erdballs», 1909).

Dessa arbeten omfatta (som regel) endast grundlagarne själfva. Arbetsordningarne

äro samlade för sig af Moreau-Delpech i två band (»Les

réglements des Assemblées législatives» 1906—7), hvarjämte på detta

område äro särskildt att framhålla May’s berömda samling för Englands

parlament (elfte upplagan 1906) och Pläter för Preussens andra

kammare 1904 (med texter äfven för herrehuset samt för tyska riksdagen).

För vallagarne särskildt känner jag ingen motsvarande samling,

men enligt en uppgift hos Dareste är en sådan under förberedelse

på franska språket. Någon gemensam publikation slutligen, omfattande

alla tre kategorierna, finnes mig veterligt icke förutom den ofvannämnda

af Sveistrup på danska språket.

I detta fall är således Sveistrups samling mera omfattande än

någon annan på området. Den innehåller tillika fylligare upplysningar

af kommenterande slag (i noter under texten). Å andra sidan åsyftar

den icke den fullständighet i fråga om redovisade stater som Darestes

och Poseners arbeten. Den är nämligen begränsad till följande länder:

Danmark, Norge, Sverige, Holland, Belgien, Frankrike, Tyska riket,

Preussen, Österrike jämte Öfre Österrikes landtdagsförfattning, Schweiz

jämte tre kantonalförfattningar och en dito vallag, England, Canada,

Yiktoria samt Förenta staterna j ämte tre delstatsförfattningar och en vallag.

Det synes från början klart, att ett svenskt arbete af detta slag

både till'' innehåll och omfattning närmast bör ansluta sig till den af

Sveistrup angifna typen. Arbetet skulle säkerligen få en alltför begränsad

användning inom våra parlamentariska kretsar, om det icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoidskottcts Nr 2 utlåtande Nr 1.

5

inneliölle mera än själfva grundlagar^. En utsträckning åter till omfattning

af alla statsbildningar i världen (således äfven delstater i eu

förbundsstat och sjafstyrande kolonier) skulle knappt ha intresse för

andra än vetenskapsmännen, men för deras skull behöfvas öfverhufvud

inga öfversättningar.

Vi utgå således ifrån Sveistrups arbete som närmaste förebild.

Urvalet af upptagna stater borde dock bli något annorlunda: å ena

sidan synas en del bihang till hufvudförfattningarne (Schweiz, Förenta

Staterna, Österrike och England) kunna utan skada bortfalla, å andra

sidan borde numera medtagas Finland, Ryssland och Turkiet samt väl

äfven öfriga Balkanstater och alla kungarikena inom tyska riket (tilläfventyrs

också Japan). För hvarje land bör i bokstafstrogen svensk

öfversättning meddelas dess kodifierade grundlag eller, där sådan icke

finnes (England, Ungern), motsvarande akter af konstitutionell innebörd.

I andra rummet komma vallagar och arbetsordningar, där urvalet torde

kunna göras strängare, i det att endast sådana medtagas som genom

närmare kulturgemenskap eller af andra orsaker för oss kunna ha ett

mera speciellt intresse. Samtidens offentliga rätt i ganska utbredd och

parlamentariska arbetssätt i något mindre utsträckning skulle härmed

göras tillgängliga för själfstudium af hvarje bildningssökande svensk.

För att göra ett dylikt verk rätt fruktbringande borde man icke

nöja sig med de nakna texterna, utan i öfverensstämmelse med det

danska mönstret meddela äfven en del kommentarie!'' af det mest oumbärliga

slaget. Därjämte synes Darestes arbete höra följas därutinnan,

att hvarje statsförfattning inledes med en kortare framställning af författningens

historiska tillblifvande och afslutas med en förteckning

öfver den viktigaste dithörande litteraturen. Men slutligen borde tillfället

icke lämnas obegagnadt att i eu efterskrift summariskt redogöra

för hufvuddragen af den konstitutionella praxis i vederbörande land

(t. ex. ministrarnas juridiska och politiska ansvar, riksdagsupplösningar,

riksbudgetens uppställning) samt statsrättsliga konflikter (ex. i Preussen

1862—66 och Danmark 1885—94) och reformfrågor på dagordningen

(ex. rösträttsförslagen i Preussen och Ungern) jämte partiuppställningen

därvid. Detta blefve en egenhet för den svenska publikationen, men

en egenhet som utan tvifvel vore i synnerligt hög grad ägnad att öka

dess intresse och utvidga dess läsekrets.

Efter dessa förutsättningar torde arbetet kunna antagas äfven

i yttre omfattning komma nära den danska förebilden, hvars grund
-

Kostnad4- beräkmng.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta, stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1.

läggande fyra delar beteckna eu volym af 170 åttasidiga ark; visserligen

skulle det innehålla åtskilligt mera, men detta torde tämligen

motsvaras af de uteslutna kapitlen i Sveistrups arbete tillika med det

oproportionerligt stora utrymme som själfva England fått där (hela

del III, 926 spalter). Naturligtvis är det ogörligt att på förhand med

någon bestämdhet uppgifva volymen; men då någon föreställning härom

är nödvändig för att möjliggöra en approximativ beräkning af utgifningskostnadcn,

antaga vi att verket inalles skulle belöpa sig på omkring

100 sextonsidiga tryckark i ungefär samma utstyrsel som Hagmans bekanta

upplaga af Sveriges grundlagar.

För kostnadsberäkningen kräfves vidare uppgift å upplagans storlek.

Härvid inverka å ena sidan den efterfrågan, som kan förutsättas

på marknaden, å andra sidan den gratisutdelning, som skäligen

bör ifrågakomma. I förra fallet kan man utgå ifrån att bokhandelsomsättningen

af ett så stort och följaktligen dyrt verk — äfven under

ofvan anmärkta gynnsamma omständigheter — icke blir stor; sannolikt

i det hela inskränkt till bibliotek, tidningsredaktioner o. d. jämte

ett fåtal speciellt intresserade och välsituerade personer. Hvad den

senare frågan angår, så kunde man ju tänka sig att ett dylikt arbete,

utgifvet på riksdagens bekostnad, också skulle gratis tillställas hvarje

riksdagsman; men vid närmare eftertanke lärer man stanna vid samma

resultat som statsutskottet beträffande riksdagsregistret 1889 (se dess

utlåtande nr 49, s. 5):

»Verket blir så dyrbart, att dess kostnadsfria utdelning mer än

en gång ej gärna skulle kunna ifrågasättas; men då å andra sidan

dess utdelning till nuvarande ledamöter af Riksdagen ej lämpligen

synes kunna äga rum med mindre än att äfven blifvande riksdagsmän

berättigas att "erhålla detsamma, har Utskottet ansett registret ej böra

till riksdagens ledamöter utdelas.»

Dock bör arbetet naturligtvis finnas tillgängligt i Riksdagens

samtliga lokaler och dertill med ett större antal exemplar i konstitutionsutskottet,

hvadan Riksdagen lärer förbehålla sig ett visst antal

exemplar. Med hänsyn till dessa omständigheter torde upplagans storlek

böra sättas till 1,500 exemplar, eller samma antal hvarmed nyssnämnda

register utgick och likaså boken om Sverige (svenska upplagan)

enligt Riksdagens beslut 1898, samt äfvenledes, om jag är

riktigt underrättad, i allmänhet den senare tidens kommittébetänkanden.

Slutligen bör i den ekonomiska frågan icke släppas ur sikte, att

ett sådant företag krafvel’ af medarbetarne full vetenskaplig kompe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- äril hankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1. 7

tens i statsrätt och modern historia, att det genom sakens natur måste

fördelas på flere arbetande händer under uppsikt och ledning af en

hufvudredaktör, samt att det torde medföra afsevärda utgifter till anskaffande

af nödig litteratur från respektive länder.

I betraktande af alla dessa förhallanden skulle en öfverslag-sberäkning

te sig ungefär sålunda:

Utgifningskostnader (tryck och papper m. in.), 100 ark

å 125 kronor................................................................... kronor

öfversättare- och författarehonorar, 100 ark å 100 kronor

Redaktionskostnad, 100 ark å 75 kronor...........................

Inköp af litteratur samt extra utgifter .............................. ”

12,500

10,000

7,500

5,000

Summa kronor 35,000

Vid denna beräkning måste uttrycklig reservation göras för den

möjligheten, att vissa poster i praktiken kunna komma att ställa siohögre

än här förutsatts. Å andra sidan kommer ju alltid någon summa

att inflyta genom försäljning. Räkningen vinner också ett slags verifikation

genom jämförelse med kostnaden för det danska arbetet.

Enligt inhämtade upplysningar (som dock icke ha officiell natur) betingade

dess fyra delar en samlad utgift af omkring 21,000 kronor;

men däri ingick intet redaktionskonto, enär publikationen ansågs tillhöra

utgifvarens ämbetsplikter som »revisionsassistent» vid Folketinget.

lager man sedan hänsyn till penningevärdets fall under senaste 25 —

30 år, så torde vårt kostnadsförslag vid denna jämförelse åtminstone

icke framstå som för högt beräknadt.

Utan tvifvel skall summan i alla fall synas mången bra stor.

I så fall torde besparingar kunna göras i arktalet, särskilt genom

indragningar på arbetsordningarnas område; antaga vi det hela till 90

ark i stället för 100, så blir kostnaden 3,000 å 4,000 kronor mindre

och så för hvarje tiotal ark. Men i hela kostnadsfrågan är ytterligare

att märka, att den icke ifrågasättes på en gång. Ett arbete

af denna omfattning måste taga minst 3 år i anspråk, hvadan Riksdagens

årliga anslag till ändamålet i värsta fall icke skulle mycket

öfverskrida 10,000 kronor. Med blicken fäst på valutan torde detta

kunna betecknas som väl använda penningar. I alla händelser synes

Sveriges Riksdag år 1911 icke böra låta sig af finansiella skäl afskräckas

från ett företag, som Danmark redan år 1877 ansåo- si°- ha

ekonomisk kraft att utföra. °

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1.

Formen för

anslagets

beviljande.

Hvad till sist angår formen för det ifrågasatta anslagets beviljande,

så erbjuda sig tvenne möjligbeter: att uppföra det som statsanslag

på e. o. stat under hufvudtitel eller på riksdagens speciella stat

under Riksgäldskontorets öfverinseende.

Den förra formen är den vanliga för årligen återkommande

publikationer, men användes äfven i tillfälliga, öfvergående fall (ex.

anslaget till boken om Sverige 1898, till Sven Hedins vetenskapliga

verk 1903 och 1910). Den senare formen kommer regelbundet till

användning, då publikationen står i något mera direkt sammanhang

med Riksdagens egen organisation o. d.; så de stora riksdagsregistren

enligt beslut 1881 och 1892 (uppdrogs åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att »låta genom lämplig person, enligt af fullmäktige fastställdt

formulär och med iakttagande af de föreskrifter fullmäktige

kunde finna skäl meddela, utarbeta» verket), så konstitutionsutskottets

memorial m. m. 1810, 1812 och 1815 enligt Riksdagens beslut 1900

(uppdrogs åt samma fullmäktige att »låta genom lämplig person på

riksgäldskontorets bekostnad ombesörja tryckning»), så historiken öfver

justitieombudsmannainstitutionens verksamhet enligt beslut 1907 (bemyndigades

samma fallmäktige att »till justitieombudsmannen, på dennes

rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis

utbetala för arbetets utförande nödiga medel intill ett belopp af 20,000

kronor»), så slutligen uppslagsboken öfver Riksdagen 1907 och följande

riksdagar (bemyndigades samma fullmäktige att »af förslagsanslaget

till riksdags- och revisionskostnader in. m. utbetala»).

Det skall nu icke nekas, att själfva arbetets art synes naturligast

utpeka det som ett statsanslag under kungl. ecklesiastikdepartementets

eller kanske ännu hellre justitiedepartementets beredning och öfverinseende.

Å andra sidan ges dock vissa praktiska skäl, som hänvisa

till den sist omnämnda anslagsformen såsom den mera lämpliga. Utan

tvifvel skall utgifvaren finna det af största vikt för sin uppgift att

träda i förbindelser med främmande riksdagars byråer, för att i hvarje

fall försäkra sig om att materialet är »up to date»; i all synnerhet

när det gäller de parlamentariska arbetsordningarne. Här erbjuder

sig vårt riksdagsbibliotek som den naturligaste mellanhanden. Men

biblioteket -— och därmed äfven Riksdagen själf — kan också få ett

omedelbart intresse i företaget. Såsom bibliotekarien i särskilt yttrande

meddelar (bilaga nedan), är biblioteket för närvarande skäligen

illa rustadt på de områden, som denna motion afser, och det till hans

disposition ställda anslaget till bokinköp m. m. räcker ingalunda att

i någon afsevärd grad fylla bär ifrågavarande behof af material. Här

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1,

erbjuder sig alltså ett tillfälle att i synnerligen viktiga afseenden

komplettera Riksdagens egen boksamling, om nämligen — såsom meningen

är, och som skedde i Danmark — den med det särskilda anslaget

nyinköpta litteraturen efter uppgiftens fullbordande införlifvas med

biblioteket. Denna omständighet talar onekligen för att behandla hela

saken som en Riksdagens speciella angelägenhet, och bör icke heller

lämnas ur sikte då man tagar kostnaden i betraktande: en del däraf

är i verkligheten att anse som ett, i och för sig synnerligen välbehöfligt,

anslag till Riksdagens bibliotek.

Det må icke lämnas oanmärkt, ehuru det i sig själf har mindre

betydelse, att man i Danmark vid anslagets beviljande gick den senare

af de två vägarne: utgiften uppfördes på Riksdagens budget, som

beviljas med eu rund summa på finanslagen. Själfva arbetet utfördes

sedan efter anvisningar af Folketingets talman, från hvilken tanken

utgått, såsom en »handbok för Folketingets medlemmar». Hos oss

skulle motsvarande funktion gifvetvis utöfvas af fullmäktige i riksgäldskontoret.

På dessa grunder har här förutsatts, att anslaget skulle uppföras

på förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader m. in. för att

af riksgäldsfullmäktige i män af behof utbetalas, samt att bemälte fullmäktige

likaledes skulle låta genom lämplig person utföra arbetet, efter

af dem gifna närmare föreskrifter; allt i enlighet med ofvan anförda

prejudikater beträffande riksdagsregistret m. m. Men det behöfver väl

knappt utsägas, att motionären är tacksam för hvilken form statsutskottet

behagar föreslå och Riksdagen bestämma, endast den leder

till målet. Hufvudsaken är, att förslaget kommer till stånd och verket

blir godkändt; formen är oväsentlig. För att icke på något sätt binda

saken vid formfrågan har jag i den slutliga hemställan icke gjort något

positivt förslag härutinnan.

I hvilken mån den svenska Riksdagen behjärtar kulturella ändamål

äfven i den specifika formen af litterära publikationer, därom vittnar

riksstaten år från år med vissa alltjämt återkommande anslag, såsom

12,000 kronor (i olika poster) till utgifvande af historiska handlingar

och 14,200 kronor till utgifvande af tidskrifter (däribland 5,000 till

»Nordiskt medicinskt Arkiv», 3,000 till »Acta mathematica», 1,200 till

»Sfinx»). Därom vittna kanske ännu mera vissa anslag af öfvergående

natur, såsom 1898 30,000 kronor (på enskild riksdagsmans initiativ)

till boken om Sverige, 1907 »intill 20,000 kronor» till historiken öfver

Bihang till Riksd. prat. 1911. 4 Sami. 2 Afd. £ Ser. 1 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1.

Utskottets

yttrande.

justitieombudsmannaämbetet, 1903 och 1910 hvardera gången 75,000.

i tre-årig fördelning, till den vetenskapliga bearbetningen af Sven

Hedins resor.

Det framgår af dessa studier i de senare årens riksstater, att

Riksdagen visat öppen blick för den kulturella betydelsen äfven af för

det nationella lifvet så främmande materier som ägyptologi och Tibets

geografi, för att icke tala om den rena matematiken, och att Riksdagen

icke tvekat att äfven till sådana ändamål understundom anvisa

betydande summor. Det torde då icke vara förmätet att hoppas på

samma intresse för en publikation, som, äfven om också den spelar på

främmande scen, måste anses vara af den största rent praktiska betydelse

såväl för allmän medborgerlig bildning som speciellt för författningsutvecklingen

inom landet.»

Den i motionen omförmälda bilagan var af följande lydelse:

»På grund af det ringa anslag, hvaröfver Riksdagens bibliotek förfogar i och

för tillgodoseende af litteraturen på de skilda områden, som är detsamma förelagdt,

är det naturligt, såsom också af den tryckta katalogen öfver Riksdagens bibliotek

framgår, att endast det allra nödvändigaste kunnat anskaffas inom hvarje fack.

Luckorna äro därför många och stora, och särskildt gäller detta _ inom en för biblioteket

så betydelsefull disciplin som den utländska statsrätten. Äfven om bibliotekets

inköpsanslag under en nära framtid lian komma att höjas, lär dock helt visst nämnda

fack för sin del ej kunna räkna på ett sådant tillgodoseende, att bristerna därmed

kunna afhjälpas. En komplettering alltså af bibliotekets litteratur öfver den offentliga

rätten: grundlagar, konstitutionella stadgar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar,

skulle vara af stor betydenhet, och får jag därför på det fiffigaste uttala

min anslutning till hvad som i denna fråga föreslagits i ofvanstående motion.

Stockholm den 23 januari 1911.

Vilhelm Gödel.

Riksdagens bibliotekarie.»

Utskottet, som anser det ligga i öppen dag, att ett utgifvande

på svenska språket af en samling gällande grundlagar, vallagar och

parlamentariska arbetsordningar i främmande länder skulle blifva till

stort gagn, icke minst för Riksdagen och dess arbete, finner det synnerligen

önskvärdt, om en dylik publikation kunde åstadkommas. I likhet

med motionären föreställer sig dock utskottet, att man i detta fall icke

kan lita till den enskilda företagsamheten, utan måste, om man vill,

att publikationen skall komma till stånd, låta utgifvandet ske genom

det allmännas försorg. I så fall bör emellertid, enligt utskottets förmenande,

planen och omfattningen samt kostnaderna för publikationens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1.

11

utgifvande göras till föremål för en mera ingående utredning än som

i motionen meddelats.

Sålunda torde i första hand böra komma under närmare bedömande,

hvilken litteratur som bör för ändamålet anskaffas, liksom

ock hur detta anskaffande lämpligen bör ske. All den nödiga litteraturen

torde nämligen icke behöfva inköpas, utan synes anskaffandet

delvis kunna ske på förmånligare sätt. Så t. ex. har utskottet ansett

sig äga grundad anledning antaga, att en icke ringa del af denna

litteratur skulle kunna förvärfvas genom byte mellan Riksdagens bibliotek

och främmande representationsförsamlingars bibliotek eller ock kunna

anskaffas genom utrikesdepartementets bemedling, hvarigenom anskaffningskostnaderna

säkerligen skulle kunna ej oväsentligt nedbringas.

Vidare torde en närmare pröfning böra ägnas den omfattning,

som anses böra gifvas åt en blifvande publikation af nu ifrågavarande

slag, och därvid särskildt tagas i öfvervägande, huruvida icke med

hänsyn till önskvärdheten af en viss begränsning publikationen företrädesvis

bör i sig upptaga sådana grundlagar, vallagar ock parlamentariska

arbetsordningar, som kunna anses vara i det ena eller andra

afseendet typiska.

Utskottet har således icke kunnat tillstyrka motionärens förslag

att i frågans nuvarande läge bevilja medel för publikationens utgifvande.

En förberedande utredning därom i ofvan antydda riktning synes utskottet

däremot böra omedelbart sättas i verket.

Utförandet häraf torde, då saken synes utskottet böra behandlas som

en Riksdagens speciella angelägenhet, enligt utskottets förmenande lämpligen

böra i första hand anförtros åt fullmäktige i riksgäldskontoret,

åt hvilka jämväl borde uppdragas att, sedan utredningen blifvit verkställd,

om möjligt inför nästkommande års Riksdag framlägga plan till arbetets

utförande och förslagsberäkning öfver de kostnader, som må för publikationens

utgifvande erfordras.

Kostnaderna för denna förberedande utredning synas utskottet

kunna bestridas af förslagsanslaget till riksdagskostnader, utan att någon

höjning af detta anslag därför behöfver äga rum.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må, i anledning af herr R. Kjelléns

förenämnda motion, uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att, efter på deras föranstaltande verkställd

utredning, om möjligt för nästkommande års Riksdag

framlägga plan och kostnadsberäkningar för utgifvande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta stats- och bankoutskottets Nr 2 utlåtande Nr 1.

på svenska språket af en samling gällande grundlagar,

vallagar och parlamentariska arbetsordningar i främmande

länder i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

motionärens härutinnan gjorda framställning; samt

b) att Riksdagen må bemyndiga fullmäktige att

af förslagsanslaget till riksdagskostnader bestrida de

utgifter, som må med denna förberedande utredning

varda förenade.

Stockholm den 27 mars 1911.

Å sammansatta utskottets vägnar:

OLOF JONSSON.

STOCKHOLM, ISAAC MARG US BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:67 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et med anledning af väckt motion om anslag till utgifvande på svenska staket af en samling gällande grundlagar, va s. 2 i texten