Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående särskild stämpling å importerade ägg. Inom Andra kammaren kafva i denna fråga väckts två motioner, nr 164 af herrar Sjöberg ock Olausson samt nr 192 af kerr Månsson.
1911-02-23 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1911:2, Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående särskild stämpling å importerade ägg. Inom Andra kammaren kafva i denna fråga väckts två motioner, nr 164 af herrar Sjöberg ock Olausson samt nr 192 af kerr Månsson.
Dokumentets text
Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 2
1
Nr 2.
Ankom till Riksdagens kansli den 23 februari 1911 kl. 5 e. m.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2
i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående särskild stämpling å importerade ägg.
Inom Andra kammaren kafva i denna fråga väckts två motioner, nr
164 af herrar Sjöberg ock Olausson samt nr 192 af kerr Månsson.
Den förstnämnda motionen lyder:
»Vid föregående års Riksdag föreslogo vi uti tvenne särskilda motioner
att Riksdagen måtte åsätta ägg en lägre tullsats. Dessa motioner
blefvo dock af Riksdagen afslagna.
Året förut eller år 1909 kade Nils Nilsson i Skärhus tillåtit sig
fösta Riksdagens uppmärksamhet på önskvärdheten af införandet af någon
slags märkning af importerade utländska ägg, ock som skäl därför framhållit
dels huru stora fördelar genom en dylik åtgärd skulle komma att
tillskyndas den svenske köparen, som icke under några förhållanden skulle
behöfva för en äldre och sämre vara betala mera än han i förhållande
till marknadsläget i (Ifrigt vore tvungen att utgifva, dels huru ringa, om
ens beräknelig, den prisförhöjning skulle blifva, som i vissa fall skulle
drabba den konsument, som af pekuniära skäl såg sig nödsakad begära
den sämre och billigare varan samt dels huru mäktigt en åtgärd i sagda
syfte skulle bidraga till hela fjäderfäafvelns utveckling i landet, men främst
till reglerandet af den inhemska äggmarknaden, på ett äfven för utförseln
gagneligt sätt. Dessutom kunde han vid samma tillfälle framhålla, att
Bihang till Riksd.prat. 1911. .0 Samt. 2 Afd. 2 Band 2 Ser. 2 Höft. (Nr 2.) 1
Motionerna
2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Kr 2.
kostnaderna för den importäggen ålagda stämplingen icke kunde blifva af
natur att på något afsevärdt sätt lägga hinder i vägen för det fria varuutbytet,
och att ej heller svårigheterna vid konstaterandet i tullen af märkningens
fullgörande skulle blifva allt för stora.
Då emellertid hr Nilsson såväl i ena som i andra afseendet vann det
välvilligaste och sakrikaste bistånd af det tillfälliga utskott, som år 1909
behandlade ärendet och till hvars sakrika uttalande vi i öfrigt hänvisa,
hvaremot den misstämning hvarpå frågan föll i Andra kammaren, syntes
till stor del hafva haft sin grund i sammanträffande omständigheter af för
frågans realitet främmande ursprung, hafva vi icke tvekat att upprepa
ifrågavarande framställning.
Med anledning af de klagomål, svenska statens jordbrukskonsulent i
England, herr Fr. Bagge, flerfaldiga gånger framfört angående den ojämna
beskaffenheten af de svenska exportäggen har Sveriges allmänna fjäderfäafvelsförening
på k. landtbruksstyrelsens uppmaning vidtagit åtskilliga
åtgärder i syfte att bringa rättelse i denna sak, och vid arbetet härpå
har det kommit åtskilligt i dagen, som, enligt hvad för oss från föreningen
uppgifva, pekar hän på eu stadigt växande desorganisation af svenska
äggmarknadsförhållanden just på de håll, där den ryska importen som bäst
blomstrar. Det behöfver emellertid icke särskildt påpekas, huruledes ett
dylikt missförhållande måste influera på landets marknadsförhållanden i
allmänhet samt dess engelska export i sista hand. På grund af Stockholmsmarknadens
desorganisation, som gör svenska ägg endast i ringa
omfattning säljbara till för årstiden lämpliga priser, tvingas påtagligen
massor af ägg, som förut varit afsedda för fyllandet af kufvudstadens behof,
att söka sin väg på annat håll och främst till exporten, utan att dessförinnan
nödiga åtgärder vidtagits att verkligen på samma äggkvantiteter
tillämpa försändningstider, förpacknings- och sorteringsmetoder o. d., utan
hvilka de i själfva verket blifva för export så godt som odugliga. Det
är sålunda icke nog med att de ryska äggen skola direkt i England konkurrera
med de svenska, utan de skola också oroa deras utländska marknad
så att säga bakifrån! Detta borde dock, då äfven de senaste årens
förhållanden mellan införsel- och utförselsiffror (1908: 56,070,000 och
38,809,000; 1909: 45,788,000 och 34,267,000 st.) oförtydbart peka hän
på en allmän tendens till utjämning af nämnda siffror, men på samma
gång på möjligheten att i beräknelig tid uppnå landets oberoende på området,
icke få äga rum. Man därigenom fördröjer eller rent af undanskjuter
inträffandet af detta afundsvärda jämnviktsläge.
3
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
För öfrigt bedja vi få påpeka ännu en omständighet, som tyder hän
på att än större svårigheter för vår ägghandel, som ju borde gifva småbrukar-
och egnahemsrörelsen ett kraftigt stöd, skola uppstå genom bristen
på importmärkning af främmande ägg. Från England förljudes nämligen,
enligt synliga uppgifter, att man nu ändtligen funnit ett sätt att för längre
tid vid naturlig färg, lukt och konsistens behålla bl. a. ägg, något som
måste göra den svenska importen än mera vansklig, på samma gång eu i
större utsträckning genomförd preservera^ af de ryska äggen skulle totalt
fördärfva den inhemska marknaden. Som bekant bär Riksdagen för icke
länge sedan afslagit en tänkvärd motion angående märkning af preserverade
ägg, såväl utländska som inhemska, och mot en dylik fara finnes
alltså intet skydd.
Under ytterligare vädjan till ifrågavarande motioner vid 1909 års
riksdag och den utredning, som såväl Första kammarens andra (Uti. nr 2)
och Andra kammarens andra tillfälliga utskott (Uti. nr 1), ytterligare i
ämnet presterat, våga vi alltså föreslå,
att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla det täcktes
Kungl. Maj:t snarast möjligt gå i författning om utredning rörande lämpliga
bestämmelser därom, att utländska ägg skola vid importen vara försedda
med påstämpladt märke, angifvande det främmande ursprunget, och
vidtaga däraf föranledda åtgärder.»
Herr Månsson har i sin motion anfört:
»År 1909 frambars i Riksdagens båda kamrar motioner om ursprungsbeteckning
på hit till landet införda utländska ägg.
Hen i dessa motioner gjorda hemställan utmynnade i en skrifvelse till
Kungl. Maj:t om utredning och vidtagande af däraf föranledda åtgärder.
Vid den förberedande behandlingen inom respektive kamrars tillfälliga
utskott blefvo motionerna tillstyrkta, och vid behandlingen inom
kamrarna biföll Första kammaren hvad dess utskott hemställt, då däremot
Andra kammaren afslog sitt utskotts tillstyrkande hemställan, dock endast
med 12 rösters majoritet.
Som fjäderfäafveln allt fortfarande går stadigt framåt och hvaraf
inkomsten för de mindre bemedlade på landsbygden är att räkna med,
torde från den sidan sedt något behöfva åtgöras i saken, på samma gång
en sådan åtgärd som denna skulle kunna tillförsäkra konsumenten en
god vara.
Helt säkert skall vårt land kunna producera hvad vi behöfva och
4 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
ändock kafva öfver för en betydande export. Importen torde ej keller
vara beköflig från den synpunkten sedt, att under den kallare årstiden
tillgången på inkemska färska ägg skulle vara alltför liten, ty genom
konserveringsmetodens utveckling, så att äggen kunna bevaras lika fina
som färska, kunna dessa användas i stället för färska ryska ägg, som ofta
äro under de svenska konserverade äggens kvalitet.
Framförallt skulle ursprungsbeteckningen bringa ordning i ägghandeln
ock omöjliggöra, att ryska ägg kunna säljas som svenska, såsom t. ex.
nu sker, då ryska ägg stämplas kär och sedan både i Stockholm och Norrland
säljas som svenska, eller då ryska ägg läggas i lådor med svenska namn
och sedan gå som svenska, eller ännu finare, då de genom gummor, som
få några tjog ryska ägg i en korg, utbjudas på torgen och säljas som
färska svenska ägg från egen hönsgård. Då korgen är tom, fylles den
åter med ryska ägg och så fortsattes hela dagen, så länge torghandeln
varar.
Ofta synes förhållandet vara, att den stora allmänheten, som köper
ägg, lefver i den föreställningen, att alla ägg äro dåliga på vintern och
att därför allting är riktigt och ingen anledning finnes att klaga, och de
säljande handelsmännen synas hafva den uppfattningen, att äggen äro bra,
enär den köpande allmänheten ej klagar.
Då ursprungsbeteckningen förra gången behandlades i Riksdagen, var
det flera hinder, som restes mot dess genomförande och som förtjäna
dragas fram och bemötas.
Bland annat, som anmärktes, var, att stämplingen skulle möta oöfverstigliga
hinder. Förhållandet i Ryssland är ju ungefär så, att en eller
flere personer äga ett äggpackeri och ha uppköpare, som få pengar att
resa omkring och köpa upp äggen af bönderna samt sedan aflämna dem
i packeriet; då är det naturligtvis en enkel sak att i packeriet stämpla
de ägg, som skola till Sverige, kostnaderna härför skulle helt säkert blifva
mycket minimala. Och de små partier, svenskarne köpa, kan man väl förmoda
köpas från packerierna utan att behöfva gå som spekulationsvara
och köpas å börsen i Petersburg.
Stämplingen torde ej utgöra något större hinder för ursprungsbeteckningens
genomförande, men då det gäller att uppleta hinder att resa emot
frågan, kan ju äfven denna sak duga att fatta tåg uti.
Vidare anfördes det, att vi skulle i likhet med Danmark inköpa
billiga ryska ägg och sälja våra dyrare ägg! Men detta gäller för Danmark
med dess lilla ytinnehåll, men för oss svenskar blir saken en annan;
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 5
med vår stora areal finns möjlighet för massproduktion, och om denna
näringsgren får berättigadt stöd och skydd, behöfver ej lång tid skilja oss
ifrån den dag, då vi kunna exportera massor och ändå fylla vårt eget
behof. Ingen har väl hört, att Ryssland importerar ägg! Så skulle äfven
förhållandet vara hos oss, men hvad som fattas svenskarna är patriotism!
A andra sidan torde — som förut nämnts — våra färska fina ägg
såsom konserverade vara jämförliga med färska ryska, och är det då
nationalekonomiskt att sälja våra ägg för 80—90 öre och köpa ryska för
1,30—1,40?
Vidare anfördes, att det skulle blifva en brytning i handelsförbindelserna
och att andra land skulle sätta samma villkor för våra varor inom
sina gränser.
Men månne det ej alltid borde vara oss angeläget, att våra svenska
varor alltid gå under svensk flagg, och om de segla i andra land under
falsk flagg, är det ingen heder för oss, utan tvärtom. Därför skulle det
vara vår nation angeläget, att detta villkor uppsattes.
Det egendomligaste, som framkom, var ändå den upplysningen, att fyra
af landets större äggexportörer vändt sig till eu riksdagsman med eu
skrifvelse och däri förklarat, »att ursprungsbeteckningens införande kan
verka dödande på landets export af denna produkt, och vidare, att ett
under åratal intensivt bedrifvet arbete för introducerandet af våra svenska
ägg i England på en gång kan blifva nedbrutet».
Man kan med en viss förvåning fråga, hvilket som är det farligaste
för vårt lands export, antingen att den blifver något litet mindre eller att
våra ägg blifva så dåliga, att svenskarne med förödmjukelse få emottaga
de skarpa anmärkningar på äggens kvalitet, som vi nu fått mottaga! Det
torde väl ej finnas något värre sätt att nedbryta »ett under åratal intensivt
bedrifvet arbete för introducerande af våra svenska ägg på den engelska
marknaden» än att så försämra deras kvalitet, att de duka under i
konkurrensen!
Att vår export skulle blifva betydligt mindre, betviflas, då genom
detta skydd de steg, som för hvarje år tagas af vår produktion i riktning
att öka exporten och minska importen, skulle blifva allt större och förhållandet
snart utjämnas.
Om dessa herrar vore lika angelägna att höja våra svenska exportäggs
kvalitet som att motarbeta en för vårt lands fjäderfäskötsel viktig
utvecklingsfråga, skulle helt säkert vårt lands äggexport ej komma att
möta någon fara.
6
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
Som framgår af det förut sagda, ligger ju oj allenast faran i, att vid
själfva importen den konsumerande allmänheten många gånger erbjudes
underhaltig vara, utan oek sedan vid försäljningen, t. ex. ryska ägg, här
konserverade, säljas som svenska; det är därför nödvändigt, att stämplingen
verkställes med sådan kemisk sammansättning, att densamma ej utplånas
genom konserveringen.
Med anledning af hvad jag sålunda anfört och hvad i frågan vid dess
förra behandling 1909 till stöd för densamma förekommit, tillåter jag mig
hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t snarast möjligt gå i författning om utredning rörande lämplig
bestämmelse därom, att utländska ägg skola vid importen och försäljningen
vara försedda med påstämpladt märke, angifvande det främmande ursprunget,
samt vidtaga däraf föranledda åtgärder.»
Vid 1909 års riksdag väcktes af Friherre von Schwerin i Första och
herr N. Nilsson i Skärhus i Andra kammaren motioner i förevarande fråga.
I dessa motioner, Indika voro till sin affattning likalydande, framhölls
bland annat, att det icke vore fråga om att söka misskreditera de utländska
äggen eller att till förmån för de svenska höja det allmänna äggpriset,
utan allenast att åstadkomma eu sådan sakernas ordning, att de importerade
äggen, hvilka helt naturligt icke kunde vara så färska som de inhemska,
icke skulle kunna i allmänna handeln säljas till samma pris som de senare.
Någon afsevärd höjning af de främmande äggens pris skulle icke framkallas
af den ifrågasatta bestämmelsen, hvilken kunde förväntas blifva
mången till nytta, men ingen till skada. Motionärerna hemställde, att
Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj.t anhålla om utredning rörande
lämplig bestämmelse därom, att utländska ägg skulle vid importen vara
försedda med påstämpladt märke, angifvande det främmande ursprunget,
samt att Kungl. Maj:t måtte vidtaga däraf föranledda åtgärder.
Första kammarens tillfälliga utskott nr 2 yttrade i anledning häraf
bland annat följande:
»Då det ifrågasatta stämpeltvånget framför allt skulle lända till skydd
för den mindre förfarne och mindre köpstarka kunden att mot sin önskan
tillhandla sig en på grund af ålder och lång transport möjligen mindrevärd
vara och på samma gång verka till skydd för den svenska äggproducenten
mot maskerad illojal konkurrens, så finner utskottet syftet med
motionen synnerligen behjärtansvärdt.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
7
Ett oa tv i (iligt villkor för att eu förordning om ursprungsbeteckning å
ägg skall vara effektiv är gifvetvis, att beteckningen ej skall kunna utplånas,
samt att kontroll af förordningens efterlefvande skall vara möjlig. Utskottet
har därför vändt sig till sakkunnig person (handelskemist) och
erhållit den upplysningen att möjlighet finnes att, praktiskt taget, göra
stämplingen outplånlig. Att tullverket bör kunna åstadkomma erforderlig
kontroll, anser utskottet så godt som säkert.
Utskottet har äfven inhämtat, att en person under en dag torde kunna
stämpla omkring 10,000 ägg, hvilket arbete ju i och för sig själf icke
torde förorsaka den utländske exportören någon nämnvärd kostnad. Men
till denna direkta stämplingskostnad torde böra läggas den möjliga kostnaden
för eventuell ompackning vid stämplingen äfvensom förluster i möjligen
krossade ägg.
Utskottet håller visserligen för sannolikt, att den utländske exportören
torde med sina uppköpare så kunna ordna saken, att någon nämnvärd
kostnad genom stämplingstvånget icke skulle för honom förorsakas, och
att det alltså ingalunda vore nödigt att stämplingen för de till vårt land
importerade äggen skulle behöfva medföra prisförhöjning.»
Andra kammarens tillfälliga utskott nr 2 yttrade bland annat:
»Ägg såsom internationell handelsvara visar i de senaste årens svenska
handelsstatistik en jämnt stigande e.rpor/siffra och en i det hela sjunkande
importBiffva,; ännu år 1908 öfverskjuter emellertid antalet importerade ägg
ganska betydligt antalet exporterade (runda siffror resp. 56 millioner och 39
millioner). Såvidt de importerade äggen, hvilka i ganska stor utsträckning
lära finna användning i industrien, förekomma i detaljhandeln, säljas de,
för hvad angår de bättre butikerna, där de båda slagen af ägg hållas bestämdt
åtskilda, väsentligt billigare än svenska s. k. bondägg; prisskillnaden
torde belöpa sig till åtminstone 25 A (i Stockholm är den f. n. 50 ä
7 5 öre pr tjog). Uppenbarligen måste denna prisskillnad bero på en verklig
skillnad i kvalitet, hvilken i sin ordning förklaras genom den vida
längre transporttiden för de utländska äggen, som hufvudsakligen härröra
från Ryssland, Ungern och Galizien. Men det är ett kändt förhållande,
att ett sådant åtskiljande mellan olika kvaliteter af en vara icke plägar upprätthållas
i den mindre och minsta detaljhandeln, t. ex. i hökerier och dylika
försäljningslokaler uti förstäder, fattigkvarter, småstäder etc.; den
minst köpstarka delen af allmänheten är i synnerligen hög grad utsatt för
att få öfverbetala denna såväl som många andra varor.»
Utskottets
yttrande.
Utskottets
yttrande.
8 Andra kammaren* andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
Båda utskotten hemställde, att resp. kammare mätte för sin del föreslå
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Ivungl,
Maj:t snarast gå i författning om utredning rörande lämpliga bestämmelser
därom att utländska ägg skulle vid importen vara försedda med påstämpladt
märke, angifvande det främmande ursprunget; och därest denna utredning
skulle gifva vid handen, att importen af ifrågavarande ägg genom
sådan anordning icke skulle i afsevärd grad försvåras, vidtaga däraf föranledda
åtgärder.
I Första kammaren bifölls dess utskotts hemställan med 56 röster mot
37, hvaremot Andra kammaren afslog sitt utskotts hemställan med 97
röster mot 89.
Att åtgärder i den riktning, motionärerna åsyftat, skulle vara för den
äggkonsumerande befolkningen bär i landet — under förutsättning af deras
oskadlighet i national- och privatekonomiskt afseende — i hög grad af
behofvet påkallade och förty önskvärda, finner utskottet ligga i öppen dag,
då såsom en gifven sak torde få anses, att de hit importerade äggen äro
till sin kvalitet icke obetydligt underlägsna de inhemska äggen, och då
inom ägghandeln liksom öfverallt annanstädes förefinnes och enligt utskottets
mening bör förefinnas fordran på möjlighet att utan större svårighet
kunna särskilja den bättre varan från den sämre. Om därför vid
pröfning af föreliggande fråga det skulle befinnas, att åtgärder i motionernas
syfte skulle vara möjliga att på ett effektivt sätt genomföra samt
dessutom icke kunde antagas menligt inverka på äggmarknaden genom att
skada vår äggexport eller genom att i någon som helst nämnvärd grad
fördyra äggen såsom lifsmedel för vårt lands befolkning, finner utskottet
att motionärernas önskemål bör utan tvekan bringas till verklighet. Äfven
om de påyrkade åtgärdernas genomförande skulle nödvändiggöra en uppoffring
i ena eller andra afseendet, är det dock icke osannolikt, att vid en
jämförelse hvad som vunnits skulle befinnas mera värdt än hvad som offrats.
Enligt hvad Andra kammarens tillfälliga utskott nr 2 vid denna
frågas behandling för tvenne år sedan yttrat, skulle stämplingskostnadcn,
inklusive eventuell ompackning, förhyrande af lokaler in. m. med all
sannolikhet icke ställa sig högre, än att den fördelad pr ägg skulle utgöra
en obetydlig bråkdel af ett öre. Osannolikt är, att denna kostnad
skulle i längden kunna verka till förhöjning af priset i detaljhandeln och
därigenom komma att stanna på konsumenten. Det naturliga hindret fölen
utveckling i den riktningen synes ligga dels i konkurrensen mellan
9
Andra Jcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
olika säljare, dels ock i den omständigheten, att förhöjning i priset på
den vara, som nu är ifråga, förmodligen skulle medföra en motsvarande
minskning i konsumtionen och därigenom för den utländska exportören,
respektive mellanhanden mellan honom och konsumenterna här i landet,
blifva svår eller rent af omöjlig att upprätthålla. För den inhemska äggproducenten,
som har afsättning för sina ägg genom detaljhandel här i
landet, vore med reformens genomförande en uppenbar fördel vunnen, i
det att därigenom omöjliggjordes de utländska äggens utgifvande för inhemska
med ty åtföljande nedpressning af priset å de inhemska äggen.
Ett sådant lägre prisläge, framtvingadt af en förblandning mellan utländsk
och inhemsk vara, bör undvikas äfven i konsumenternas intresse
Med tanke på reformens förmånliga verkningar för inhemska producenter
har mot densamma invändts, att den skulle innebära detsamma
som uppställandet af en skyddstull. Principiellt sedt synes dock skillnaden
vara oomtvistlig, i det att det ifrågasatta påbudet om stämpling
ingalunda afser att genom reglerande af den importerade varans pris
skydda den inhemska varan, utan allenast har till ändamål att åsätta
varan en riktig ursprungsbeteckning. Återstår att öfverväga om verkningarna
kunna tänkas blifva desamma som de af eu skyddstull. Att någon
kostnad, på hvem den än må komma att stanna, måste blifva förenad med
stämplingen kan icke förnekas, men, enligt hvad förut anförts, torde densamma
blifva relativt obetydlig och därför icke böra antagas komma att
medföra några afsevärda svårigheter för de utländska exportörerna eller
de inhemska importörerna. Rimligen kan icke antagas föreligga hinder
eller ens svårigheter för stämplingens verkställande redan i utlandet.
Fastmera framstår såsom osannolikt det antagande, att affärsmän skulle
tillgripa den med ompackning och andra kostnader förenade utvägen att
först här i landet låta afstämpla äggen. Påbjudes stämplingen, så kommer
nog det billigaste sättet att användas. Orimligt förefaller det därför
att såsom en följd af den påyrkade reformen frukta äggimportens inställande.
Så lätt afstängas säkerligen icke lifligt trafikerade handelsvägar.
Härmed är också det lugnande svaret gifvet på den vid frågans föregående
behandling inom Riksdagen yppade farhågan, att vår export af ägg, som
under de senaste åren visat en jämnt stigande siffra, under det att importsiffran
i det hela varit i sjunkande, skulle komma att lida någon skada.
Beträffande möjligheten af reformens effektiva genomförande har redan
vid frågans föregående behandling framhållits, att själfva stämplingen
lärer kunna verkställas på ett för ändamålet och med hänsyn till stämpBihang
till Bi/csd. prat. 1911. 9 Sami. 2 Afd. 2 Band. 2 Ser. 2 Häft. 2
10 Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
lingens outplånlighet tillfredsställande sätt. Hvad kontrollen vidkommer,
torde densamma icke behöfva kräfva någon särskild apparat eller ens något
extra arbete, utan kunna verkställas fullt jämsides med den ändock nödvändiga
tullvisitationen. Gifvetvis förutsattes härvid, att öfverträdelse af
den ifrågasatta förordningen belägges med straffrättslig påföljd.
På grund af hvad sålunda anförts, finner utskottet hinder af praktiskt
värde icke förefinnas för tillgodoseende af motionärernas behjärtansvärda
syftemål och får därför hemställa,
att Andra kammaren för sin del beslutar, att
Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t snarast möjligt gå i författning
om utredning rörande lämpliga bestämmelser därom,
att utländska ägg skola vid importen och försäljningen
vara försedda med påstämpladt märke, angifvande det
främmande ursprunget; och, därest denna utredning
skulle gifva vid handen, att importen af ifrågavarande
ägg genom sådan anordning icke skulle i afsevärd grad
försvåras, inkomma till Riksdagen med det förslag, hvartill
denna utredning må kunna föranleda.
Stockholm den 23 februari 1911
På utskottets vägnar
E. F. HELLBERG.
Rättelse: Kantrubriken Utskottets yttrande å sid. 7 bör utgå.
Stockholm 1911. Kungl. Hofboktr. Iduns Tryckeri-A.-B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.