Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af 25 § 4 mom. i förordningen angående beskattning af socker den 11 oktober 1907.

1911-03-31 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1911:16, Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af 25 § 4 mom. i förordningen angående beskattning af socker den 11 oktober 1907.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till Riksdagens kansli den i april 1911 kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till ändrad lydelse af 25 § 4 mom. i förordningen angående

beskattning af socker den 11 oktober 1907.

(2:a Afd.)

Genom proposition nr 91 af den 10 februari 1911, hvilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande af

propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för samma dag, föreslagit Riksdagen att besluta, att 25 § 4 mom. i

förordningen angående beskattning af socker den 11 oktober 1907 skall

från och med den 1 september 1911 erhålla följande ändrade lydelse:

Dagarfvode utgår af statsmedel under tjänstetiden till förste

kontrollör med tolf och till annan kontrollör med sex kronor; och erhåller

förste kontrollör dessutom, om resa förekommer, reseersättning

med femton kronor för hvarje gång, han inträder i tjänstgöring eller

från en till annan fabrik förflyttas. Förordnas förste kontrollör att verkställa

förrättning under tid, då han ej är inkallad till tjänstgöring, erhåller

han dels dagarfvode med tolf kronor dels ock reseersättning enligt

fjärde klassen i gällande resereglemente.

Enligt omförmälda statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet

vid ärendets föredragning i statsrådet anfört följande:

»I en den 3 oktober 1910 till finansdepartementet ingifven skrift

Bihang till Fiksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (Nr 16.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

hafva förste kontrollörerna vid sockerraffinaderierna i riket i underdånighet

gjort framställning om vidtagande af sådan ändring af 25 § 4 mom. i

förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning af socker, att

dagarfvodet för förste kontrollör måtte utgå med tolf kronor om dagen

under hela tillverkningsåret.

Enahanda framställning har för icke lång tid tillbaka varit föremål

för Eders Kungl. Maj:ts pröfning. Enär hvad då förekom i saken

inverkar på bedömandet af den nu föreliggande framställningen, tillåter

jag mig bringa i erinran de viktigaste momenten i det tidigare ärendet.

Ifrågavarande tjänstemän hade i december 1909 i en underdånig

skrift gjort samma ansökning, som nyss nämnts.

Till stöd för denna framställning framhölls därvid följande.

Enligt förordningen om beskattning af socker af den 2 juni 1905,

25 § 4 mom., hade förste kontrollörernas arfvode utgått med tolf kronor

om dagen under första hälften af tillverkningsåret samt med endast

åtta kronor under andra hälften af detsamma. I Kungl. Maj:ts den 6

mars 1905 till Riksdagen aflåtna proposition med förslag till förordning

om beskattning af socker hade, på tillstyrkan af dåvarande kontrolloch

justeringsbyrån, det högre arfvodets bibehållande under hela tillverkningsåret

blifvit föreslaget, men hade detta ej blifvit af Riksdagen

bifallet.

Man kunde dock påstå, att kännedomen om de med förste kontrollörernas

arbete vid ett sockerraffinaderi (alltså en sockerfabrik, som

stode under kontrollbevakning under mer än sex månader af året, och

där den hufvudsakligaste kontrollen utöfvades, d. v. s. den egentliga

skatteläggningen ägde rum), jämfördt med motsvarande arbete vid eu

råsockerfabrik, där kontrollen vore mindre än sex månader, skulle hafva

åstadkommit, att förenämnda proposition säkerligen blifvit bifallen.

Genom Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut att från och med

den 1 augusti 1908 indraga öfverkontrollörsbefattningarna vid sockertillverkningen

öfverflyttades på förste kontrollörerna en större del af dessas

åligganden, och kunde denna omständighet anses som ett bidragande

skäl för den underdåniga ansökningen.

Vidare erinrades om, att aflöningen utginge som dagarfvode och

att förste kontrollörerna icke blott saknade semester, utan äfven vid

sjukdomstillfälle ginge förlustiga all med tjänsten förenad inkomst. De

vore icke ens som fabrikernas arbetare och tjänstemän under arbetet

olycksfallsförsäkrade, ehuru de gifvetvis löpte samma risk som dessa.

För tjänstemän med de kvalifikationer, som för förste kontrollörsbefattning

kräfdes, kunde därför en så ojämn eller olikformad inkomst

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 3

ej verka uppmuntrande; lefnadsomkostnaderna vore ju äfven särskildt

höga, och gifvetvis ej mindre under det ena halfåret än under det andra.

Öfver nämnda framställning afgaf kontroll- och justeringsstyrelsen

den 15 december 1909 infordradt underdånigt utlåtande och erinrade

därvid, att bevillningsutskottet vid 1905 års Riksdag i sitt med anledning

af Kungl. Maj:ts förutnämnda proposition afgifna betänkande framhållit,

att de förste kontrollörer, som vore anställda vid raffinaderierna och

följaktligen, i olikhet med hvad som ägde rum vid råsockerbruken,

tjänstgjorde året om, enligt den af Kungl. Maj:t föreslagna beräkningsgrunden

skulle komma att uppbära en ersättning af tillhopa 4,380 kronor,

hvilken ersättning i förhållande till det arbete, som ålåge dessa tjänstemän,

och de kompetensvillkor, som å dem ställdes, syntes utskottet

något för hög. Utskottet hade därför föreslagit åtta kronor om dagen

såsom arfvode för tjänstgöringstid, som öfverstege sex månader, hvilket

förslag af Riksdagen antagits.

Efter erinran härom anförde kontroll- och justeringsstyrelsen vidare,

att bevillningsutskottets motivering hvilade på den uppfattningen, att

förste kontrollörens arbete skulle vara detsamma vid raffinaderi som vid

råsockerfabrik. Så vore emellertid icke förhållandet, ty vid ett raffinaderi,

där, såsom sökandena påpekat, den egentliga sockerbeskattningen ägde

rum, hade förste kontrollören en afse värdi mera omfattande bokföring

att ombesörja, och där vore han ock förman för en betydligt större

kontrollpersonal än vid råsockerfabrikerna. Förste kontrollörsbefattningen

vore därför mera maktpåliggande vid raffinaderi än vid rå sockerfabrik,

och det vore enligt styrelsens åsikt synnerligen önskvärd! att till dessa

befattningar hafva tekniskt utbildade personer att tillgå.

Under sådana förhållanden vore det obilligt, att förste kontrollörerna

vid raffinaderierna skulle vara relativt sämre aflönade än deras kolleger

vid råsockerfabrikerna. Ett med 12 kronor om dagen utgående arfvodesbelopp

vore för öfrigt ej heller i och för sig för högt, i synnerhet då

arfvodestagaren endast förordnades tillsvidare under högst ett år och

således ej vore berättigad till någon pension samt vid inträffande sjukdomsfall

genast ginge förlustig all inkomst af befattningen.

På grund af hvad styrelsen sålunda anfört ansåg styrelsen sig böra

på det lifligaste tillstyrka bifall till sökandenas underdåniga framställning

om arfvodesförhöjning.

Statskontoret, som jämväl hade hörts öfver förstå kontrollörernas år

1909 gjorda ansökning, hade i underdånigt utlåtande den 3 mars 1910

anfört, att hvad kontroll- och justeringsstyrelsen framhållit till stöd för

sin hemställan om bifall till ifrågavarande framställning utvisade, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

förste kontrollörerna vid raffinaderierna hade ett mera omfattande och

maktpåliggande arbete än motsvarande tjänstemän vid råsockerfabrikerna;

och detta förhållande skulle utan tvifvel, om styrelsens uttalande därom,

att de förra vore relativt sämre aflönade än de senare, kunde anses fullt

riktigt, kunna påkalla en ändring i nuvarande aflöningsförmåner. Men

enligt statskontorets mening åtnjöte förste kontrollörerna vid raffinaderierna

redan därigenom, att de uppbure aflöning hela året om, låt vara med

minskadt belopp under senare halfåret, en betydande förmån framför

förste kontrollörerna vid råsoekerfäbrikerna, hvilka under mer än halfva

året vore utan all inkomst af sin befattning.

Såsom ett bidragande skäl för bifall till sin framställning hade

sökandena åberopat den omständigheten, att genom indragning af öfverkontrollörerna

en större del af dessa åligganden öfverflyttats på förste

kontrollörerna. I afseende härå kunde anmärkas, att, i fall härigenom

någon afsevärd ökning i sökandenas göromål ägt rum, hvilket statskontoret

för sin del icke vore i tillfälle att kunna bedöma, detsamma

gällde äfven förste kontrollörerna vid råsockerfabrikerna. Kontroll- och

justeringsstyrelsen hade emellertid icke i sitt utlåtande upptagit detta

skäl för arfvodesförhöjningen.

Då, såvidt statskontoret hade sig bekant, ifrågavarande befattningar,

1 ill hvilka nödig kompetens förvärfvades på ganska kort tid af

den, som aflagt mogenhetsexamen eller examen från tekniskt läroverk,

vore rätt begärliga, syntes ur sådan synpunkt någon arfvodesförhöjning

ej vara nödvändig.

Statskontoret ansåge sig alltså sakna skäl att tillstyrka framställning

till Riksdagen angående höjning af ifrågavarande, år 1905 bestämda

dagaflöning.

Vid pröfning af den förevarande framställningen har Eders Kungl.

Maj:t den 8 april 1910 förklarat densamma icke till någon Eders Kungl.

Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Nu hafva, som nämndt är, ifrågavarande förste kontrollörer förnyat

sin berörda underdåniga framställning af år 1909 och därvid, jämte

det de åberopat hvad de till stöd för nämnda framställning anfört, tilllika

hemställt, att den begärda arfvodesökningen måtte, därest den beviljades,

utgå från och med innevarande tillverkningsårs början den 1

september 1910.

Öfver denna ansökning hafva öfverståthållareämbetet samt Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands, Malmöhus och Skaraborgs

län afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 5

Ofverståthållareämbetet har därvid förklarat sig anse en höjning i

aflöningen fullt befogad. Förste kontrollörerna vid sockerraffinaderierna

både sig ålagdt ett mer omfattande och ansvarsfullt arbete än det, som

tillkomme andra kontrolltjänstemän i fråga om socker-, brännvins- och

maltdrycksbeskattningen. Hos de förre kräfdes ock insikter i kemi och

närbesläktade kunskapsgrenar, som icke erfordrades beträffande de senare.

I ganska vidsträckt omfattning kunde vid sådant förhållande dessa också

utses bland militärer, f. d. militärer eller andra, som hade inkomst af

lön eller pension och således för sin utkomst icke vore helt och hållet

beroende af kontrollörsarfvodet. Dessa förhållanden i förening med de

synpunkter, sökandena själfva framhållit, likasom ock den omständigheten,

att förste kontrollör på grund af tjänstens tidskräfvande beskaffenhet

icke vore i tillfälle att förvärfva annan inkomst utöfver arfvodet,

kunde till fullo motivera den af sökandena begärda höjningen af arfvodet.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län hade

för sin del icke kunnat finna annat än att en förste kontrollör, som i

första hand skulle vara ansvarig för utöfvandet af en pålitlig kontroll

och som skulle besitta icke blott vissa teoretiska och tekniska kunskaper,

utan äfven särskilda personliga egenskaper, under nuvarande tidsförhållanden

mycket väl vore förtjänt af en till 4,380 kronor uppgående

aflöning, så mycket mera som en förste kontrollör vore tillförbunden,

att minst sex timmar hvarje dygn vara i fabriken närvarande och deltaga

i kontrollgöromålen, och har fördenskull tillstyrkt, att aflöningen

till förste kontrollör vid sockertillverkningen måtte bestämmas till 12

kronor om dagen under hela tjänstgöringstiden.

Eders Kungl. Majds befallningshafvande i Malmöhus län har förklarat

sig icke tveka att på det kraftigaste tillstyrka bifall till framställningen,

hvaremot Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Skaraborgs

län förmält sig anse att, hvad Skaraborgs län beträffade, någon

förhöjning i aflöningsförmånerna för förste kontrollörerna icke vore af

behofvet påkallad. Såsom skäl för detta afstyrkande har befallningshafvanden

anfört, att i Skaraborgs län funnes endast eu sockerfabrik,

nämligen Lidköpings sockerfabrik. Vid densamma både tillverkningen

— utom under år 1910, då fabrikationen på grund af bristande tillgång

på råsocker vant afbruten under 2 månader — fortgått i hufvudsak

hela året. Till följd af betodlingens ringa omfång inom länet kommc

emellertid fabrikationen under flera år framåt att stå stilla under minst

två månader om året. Härtill komme, att förste kontrollörernas tjänstgöring

syntes inskränka sig till 6—7 timmar dagligen.

Kontrollstyrelsen, till hvilken ärendet blifvit för yttrande remit
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

teradt, har i underdånigt utlåtande den 5 november 1910 förklarat sig

vidhålla sin i det förutnämnda underdåniga utlåtandet den 15 december

1909 uttalade åsikt om önskvärdheten af en förhöjning af förste kontrollörernas

vid raffinaderierna arfvode. Med anledning af statskontorets

underdåniga utlåtande den 3 mars 1910 öfver den första framställningen

i detta ämne erinrade kontrollstyrelsen därom, att för förste

kontrollörerna vid råsockerfabrikerna, Indika i allmänhet endast tjänstgjorde

tre månader eller något mera hvarje år, denna befattning endast

vore en bisak, som ej hindrade dem att under den öfriga delen af året

utöfva annan verksamhet, under det att kontrolltjänsten för de vid

raffinaderierna anställda, Indika vore i tjänstgöring hela eller största

delen af året, utgjorde den liufvudsakliga sysselsättningen.

Att det dittills ej varit brist på sökande till förste kontrollörsbefattning

i allmänhet vore visserligen sant, men det vore endast ett

fåtal af dessa sökande, som lämpade sig till förste kontrollör vid

raffinaderi.

Med stöd af hvad styrelsen sålunda anfört samt hvad i öfrigt

förekommit hemställde styrelsen, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen, att 25 § 4 mom. i förordningen angående beskattning af

socker den 11 oktober 1907 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

Dagarfvode utgår af statsmedel under tjänstetiden till förste kontrollör

med tolf och till annan kontrollör med sex kronor; och erhåller

förste kontrollör dessutom, om resa förekommer, reseersättning med

femton kronor för hvarje gång han inträder i tjänstgöring eller från

en till annan fabrik förflyttas. Förordnas förste kontrollör att verkställa

förrättning under tid, då han ej är inkallad till tjänstgöring, erhåller

han dels dagarfvode med tolf kronor dels ock reseersättning enligt

fjärde klassen i gällande resereglemente.

Kontrollstyrelsen hemställde härjämte, att denna ändrade lydelse

måtte få tillämpas redan under nuvarande tillverkningsår.

I underdånigt utlåtande den 9 december 1910 har statskontoret

förklarat sig icke hafva anledning att frångå sin i sitt underdåniga utlåtande

den 3 mars 1910 i ämnet uttalade uppfattning.

Ehuru de skäl, på hvilka statskontoret grundat sitt afstyrkande

af den år 1909 föreliggande framställningen i ämnet och som för statskontoret

varit afgörande jämväl vid bedömandet af den nu förevarande

framställningen, måste erkännas äga mycket berättigande, synes mig

dock denna fråga hafva kommit i en något annan belysning efter

de meddelanden, som kontrollstyrelsen i sitt underdåniga utlåtande den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 7

5 november 1910 lämnat om svårigheterna att få ifrågavarande första

kontrollörsbefattningar besatta med fullt kvalificerade personer. Häraf

och af upplysningar, som jag sedermera under hand från kontrollstyrelsen

erhållit om arten af dessa svårigheter, hvilka närmast sammanhänga

därmed, att för kontrollarbetets effektiva utförande erfordras en viss

vetenskaplig utbildning, som i regel icke står till buds mot den ersättning,

som nu b judes för ifrågavarande arbete, och hvilka svårigheter

icke kunna förväntas blifva mindre i framtiden utan snarare tvärtom,

har jag blifvit öfvertygad om angelägenheten däraf, att åtgärder nu

vidtagas för att förbättra nämnda tjänstemäns aflöningsförmåner. Det

synes mig nämligen eljest vara att befara, att man vid rekryteringen af

kåren i fråga understundom kan blifva nödsakad att ställa sina fordringar

på dessa tjänstemäns skicklighet lägre, än som för det allmänna är

nyttigt. Då något sådant gifvetvis icke bör få inträffa, och en löneförbättring

af den utsträckning, som blifvit ifrågasatt, synes vara fullt

ägnad att förekomma en sådan sänkning af denna tjänstemannakårs nivå,

anser jag mig böra förorda framställningen om förhöjning af berörda

arfvode till 12 kronor om dagen för hela tillverkningsåret.

Den förändrade bestämmelse om ifrågavarande arfvode, som må

komma att utfärdas, synes mig icke lämpligen böra träda i kraft förr

än vid nästa tillverkningsårs början eller den 1 september 1911.5)

I likhet med hvad föredragande departementschefen i ärendet framhållit

finner äfven utskottet det vara påtagligt, att för ett effektivt utöfvande

af ifrågavarande kontroll erfordras för uppdraget särskildt kvalificerade

personer med tekniska insikter på förevarande område. Då den

nu föreslagna arfvodeshöjningen innebär en ökad och, efter hvad departementschefen

erinrat, behöflig garanti för att icke krafvet på ifrågavarande

tjänstemäns kompetens skall behöfva eftergifvas, anser utskottet sig böra

tillstyrka hvad Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande

proposition med förslag till ändrad lydelse af

25 § 4 mom. i gällande förordning angående beskattning

af socker, måtte besluta, att samma moment skall

från och med den 1 september 1911 erhålla följande

ändrade lydelse:

Utskott et.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Dagarfvode utgår af statsmedel under tjänstetiden

till förste kontrollör med tolf och till annan

kontrollör med sex kronor; och erhåller förste kontrollör

dessutom, om resa förekommer, reseersättning

med femton kronor för hvarje gång, han inträder i

tjänstgöring eller från en till annan fabrik förflyttas.

Förordnas förste kontrollör att verkställa förrättning

under tid, då han ej är inkallad till tjänstgöring, erhåller

han dels dagarfvode med tolf kronor, dels ock

reseersättning enligt fjärde klassen i gällande resereglemente.

Stockholm den 31 mars 1911.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Herrar friherre Trolle, Jesper son och Kvarnzelius hafva anhållit få

antecknadt, att de icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta

ärende inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTEYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1911-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:68 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af 25 §4 mom. i förordningen angående beskattning af socker de s. 4 i texten