Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kuvgl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.

1911-05-05 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1911:25, Betänkande, i anledning af Kuvgl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr- 25.

1

Nr 25.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1911 kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af Kuvgl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen

den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.

Genom proposition, nr 193, af den 7 april 1911 har Kungl. Maj:t,

under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga nedan intagna

förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen den

18 september 1908 angående stämpelafgiften äfvensom besluta, att de

ändrade bestämmelserna skulle träda i kraft å den tid eller de skilda

tider, Konungen bestämde.

Förslag

till

förordning om Yissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen

den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.

II art. Om stämpel till enskilda handlingar.

8 §. Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på

sätt här nedan stadgas.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 25 Höft. (Nr 25)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

A. Bouppteckning:

Bouppteckning skall, då den för inregistrering hos domstol företes,

förses med stämpel till belopp, motsvarande hvad sammanlagdt belöper

å värdet af samtliga arfvingars och testamentstagares andelar af behållningen

i boet.

Bouppteckning skall vid ingifvandet för inregistrering vara åtföljd

af uppgift å gåfva, hvarom i mom. 26 här nedan förmäles.

Vid stämpelberäkningen skall iakttagas:

2. Bland boets tillgångar skola inräknas, utom sådan gåfva, hvarom

i mom. 26 förmäles,

a) lös egendom, som den aflidne innehaft såsom fideikommiss;

b) värdet af förmån eller rättighet, som i följd af dödsfallet på grund

af fideikommissbref skall tillfalla annan än den nye fideikommissarien;

c) hemföljd, som lämnats till delägare i boet under sådana förhållanden,

att den vid skifte af boet skall dit återbäras.

3. Bland boets tillgångar —---— — — — — — —

24. Stämpelafgift beräknas icke för andel, som på grund af arf

eller testamente tillkommer bröstarfvinge eller på grund af testamente

efterlefvande make eller bröstarfvinges afkomling, där samma andels

värde understiger 1,000 kronor, ej heller för annan andel, som icke

uppgår till ett värde af 200 kronor.

I öfrigt beräknas stämpelafgiften enligt denna

Tariff.

Klass I. För andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer

bröstarfvinge eller på grund af testamente efterlefvande make

eller bröstarfvinges afkomling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

3

Andelsbelopp

kronor

1,000

2,000

4.000

6.000

8,000

10,000

12,000

15.000

20.000

30.000

50.000

, 75,000

100,000

150.000

225.000

325.000

450.000

Procenttal

0?tro

0.80

1.00

1.20

1.40

1.60

1.80

2.00

2.20

2.40

2.8 0

3.oo

3.2 0

3.40

3.60

3.80

Stämpelafgift

kronor

Ökning för hvarje fullt 100-tal

kronor, som faller mellan

de i kol. 1 angifna

andelsbeloppen

kronor

6

1.00

16

1.20

40

1.60

72

2 oo

112

2.40

160

2.80

216

2.80

300

2.80

440

2.80

720

3.40

1,400

3.40

2,250

3.80

3,200

3.80

5,100

4.00

8,100

4.25

12,350

4.50

För andel, som uppgår till 450,000 kronor eller därutöfver, utgör

stämpelafgiften 4 kronor för hvarje fulla 100 kronor.

Klass II. För andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer

fader, moder, broder (halfbroder), syster (halfsyster) eller broders

(halfbroders) eller systers (halfsysters) afkomling eller på grund af testamente

akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,

stipendiefond eller pensionsanstalt, likasom ock sjuk- eller fattigvårdsinrättning

eller annan from stiftelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

Andelsbelopp

kronor

Procenttal

200

0.6

500

0.8

1,000

1.0

2,000

1.4

3,000

1.8

4,000

2.2

5,000

2.6

6,000

3.0

10,000

4.0

25,000

5.0

50,000

6.0

150,000

7.0

365,000

—

Stämpelafgift

kronor

Ökning för hvarje fullt 100-tal

kronor, som faller mellan

de i kol. 1 angifna

andelsbeloppen

kronor

1.20

0.90

4.—

1.20

10.—

1.80

28.—

2.60

54.—

3.40

88.—

4.20

130.—

5.00

180.—

5.50

400.—

5.60

1,250.—

7.00 *

3,000.—

7.50

10,500.—

8.7 0

För andel, som uppgår till 365,000 kronor eller därutöfver, utgör

stämpelafgiften 8 kronor för hvarje fulla 100 kronor.

Klflss III. För andel, som tillkommer kyrka, landsting, kommun

eller hushållningssällskap.

200

1.—

2._

1.80

500

1.5

7.50

2.50

1,000

2._

20.—

4.—

2,000

3.—

60.—

6.—

3,000

4.—

120.—

8.—

4,000

5.—

200.—

10.—

5,000

6.—

300.—

12.—

6,000

7.—

420.—

12.—

7,500

8.—

600.—

10.—

10,000

8.5

850.—

10.—

30,000

9.5

2,850.—

11.50

60,000

10.5

6,300.—

12.—

175,000

11.5

20,125.—

13.—

260,000

—

—

—

För andel, som uppgår till 260,000 kronor eller därutöfver, utgör

stämpelafgiften 12 kronor för hvarje fulla 100 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25. 5

Klass IV. För andel, som tillkommer annan arfvinge eller testamentstagare

än sådan, som omförmäles i klass I, klass II eller klass

III, så ock för andel, som är danaarf.

Andelsbelopp

Procenttal

Stämpelafgift

Ökning för hvarje fullt 100-tal

kronor, som faller mellan

de i kol. 1 angifna

kronor

kronor

andelsbeloppen

200

1.—

9_

imi .

kronor

l.SO

500

1.5

7.50

2.50

1,000

2.—

20.—

4.—

2,000

3.—

60.—

6.—

3,000

4.—

120.—

8.—

4,000

5.—

200.-

10.—

5,000

6.—

300.—

12.—

6,000

7.—

420.—

12.—

10,000

9.—

900.—

12.—

30,000

ib-

3,300.—

15.—

60,000

is.—

7,800.—

16.—

175,000

15.—

26,250.—

18.—

260,000

—

—

—

För andel, som uppgår till 260,000 kronor eller därutöfver, utgör

stämpelafgiften 16 kronor för hvarje fulla 100 kronor.

25. Till ledning vid uträknandet af stämpelafgift enligt den i

mom. 24 intagna tariff utfärdar Kungl. Majrt erforderliga tabeller.

26. Har arfvinge eller testamentstagare inom två år före arflåtarens

dödsfall af honom erhållit gåfva, skall värdet häraf sammanläggas

med det värde, hvartill arfvingens eller testamentstagarens andel

af kvarlåtenskapen enligt förut stadgade grunder fastställts, och stämpelafgiften

beräknas som om allt vore på en gång arffallet. För stämpelafgift,

som för sådan gåfva tidigare utgjorts, skall afdrag ske.

Egendom, som erhållits såsom gåfva, upptages till det värde, som

egendomen efter förut angifna grunder för värdering af arffallen och

testamenterad egendom kan anses hafva haft vid mottagandet. Har

stämpelafgift för gåfvan tidigare utgjorts, upptages egendomen till det

värde, efter hvilket stämpelafgiften beräknats.

Stämpelafgift äger icke rum

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

a) för gåfva af möbler, husgeråd och andra lösören, som äro afsedda

för gåfvotagarens eller hans familjs personliga bruk eller till

prydande af offentliga byggnader eller deras förseende med inredning,

äfvensom gåfva af föremål, som afser prydande af allmän plats eller

skänkes till offentligt museum, bibliotek eller annan därmed jämförlig

samling för att däri ingå, samt ej heller

b) för hvad någon erhållit såsom bidrag till undervisning eller

uppfostran, för periodiskt understöd eller eljest för gåfva, som enligt

gällande författningar angående skatt å inkomst skall inräknas i gåfvotagarens

beskattningsbara årsintäkter.

B. Fide ikorn missbref om fast egendom, Gåfvobref, Morgongåfvobref,

Testamente och Äktenskapsförord:

50 §.

Hvad i denna art. är stadgadt om försäljningsman gälle äfven i

fråga om ämbets- eller tjänsteman, hvilken jämlikt 35 § för sin tjänsteutöfning

erhållit stämplar; dock med iakttagande, förutom af den i 35 §

tredje stycket gifna föreskriften om inleverering af förskottsvis uppburna

stämpelmedel,

dels att domhafvande å landet må, äfven om han är boende i

Stockholm, tillgodoföra sig provision med tre procent af det belopp, för

hvilket stämplar försålts, till och med en årlig försäljningssumma af

20,000 kronor,

dels att, där samma ämbete eller tjänst under ett kalenderår

uppehållits af flera personer, hvilka hvar för sig begagnat den ämbetsoch

tjänsteman medgifna rätt att mot ställd säkerhet erhålla stämplar,

provisionen för de stämplar, som blifvit af dessa personer tillsammans

försålda, skall beräknas såsom om alla stämplarna försålts af endast en

person, hvarefter det härvid uppkommande samfällda provisionsbeloppet

skall fördelas mellan de olika redogörarna efter förhållandet mellan de

belopp, hvartill provisionen för en hvar af dem skulle hafva uppgått,

därest den beräknats allenast på hans försäljningssumma,

dels ock att ämbets- eller tjänsteman må i sin försäljningssumma inräkna

jämväl de belopp, för hvilka, med stöd af de i förordningen angående

anstånd med erläggande af stämpelafgift för arftallen egendom gifna

bestämmelser, anstånd medgifvits och för hvilka han styrker sig hafva

öfverlämnat behöriga skuldförbindelser till Kungl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25. 7

Skall provisionsbelopp fördelas mellan flera redogörare på sätt

bär ofvan sägs, äge statskontoret att, sedan samtliga dessa redogörelser

för det ifrågavarande året inkommit och blifvit granskade, samt bruttoförsäljningssumman

för under året försålda stämplar behörigen inlevererats,

till en hvar af redogörarna från vederbörligt anslag utbetala

den honom tillkommande andel i det samfällda provisionsbeloppet.

Har ämbets- eller tjänsteman, som begagnat sig af den honom i

35 § medgifna rätt att för sin tjänsteutöfning utbekomma stämplar, tillhandahållit

annan ämbets- eller tjänsteman stämplar i syfte att på detta

sätt bereda sig eller den andre stämpelprovision till högre belopp än

som skolat utgå, därest hvar för sig varit redogörare, straffes såsom

för tjänstefel efter allmän lag.

Detsamma grålle ock, om ämbets- eller tjänsteman, som på grund

åt bestämmelsen i 35 § fått stämplar till sig utlämnade, försäljer till

allmänheten stämplar, hvilka icke varit erforderliga vid hans tjänsteutöfning,

i syfte att därigenom bereda sig förmånen af provision å de

sålunda försålda stämplarna.

Där särskilda bestämmelser äro meddelade om provision för tjänsteman,

hvilken vid ämbetsverk erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning

af expeditioner, gäller hvad sålunda är stadgadt.

öfvergångsstadgande.

Hvad i 8 § 26 mom. stadgas därom, att vid stämpelafgifts beräkning

hänsyn skall tagas till vissa tidigare gjorda gåfvor, äger icke

tillämpning å gåfva, som fullbordats före den 20 april 1911, ej heller för

annan gåfva, som fullbordats, innan denna förordning trädt i kraft, för

så vidt stämpelafgift för gåfvan utgjorts.

Beträffande hvad chefen för finansdepartementet vid föredragninginför

Kungl. Maj:t af detta ärende anfört till statsrådsprotokollet tillåter

sig utskottot hänvisa till propositionen.

I anslutning till hvad chefen för finansdepartementet i förevarande

ärende anfört vill utskottet påminna om följande.

I skrifvelse till Kungl. Magt den 22 april 1910, nr 74, anhöll Riksdagen,

att Kungl. Magt måtte, för så vidt hinder däremot ej mötte, till 1911

års Riksdag afgifva förslag i syfte, bland annat, att förhindra att genom

gåfva förmögenhet undandroges arfsbeskattning.

Bevillningsutskottet vid 1910 års riksdag anförde i sitt i anledning

af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade bestämmelser rörande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

bouppteckningsstämpeln afgifna betänkande, nr 11, beträffande de i

samma proposition föreslagna skatteskalorna, bland annat, att desamma

företedde afsevärda språng i stegringen samt att utskottet ansåge sig

kunna antaga, att, sedan uppmärksamheten riktats å denna olägenhet,

Kungl. Maj:t icke skulle underlåta att i samband med det arbete, som

påginge i och för en formell omgestaltning af bestämmelserna angående

arfsskatten, vidtaga erforderliga åtgärder till olägenhetens afhjälpande.

Sedan dessa frågor jämte andra till arfsbeskattningens område

hörande spörsmål behandlats af särskildt tillkallade sakkunniga, hvilka

till chefen för finansdepartementet aflämnat, bland annat, förslag till en

särskild förordning om arfsskatt och skatt för gåfva äfvensom förslag

till ny stämpelförordning med de af förstberörda förslag påkallade ändringar

i nu gällande bestämmelser, har emellertid, efter hvad departementschefen

meddelat, den tid, som inom departementet kunnat användas

för förslagens granskning, varit för knapp, för att förslag rörande hela

det område, som omfattas af de sakkunnigas förslag, skulle kunnat för

innevarande Riksdag framläggas.

Med afseende å Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till författning,

i hvad det innefattar bestämmelser angående gåfvas sammanräknande

i vissa fall med arf i och för utgörande af arfsskatt, har

utskottet allenast funnit anledning till det uttalande, att utskottet förutsätter,

att i sammanhang med affattande af det förslag angående en

mera omfattande beskattning af gåfva, som enligt departementschefens

uttalanden till statsrådsprotokollet snart torde vara att från Kungl. Maj it

motse, tages under öfvervägande, huruvida vid införande af en själfständig

gåvoskatt möjligen någon inskränkning skulle kunna anses befogad

i den tid, inom hvilken jämlikt 8 § 26 mom. i förevarande

förslag gåfva skall vara underkastad arfsskatt. _ _ >

Förslaget i öfrigt har icke gifvit anledning till erinran från utskottets

sida.

I anslutning till hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att förevarande proposition, nr 193, måtte af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 maj 1911.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

9

Reservationer:

af herr Ericsson i Ofvanmyra mot klass I i den föreslagna tariffen;

af herrar Bromée i Billsta och Olofsson, som instämt med herr

Ericsson; samt

af herrar K. G. Karlsson, Branting och Böing mot viss del af

motiveringen.

Herrar friherre Trolle, Jesper son och Kvarnzelius hafva anhållit få antecknadt,

att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bihang till Biksd. prot. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 25 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:143 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen den 18 september a1 i texten