Betänkande, i anledning af Kuvgl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.
1911-05-05 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1911:25, Betänkande, i anledning af Kuvgl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr- 25.
1
Nr 25.
Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1911 kl. 2 e. m.
Betänkande, i anledning af Kuvgl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen
den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.
Genom proposition, nr 193, af den 7 april 1911 har Kungl. Maj:t,
under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga nedan intagna
förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen den
18 september 1908 angående stämpelafgiften äfvensom besluta, att de
ändrade bestämmelserna skulle träda i kraft å den tid eller de skilda
tider, Konungen bestämde.
Förslag
till
förordning om Yissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen
den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.
II art. Om stämpel till enskilda handlingar.
8 §. Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på
sätt här nedan stadgas.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 25 Höft. (Nr 25)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
A. Bouppteckning:
Bouppteckning skall, då den för inregistrering hos domstol företes,
förses med stämpel till belopp, motsvarande hvad sammanlagdt belöper
å värdet af samtliga arfvingars och testamentstagares andelar af behållningen
i boet.
Bouppteckning skall vid ingifvandet för inregistrering vara åtföljd
af uppgift å gåfva, hvarom i mom. 26 här nedan förmäles.
Vid stämpelberäkningen skall iakttagas:
2. Bland boets tillgångar skola inräknas, utom sådan gåfva, hvarom
i mom. 26 förmäles,
a) lös egendom, som den aflidne innehaft såsom fideikommiss;
b) värdet af förmån eller rättighet, som i följd af dödsfallet på grund
af fideikommissbref skall tillfalla annan än den nye fideikommissarien;
c) hemföljd, som lämnats till delägare i boet under sådana förhållanden,
att den vid skifte af boet skall dit återbäras.
3. Bland boets tillgångar —---— — — — — — —
24. Stämpelafgift beräknas icke för andel, som på grund af arf
eller testamente tillkommer bröstarfvinge eller på grund af testamente
efterlefvande make eller bröstarfvinges afkomling, där samma andels
värde understiger 1,000 kronor, ej heller för annan andel, som icke
uppgår till ett värde af 200 kronor.
I öfrigt beräknas stämpelafgiften enligt denna
Tariff.
Klass I. För andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer
bröstarfvinge eller på grund af testamente efterlefvande make
eller bröstarfvinges afkomling.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
3
Andelsbelopp
kronor
1,000
2,000
4.000
6.000
8,000
10,000
12,000
15.000
20.000
30.000
50.000
, 75,000
100,000
150.000
225.000
325.000
450.000
Procenttal
0?tro
0.80
1.00
1.20
1.40
1.60
1.80
2.00
2.20
2.40
2.8 0
3.oo
3.2 0
3.40
3.60
3.80
Stämpelafgift
kronor
Ökning för hvarje fullt 100-tal
kronor, som faller mellan
de i kol. 1 angifna
andelsbeloppen
kronor
6
1.00
16
1.20
40
1.60
72
2 oo
112
2.40
160
2.80
216
2.80
300
2.80
440
2.80
720
3.40
1,400
3.40
2,250
3.80
3,200
3.80
5,100
4.00
8,100
4.25
12,350
4.50
För andel, som uppgår till 450,000 kronor eller därutöfver, utgör
stämpelafgiften 4 kronor för hvarje fulla 100 kronor.
Klass II. För andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer
fader, moder, broder (halfbroder), syster (halfsyster) eller broders
(halfbroders) eller systers (halfsysters) afkomling eller på grund af testamente
akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,
stipendiefond eller pensionsanstalt, likasom ock sjuk- eller fattigvårdsinrättning
eller annan from stiftelse.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
Andelsbelopp
kronor
Procenttal
200
0.6
500
0.8
1,000
1.0
2,000
1.4
3,000
1.8
4,000
2.2
5,000
2.6
6,000
3.0
10,000
4.0
25,000
5.0
50,000
6.0
150,000
7.0
365,000
—
Stämpelafgift
kronor
Ökning för hvarje fullt 100-tal
kronor, som faller mellan
de i kol. 1 angifna
andelsbeloppen
kronor
1.20
0.90
4.—
1.20
10.—
1.80
28.—
2.60
54.—
3.40
88.—
4.20
130.—
5.00
180.—
5.50
400.—
5.60
1,250.—
7.00 *
3,000.—
7.50
10,500.—
8.7 0
För andel, som uppgår till 365,000 kronor eller därutöfver, utgör
stämpelafgiften 8 kronor för hvarje fulla 100 kronor.
Klflss III. För andel, som tillkommer kyrka, landsting, kommun
eller hushållningssällskap.
200
1.—
2._
1.80
500
1.5
7.50
2.50
1,000
2._
20.—
4.—
2,000
3.—
60.—
6.—
3,000
4.—
120.—
8.—
4,000
5.—
200.—
10.—
5,000
6.—
300.—
12.—
6,000
7.—
420.—
12.—
7,500
8.—
600.—
10.—
10,000
8.5
850.—
10.—
30,000
9.5
2,850.—
11.50
60,000
10.5
6,300.—
12.—
175,000
11.5
20,125.—
13.—
260,000
—
—
—
För andel, som uppgår till 260,000 kronor eller därutöfver, utgör
stämpelafgiften 12 kronor för hvarje fulla 100 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 25. 5
Klass IV. För andel, som tillkommer annan arfvinge eller testamentstagare
än sådan, som omförmäles i klass I, klass II eller klass
III, så ock för andel, som är danaarf.
Andelsbelopp
Procenttal
Stämpelafgift
Ökning för hvarje fullt 100-tal
kronor, som faller mellan
de i kol. 1 angifna
kronor
kronor
andelsbeloppen
200
1.—
9_
imi .
kronor
l.SO
500
1.5
7.50
2.50
1,000
2.—
20.—
4.—
2,000
3.—
60.—
6.—
3,000
4.—
120.—
8.—
4,000
5.—
200.-
10.—
5,000
6.—
300.—
12.—
6,000
7.—
420.—
12.—
10,000
9.—
900.—
12.—
30,000
ib-
3,300.—
15.—
60,000
is.—
7,800.—
16.—
175,000
15.—
26,250.—
18.—
260,000
—
—
—
För andel, som uppgår till 260,000 kronor eller därutöfver, utgör
stämpelafgiften 16 kronor för hvarje fulla 100 kronor.
25. Till ledning vid uträknandet af stämpelafgift enligt den i
mom. 24 intagna tariff utfärdar Kungl. Majrt erforderliga tabeller.
26. Har arfvinge eller testamentstagare inom två år före arflåtarens
dödsfall af honom erhållit gåfva, skall värdet häraf sammanläggas
med det värde, hvartill arfvingens eller testamentstagarens andel
af kvarlåtenskapen enligt förut stadgade grunder fastställts, och stämpelafgiften
beräknas som om allt vore på en gång arffallet. För stämpelafgift,
som för sådan gåfva tidigare utgjorts, skall afdrag ske.
Egendom, som erhållits såsom gåfva, upptages till det värde, som
egendomen efter förut angifna grunder för värdering af arffallen och
testamenterad egendom kan anses hafva haft vid mottagandet. Har
stämpelafgift för gåfvan tidigare utgjorts, upptages egendomen till det
värde, efter hvilket stämpelafgiften beräknats.
Stämpelafgift äger icke rum
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
a) för gåfva af möbler, husgeråd och andra lösören, som äro afsedda
för gåfvotagarens eller hans familjs personliga bruk eller till
prydande af offentliga byggnader eller deras förseende med inredning,
äfvensom gåfva af föremål, som afser prydande af allmän plats eller
skänkes till offentligt museum, bibliotek eller annan därmed jämförlig
samling för att däri ingå, samt ej heller
b) för hvad någon erhållit såsom bidrag till undervisning eller
uppfostran, för periodiskt understöd eller eljest för gåfva, som enligt
gällande författningar angående skatt å inkomst skall inräknas i gåfvotagarens
beskattningsbara årsintäkter.
B. Fide ikorn missbref om fast egendom, Gåfvobref, Morgongåfvobref,
Testamente och Äktenskapsförord:
50 §.
Hvad i denna art. är stadgadt om försäljningsman gälle äfven i
fråga om ämbets- eller tjänsteman, hvilken jämlikt 35 § för sin tjänsteutöfning
erhållit stämplar; dock med iakttagande, förutom af den i 35 §
tredje stycket gifna föreskriften om inleverering af förskottsvis uppburna
stämpelmedel,
dels att domhafvande å landet må, äfven om han är boende i
Stockholm, tillgodoföra sig provision med tre procent af det belopp, för
hvilket stämplar försålts, till och med en årlig försäljningssumma af
20,000 kronor,
dels att, där samma ämbete eller tjänst under ett kalenderår
uppehållits af flera personer, hvilka hvar för sig begagnat den ämbetsoch
tjänsteman medgifna rätt att mot ställd säkerhet erhålla stämplar,
provisionen för de stämplar, som blifvit af dessa personer tillsammans
försålda, skall beräknas såsom om alla stämplarna försålts af endast en
person, hvarefter det härvid uppkommande samfällda provisionsbeloppet
skall fördelas mellan de olika redogörarna efter förhållandet mellan de
belopp, hvartill provisionen för en hvar af dem skulle hafva uppgått,
därest den beräknats allenast på hans försäljningssumma,
dels ock att ämbets- eller tjänsteman må i sin försäljningssumma inräkna
jämväl de belopp, för hvilka, med stöd af de i förordningen angående
anstånd med erläggande af stämpelafgift för arftallen egendom gifna
bestämmelser, anstånd medgifvits och för hvilka han styrker sig hafva
öfverlämnat behöriga skuldförbindelser till Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvande.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 25. 7
Skall provisionsbelopp fördelas mellan flera redogörare på sätt
bär ofvan sägs, äge statskontoret att, sedan samtliga dessa redogörelser
för det ifrågavarande året inkommit och blifvit granskade, samt bruttoförsäljningssumman
för under året försålda stämplar behörigen inlevererats,
till en hvar af redogörarna från vederbörligt anslag utbetala
den honom tillkommande andel i det samfällda provisionsbeloppet.
Har ämbets- eller tjänsteman, som begagnat sig af den honom i
35 § medgifna rätt att för sin tjänsteutöfning utbekomma stämplar, tillhandahållit
annan ämbets- eller tjänsteman stämplar i syfte att på detta
sätt bereda sig eller den andre stämpelprovision till högre belopp än
som skolat utgå, därest hvar för sig varit redogörare, straffes såsom
för tjänstefel efter allmän lag.
Detsamma grålle ock, om ämbets- eller tjänsteman, som på grund
åt bestämmelsen i 35 § fått stämplar till sig utlämnade, försäljer till
allmänheten stämplar, hvilka icke varit erforderliga vid hans tjänsteutöfning,
i syfte att därigenom bereda sig förmånen af provision å de
sålunda försålda stämplarna.
Där särskilda bestämmelser äro meddelade om provision för tjänsteman,
hvilken vid ämbetsverk erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning
af expeditioner, gäller hvad sålunda är stadgadt.
öfvergångsstadgande.
Hvad i 8 § 26 mom. stadgas därom, att vid stämpelafgifts beräkning
hänsyn skall tagas till vissa tidigare gjorda gåfvor, äger icke
tillämpning å gåfva, som fullbordats före den 20 april 1911, ej heller för
annan gåfva, som fullbordats, innan denna förordning trädt i kraft, för
så vidt stämpelafgift för gåfvan utgjorts.
Beträffande hvad chefen för finansdepartementet vid föredragninginför
Kungl. Maj:t af detta ärende anfört till statsrådsprotokollet tillåter
sig utskottot hänvisa till propositionen.
I anslutning till hvad chefen för finansdepartementet i förevarande
ärende anfört vill utskottet påminna om följande.
I skrifvelse till Kungl. Magt den 22 april 1910, nr 74, anhöll Riksdagen,
att Kungl. Magt måtte, för så vidt hinder däremot ej mötte, till 1911
års Riksdag afgifva förslag i syfte, bland annat, att förhindra att genom
gåfva förmögenhet undandroges arfsbeskattning.
Bevillningsutskottet vid 1910 års riksdag anförde i sitt i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade bestämmelser rörande
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
bouppteckningsstämpeln afgifna betänkande, nr 11, beträffande de i
samma proposition föreslagna skatteskalorna, bland annat, att desamma
företedde afsevärda språng i stegringen samt att utskottet ansåge sig
kunna antaga, att, sedan uppmärksamheten riktats å denna olägenhet,
Kungl. Maj:t icke skulle underlåta att i samband med det arbete, som
påginge i och för en formell omgestaltning af bestämmelserna angående
arfsskatten, vidtaga erforderliga åtgärder till olägenhetens afhjälpande.
Sedan dessa frågor jämte andra till arfsbeskattningens område
hörande spörsmål behandlats af särskildt tillkallade sakkunniga, hvilka
till chefen för finansdepartementet aflämnat, bland annat, förslag till en
särskild förordning om arfsskatt och skatt för gåfva äfvensom förslag
till ny stämpelförordning med de af förstberörda förslag påkallade ändringar
i nu gällande bestämmelser, har emellertid, efter hvad departementschefen
meddelat, den tid, som inom departementet kunnat användas
för förslagens granskning, varit för knapp, för att förslag rörande hela
det område, som omfattas af de sakkunnigas förslag, skulle kunnat för
innevarande Riksdag framläggas.
Med afseende å Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till författning,
i hvad det innefattar bestämmelser angående gåfvas sammanräknande
i vissa fall med arf i och för utgörande af arfsskatt, har
utskottet allenast funnit anledning till det uttalande, att utskottet förutsätter,
att i sammanhang med affattande af det förslag angående en
mera omfattande beskattning af gåfva, som enligt departementschefens
uttalanden till statsrådsprotokollet snart torde vara att från Kungl. Maj it
motse, tages under öfvervägande, huruvida vid införande af en själfständig
gåvoskatt möjligen någon inskränkning skulle kunna anses befogad
i den tid, inom hvilken jämlikt 8 § 26 mom. i förevarande
förslag gåfva skall vara underkastad arfsskatt. _ _ >
Förslaget i öfrigt har icke gifvit anledning till erinran från utskottets
sida.
I anslutning till hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att förevarande proposition, nr 193, måtte af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 maj 1911.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
9
Reservationer:
af herr Ericsson i Ofvanmyra mot klass I i den föreslagna tariffen;
af herrar Bromée i Billsta och Olofsson, som instämt med herr
Ericsson; samt
af herrar K. G. Karlsson, Branting och Böing mot viss del af
motiveringen.
Herrar friherre Trolle, Jesper son och Kvarnzelius hafva anhållit få antecknadt,
att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.
Bihang till Biksd. prot. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 25 Käft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1911:143 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen den 18 september a1 i texten