Betänkande i anledning af Kung!. Maj ds proposition angående ändrad lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.
1911-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1911:28, Betänkande i anledning af Kung!. Maj ds proposition angående ändrad lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till Riksdagens kansli den 8 maj 1911 kl. 5 e. m.
Betänkande i anledning af Kung!. Maj ds proposition angående
ändrad lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober
1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.
(2:a Afd.).
Genom proposition, nr 109, af den 10 mars 1911, hvilken hänvisats
till bevillningsutskottets behandling, har Kungl. Maj:t, under
åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
hnansärenden för den 27 januari 1911 och för berörda den 10 mars,
föreslagit Riksdagen
1) att besluta, att 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om
inkomst- och förmögenhetsskatt skall från och med år 1912 erhålla
följande ändrade lydelse:
Inkomstskatt af inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag
utgår, om den taxerade inkomsten icke öfverstiger fyra procent af
bolagets kapital, med två kronor femtio öre för hvarje hundratal kronor
af det taxerade beloppet.
Om den taxerade inkomsten öfverstiger fyra procent af bolagets
kapital, utgår, för hvarje fullt hundratal kronor af det taxerade beloppet,
inkomstskatten med följande belopp nämligen:
Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 28 Höft (Nr 28.) 1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
När den taxerade inkomsten
hållande till kapitalet
i för-
Inkomst- skatt
pr 100
kronor
När den taxerade inkomsten i
hållande till kapitalet
för-
Inkomst- skatt
pr 100
kronor
Kr.
•
Kr.
öfver stiger 4 men ej
47.
procent
2.55
öfverstiger 167*
men
ej 17 procent
4.25
»
41/*
»
47,
»
2.60
17
»
177,
7>
4.30
»
41/.,
47.
2.65
17%
»
18
4.35
43A
»
5
2.70
»
18
»
187*
4.40
5
»
57,
2.75
187,
19
4.45
»
57,
»
57a
»
2.80
19
»
197*
4.50
»
573
6
»
2.85
19%
20
4.55
»
6
»
67a
2.90
20
»
21
4.60
67,
67a
»
2.95
21
»
22
4.65
y>
67,
7
3.oo
22
»
23
4.70
»
7
»
77a
3.05
»
23
24
4.75
»
77,
77a
»
3.io
»
24
25
4.80
»
7 Va
8
3.15
»
25
»
26
»
4.85
»
8
87a
»
3.20
»
26
27
4.90
»
87,
»
87,
3.25
»
27
»
28
>
4.95
»
87a
9
»
3.30
»
28
»
29
»
5.00
»
9
97a
»
3.35
»
29
30
5.05
»
9 Va
»
97a
3.40
»
30
32
5.io
97a
»
10
»
3.45
»
32
»
34
»
5.15
»
10
»
107,
»
3.50
»
34
36
5.20
»
107a
»
107a
3.55
36
38
5.25
107a
»
11
»
3.60
38
40
»
5.30
y>
11
H7a
»
3.65
»
40
45
»
5.35
11 Va
H7a
>
3.70
45
50
»
5.40
»
H7a
12
3.75
50
»
55
5.45
»
12
»
12%
»
3.80
»
55
60
5.50
»
12 Vä
13
3.85
60
65
5.55
»
13
137,
3.90
65
»
75
»
5.60
137,
»
14
»
3.95
»
75
»
85
»
5.65
14
»
147,
»
4.oo
85
90
5.70
141/,
»
15
»
4.05
»
90
>
95
»
5.75
>
15
157,
»
4.io
95
»
100
5.80
15%
»
16
4.15
100
—
—
5.85
16
167*
»
4.20
Till kapital, hvarom här är fråga, räknas såväl aktie- eller lottkapitalet
som ock reservfonden. Aktie- eller lottkapitalet upptages till
det belopp, som angifvits i ingående balansräkningen för nästföregående
år, eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring,
till medelstorleken däraf under nämnda år. På samma sätt förfares vid
beräkning af reservfonden.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 3
2) att förklara, att, då fråga uppstår om eftertaxering för år
före år 1911, beträffande eftertaxeringen skola tillämpas de i sådant
hänseende gifna bestämmelser, som gällde det år, eftertaxeringen afser.
Beträffande hvad föredragande departementschefen enligt omförmälda
statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning i statsrådet anfört
till motivering för dessa förslag, tillåter utskottet sig hänvisa till propositionen.
Då föreliggande förslag till ändrad lydelse af 20 § i gällande
förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt tillmötesgått, hvad Riksdagen
i sin skrifvelse förra året i förevarande afseende begärde, samt,
beträffande den ändrade skatteskalan, synes utgöra en konsekvens af
den af Riksdagen angifna förutsättningen, att någon minskning i den
till staten inflytande skattesumman från samtliga bolag inom landet
icke borde ifrågakomma, finner utskottet sig böra tillstyrka bifall till
hvad Kungl. Maj:t föreslagit.
Emot det af Kungl. Maj:t begärda uttalandet från Riksdagen beträffande
eftertaxering för år före år 1911 har utskottet intet att erinra.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition måtte
1) besluta, att 20 § i förordningen den 28 oktober
1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skall från
och med år 1912 erhålla i propositionen föreslagen
ändrad lydelse; samt
2) förklara, att, då fråga uppstår om eftertaxering
för år före år 1911, beträffande eftertaxeringen skola
tillämpas de i sådant hänseende gifna bestämmelser,
som gällde det år, eftertaxeringen afser.
Stockholm den 5 maj 1911.
Utekotttt.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
4
jBevillningsutskottets betänkande Nr 28.
Reservation
af herrar K. G. Karlsson, Bromée i Billsta, Brättling, Olofsson,
Janson i Bråten och Kobb, hvilka anfört:
Förevarande kungl. proposition är föranledd af ett uttalande i den
skrifvelse, hvari Riksdagen sistlidet år meddelade Kungl. Maj:t sitt
beslut med anledning af Kungl. Maj:ts då framlagda förslag till inkomstoch
förmögenhetsskatt.
Riksdagen uttalade nämligen där, att den funnit ett motionsvis
framställdt förslag beaktansvärdt, hvilket gick ut på att till inländskt
aktiebolags eller solidariskt bankbolags »kapital» skulle i skattehänseende
räknas jämväl sådant bolags reservfond. Men då de statstinansiella
verkningarna af en sådan omläggning icke kunde beräknas med då tillgängligt
statistiskt material, hemställdes till Kungl. Maj:t att undersöka
möjligheterna för eu sådan ändring. Härtill knöt dock Riksdagen två
villkor: l:o) att ingen minskning i bolagens totala skattesumma finge
ske, och 2:6) att »fördelningen af skattskyldigheten mellan bolagen sinsemellan
afvägdes enligt rättvisa grunder».
Det förra af dessa villkor har Kungl. Maj:t i sitt nu framlagda
förslag till fullo beaktat. Det skall äfven villigt medgifvas, att Riksdagen,
genom att peka på lättad skattskyldighet för bolag med större
reservfonder som en uppmuntran till ökad omtanke om bolagens soliditet,
själf i någon mån hjälpt till att föra Kungl. Maj:ts utredning in på
just den väg, som propositionen fullföljer. Vi våga dock hålla före att
ett närmare inträngande i det visserligen ingalunda lättlösta problem,
som i och med Riksdagens villkor nr 2 hänskjuta till Kungl. Maj:t,
borde ha fört till att äfven andra och efter vår mening viktigare synpunkter
kommit till sin rätt. Först genom en mera ingående pröfning
och genom vågning af olika synpunkters relativa berättigande torde
man kunna nå ett större mått af den rättvisa i skattehänseende mellan
bolagen inbördes, som Riksdagen med all rätt framhållit som ett hufvudvillkor
för en mera definitiv ordning på detta område.
Om föreliggande proposition bifalles, så kommer påtagligen, då
skatteprogressionen nu skulle börja redan vid 4 procents vinstutdelning,
beskattningen att i jämförelse med hvad nu är fallet höjas för alla nya
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 5
bolag, som ännu icke hunnit förvärfva reservfond, liksom för sådana
äldre företag, hvilka gått mindre väl och därför icke varit i tillfälle att
nämnvärdt använda vinstmedel till fondbildning. Lika påtagligt är, att
denna ökade belastning för de svagare bolagen vidtages för att bereda
lättnader för sådana bolag, hvilka på grund af sina betydande reservfonder
måste betraktas som särskild!; välsituerade. I stort sedt kan man
säga, med användande af den gruppering, som gjorts i »Finansstatistiska
utredningar IV» (sid. 162—163), att grupperna Bank- och Försäkringsbolag,
hvilkas reservfonder stiga till i medeltal resp. 48 och 52 procent
af aktiekapitalet, komma att bli särskildt gynnade genom den nu föreslagna
förändringen. Men lättnaderna för dem måste, jämlikt villkoret
under l:o), kompenseras genom ökad belastning på öfriga bolag. För
samtliga öfriga grupper af bolag ligger reservfonden i medeltal blott
mellan 2 och 13 procent af aktiekapitalet. Dessa få alltså öfvertaga
de bördor, som just de starkaste blifva kvitt.
Ett sådant allt annat än tilltalande resultat blir den oundvikliga
följden af den ensidighet, hvarmed Kungl. Maj:t i sin proposition hållit
sig enbart till synpunkten, att reservfondsbildande bör uppmuntras äfven
med skattelindring, medan Kungl. Maj:t alldeles förbigått den viktiga
sida af saken att med stora reservfonder för ett bolag väl också i allmänhet
bör följa ökad skattekraft. Att vi vilja se detta beaktadt står
alldeles icke i någon motsättning till den bärande grundtanken i fjolårets
riksdagsskrivelse. Denna synes oss fastmer ligga däri att det
finns fog för att vid beräkning af bolagens vinst och på denna grundad
beskattning taga hänsyn icke blott, som i nu gällande bestämmelser,
till aktiekapitalet, utan äfven till reservfonden. Äfven efter vår mening
bör en ny skattelagstiftning för bolagen byggas på denna nya grund.
Men Kungl. Maj:t har gått att utföra denna tanke utan att taga tillräcklig
hänsyn till att de väl konsoliderade bolagen, som befinna sig —
äfven frånsedt skiftande vinster — så att säga i god förmögenhetsställning,
just därigenom ha en större skattekraft än lika stora bolag
med samma vinstprocent, men utan nämnvärda reservfonder. Undanskjutandet
af denna synpunkt har haft till följd, att det nu framlagda
förslaget, hur nära det än må kunna sägas formellt anknyta sig till
Riksdagens skrifvelse, dock efter vår mening ingalunda fyller denna
skrifvelses fordran att skapa rättvisa mellan bolagen sinsemellan. Kung!.
Maj:ts proposition bör därför icke af Riksdagen antagas. I stället synes
oss böra utredas, om icke för bolagens rättvisa beskattning en viss
analogi kunde sökas med de anordningar, hvarigenom då det gäller
enskilda personer inkomstskatten kompletteras med en förmögenhets
-
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
skatt. Själfklart bör tillses, att skatten icke lägges så tyngande, att den
kan motverka den för soliditeten önskvärda fond bildningen. Men det
bör ingalunda vara omöjligt att finna en framkomlig medelväg mellan
att, som Kungl. Maj:t nu gjort, gynna de starkaste och att belasta
dem så hårdt, att deras uppväxt till styrka hämmas. Man kan dock
icke helt bortse från att ett bolag med stora reservfonder är ett starkt
beskattningsobjekt, hvilket knappt kan sägas om ett nybildadt bolag
eller om sådana, livilkas rörelse varit mindre inkomstbringande. Det
bör äfven beaktas, att för närvarande den del af vinsten, som afsättes
till fonder, undgår den dubbelbeskattning, som anses böra påföras vinstmedel,
hvilka utdelas till aktieägarne.
Vid fördelningen af den skattebörda bolagen tillsammans skola
bära bör sålunda efter vår mening hänsyn tagas till åtskilliga viktiga
förhållanden utöfver dem som beaktats i den kungliga propositionen.
Det finns dessutom ännu ett skäl, låt vara att det kanske icke al
alla tillmätes så stor vikt, som talar för att Riksdagen i hvart fall icke
bör i år vidtaga den lindring i de bäst situerade bolagens beskattning,
som Kungl. Maj:t föreslår. Det är ju ännu helt obekant, huru den nya
inkomst- och förmögenhetsskatten kommer att verka i tillämpningen,
hvilken afkastning den kommer att lämna. Skulle det måhända i sinom
tid visa sig, att hvad som inflyter understiger det beräknade, kan ju
alltid tänkas, att Riksdagen skulle önska fria händer att jämka på skatteskalan
för bolagen utan att därmed förbinda någon lättnad för de starkt
konsoliderade bland dessa. Att nu fastlägga dessa förhållanden utan
ens ett enda års erfarenhet om hvad som inflyter kan icke vara rätt
tilltalande.
På grund af hvad sålunda anförts hemställa vi,
att Riksdagen, med afslag å förevarande kungl.
proposition, ville besluta att i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhålla om ytterligare utredning af frågan om
bolags beskattning på inbördes rättvisa grunder, med
beaktande af att vid beräkning af vinstprocenten
hänsyn må tagas äfven till reservfonden, men att därjämte
också uppmärksammas den större skattekraft de
mera konsoliderade bolagen måste anses äga; samt att
Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga det förslag,
utredningen kan föranleda.
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
Herrar Jesperson, Kvarnzelius och Röing hafva anhållit få anteckna^,
att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom
utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1911:146 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhets s. 5 i texten