Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning af Kung!. Maj ds proposition angående ändrad lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.

1911-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1911:28, Betänkande i anledning af Kung!. Maj ds proposition angående ändrad lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till Riksdagens kansli den 8 maj 1911 kl. 5 e. m.

Betänkande i anledning af Kung!. Maj ds proposition angående

ändrad lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.

(2:a Afd.).

Genom proposition, nr 109, af den 10 mars 1911, hvilken hänvisats

till bevillningsutskottets behandling, har Kungl. Maj:t, under

åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

hnansärenden för den 27 januari 1911 och för berörda den 10 mars,

föreslagit Riksdagen

1) att besluta, att 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om

inkomst- och förmögenhetsskatt skall från och med år 1912 erhålla

följande ändrade lydelse:

Inkomstskatt af inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag

utgår, om den taxerade inkomsten icke öfverstiger fyra procent af

bolagets kapital, med två kronor femtio öre för hvarje hundratal kronor

af det taxerade beloppet.

Om den taxerade inkomsten öfverstiger fyra procent af bolagets

kapital, utgår, för hvarje fullt hundratal kronor af det taxerade beloppet,

inkomstskatten med följande belopp nämligen:

Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 28 Höft (Nr 28.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

När den taxerade inkomsten

hållande till kapitalet

i för-

Inkomst- skatt

pr 100

kronor

När den taxerade inkomsten i

hållande till kapitalet

för-

Inkomst- skatt

pr 100

kronor

Kr.

•

Kr.

öfver stiger 4 men ej

47.

procent

2.55

öfverstiger 167*

men

ej 17 procent

4.25

»

41/*

»

47,

»

2.60

17

»

177,

7>

4.30

»

41/.,

47.

2.65

17%

»

18

4.35

43A

»

5

2.70

»

18

»

187*

4.40

5

»

57,

2.75

187,

19

4.45

»

57,

»

57a

»

2.80

19

»

197*

4.50

»

573

6

»

2.85

19%

20

4.55

»

6

»

67a

2.90

20

»

21

4.60

67,

67a

»

2.95

21

»

22

4.65

y>

67,

7

3.oo

22

»

23

4.70

»

7

»

77a

3.05

»

23

24

4.75

»

77,

77a

»

3.io

»

24

25

4.80

»

7 Va

8

3.15

»

25

»

26

»

4.85

»

8

87a

»

3.20

»

26

27

4.90

»

87,

»

87,

3.25

»

27

»

28

>

4.95

»

87a

9

»

3.30

»

28

»

29

»

5.00

»

9

97a

»

3.35

»

29

30

5.05

»

9 Va

»

97a

3.40

»

30

32

5.io

97a

»

10

»

3.45

»

32

»

34

»

5.15

»

10

»

107,

»

3.50

»

34

36

5.20

»

107a

»

107a

3.55

36

38

5.25

107a

»

11

»

3.60

38

40

»

5.30

y>

11

H7a

»

3.65

»

40

45

»

5.35

11 Va

H7a

>

3.70

45

50

»

5.40

»

H7a

12

3.75

50

»

55

5.45

»

12

»

12%

»

3.80

»

55

60

5.50

»

12 Vä

13

3.85

60

65

5.55

»

13

137,

3.90

65

»

75

»

5.60

137,

»

14

»

3.95

»

75

»

85

»

5.65

14

»

147,

»

4.oo

85

90

5.70

141/,

»

15

»

4.05

»

90

>

95

»

5.75

>

15

157,

»

4.io

95

»

100

5.80

15%

»

16

4.15

100

—

—

5.85

16

167*

»

4.20

Till kapital, hvarom här är fråga, räknas såväl aktie- eller lottkapitalet

som ock reservfonden. Aktie- eller lottkapitalet upptages till

det belopp, som angifvits i ingående balansräkningen för nästföregående

år, eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring,

till medelstorleken däraf under nämnda år. På samma sätt förfares vid

beräkning af reservfonden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 3

2) att förklara, att, då fråga uppstår om eftertaxering för år

före år 1911, beträffande eftertaxeringen skola tillämpas de i sådant

hänseende gifna bestämmelser, som gällde det år, eftertaxeringen afser.

Beträffande hvad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning i statsrådet anfört

till motivering för dessa förslag, tillåter utskottet sig hänvisa till propositionen.

Då föreliggande förslag till ändrad lydelse af 20 § i gällande

förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt tillmötesgått, hvad Riksdagen

i sin skrifvelse förra året i förevarande afseende begärde, samt,

beträffande den ändrade skatteskalan, synes utgöra en konsekvens af

den af Riksdagen angifna förutsättningen, att någon minskning i den

till staten inflytande skattesumman från samtliga bolag inom landet

icke borde ifrågakomma, finner utskottet sig böra tillstyrka bifall till

hvad Kungl. Maj:t föreslagit.

Emot det af Kungl. Maj:t begärda uttalandet från Riksdagen beträffande

eftertaxering för år före år 1911 har utskottet intet att erinra.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition måtte

1) besluta, att 20 § i förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skall från

och med år 1912 erhålla i propositionen föreslagen

ändrad lydelse; samt

2) förklara, att, då fråga uppstår om eftertaxering

för år före år 1911, beträffande eftertaxeringen skola

tillämpas de i sådant hänseende gifna bestämmelser,

som gällde det år, eftertaxeringen afser.

Stockholm den 5 maj 1911.

Utekotttt.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

jBevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Reservation

af herrar K. G. Karlsson, Bromée i Billsta, Brättling, Olofsson,

Janson i Bråten och Kobb, hvilka anfört:

Förevarande kungl. proposition är föranledd af ett uttalande i den

skrifvelse, hvari Riksdagen sistlidet år meddelade Kungl. Maj:t sitt

beslut med anledning af Kungl. Maj:ts då framlagda förslag till inkomstoch

förmögenhetsskatt.

Riksdagen uttalade nämligen där, att den funnit ett motionsvis

framställdt förslag beaktansvärdt, hvilket gick ut på att till inländskt

aktiebolags eller solidariskt bankbolags »kapital» skulle i skattehänseende

räknas jämväl sådant bolags reservfond. Men då de statstinansiella

verkningarna af en sådan omläggning icke kunde beräknas med då tillgängligt

statistiskt material, hemställdes till Kungl. Maj:t att undersöka

möjligheterna för eu sådan ändring. Härtill knöt dock Riksdagen två

villkor: l:o) att ingen minskning i bolagens totala skattesumma finge

ske, och 2:6) att »fördelningen af skattskyldigheten mellan bolagen sinsemellan

afvägdes enligt rättvisa grunder».

Det förra af dessa villkor har Kungl. Maj:t i sitt nu framlagda

förslag till fullo beaktat. Det skall äfven villigt medgifvas, att Riksdagen,

genom att peka på lättad skattskyldighet för bolag med större

reservfonder som en uppmuntran till ökad omtanke om bolagens soliditet,

själf i någon mån hjälpt till att föra Kungl. Maj:ts utredning in på

just den väg, som propositionen fullföljer. Vi våga dock hålla före att

ett närmare inträngande i det visserligen ingalunda lättlösta problem,

som i och med Riksdagens villkor nr 2 hänskjuta till Kungl. Maj:t,

borde ha fört till att äfven andra och efter vår mening viktigare synpunkter

kommit till sin rätt. Först genom en mera ingående pröfning

och genom vågning af olika synpunkters relativa berättigande torde

man kunna nå ett större mått af den rättvisa i skattehänseende mellan

bolagen inbördes, som Riksdagen med all rätt framhållit som ett hufvudvillkor

för en mera definitiv ordning på detta område.

Om föreliggande proposition bifalles, så kommer påtagligen, då

skatteprogressionen nu skulle börja redan vid 4 procents vinstutdelning,

beskattningen att i jämförelse med hvad nu är fallet höjas för alla nya

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 5

bolag, som ännu icke hunnit förvärfva reservfond, liksom för sådana

äldre företag, hvilka gått mindre väl och därför icke varit i tillfälle att

nämnvärdt använda vinstmedel till fondbildning. Lika påtagligt är, att

denna ökade belastning för de svagare bolagen vidtages för att bereda

lättnader för sådana bolag, hvilka på grund af sina betydande reservfonder

måste betraktas som särskild!; välsituerade. I stort sedt kan man

säga, med användande af den gruppering, som gjorts i »Finansstatistiska

utredningar IV» (sid. 162—163), att grupperna Bank- och Försäkringsbolag,

hvilkas reservfonder stiga till i medeltal resp. 48 och 52 procent

af aktiekapitalet, komma att bli särskildt gynnade genom den nu föreslagna

förändringen. Men lättnaderna för dem måste, jämlikt villkoret

under l:o), kompenseras genom ökad belastning på öfriga bolag. För

samtliga öfriga grupper af bolag ligger reservfonden i medeltal blott

mellan 2 och 13 procent af aktiekapitalet. Dessa få alltså öfvertaga

de bördor, som just de starkaste blifva kvitt.

Ett sådant allt annat än tilltalande resultat blir den oundvikliga

följden af den ensidighet, hvarmed Kungl. Maj:t i sin proposition hållit

sig enbart till synpunkten, att reservfondsbildande bör uppmuntras äfven

med skattelindring, medan Kungl. Maj:t alldeles förbigått den viktiga

sida af saken att med stora reservfonder för ett bolag väl också i allmänhet

bör följa ökad skattekraft. Att vi vilja se detta beaktadt står

alldeles icke i någon motsättning till den bärande grundtanken i fjolårets

riksdagsskrivelse. Denna synes oss fastmer ligga däri att det

finns fog för att vid beräkning af bolagens vinst och på denna grundad

beskattning taga hänsyn icke blott, som i nu gällande bestämmelser,

till aktiekapitalet, utan äfven till reservfonden. Äfven efter vår mening

bör en ny skattelagstiftning för bolagen byggas på denna nya grund.

Men Kungl. Maj:t har gått att utföra denna tanke utan att taga tillräcklig

hänsyn till att de väl konsoliderade bolagen, som befinna sig —

äfven frånsedt skiftande vinster — så att säga i god förmögenhetsställning,

just därigenom ha en större skattekraft än lika stora bolag

med samma vinstprocent, men utan nämnvärda reservfonder. Undanskjutandet

af denna synpunkt har haft till följd, att det nu framlagda

förslaget, hur nära det än må kunna sägas formellt anknyta sig till

Riksdagens skrifvelse, dock efter vår mening ingalunda fyller denna

skrifvelses fordran att skapa rättvisa mellan bolagen sinsemellan. Kung!.

Maj:ts proposition bör därför icke af Riksdagen antagas. I stället synes

oss böra utredas, om icke för bolagens rättvisa beskattning en viss

analogi kunde sökas med de anordningar, hvarigenom då det gäller

enskilda personer inkomstskatten kompletteras med en förmögenhets
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

skatt. Själfklart bör tillses, att skatten icke lägges så tyngande, att den

kan motverka den för soliditeten önskvärda fond bildningen. Men det

bör ingalunda vara omöjligt att finna en framkomlig medelväg mellan

att, som Kungl. Maj:t nu gjort, gynna de starkaste och att belasta

dem så hårdt, att deras uppväxt till styrka hämmas. Man kan dock

icke helt bortse från att ett bolag med stora reservfonder är ett starkt

beskattningsobjekt, hvilket knappt kan sägas om ett nybildadt bolag

eller om sådana, livilkas rörelse varit mindre inkomstbringande. Det

bör äfven beaktas, att för närvarande den del af vinsten, som afsättes

till fonder, undgår den dubbelbeskattning, som anses böra påföras vinstmedel,

hvilka utdelas till aktieägarne.

Vid fördelningen af den skattebörda bolagen tillsammans skola

bära bör sålunda efter vår mening hänsyn tagas till åtskilliga viktiga

förhållanden utöfver dem som beaktats i den kungliga propositionen.

Det finns dessutom ännu ett skäl, låt vara att det kanske icke al

alla tillmätes så stor vikt, som talar för att Riksdagen i hvart fall icke

bör i år vidtaga den lindring i de bäst situerade bolagens beskattning,

som Kungl. Maj:t föreslår. Det är ju ännu helt obekant, huru den nya

inkomst- och förmögenhetsskatten kommer att verka i tillämpningen,

hvilken afkastning den kommer att lämna. Skulle det måhända i sinom

tid visa sig, att hvad som inflyter understiger det beräknade, kan ju

alltid tänkas, att Riksdagen skulle önska fria händer att jämka på skatteskalan

för bolagen utan att därmed förbinda någon lättnad för de starkt

konsoliderade bland dessa. Att nu fastlägga dessa förhållanden utan

ens ett enda års erfarenhet om hvad som inflyter kan icke vara rätt

tilltalande.

På grund af hvad sålunda anförts hemställa vi,

att Riksdagen, med afslag å förevarande kungl.

proposition, ville besluta att i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla om ytterligare utredning af frågan om

bolags beskattning på inbördes rättvisa grunder, med

beaktande af att vid beräkning af vinstprocenten

hänsyn må tagas äfven till reservfonden, men att därjämte

också uppmärksammas den större skattekraft de

mera konsoliderade bolagen måste anses äga; samt att

Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga det förslag,

utredningen kan föranleda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Herrar Jesperson, Kvarnzelius och Röing hafva anhållit få anteckna^,

att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom

utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:146 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhets s. 5 i texten