Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29

1911-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1911:29, Bevillningsutskottets betänkande Nr 29

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till Riksdagens kansli den 15 maj 1911 kl. 1 e. m.

Betänkande, angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad

handels- och sjöfartstraktat m. m.

Under åberopande af två särskilda statsrådsprotokoll öfver utrikes-,

justitie-, civil-, finans- och jordbruk särenden för den 28 april och den

3 maj 1911 samt med öfverlämnande af en den 2 maj 1911 mellan

Sverige och Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat med tillhörande

tariffer samt slutprotokoll, hvilka samtliga aktstycken bilda ett

oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser någon förändring icke kan äga

rum, har Kung!. Maj:t i proposition nr 224 äskat Riksdagens godkännande

af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande tariffer och

slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.

Rörande innehållet i förevarande proposition med därvid fogade

statsrådsprotokoll tillåter sig bevillningsutskottet hänvisa till sagda handlingar.

Den mellan Sverige och Tyska riket nu gällande handels- och

sjöfartstraktaten, som afslöts den 8 maj 1906 och trädde i kraft den 24

juni samma år, utlöper, sedan den ursprungligen fastställda giltighetstiden

blifvit förlängd med elfva månader, den 30 november 1911. Föreliggande

traktat är afsedd att med utgången af sistnämnda dag träda

den äldre traktatens ställe.

Den nu afslutade traktaten karakteriseras däraf, att den i likhet

med den äldre traktaten är en tarifftraktat, d. v. s. att den innehåller

bestämmelser om tullsatser att tillämpas å vissa varuslag vid införseln

i det ena eller andra af do traktatslutande länderna. Jämte dessa

tariflfbestämmelser finnas dock gifvetvis i 1911 års traktat lika väl

Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 29 Höft. (Nr 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

som i den nu gällande betydelsefulla stadganden, hvilka icke hafva afseende

å införseltullarna. Af dylika bestämmelser må särskildt erinras om den,

enligt hvilken Riksdagen betages rätten att under traktattiden åsätta

järnmalm exporttull, en bestämmelse, som icke minst rent principiellt

sedt innebär en betydande eftergift från svensk sida.

Flertalet af den nya traktatens mera väsentliga stadganden utgöras

dock, såsom nu antydts, af tariffbestämmelser. Dessa återfinnas

i de vid traktaten fogade tarifferna A och B, omfattande den förra

tullar vid införsel till tyska tullområdet och den senare tullar vid införsel

till Sverige. Med afseende å införseltullarna för svenska varor i

Tyskland må dock märkas, att dessa till afsevärd omfattning äro

fastställda redan genom den bestämmelse i själfva traktaten, enligt

hvilken vid införsel till Tyskland svenska varor skola åtnjuta lika gynnsam

behandling som tillkommer någon annan nations varor. Emellertid

hafva i tariff A upptagits de viktigaste varuslag, som äro föremål för

export från Sverige till Tyskland, så att denna tariff i allt fall omfattar

de hufvudsakliga medgifvanden, som komma vår utförsel till Tyskland

till godo.

Vid jämförelse mellan tariff A och tariff B faller gifvetvis i ögonen,

att de traktatsenligt fastställda svenska tullsatserna i tariff B till antalet

betydligt öfverstiga de tyska i tariff A inrymda. Detta sammanhänger

emellertid med det sakförhållande, att — äfven om man bortser

från de tyska införseltullarnas hindrande inverkan — vi på grund af den

höga utvecklingsgrad, hvartill den tyska förädlingsindustrien numera

nått, i regeln icke äro i stånd att till Tyskland utföra och på den tyska

marknaden afyttra annat än råämnen och halffabrikat, medan däremot

Tysklands utförsel till Sverige omfattar de flesta slag af industriartiklar,

hvilka äro föremål för svensk import. Det är under sådana omständigheter

förklarligt nog, att vårt intresse af bundna tyska tullbestämmelser

inskränker sig till ett mindre antal punkter, under det att Tysklands

intresse i motsvarande afseende sträcker sig så godt som öfver hela vår

tulltaxa. Denna olikhet i de respektive landens ställning i traktatunderhandlingshänseende

innebär, att medgifvanden från Sveriges sida

kunna, i den mån förbiseenden till äfventyrs ägt rum, medföra skada för

det inhemska näringslifvet, under det att de lättnader, som å motsidan medgifvas

vid införsel till Tyskland af svenska jämförelsevis foga förädlade

varor, i stort sedt kommer icke minst Tyskland själft till godo. Ur denna

synpunkt hade man väl kunnat förutsätta, att med afseende å de förhållandevis

fåtaliga förädlade varor, hvilka för Sverige äga någon betydelse såsom

exportartiklar i varuutbytet med Tyskland, någon som helst försämring i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 3

nu gällande traktat icke ifrågakomma. Då emellertid en dylik försämring

i någon mån förefinnes i den nya traktaten, är detta, särskildt i fråga

om vissa stenhuggeriarbeten, att beklaga. Å andra sidan måste ju

erkännas, att i några hänseenden svenska önskningsmål vunnit bättre

beaktande än i den äldre traktaten.

De svenska medgifvandena enligt tariff B äro, såsom redan berörts,

af en betydande omfattning; och uppenbart är, att dessa äro ägnade

att i allt hufvudsakligt garantera Tyskland bibehållande af dess marknad

på Sverige, likasom ock att de fullt uppväga de uppoffringar, som från

tysk sida gjorts för upprätthållande af ett ostördt handelssamkväm

mellan de traktatslutande parterna.

Emellertid måste äfven för Sveriges del handelsförbindelsernas

ostörda uppehållande anses vara ett så viktigt intresse, att med hänsyn

därtill bör kunna bortses från det förhållande, att berättigade svenska

kraf icke i full utsträckning vunnit beaktande i den nya traktaten.

Med afseende å hvad sålunda anförts hemställer bevillningsutskottet,

att Riksdagen ville meddela det af Kungl.

Maj:t äskade godkännande af de bestämmelser i föreliggande

traktat med tillhörande tariffer och slutprotokoll,

hvilka sådant kräfva.

Stockholm den 15 maj 1911.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:147 Skrifvelse till Konungen angående en mellan Sverige och Tyska rikets afslutad handelsoch sjöfartstraktat m. m a1 i texten