Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41

1911-05-26 · 28 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 25 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1911:41, Bevillningsutskottets betänkande Nr 41

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 maj 1911 kl. 5 e. m.

Betänkande, angående beräkning af bevillningarna för år 1912.

Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för år

1912 vid tillämpning af gällande eller vid innevarande Riksdag fastställda

grunder; varande här nedan de särskilda bevillningarna upptagna

i den ordning, hvari de förekomma i den till innevarande Riksdag aflåtna

proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

I skrifvelse den 14 december 1910 med inkomstberäkning för år

1912, hvilken skrifvelse finnes bilagd förberörda proposition angående

statsverkets tillstånd och behof, har statskontoret rörande inkomst- och

förmögenhetsskatten anfört följande:

Bihang till Biksd. prot. 1911.'' 5 Sami 1 Afd. 39 Höft. (Nr 41.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

»Rörande afkastningen af den inkomst- och förmögenhetsskatt, som

blifvit genom innevarande års Riksdags beslut bestämd, tillåter sig statskontoret

att till en början hänvisa till hvad statsrådet och chefen för

finansdepartementet i detta hänseende anfört vid föredragning inför

Eders Kungl. Maj:t af det sedermera för Riksdagen i proposition, nr

88, af den 11 mars 1910 framlagda förslaget till ifrågavarande skatt.

Departementschefens berörda yttrande återfinnes å sid. 189—198 i det

statsrådsprotokoll öfver finansärenden för nyssnämnda dag, som fogats

till propositionen i fråga.

Den beräkning, som af departementschefen verkställts rörande

skattens afkastning, gifver till resultat, att ur denna skattekälla skulle

kunna upphämtas ett årligt belopp af 31,500,000 kronor. Med denna

summa Slef ock skatten upptagen i Eders Kungl. Maj ds förslag till

riksstat för år 1911.

I det förslag till förordning i ämnet, som af Eders Kungl. Majd

framlades för Riksdagen, gjorde emellertid Riksdagen vissa ändringar

af beskaffenhet att inverka på skattens afkastningsförmåga.

Beträffande frågan om rätt till afdrag för utskylder anförde bevillningsutskottet

i sitt betänkande nr 29 i hufvudsak följande:

I anledning af ett uttalande af kammarrätten därom, att skattskyldig^

å krono- och kommunaldebetsedlar upptagna utskylder borde

undantagas från beskattning, hade chefen för finansdepartementet, under

medgifvande af befogenheten af denna erinran, tillika framhållit den

statsfinansiella betydelsen af ett dylikt afdrag. Utskylder, därför afdrag

skulle ifrågakomma, öfverstege nog, enligt departementschefens antagande,

sammanlagdt 100,000,000 kronor. Afginge detta belopp från sammanlagda

beskattningsbara inkomsterna i riket, måste man antagligen räkna

med en nedgång i den nya skattens afkastning med icke så litet öfver

2,000,000 kronor. För att kunna erhålla fyllnad härför, skulle man åter

nödgas höja skatteprogressionen. I valet mellan en sådan åtgärd eller

status quo i fråga om utskylder hade departementschefen valt den senare

vägen. Denna fråga hade äfven berörts i vissa motioner, hvari yrkats

sådan ändring, att skattskyldig berättigades till afdrag för utskylder. Enligt

utskottets förmenande hade det varit i hög grad önskvärdt, att vid den

nu föreslagna omläggningen af inkomstbeskattningen den ifrågavarande

afdragsrätten, hvars principiella befogenhet torde vara oomstridd, kunnat

genomföras, utan att behofvet af statsinkomster under den närmaste

framtiden därvid tillmätts afgörande betydelse. Under nuvarande förhållande

tilltrodde sig utskottet likväl icke att tillstyrka bifall till det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 3

af motionärerna framställda yrkandet i hela dess vidd, men för att i

största möjliga omfattning undanrödja de orättvisor i förevarande afseende,

som, därest intet afdrag för erlagda utskylder medgåfves, skulle

föranledas af de stora ojämnheterna i den kommunala beskattningen,

hade utskottet ansett sig böra nu hemställa om den ändring i 10 §, att

afdrag medgåfves för alla utskylder utom kronoutskylder, däribland äfven

inberäknade utskylder in natura eller i arbetsprestationer. Enligt utskottet

tillhandakomna beräkningar skulle härigenom uppkomma eu

minskning i inkomstskatten af omkring 2,000,000 kronor, hvilken

minskning i statsinkomster emellertid syntes kunna förväntas blifva täckt

dels därigenom, att enligt numera gjorda beräkningar angående den

skattepliktiga totalförmögenheten inom landet denna visat sig med omkring

750,000,000 kronor öfverstiga det belopp, hvartill densamma af

departementschefen beräknats uppgå, och att till följd häraf af kastningen

af förmögenhetsskatten torde blifva större än i propositionen antagits,

dels ock därigenom att äfven inkomstskatten på goda grunder kunde

antagas gifva ej oväsentligt större utbyte än hvad i afseende härå beräknats.

Med hänsyn till statsregleringen för nästkommande år ansåge

sig utskottet likväl ej kunna tillstyrka, att för år 1911 fullt afdrag för

ifrågavarande utskylder beviljades, utan borde af draget för nämnda år

begränsas till femtio procent af samma utskylder.

Förutom nu berörda af Riksdagen jämväl beslutade förändring i

Eders Kungl. Maj:ts förslag vidtog Riksdagen äfven andra modifikationer,

af hvilka i detta sammanhang torde särskildt böra erinras om den, som

afsåg att medgifva skattskyldig rätt att vid uppskattning af inkomst

göra visst afdrag för aflöning, kost och öfriga utgifter för i den skattskyldiges

verksamhet använda hemmavarande barn öfver 15 år. Med

hänsyn till hvad sålunda förekommit, ansåg Riksdagen att inkomsttiteln

icke borde i riksstaten upptagas till högre belopp än 31,000,000 kronor.

Då den nya skatten torde kunna väntas lämna ett gynnsammare

resultat för år 1912 än för närmast föregående år, hemställer statskontoret

att, utan hänsyn till det förhållande att år 1912 afdrag för erlagda

kommunalutskylder i deras helhet är medgifvet, skatten i riksstaten

upptages med oförändradt belopp.»

Med det af statskontoret föreslagna beloppet har också inkomsttiteln

blifvit i förslaget till riksstat för år 1912 uppförd.

Bevillningsutskottet, som icke har något att därvid anmärka,

hemställer,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr il.

att inkomst- och förmögenhetsskatten

måtte för år 1912 beräknas

till............................................. kronor

Bevillning af fast egendom samt

af inkomst.

I ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse har

statskontoret anfört, att beträffande inkomsttiteln bevillning

af fast egendom samt af inkomst icke syntes föreligga

några omständigheter, som kunde föranleda en

från riksstaten för år 1911 förändrad beräkning.

Enligt ett vid propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof fogadt statsrådsprotokoll öfver finansärenden

för den 13 januari 1911 har chefen för finansdepartementet

rörande denna inkomsttitel, med hänvisning

till hvad departementschefen rörande densamma

anfört till statsrådsprotokollet angående inkomsterna den

14 januari 1910, erinrat, att hvad å denna inkomsttitel

inflöte till sitt beräknade belopp, 1,250,000 kronor, vore

för år 1911 afsedt att öfverlåtas å kommunerna. Så

borde gifvetvis ske äfven för år 1912. I afvaktan på

den omläggning af den kommunala beskattningen,

hvarom utredning påginge, borde detta för år 1912

liksom för år 1911 ske genom anslag å sjunde hufvudtiteln

till belopp motsvarande det, hvartill inkomsttiteln

beräknades.

Då utskottet icke haft anledning till erinran mot

förevarande skattetitels upptagande i riksstaten med

oförändradt belopp, hemställer utskottet,

att bevillningen af fast egendom

samt af inkomst måtte för år 1912

beräknas till............................... kronor

Transport kronor

31,000,000

1,250,000

32,250,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 41. 5

Transport kronor 32,250,000: —

3:o.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

Dessa af gifter hafva utgjort:

år 1907................................................... kronor 272,934: —

„ 1908..................................................., 256,868: —

„ 1909................................................... „ 312,234: —

eller i medeltal för dessa tre år ... ,, 280,679: —

samt år 1910 ....................................... ,, 335,212: —

Till ofvan åberopade vid statsverkspropositionen

fogade protokoll öfver finansärenden har chefen för

finansdepartementet uttalat, att denna inkomsttitel, med

hänsyn till de af statskontoret meddelade upplysningar

i ämnet, syntes böra upptagas till 300,000 kronor, eller

samma belopp, med livilket inkomsttiteln vore beräknad

för år 1911.

Med detta belopp bar densamma ock blifvit i

Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1912 upptagen.

Bevillningsutskottet, som ej käft något att erinra

mot den verkställda beräkningen, hemställer alltså,

att bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter måtte

för år 1912 beräknas till.........kronor 300,000: —

4:o.

Arfsskatt och öfriga stämpelmedel.

Den i gällande riksstat upptagna inkomsttiteln

stämpelmedel har i Kungl. Maj:ts till innevarande års

Riksdag afgifna förslag till 1912 års riksstat af skäl,

Transport kronor 32,550,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor

i två nya titlar, arfs
-

ansett sig böra

som här nedan anföras, uppdelats

skatt och öfriga stämpelmedel.

På grund af det historiska sambandet mellan dessa

bägge titlar har utskottet emellertid

här behandla dem i ett sammanhang.

Stämpelmedlen hafva utgjort:

år 1907 ............................................. kronor 11,707,520

„ 1908............................................. „ 13,569,483

„ 1909............................................ „ 11,696,288

eller i medeltal för dessa tre år „ 12,324,430

samt år 1910 ................................. „ 15,034,859

Enligt uppgifter från finansdepartementet hafva

för åren 1907—1909 de stämplar, som användts till

nedannämnda handlingar, uppgått till följande belopp:

32,550,000:

1907.

1908.

1909.

handlingar till lagfartsprotokoll ...

4,129,042

05

3,486,794

30

3,414,602

10

handlingar till inteckningsprotokoll

885,519

76

905,503

14

644,382

05

handlingar till äktenskapsförords- protokoll.................................

6,305

—

6,600

—

7,895

handlingar till bouppteckningsproto- koll .......................................

2,615,791

15

3,138,564

46

3,270,078

45

Summa

7,636,657

96

7,537,461 8 9

7,336,957|60

Stämpelafgiften för spelkort, som utgör 50 öre

för hvarje kortlek, har inbragt

år 1907.

1908.

1909.

1910.

it

ii

11

kronor 154,578: 5 0

„ 152,063: —

„ 159,810: so

„ 169,551: —

Med afseende å inkomsttiteln stämpelmedel har

statskontoret i sin förenämada skrifvelse anfört, bland

annat, följande:

»Ny förordning angående stämpelafgiften utfärdades

af Eders Kungl. Maj:t den 18 september 1908.

Transport

32,550,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 7

Transport kronor 32,550,000: —

Densamma torde icke hafva medfört någon väsentlig

ändring i det finansiella resultatet af stämpeluppbörden.

För år 1908 beräknades stämpelmedlen inflyta med

10,000,000 kronor, enär ifrågavarande statsinkomst allt

fortfarande utvisade en synnerligen stark tendens till

stegring. _ Statskontoret anförde i sitt den 14 december

1907 afgifna underdåniga utlåtande, att, ehuru nedgående

konjunkturer kunde hafva menligt inflytande

på särskild!; emissionsstämpeln, vore titelns stegringstendens

i hvarje händelse så stark, att en förhöjning

till 10,500,000 kronor syntes kunna utan fara företagas

för år 1909. Särskildt syntes kunna antagas, att beloppen

af de stämplar, som skulle åsättas handlingar

till lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll och bouppteckningsprotokoll,

hvilka hade ett afgörande inflytande

på storleken af denna inkomsttitel, icke kunde väntas

blifva mindre till följd af sjunkande konjunkturer.

Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna

beloppet ansåg Eders Kung!. Maj:t, att, äfven om någon

nedgång i denna statsinkomst, i jämförelse med hvad

som influtit år 1907, skulle kunna befaras, kunde ifrågavarande

skattetitel, oafsedt de tilltänkta förändringar i

gällande bestämmelser angående stämpelafgift, hvarom

här nedan vidare förmäles, beräknas åtskilligt högre

än statskontoret föreslagit, och syntes eu förhöjning i

denna beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses

vara för högt tilltagen.

Enligt det af Eders Kung!. Maj:t sedermera framlagda

förslaget till en ny stämpelafgift vid köp och

byte af fondpapper skulle denna nya skatt utgå med 1

krona 50 öre på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse

af aktier och banklotter samt med 1 krona på 1,000

kronor vid direkt öfverlåtelse af obligationer. Eders

Kungl. Maj: t föreslog, att denna nya statsinkomst skulle

beiäknas inflyta med 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte

visserligen berörda skattesatser till respektive 1

krona och 50 öre. Men då de i statsrådsprotokollet

gjorda beräkningar med afseende å skattens ekonomiska

Transport kronor 32,550,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 32,550,000: - resultat syntes mycket försiktiga, höll Riksdagen före,

att berörda ändringar i afseende på skattesatserna icke

behöfde föranleda till reduktion af det under denna

inkomsttitel uppförda totalbelopp. Riksdagen beräknade

därför, att stämpelmedlen komme att år 1909 inflyta

med 11,300,000 kronor.

Under den 6 november 1908 utfärdade Eders

Kungl. Maj:t nådig förordning om särskild stämpelafgift

vid köp och byte af fondpapper att träda i kiaft

den 1 januari 1909.

I betraktande af det belopp, hvarmed stämpelmedlen

under år 1908 influtit, ansag chefen lör finansdepartementet,

enligt det vid statsverkspropositionen

fogade protokollet öfver finansärenden för den 12 januari

1909, att, äfven om beloppet i viss mån framkallats

af särskilda omständigheter (nämligen däri ingående

emissionsstämpel för en särskild bolagsbildning

af för våra förhållanden ovanligt stor omfattning), likväl,

särskild! vid det förhållandet att från och med år

1909 öfverlåtelsestämpeln å fondpapper trädt i kraft,

stämpelmedlen för år 1910, i den mån desamma skulle

utgå enligt dittills gällande bestämmelser, kunde beräknas

till ett belopp af 12,500,000 kronor.

1909 års Riksdag beslöt, uppå Eders. Kungl. Maj.:ts

förslag, en ökad stämpelbeskattning särskild! genom införande

af växelstämpel, och genom nådiga kungörelser

den 5 juni 1909 angående ändrad lydelse af vissa paragrafer

i förordningen den 18 september 1908 angående

stämpelafgiften samt i förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelafgift vid köp och

byte af fondpapper blef Riksdagens beslut utlärdadt.

Det finansiella utbytet af de sålunda införda nya

stämpelskatterna beräknades af Eders Kungl. Maj: t och

Riksdagen till 1,800,000 kronor; och inkomsttiteln i

sin helhet uppfördes i 1910 års riksstat med 14,300,000

kronor.

Vid 1910 års Riksdag föreslog Eders kungl.

Maj:t en höjning af arfsskatten, hvilken beräknades_

Transport kronor 32,550,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr il.

Transport kronor 32,550,000

medföra en ökad stämpeluppbörd med omkring 2,700,000

kronor.

Sistberörda beräkning finnes närmare utförd i det

protokoll öfver finansärenden för den 14 januari 1910,

som bilagts Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 22,

med förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8,

41 och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908

angående stämpelafgiften. Vid ärendets föredragning

'' anförde chefen för finansdepartementet, bland annat,

följande:

''Med tillämpning af de utaf mig föreslagna skatteskalor

skulle det ökade utbytet af arfsskatten hafva under

åren 1906—1908 blifvit följande:

År 1906 klass

I

kronor

1,077,783

—

11

II

V

579,840

—

11

III

11

467,830

—

2,125,453: —

År 1907 klass

I

11

1,922,039

—

11

II

11

501,235

—

11

III

11

633,590

—

3,056,864: —

År 1908 klass

I

v

2,004,470

—

11

II

11

782,937

—

11

III

11

939,875

—

3,727,282: —

Summa kronor 8,909,599: —

I medeltal för hvarje år skulle alltså den föreslagna

ökningen hafva inbringat ungefärligen 2,970,000

kronor. Dragés härifrån den till högsta möjliga belopp

beräknade lindringen för vissa donationer eller i rundt

tal 190,000 kronor, återstode ett belopp af 2,780,000

kronor.’

Sedan Riksdagen i hufvudsak bifallit nämnda

förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer

i stämpelförordningen och nådig förordning i

ämnet blifvit af Eders Kungl. Maj:t utfärdad den 23

april 1910, blef stämpelskatten i 1911 års riksstat uppförd

med ett till 17,000,000 kronor förhöjdt belopp.

Transport kronor 32,550,000

Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 39 Höft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 32,550,000: —

Statskontoret hemställer, att denna inkomsttitel

må i 191 2års riksstat upptagas med oförändradt belopp.»

Vid föredragningen inför Kungl. Magt har chefen

för finansdepartementet enligt förut åberopade statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Hvad beträffar den i gällande riksstat upptagna

inkomsttiteln stämpelmedel, anser jag, att densamma

lämpligen bör uppdelas i tvenne nya titlar, arfsskatt

och öfriga stämpelmedel. En sådan anordning synes i

viss mån betingad redan af de nya bestämmelser rörande

arfsskatten, som antogos af 1910 års Riksdag. Ån mera

naturligt blir det att så ordna denna angelägenhet,

därest Eders Kungl. Magt och Riksdagen skulle godkänna

det förslag till förordning om arfsskatt och skatt

å gåfva, som afgifvits af därtill särskildt utsedda kommitterade

och om hvars framläggande för innevarande

års Riksdag jag hoppas blifva i tillfälle att framdeles

göra underdånig hemställan, sedan den bearbetning af

förslaget, som för närvarande pågår, hunnit afslutas.

Jag har beräknat arfsskatten till 6,000,000 kronor samt

öfriga stämpelmedel till 11,000,000, eller tillhopa till

samma belopp, hvarmed stämpelmedlen äro uppförda i

1911 års riksstat.»

Med sistnämnda belopp hafva äfven de båda inkomsttitlarna

arfsskatt och öfriga stämpelmedel blifvit

upptagna i Kungl. Maj:ts förslag till 1912 års riksstat.

Af departementschefen förebådadt förslag till särskild

förordning om arfsskatt och skatt för gåfva har

icke till innevarande års Riksdag afgifvits. De af 1910

års Riksdag antagna nya bestämmelserna rörande arfsskatten

utgöra emellertid, enligt utskottets mening, tillräckligt

skäl för att uppföra arfsskatten under särskild

titel.

Beträffande frågan om det belopp, hvarmed arfsskatten

bör upptagas i riksstaten, torde böra erinras

om innevarande riksdags beslut i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition nr 193 med förslag till förordning

Transport kronor 32,550,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor

om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af gällande förordningom

stämpelafgiften. Berörda proposition, hvilken blifvit

af Riksdagen bifallen, innehöll bestämmelse därom, att

arfsskatt skulle utgå för gåfva, som inom två år före

arflåtares dödsfall gifvits åt arfvinge eller testamentstagare,

och innefattade därjämte en omläggning af skatteskalorna

för bouppteckningsstämpeln, hvilken omläggning

beräknats komma att tillföra statsverket en ökad

inkomst af inemot 200,000 kronor. Ingendera af nu

berörda förändringar i stämpelförordningen synes utskottet

vara af den betydenhet, att den bör föranleda

en höjning af det af Kungl. Maj:t beräknade beloppet

för skattetiteln arfsskatt.

Utskottet, som icke heller i fråga om Kungl. Majts

beräkning af inkomsten af ö[rigel stämpelmedel har något

att erinra, hemställer alltså

a) beträffande arfsskatten, att

densamma måtte för år 1912 beräknas

till................................................... kronor

samt

b) beträffande öfriga stämpel
medel,

att desamma måtte för år 1912

beräknas till................................. kronor

5:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen, hvilka vid 1910 års riksdag beräknades

till 60,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna

utgjort

år 1907 ............................................. kronor 59,624,649: —

„ 1908 ............................................. „ 57,224,921: —

„ 1909 ........................ „ 58,495,400: —

eller i medeltal för dessa tre år „ 58,448,323: —

samt år 1910 ................................. ,, 61,659,656: —

I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret

beträffande tulluppbörden, bland annat, anfört:__

Transport kronor

11

32,550,000: —

6,000,000: —

11,000,000: —

49,550,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr il.

Transport kronor 49,550,000: —

»För januari—november månader innevarande år

hafva, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, de

debiterade tullmedlen utgjort 56,755,368 kronor 14 öre;

och skulle, därest uppbörden för innevarande månad

blefve lika med den för december månad nästlidet år

eller 6,021,355 kronor 38 öre, för år 1910 uppgå till

62,776,723 kronor 52 öre mot i riksstaten för samma

år beräknade 57,000,000 kronor.

Tulluppbörden

utgjorde

År 1909.

År 1910.

Minsknin

Ökning.

Under

januari .........

3,476,795

55

4,918,918

07

. .

_

1,442,122

62

11

februari . ......

3,578,162

11

4,100,095

13

—

—

521,933

02

11

mars ............

4,572,671

82

4,873,712

76

—

—

301,040

94

31

april ...........

5,334,435

72

5,651,563

42

—

—

317,127

70

31

maj...............

5,127,347

28

4,925,199

90

202,147

33

—

—

11

juni...............

5,187,030

45

4,366,011

39

821,019

06

—

—

33

juli ...............

4,686,896

80

4,746,640

57

—

—

59,743

77

11

augusti .........

3,476,569

12

4,931,233

SO

—

—

1,454,664

68

11

september ......

5,294,128

54

6,155,037

90

—

—

860,909

36

13

oktober .........

5,857,948

OS

6,109,525

24

—

—

251,577

16

11

november ......

6,625,957

40

5,977,429

96

648,527

44

—

—

11

december ......

6,021,355

38

—

—

—

—

—

—

Häraf framgår, att tulluppbörden under innevarande

år på det hela företett en afsevärd stegring, i

det att densamma vissa månader högst betydligt öfverstigit

uppbörden under motsvarande månader nästlidet

år. Detta, äfvensom de förbättrade konjunkturer, som

synas hafva inträdt, tyder på, att tullmedlen komma att

år 1911 inflyta med väsentligt högre belopp, än i riksstaten

för samma år beräknats.

På grund häraf anser statskontoret det icke vara

sannolikt, att tulluppbörden år 1912 kommer att understiga

hvad som innevarande år under verkningarne af

den ännu icke öfverståndna depressionen beräknas hafva

Transport kronor 49,550,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 49,550,000

influtit. Tullmedlen hafva därför i bifogade förslagstabell

upptagits med ett till 63,000,000 kronor förhöjdt

belopp.»

Såsom af förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden framgår, har, vid detta ärendes föredragning

inför Kungl. Magt, chefen för finansdepartementet

anfört följande:

»Tullmedlen, som i 1911 års stat äro uppförda

med ett belopp af 60,000,000 kronor, hafva af statskontoret

beräknats till 63,000,000 kronor för år 1912.

Statskontoret har härvid utgått därifrån, att tullmedlen,

som under tiden januari—november 1910 influtit med

ett belopp af 56,755,368 kronor 14 öre, skulle för

december månad samma år lämna en ungefärligen lika

stor uppbörd som under samma månad 1909, då de

debiterade tullmedlen utgjorde 6,021,355 kronor 38 öre.

Sedan uppbörden för december 1910 numera blifvit

känd, har det emellertid visat sig, att i tullmedel under

nämnda månad influtit allenast 4,902,352 kronor 95 öre

eller 1,119,002 kronor 43 öre mindre än under december

1909. Ehuruväl i stort sedt en icke obetydlig stegringstendens

å ifrågavarande inkomsttitel för närvarande gör

sig gällande, anser jag likväl försiktigheten bjuda att

vid beräkningen af densamma för år 1912 taga i betraktande

den minskning i uppbörden, som december

månad 1910 företer i jämförelse med samma månad

1909. Jag beräknar därför tullmedlen för år 1912 till

62,000,000 kronor.»

Utskottet får, med afseende å ifrågavarande inkomsttitel

erinra därom, att, sedan Riksdagen meddelat

af Kungl. Maj:t äskadt godkännande af de bestämmelser

i en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- ’

och sjöfartstraktat, livilka sådant kräfde, ny förordning

med tulltaxa för inkommande varor blifvit, under förutsättning

att berörda traktat blefve ratificerad, antagen

att tillämpas från och med den dag, då traktaten träder

i kraft.

Transport kronor 49,550,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor

Enligt berörda nya tulltaxa skulle åtskilliga nedsättningar

i nu gällande tullsatser komma att äga ruin,

liksom å andra sidan ett antal tullsatser skulle komma

att böjas. Huruvida någon mera afsevärd förändring i

tulluppbörden häraf kan vara att vänta, torde, särskildt

i betraktande däraf att tullförhöjningarna lära vara

ägnade att i någon mån minska importen af de varor,

som däraf drabbas, svårligen för närvarande kunna afgöras.

Då därtill kommer, att man nu liksom i allmänhet

vid en ny tulltaxas trädande i kraft torde hafva

att motse, att importen stegras under tiden närmast

därförut, för att åtminstone under några månader därefter

nedgå, lär i hvarje fall någon förhöjning i det

belopp, hvartill Kungl. Maj:t beräknat tullmedlen, icke

böra föreslås.

Utskottet hemställer sålunda,

att tullmedlen måtte för år 1912

beräknas till .............................. kronor

6:o.

Brännvinstillverkningsskatten.

Enligt uppgift i statskontorets förut åberopade

skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under

nedannämnda år utgjort:

år 1905 ...................................................... liter 38,522,616

„ 1906 ......................................................... „ 39,822,435

„ 1907 ......................................................... „ 41,316,201

„ 1908 ......................................................... „ 40,519,377

„ 1909 ......................................................... „ 40,355,244

eller i medeltal för dessa fem år......... „ 40,107,175.

Medeltal för femårsperioden 1904—1908 utgjorde

38,970,236 liter.

Enligt hvad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat,

har tillverkningen under år 1910 uppgått till

39,222,080 liter och under de fyra första månaderna

af år 1911 till 16,835,613 liter.

49,550,000: —

62,000,000: —

Transport kronor 111,550,000:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 111,550,000: —

Beträffande tiilverkningsskatten meddelas i statskontorets

nyssnämnda skrifvelse följande öfversikt öfver

femårsperioden 1905—1909:

Influten skatt.

Restitution för

Statsverket

behållet.

denatureradt

brännvin.

för högt erlagd

skatt.

år 1905

24,508,086

2,396,661

4,619

22,106,806

„ 1906

27,156,221

2,719,962

1,002

24,435,257

„ 1907

26,575,367

2,770,178

13,309

23,791,880

„ 1908

24,458,555

3,078,698

18,242

21,361,615

„ 1909

22,486,704

3,317,840

5,844

19,163,020 |

Under år 1910 belöpte sig skatten till 24,463,722

kronor, och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift

för denatureradt brännvin med 2,752,099

kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af

denna skattetitel under år 1910 utgjorde 21,711,624

kronor.

Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren

1907—1909 uppgått till 21,438,838 kronor.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse den 14 december

1910 har statskontoret erinrat, att för åren 1904 och

1905 denna inkomsttitel beräknats till 25,700,000 kronor,

men att, då densamma under dessa år icke influtit med

så höga belopp, titeln i riksstaten för år 1906 nedsatts

till 24,000,000 kronor samt för åren 1907 och 1908 till

23,500,000 kronor. I 1909 års riksstat hade inkomsttiteln

ånyo uppförts med 24,000,000 kronor, hvilken

beräkning bestämts af det höga belopp, hvarmed skatten

influtit under åren 1906 och 1907. Emellertid hade

1908 års uppbörd utvisat en afgjord nedgång, och statskontoret

hade därför funnit förhållandena kräfva en

nedsättning, hvadan ämbetsverket hemställt, att titeln i

1910 års riksstat skulle uppföras med 23,500,000 kronor.

Med anledning där af att ifrågavarande skatt under

Transport kronor 111,550,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 111,550,000: —

åren 1904—1907 icke uppgått till högre belopp än i

medeltal 22,932,994 kronor, hade emellertid Kungl.

Maj:t ansett försiktigheten kräfva, att denna inkomsttitel

ej beräknades till högre belopp än 23,000,000 kronor,

och Riksdagen hade ansett, att den sänkning, som statsverkets

behållna inkomst å ifrågavarande inkomsttitel

under åren 1907—1908 utvisat, borde föranleda, att

beräkningen af inkomsttitelns belopp för år 1910 ytterligare

sänktes med 500,000 kronor till 22,500,000

kronor.

Statskontoret erinrade vidare, hurusom ämbetsverket

i skrifvelse den 14 december 1909 med förslag

till statsinkomsternas beräkning för år 1911 framhållit,

att den starka nedgången under år 1909 sannolikt härrörde

från de förhållanden, som stode i samband med

storstrejken, och syntes sålunda endast få tillskrifvas

ett öfvei’gående inflytande. Ehuru inkomsttiteln i medeltal

under treårsperioden 1906—1908 utgjort 23,196,251

kronor mot 22,843,017 kronor i medeltal under åren

1904—1908, hade statskontoret med hänsyn till den

stora osäkerhet, som alltid visat sig vidlåda denna titels

beräkning, dock funnit sig böra hemställa om en nedsättning

däri till 22,000,000 kronor. Med detta belopp

hade också Kungl. Maj:t uppfört denna skattetitel i förslaget

till riksstat för år 1911, men Riksdagen hade,

med hänsyn till den nedgående tendensen hos titelns

afkastning, funnit försiktigheten kräfva, att någon om

ock mindre jämkning nedåt gjordes i nämnda beräkning,

och därför uppfört brännvinstillverkningsskatten i

1911 års riksstat med ett belopp af 21,800,000 kronor.

Att 1909 års nedgång betingades af tillfälliga omständigheter,

yttrar statskontoret därefter i sin skrifvelse

den 14''december 1910, syntes ofvan åberopade

siffror för sistlidet och innevarande år hafva konstaterat,

men äfven om verkningarna af de senaste årens depression

numera kunde anses vara på väg att

minskas, ansåge statskontoret likväl eu nedsättning i

beräkningen af denna skattetitel vara af vunnen erfa-__

Transport kronor 111,550,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 111,550,000: —

renhet betingad; och hemställde statskontoret på den

grund om dess upptagande i 1912 års stat med

21,000,000 kronor.

Statskontorets nyssnämnda beräkning har emellertid

icke af Kungl. Maj:t biträdts.

Chefen för finansdepartementet har, såsom af ofvan

åberopade utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden

framgår, vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t — under framhållande att försiktigast vore, att

denna inkomst beräknades lägre i 1912 än i 1911 års

riksstat — vidare anfört, att den af statskontoret ifrågasatta

minskningen dock syntes vara något mera omfattande,

än af omständigheterna nödvändiggjordes.

En allmän tendens till nedgång gjorde sig visserligen

gällande vid denna inkomsttitel, men då i allt fall densamma

under år 1910, enligt hvad dåmera vore kändt,

gifvit en nettouppbörd af 21,732,000 kronor, syntes

man icke behöfva för år 1912 beräkna densamma lägre

än till 21,500,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har ock inkomsttiteln ifråga

blifvit uppförd i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för

år 1912.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kung].

Maj:ts förslag till beräkning af denna inkomsttitel i

1912 års riksstat, hemställer fördenskull,

att brännvinstillverkningsskatten

måtte för år 1912 beräknas till kronor 21,500,000: —

7:o.

Sockerskatten.

I sin förut berörda skrifvelse anför statskontoret

beträffande sockerskatten följande:

»Enligt den af 1905 års lagtima Riksdag antagna

beskattning af socker skulle för allt socker, som efter

Transport kronor 133,050,000: —

Bihang till liiksd. jirot. 1911. 5 Sand. 1 Afl. 39 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 133,050,000: —

den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit

infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas

en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som

till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt

tulltaxan. 1908 års riksdag böjde emellertid skattesatsen

för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till

15 V» öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.

Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga

sockerkonsumtionen i riket:

år

1899—1900 ................

............ råsocker

97,506

ton

11

1900—1901 ................

............... 11

100,999

11

11

1901—1902 ...............

.............. 11

106,004

11

11

1902—1903 ..............

............... 11

107,681

11

11

1903—1904 ...............

110,824

11

7?

1904—1905 ...............

108,530

11

11

1905—1906 ..............

............... 11

118,494

11

11

1907 ................

............... raffinad

117,525

11

11

1908 ................

.............. 11

116,686

11

11

1909 ................

............... 11

99,726

11

Den starka nedgången sistnämnda år torde få

tillskrifvas verkningarne af storstrejken.

Skatten beräknades i 1909 års riksstat till 16,400,000

kronor och upptogs med hänsyn till sockerkonsumtionens

starka och öfvervägande jämna stegring i 1910

års riksstat med 18,000,000 kronor. År 1909 medförde

visserligen en nedgång, i det att skatten under detta år

inflöt med endast 15,045,860 kronor, men statskontoret

ansåg sig i sitt förberörda utlåtande den 14 december

1909, med hänsyn såväl till att den till synes komna

depressionen torde få betraktas såsom öfvergående som

ock till sockerkonsumtionens allmänna stegring, kunna

hemställa, att sockerskatten i 1911 års riksstat upptoges

med ett till 19,000,000 kronor förhöjdt belopp, hvilken

beräkning af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkändes.

Transport kronor 133,050,000:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 133,050,000: —

Under januari—november månader innevarande år

hafva till fritt bruk utlämnats 106,117,822,5 kilogram,

under det att samma tid år 1909 utlämnades endast

90,592,139,2 kilogram. Om under innevarande månad

utlämnas lika mycket som under december månad nästlidet

år eller 9,133,694,4 kilogram, skulle sammanlagda

kvantiteten af till fritt bruk under år 1910 utlämnadt

socker uppgå till 115,251,516,9 kilogram.

Den debiterade skatten har, enligt meddelande

från kontrollstyrelsen, intill nästlidne månads slut utgjort

15,827,270 kronor 17 öre mot 13,531,259 kronor 59 öre

samma tid föregående år. Förutsatt, att under innevarande

månad skatten skulle debiteras med lika stort

belopp som under samma månad nästlidet år eller

1,297,674 kronor 73 öre, skulle årets uppbörd kunna

beräknas till 17,124,944 kronor 90 öre.

Med hänsyn därtill att konsumtionens stegringstendens

icke synes vara fullt så stark, som vid föregående

beräkningar antagits, anser sig statskontoret icke

kunna föreslå någon förhöjning för år 1912, ehuru skatten

under nämnda år skall utgå efter en skattesats, som är

Va öre högre än under åren 1909—1911.

Statskontoret hemställer alltså, att denna inkomsttitel

må i 1912 års riksstat upptagas med oförändradt

belopp, eller 19,000,000 kronor.»

I denna beräkning har Kungl. Maj:t icke föreslagit

någon förändring.

Bevillningsutskottet, som inhämtat, att sockerskatten,

hvilken i budgeten ingår med det debiterade

beloppet, under år 1910 debiterats med 17,418,360

kronor, anser, med hänsyn till hvad statskontoret anfört,

att samma skatt bör kunna upptagas till det af Kungl.

Maj:t föreslagna beloppet, och hemställer alltså,

att sockerskatten måtte för år

1912 beräknas till..................... kronor 19,000,000: —

Transport kronor 152,050,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr dl.

Transport kronor 152,050,000: —

S:o.

Punschskatten.

Denna skatt, hvilken utgår med 60 öre för hvarje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i

1904—1906 årens riksstater med i,300,000 kronor.

Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelafgift

till enahanda belopp som för punsch stadgats

äfven för arrak och rom, höjdes beräkningen af donna

inkomsttitel för år 1907 till 1,500,000 kronor men

sänktes för år 1908 till 1,450,000 kronor. I riksstaterna

för åren 1909, 1910 och 1911 blef punschskatten ånyo

upptagen till 1,500,000 kronor.

Skatten har influtit med:

år 1907................................................ kronor 1,558,538: —

» 1908............................................... » 1,593,012: —

» 1909............................................... » 1,559,721: —

eller i medeltal för dessa tre år » 1,570,424: —

samt år 1910 .................................... » 1,693,643: —

Denna inkomsttitel har af Kungl. Maj:t enligt

statskontorets hemställan i förslaget till riksstat för år

1912 upptagits med oförändradt belopp eller 1,500,000

kronor.

Utskottet, som icke har något att däremot erinra,

hemställer förty,

att stämpelafgiften för försäljning

af punsch, arrak och rom för

år 1912 beräknas till............. kronor 1,500,000: —

Transport kronor 153,550,000: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 153,550,000: —

9:o.

Maltskatten.

Denna skatt har influtit med:

år 1907 ................................................kronor 3,041,413: —

3) 1908 ................................................ » 2,923,276: —

?) 1909 ............................................... 3) 2,893,311: —

eller i medeltal för dessa tre år ... 3> 2,952,667: —

År 1910 bär denna skatt uppgått till 5,387,316

kronor, hvaraf dock restituerats 228,101 kronor, i följd

hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna skattetitel

för sistnämnda år utgjorde 5,159,215 kronor.

Statskontoret har i sin oftanämnda skrifvelse den

14 december 1910 erinrat, att enligt 1909 års Riksdags

beslut skattesatsen för hvarje vid skattepliktigt bryggeri

vid tillverkning af maltdrycker användt kilogram malt

höjts till 23 öre, dock att för de första under tillverkningsåret

afverkade 100,000 kilogrammen skulle utgöras

endast 17 öre för kilogram och för de nästa 100,000

kilogrammen 20 öre för kilogram.

Statskontoret anför vidare, att denna skatt, som

i riksstaten för år 1910 uppförts med 6,400,000 kronor,

visserligen under år 1909 lämnat ett, med hänsyn därtill

att skatteförhöjningen trädde i kraft den 1 oktober

nämnda år, synnerligen otillfredsställande resultat, men

detta förhållande syntes äga sin direkta förklaringsgrund

i det ekonomiska läge, hvari de maltdryckskonsumerande

klasserna kommit genom storstrejken, och alltså vara

af öfvergående natur. Statskontoret hade därför ansett

sig sakna skäl föreslå någon rubbning i den vid skatteförhöjningen

godkända beräkningen, utan hemställde

att ifrågavarande inkomsttitel måtte i 1911 års riksstat

upptagas med oförändradt belopp.

Transport kronor 153,550,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 153,550,000: —

Af det vid statsverkspropositionen fogade protokoll

öfver finansärenden för den 14 januari 1910 inhämtades,

att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t — efter omförmälando af

statskontorets nyssnämnda hemställan — vidare anfört,

att försiktigheten syntes bjuda att något sänka denna

beräkning. Visserligen läte sig den nedgång af maltskatten,

som ägt rum år 1909, delvis förklaras af kända

förhållanden å arbetsmarknaden under senare halfåret

1909 och däraf förorsakadt sämre ekonomiskt läge för

eu stor del af den maltdryckskonsumerande allmänheten.

Det ville emellertid synas, som om en mera allmän

sänkning i konsumtionen af malt- och andra sprithaltiga

drycker för närvarande gjorde sig gällande.

Särskildt hade detta, såsom statskontoret framhållit och

senaste årens skatteresultat utvisade, blifvit synligt i

fråga om bräunvinstillverkningsskatten. Utan åsidosättande

af nödig försiktighet syntes dock nedsättningen

i beräkningen af maltskattens afkastning kunna begränsas

till omkring tio procent af maltskattens för året

beräknade belopp. Departementschefen hade alltså hemställt,

att maltskatten måtte i 1911 års riksstat beräknas

till 5,800,000 kronor.

Med detta belopp hade ock skatten blifvit i Kungl.

Maj:ts förslag till riksstat för år 1911 upptagen, och

Riksdagen hade icke däri gjort någon ändring.

Under januari—november månader 1910 hade

maltskatten blifvit debiterad med 5,005,712 kronor 55

öre, och om skatten komme att under december månad

debiteras med enahanda belopp som under samma månad

1909 eller 307,646 kronor 40 öre, skulle årets

uppbörd kunna beräknas komma att utgöra 5,313,358

kronor 95 öre.

Enligt uppgifter, inkomna från Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i länen, hade emellertid beloppet

af den skatt för malt, som under tillverkningsåret den

1 oktober 1909—1 oktober 1910 användts till svag
Transport

kronor 153,550,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 153,550,000: —

dricka, för hvilken skatt tillverkarna, enligt 8 § 1 mom.

i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående tillverkning

af maltdrycker den 7 augusti 1907, sådan samma

§ löde enligt nådiga förordningen den 20 augusti 1909,

ägde att erhålla restitution, uppgått till sammanlagdt

228,101 kronor 10 öre. Om från ofvannämnda 5,313,358

kronor 95 öre droges restitutionssumman 228,101

kronor 10 öre, uppkomme det belopp af 5,085,257

kronor 85 öre, hvartill maltskatten kunde beräknas

uppgå för år 1910.

Statskontoret ansåge eu nedsättning i denna titels

beräkning vara af förhållandena betingad; och hemställde

alltså om dess upptagande i 1912 års riksstat

med 5,000,000 kronor.

Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget

till riksstat upptagen.

Bevillningsutskottet, som icke har något att erinra

mot beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel, hemställer

alltså,

att maltskatten måtte för år

1912 beräknas till ................. kronor 5,000,000: —

I det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till riksstat

för år 1912 äro samtliga nu behandlade bevillningar

tillika med inkomsttiteln mantalspenningar uppförda under

rubriken A. Egentliga statsinkomster, skatter.

Under förutsättning att Riksdagen godkänner bevillningsutskottets

förslag till beräkning af ofvan behandlade

bevillningar och under förutsättning tillika att

inkomsttiteln mantalspenningar i riksstaten uppföres med

det af Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 825,000 kronor,

kommer totalsumman under berörda rubrik skatter i

den af Riksdagen beslutade riksstaten att uppgå till

samma belopp som i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat,

eller 159,375,000 kronor.

Transport kronor 158,550,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 158,550,000:

10:o.

Postmedlen.

I Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till riksstat

för år 1912 återfinnas postverkets inkomster under

rubriken »B. Inkomster af statens produktiva fonder,

statens affärsverksamhet)), under hvilken rubrik såsom

inkomstsiffra utförts öfverskottet mellan postvei''kets bruttoinkomster

och driftkostnad.

Den summa, till hvilken postmedlen i nu föreliggande

beräkning angående vissa bevillningar för år

1912 torde böra upptagas, utgör alltså, i anslutning till

den nya uppställningen af riksstat^, icke — såsom föregående

år varit fallet — postverkets beräknade bruttoinkomst

utan endast dess neffoinkomst.

I ofvan åberopade skrifvelse har statskontoret i

fråga om postverkets inkomster och driftkostnad för år

1912 anfört följande:

»Enligt hvad statskontoret inhämtat har generalpoststyrelsen

i det förslag till inkomst- och utgiftsstater,

som bör till nästkommande Riksdags pröfning öfverlämnas,

beräknat bruttoinkomsten af postmedlen för år

1912 till 24,000,000 kronor. Uti sin underdåniga skrifvelse

den 8 nästlidne november har styrelsen till stöd

för denna beräkning anfört följande:

Postverkets inkomster vid postanstälterna i riket

för de tre första kvartalen år 1910 hafva utgjort i

rundt tal 15,322,400 kronor.

Motsvarande inkomster för de tre första kvartalen

år 1909 uppgingo till 14,571,800 kronor. Ökningen

för år 1910 utgör sålunda 5,15 procent.

Inkomsterna vid postanst.alterna under 4:de kvartalet

1909 uppgingo till 5,913,900 kronor.

Det är emellertid ej antagligt, att inkomsterna

under 4:de kvartalet 1910, jämförda med inkomsterna

under 4:de kvartalet 1909, komma att förete en ökning.

Do torde snarare blifva mindre.

Transport kronor 158,550,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 158,550,000: —

Förhållandet är nämligen att, medan inkomsterna

under de tre första kvartalen 1909 uppgingo till jämförelsevis

låga belopp — 5,331,700, 4,704,800 och

4,535,300 kronor — inkomsterna under 4:de kvartalet

samma år sprungo upp till den efter våra förhållanden

afsevärda summan af 5,913,900 kronor.

Deuna stegring i poströrelsen, som särskild! under

november och december månader gjorde sig gällande,

stod tydligen i visst samband med den allmänna stagnationen

å handelns och industriens områden, som på

grund af storstrejken var rådande under senare delen

af sommaren och början af hösten.

Erfarenheten visar nämligen, att ett dylikt stillastående

inom kort följes af ett uppsving för de nämnda

näringarna med däraf följande stegrade inkomster för

postverket.

Ofvannämnda uppbörd för 4:de kvartalet 1909

företer sålunda vid jämförelse med uppbörden ej blott

under de tre första kvartalen 1909 utan äfven under 4:de

kvartalet 1908 en stegring, som icke kan anses normal.

Uppbörden under sistnämnda kvartal utgjorde nämligen

allenast 5,259,500 kronor, hvadan uppbörden vid

postanstalterna under 4:de kvartalet 1909, jämförd med

uppbörden under 4:de kvartalet 1908, ökats med 12,4

procent, under det att den årliga normala ökningen kan

anses utgöra omkring 5 procent.

Generalpoststyrelsen anser fördenskull, att till grund

för beräkningen af inkomsterna vid postanstalterna under

4:de kvartalet 1910 böra läggas inkomsterna vid postanstaltorna

under 4:de kvartalet 1908 med eu ökning

af 5 procent för hvardera af åren 1909 och 1910.

Med eu sådan beräkning skulle postanstalternas

inkomster under 4:do kvartalet 1909 hafva utgjort

5,522,475 kronor och nu kunna för 4:de kvartalet 1910

beräknas komma att uppgå till kronor 5,798,600:—*)

Transport kronor 158,550,000: —

*) Enligt åt'' utskottet inhämtad upplysning hafva postanstalternas inkomster under 4:dc

kvartalet 1910 uppgått till 5,787,700 kronor.

Bihang till Eilcsd. prof. 1911. 5 Sarnl. 1 Afd. 39 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Om härtill läggas postanstalternas

faktiska uppbörd under

de tre första kvartalen 1910......

samt direkt till postverkets

hufvudkassa ingående hyresafgifter

för uthyrda lägenheter i

postverkets fastighet i Stockholm

portoandelar af vissa utrikes

försändelser ....................................

samt postverkets öfriga inkomster

.............................................

Transport kronor 158,550,000:

15,322,400: >—

23,800: —

495,000: —

102,800: —

erhålles en slutsumma af kronor 21,742,600: —

eller i rundt tal 21,750,000 kronor, hvartill postverkets

inkomster för år 1910 nu skulle kunna beräknas.

I riksstaten för år 1910 äro postverkets inkomster

upptagna till 22 miljoner kronor samt utgifterna till

21,065,000, hvadan öfverskottet sålunda skulle utgöra

935,000 kronor.

Ehuru inkomsterna för år 1910 alltså icke synas

komma att uppgå till de i riksstaten upptagna, torde

likväl, såvidt generalpoststyrelsen nu kau finna, det

ekonomiska slutresultatet af postverkets verksamhet för

samma år komma att utvisa ett öfverskott, ej understigande

det i riksstaten upptagna.

I generalpoststyrelsens underdåniga skrifvelse den

27 november 1909 med förslag till postverkets stater för

år 1911 uttalade generalpoststyrelsen den förmodan,

att postverkets inkomster för år 1911 skulle ökas med

5 procent af inkomsterna för år 1910, hvilket antagande

generalpoststyrelsen nu saknar anledning frångå.

Med en sådan ökning skulle postverkets inkomster

för år 1911 komma att uppgå till 22,837,500 eller i

rundt tal 22,840,000 kronor.

Hvad nu inkomsterna för år 1912 angår, bär

generalpoststyrelsen ansett sig kunna beräkna ökningen

till det normala, det vill säga till 5 procent af inkomsterna

för år 1911.

Transport kronor 158,550,000:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande Nr il.

Transport kronor 158,550,000: —

Vid sådant förhållande skulle postverkets inkomster

för år 1912 komma att uppgå till 23,982,000 kronor

eller i mera afrundadt tal till 24 miljoner.

Enär uti här ofvan lämnade uppgifter angående

postanstalternas inkomster under år 1910 ingå de sportelandelar,

som skola redovisas till postverket, innefattas

de postverket för år 1912 tillkommande sportolandelar

uti den för sistnämnda år beräknade inkomstsumman,

24 miljoner kronor.

Enligt hvad statskontoret vidare inhämtat, hafva

verkets driftkostnader för år 1912 beräknats uppgå till

22,401,625 kronor; och hemställer statskontoret i anslutning

härtill, att postverket må i 1912 års riksstat

upptagas på följande sätt:

Postverket: in
komster,

bevill
-

ning .................. kronor 24,000,000: —

driftkostnad ... „ 22,400,000: —

öfverskott............................................... 1,600,000: —»

I sitt anförande till ofvan åberopade statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för den 14 januari 1911

framhåller chefen för finansdepartementet jämväl beträffande

postverket, att bruttoinkomsten af generalpoststyrelsen

beräknats högre för år 1912 än för år 1911.

Att vid beräkningarna utgå från en afsevärd ökning

af denna inkomst, anför departementschefen vidare,

syntes till fullo kunna försvaras af de af ämbetsverket

under sista året förvärfvade erfarenheter, som statskontoret

i sin skrifvelse i ämnet åberopat, äfvensom i

ölrigt af den allmänna tendens till förbättring i konjunkturerna,

som för närvarande syntes göra sig gällande.

Därjämte anförde departementschefen — under

erinran därom, att för postverket bruttoinkomsterna för

år 1912 beräknats till 24,000,000 kronor — hurusom

chefen för civildepartementet meddelat, att det vore hans

alsikt att framdeles samma dag göra underdånig hemställan

därom, att Kungl. Maj:t måtte i särskilda nådiga

Transport kronor 158,550,000: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Transport kronor 158,550,000: —

propositioner föreslå Riksdagen att till driftkostnad för

postverket under samma år anvisa 22,400,000 kronor.

Skillnaden mellan bruttoinkomsterna och driftkostnaderna

utgjorde sålunda 1,600,000 kronor, med hvilket

belopp inkomsterna från detta verk alltså skulle uppföras

i riksstaten.

I öfverensstämmelse med departementschefens nyssberörda

uttalande blefvo postverkets beräknade såväl

brutto- som nettoinkomster och driftkostnad upptagna

i förslaget till 1912 års riksstat.

Under erinran därom att Riksdagen på Kung!

Maj:ts framställning numera anvisat ett belopp af

22,400,000 kronor till driftkostnad för postverket under

är 1912, får utskottet, som icke bär något att anmärka

beträffande beräknandet af postverkets bruttoinkomster

för år 1912 till ofvan angifna belopp, hemställa,

a) att postverkets bruttoinkomster

måtte för år 1912 beräknas till

24,000,000 kronor, samt

b) att öfverskottct mellan berörda

inkomster och driftkostnaden

måtte i följd häraf i samma års riksstat

upptagas till ............................... kronor 1,600,000: —•

Summa kronor 160,150,000: —

Stockholm den 26 maj 1911.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 19J1.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.