Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Magt angående befrielse för ägare af svenska statens obligationer från utgörande af inkomstoch förmögenhetsskatt för dessa obligationer.

1911-02-23 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1911:6, Betänkande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Magt angående befrielse för ägare af svenska statens obligationer från utgörande af inkomstoch förmögenhetsskatt för dessa obligationer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr G.

1

Nr 6.

Ankom till Biksclagens kansli den 23 februari 1911 kl. 3 e. in.

Betänkande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Magt angående befrielse för ägare af svenska statens

obligationer från utgörande af inkomst- och förmögenhetsskatt

för dessa obligationer.

I eu inom Andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 45, af herr Olsson i Kullenbergstorp har föreslagits,

*att Riksdagen mätte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida ägare af svenska

statens obligationer kunde befrias från utgörande af såväl förmögenhetsskatt

för dessa obligationer som inkomstskatt för inkomsten

af desamma, äfvensom att Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga

de förslag, hvartill detta öfvervägande kan gifva anledning.»

Till stöd härför har motionären anfört:

»Uti den till innevarande års riksdag aflåtna statsverkspropositionen

upptagas lånemedlen till 44,077,400 kronor. Då därifrån afdrages

kapitalafbetalning af statsskulden med 5,820,000 kronor, skulle

ökningen af statsskulden för år 1912 utgöra 38,257,400 kronor.

Att största delen, om ej hela beloppet upplånas i utlandet kan väl,

under nuvarande förhållanden, tagas för gifvet. Att statslånen upptagas

endast för produktiva ändamål har alltid framhållits, då betänkligheter

uttalats rörande den forcerade skuldsättningen i utlandet,

hvarför det ej skulle vara någon fara med att fortsätta ä den

inslagna vägen. Eu iakttagare kan dock ej undgå det faktum, att

vi vid 1909 års riksdag fingo en liten känning af hvad det betyder

att vara mer eller mindre beroende af ittländska fordringsägare;

det är då förlåtligt, om man frågar sig: »Hvad begära dessa våra

fordringsägare härnäst?»

Bihang till Jtil;sd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 0 Höft. (Sr (i).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottet» betänkande Nr: 6.

Det hav också framhållits att staten ej kunde låna inom landet,

emedan vi sakna inhemskt kapital eller ej hafva mera än näringarna

själfva behöfva. Det förefaller något underligt, att, sedan staten

upplånat så mycket i utlandet, som skett, och dessa penningar i sin

tur till minst :!/4-delar utgifvits till svenska arbetare och för betalning

af svenska arbetsprodukter, ej dessa penningar skulle finnas

kvar inom landet, eller äro vi möjligen redan komna ekonomiskt i

den ställning, att vi måste alltjämt upptaga utländska lån för att

klarera vår betalningsbalans gentemot utlandet? Är det senare

händelsen, är det tämligen klart, att fara är å färde, tv ett framtidsperspektiv,

som ej utesluter faran af utländsk finanskontroll

öfver oss, vill väl hvarje svensk medborgare göra allt för att undgå.

Då det är tydligt att staten under eu lång tid framåt är nödsakad

upptaga lån till synnerligt störa belopp, borde, enligt min

mening, något göras för att söka placera större delar af lånen inom

landet. Hvilken fördel och trygghet detta skulle medföra, beliöfver

jag ej särskild! framhålla. Något verkligt effektivt har ej åtgjorts

i saken, endast eu och annan gång har talats något i ämnet. Åtskilliga

hinder hafva också funnits, som mer eller mindre stått i

vägen. Ett af dessa hinder har nu bortfallit sedan skatten till staten

helt skilts från sitt sammanhang med kommunal- och andra

skatter. Numera är ej omöjligt för staten att i skattehänseende

förfara annorledes beträffande inkomst af statens obligationer än som

gäller för annan inkomst, utan att detta berör andra skatter. Det

synes mig böra tagas i allvarligt öfvervägande och om möjligt genomföras,

att för ägande af svenska statens obligationer ägde befrielse

rum för utgifvande af förmögenhetsskatt samt att ej heller inkomstskatt

påfördes inkomsten af dessa obligationer, eller, med andra ord,

att fullständig skattefrihet till staten gällde för svenska statens obligationer

såväl för kapital som ränta. Principiellt kan väl knappast

något erinras emot om staten gör sina egna obligationer fria från

skatt; återstår att någorlunda beräkna huru stort belopp en eventuell

skattefrihet kan uppgå till. Antager man, att 100 miljoner

kronor i statsobligationer placeras inom landet, utgör årliga räntan

å 4 % 4 miljoner kronor. Förmögenhets- och inkomstskatten för

detta belopp torde i genomsnitt kunna beräknas till 2 V2 % eller

cirka 100,000 kronor. Detta vore således den skenbara skatteförlust,

som staten gjorde å obligationer för 100 miljoner kronor,

vid placering inom landet, men det behof ver knappast påpekas, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

B

ett. rån tebävan de papper, livilkets afkomst vore skattefritt, stege i

kurs, emot om skatt skulle utgöras för detsamma. Eu kursstegring

af 2 f/s- % utjämnade hela förlusten. En invändning, som göres, är

skillnaden i räntefoten i väft land mot i utlandet. Denna synes dock

ej vara så stör, helst då man ser att svenska statslånen i senare tid

upptagits med högre ränta än förut och med större kapitalrabatt.

I alla fall, kunde ej så mycket placeras inom landet, blefve juden

skenbara förlusten i skatt också mindre. Om också i början något

förlorades i skatt, vore dock bättre taga detta, blott man kunde stå

något mera på egna ben, då det gäller vår ekonomiska utveckling.

Man har talat så mycket om att lära vårt folk sparsamhet, det

synes mig vara ett steg i riktning mot denna sparsamhet, om man

gjorde något för att minska vår utländska skuldsättning.

Om skattefrihet för statens obligationer infördes, synes mer än

antagligt, att folk med ett mindre kapital, som ej ville spekulera,

nedlade sina besparingar i dessa obligationer. Eu hel del institutioner,

bland dem t. ex. sparbanker, Indika numera i vissa fall skola

erlägga skatt för sina fonder, komme tvifvelsutan att placera eu del

af fonderna i statsobligationer, hvilket vore ur många synpunkter

synnerligen önskvärdt. Började sparbankerna en sådan placering,

letade obligationerna snart sig fram till insättarna i sparbankerna,

så att det inginge i allmänhetens vanor att nedlägga något af besparingarna

i statspapper.

Utan att vilja påstå att äfven andra medel kunna vara lämpliga,

för att söka placera en större del af vår statsskuld inom landet,

tror jag dock att det af mig föreslagna är synnerligen effektivt.

Då frågan är af stor betydelse, vågar jag antaga, att majoriteten

inom Riksdagen önskar att densamma tages i grundligt öfvervägande,

då måhända äfven flera åtgärder kunna vidtagas för att nå det åt*

mig åsyftade målet. Gifvetvis kan eu motionär ej utreda alla med

frågan sammanhängande saker, hvilket endast kan ske af Kungl.

Maj: t.»

Utskottet finner väl motionens syfte, att stärka vår ekonomiska

själfständighet i förhållande till utlandet, synnerligen beaktansvärdt,

men kan däremot icke förorda, hvad motionären föreslagit såsom

ett af medlen att nå detta ändamål.

Till grundsatserna för vår skattelagstiftning hör, att hvarje

verklig kapitaltillgäng skall beskattas, äfvensom att med den eko
-

Utskottet*

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

nomiska styrka, som har kapitalet till källa, anses förenad en relativt

större skatteförmåga. Ett tillmötesgående af motionärens förslagskulle

bryta med dessa principer och för visst kapital skapa eu

privilegierad undantagsställning, som komme att i många fall leda

till ojämn och orättvis beskattning, ägnad att hos öfriga skattedragande

väcka berättigad! missnöje.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att förevarande motion icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 23 februari 1911.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Stockholm, Oskar Eklunds boktr., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.