Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner, afseende inskränkning af eller förbud mot utskänkning af brännvin vid offentlig danstillställning.

20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1911:9, Betänkande, i anledning af väckta motioner, afseende inskränkning af eller förbud mot utskänkning af brännvin vid offentlig danstillställning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 mars 1911 kl. 8 e. in.

Betänkande, i anledning af väckta motioner, afseende inskränkning

af eller förbud mot utskänkning af brännvin vid

offentlig danstillställning.

I två lika lydande motioner, väckta den ena i Första kammaren (nr Motionerna

5) af herr Ekman i Jönköping jämte två andra af kammarens ledamöter k 5 och II: 12

och den andra i Andra kammaren (nr 12) af herr Meurling jämte nio

andra af kammarens ledamöter, har anförts följande:

»I kungl. förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af brännvin

28 § 3 momentet stadgas:

''Vid offentlig föreställning, såsom skådespel, lindansning, konstridning,

förevisning af djur, konststycken eller annat dylikt, eller, med undantag

af konsert, vid hvilken uteslutande utföres instrumentalmusik, hvarje annan

föreställning af hvad beskaffenhet som helst, hvilken genom allmän tidning,

anslag eller annorledes kungöres, eller hvartill inträdeskort försäljas, eller

afgift på ett eller annat sätt från allmänheten fordras, begäres eller mottages,

eller till hvilken allmänheten eljest har tillträde, må utskänkning

af brännvin icke äga rum i lokal eller å plats, därifrån är utsikt till

skådebanan eller annan plats, där föreställningen gifves; dock må Konungens

befallningshafvande, för särskildt tillfälle medgifva undantag från det sålunda

meddelade förbud.’

De skäl, soni föranledt införandet i brännvinsförsäljningsförordningen

af omförmälda förbud mot brännvinsutskänkning vid offentlig föreställning,

gälla i lika hög grad i fråga om sådan utskänkning vid de, särskildt i

hufvudstaden, men äfven på andra orter allt vanligare danstillställningar,

Indika på enahanda sätt kungöras, eller till hvilka allmänheten eljest mot

eller utan erläggande af afgift har tillträde.

Af de i hufvudstaden genom polismyndighetens försorg under förliden

höst anställda undersökningar rörande förhållandena vid de offentliga dansBihang

till liiksd. prof. 1917. 5 Sami. 1 Afd. 9 Höft. (Nr 9.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande .Nr i).

banorna framgår med full tydlighet, att, där oordningar eller eljest klandervärda

förhållanden förekommit, dessa till hufvudsaklig del framkallats

däraf, att vid danstillställningarna brännvinsutskänkning ägt rum. Eu af

hufvudstadens poliskommissarier har också i sin rapport till polismästaren

uttalat, att han anser, att afskaffande! af all spirituosautskänkning vid

danstillställningarna skulle ha det goda med sig, att särskildt de sämre

elementen hölles aflägsnade från stället; och i första hand borde uIskänkning

vid plats, hvarifrån tinnes utsikt till dansbanan, icke medgifvas.

T detta afseende anser kommissarien, att dansbanorna icke borde lämnas

företräde framför varietéerna. Af undersökningarna framgår vidare, att

danstillställningarna hufvudsakligen besökas af unga män och kvinnor.

Hvilken fara dessa med spritutskänkning förbundna offentliga danstillställningar

utgöra för de unga männen och kvinnorna ligger i öppen

dag. Och att därvid spritförbrukningen har den största andelen uti de

oordningar och sedliga felsteg, som förekomma, torde vara otvifvelaktigt.

Denna uppfattning bekräftas också af eu så erfaren fångvårdsman som

slottspastor Aug. Wirén i ett af honom under nästlidet år utgifvet arbete

om alkohol och brottslighet. ''Utan alkohol'' — säger lian — ''inträda

sällan, såsom erfarenheten visar, några svårare kollisioner blott af den anledning,

att folk samlas till större fester eller dylikt. Den unge arbetaren,

som fått sig sill lön utbetalad, och som ser eu skön fridag framför sig,

befinner sig då tyvärr alltför ofta i en för dryckesorgier väl disponerad

sinnesförfattning. De möjliga obehagliga följderna ser han ej eller ägnar

dem ej en tanke. — Vid årets större högtider finner man också eu betydande

stegring i vissa brott. — Midsommaren med sina traditionella

dansnöjen, utflykter och dylikt företer äfvenledes i sagda hänseende en

ökning. — Den som haft tillfälle studera dylika utflykter under vår- och

sommarsöndagarna till dansbanor eller liknande platser vet, huru nära

förbundna de äro med eu ej sällan vid resans anträdande påbörjad omåttlig

alkoholförtäring.''

På samma sätt är otvifvelaktigt, att förtärandet af spirituösa drycker

vid ifrågavarande danstillställningar i hög grad bidrager att framkalla den

demoraliserande inverkan, som vissa af de nämnda polisrapporterna gifva

vid handen.

Med anledning häraf hemställes vördsamt, att Eiksdagen ville för sin

del besluta, att 28 § 3 mom. i kungl. förordningen angående försäljning

af brännvin den 9 juni 1905 skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vid offentlig föreställning, såsom skådespel, lindansning, konstridning,

förevisning af djur, konststycken eller annat dylikt, eller, med undantag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 3

af konsert, vid hvilken uteslutande utföres instrumentalmusik, hvarje annan

föreställning af hvad beskaffenhet som helst, hvilken genom allmän tidning,

anslag eller annorledes kungöres, eller hvartill inträdeskort försäljas, eller

afgift på ett eller annat sätt från allmänheten fordras, begäres eller mottages,

eller till hvilken allmänheten eljest har tillträde, så ock, under

enahanda omständigheter, vid danstillställning, må utskänkning af brännvin

icke äga rum i lokal eller å plats, därifrån är utsikt till skådebanan eller

annan plats, där föreställningen gifves eller dans pågår; dock må Konungens

befallningshafvande för särskild! tillfälle medgifva undantag från det sålunda

meddelade förbud.»

Vidare har herr Norlén i Andra kammaren väckt en motion, ur 154,

af följande lydelse:

»Med hänvisning till den af herr Meurling m. tf. i Andra kammaren

väckta motion nr 12 om ändrad lydelse af 28 § 3 mom. i kungl. förordningen

af den 9 juni 1905 angående försäljning af brännvin må påpekas,

att det syfte, motionärerna vilja vinna, icke med den föreslagna lagändringen

kan annat än delvis uppnås, i det i hvarje fall, med den förändring, de

föreslagit, rätt till utskänkning skulle kunna beviljas i lokaler, som stå i

omedelbart samband med den egentliga danslokalen. Vill man, så långt

under närvarande förhållanden torde vara möjligt, förhindra den demoralisation,

som utskänkning af brännvin i samband med offentliga danstillställningar

visat sig åstadkomma, torde det blifva nödvändigt att gå ett steg

längre än motionärerna i ofvannämnda motion föreslagit, och vågar jag

därför härmed vördsamt hemställa, att Riksdagen ville för sin del besluta,

att till § 28 i kungl. förordningen af den 9 juni 1905 angående försäljning

af brännvin må fogas ett moment 4 så lydande:

Vid offentlig danstillställning må utskänkning af brännvin icke äga

rum vare sig i själfva danslokalen eller i andra lokaler, som med den stå

i samband.

Och anhålles, att vederbörande utskott, ifall föreslagna formuleringen

af momentet icke befinnes lämplig, måtte gifva det den formulering, som

för ändamålets vinnande anses nödigt.»

Dessutom hafva motionärerna i Första kammaren tillställt utskottet

åtskilliga handlingar — bland annat redogörelse för eu af ötverståthållarämbetct

anordnad undersökning angående förhållandena på hufvudstadens

offentliga danslokaler — Indika handlingar fogats vid detta betänkande

såsom bilagor.

Motionen

IT: 154.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Kr t).

Utskottet.

Af såväl motionärernas framställning som ännu mera af de handlingar,

hvilka Unnas bifogade detta betänkande, synes framgå, att vid

några af de offentliga danstillställningarna i hufvudstaden insmugit sig

missförhållanden, hvilka nog stå i ett visst samband med den iskänkning

af starka drycker, som vid vissa af dessa tillställningar förekommit.

Det synes därför utskottet mycket förklarligt, att personer, som nitälska

för allvarlig kontroll öfver ungdomens nöjen, rikta sina ansträngningar på

inskränkning eller borttagande af den med dansen sålunda förenade serveringen

af alkoholhaltiga drycker.

Hvad nu emellertid först beträffar förslaget att anordna utskänkningen

vid danstillställningarna på liknande sätt som den servering, hvilken äger

rum vid varietéföreställningar, anser utskottet gagnet af en dylik anordning

mycket tvifvelaktigt. Det har visserligen icke undgått utskottets

uppmärksamhet, att eu bland de poliskommissarier, hvilka yttrat sig angående

förhållandena på hufvudstadens offentliga danslokaler, rekommenderat

eu sådan utväg. Men en iskänkning, hvilken skulle komma att äga

rum kanske mera i skymundan, är ganska säkert icke att föredraga framför

den, hvilken försiggår inför hela den närvarande publikens ögon.

Utskottet vill tvärtom i detta sammanhang framhålla vikten af, att polismyndigheterna

utöfva vederbörlig tillsyn äfven öfver den servering, som

kan försiggå i smårum eller loger.

Utskottet har alltså icke kunnat förorda den i motionerna I: 5 och

H: 12 påyrkade åtgärden, så mycket mindre som den formulering motionärerna

föreslagit, med hänsyn till förordningens stadganden i öfrig!,

knappast skulle kunna blifva i någon män verksam i åsyftad riktning.

Hvad vidare beträffar det förslag, som framställts i motionen II: 1 54,

eller att all utskänkning af alkoholhaltiga drycker måtte vid de offentliga

danstillställningarna förbjudas, vill det synas utskottet, som om eu så

sträng åtgärd dock näppeligen kan vara af förhållandena påkallad. Flera

bland petitionärerna äfvensom flertalet motionärer synas knappt hafva velat

förorda ett så vidtgående förbud; åtminstone torde de tänkt sig, att missförhållandena

möjligen skulle kunna undanröjas genom den mildare åtgärd,

hvarom utskottet ofvan yttrat sig, men som utskottet på anförda skäl

ansett sig böra afstyrka.

Den första fråga, man här bör göra sig, är väl, huruvida icke de

öfverklagade missförhållandena kunna motarbetas med stöd af redan bestående

lagstiftning. Därvid bör ihågkommas, att hela detta ärende för närvarande

föreligger närmast som en fråga om reglerande af nöjeslifvet i

Stockholm. Utskottet vill då erinra, att polismyndigheten på grund

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr V.

r>

al'' nu gällande bestämmelser äger makt icke blott att vägra beviljande

af utskänkning i samband med offentliga danstillställningar utan äfven att

vägra tillstånd till anordnande af själfva danstillställningen. Enligt hvad

utskottet inhämtat har också öfverståthållarämbetet med begagnande af

denna befogenhet hindrat fortsatt anordnande af offentlig danstillställning

å ett etablissement å Djurgården, emedan oordningar där förekommit. Men

äfven där offentlig dans medgifves, lämnas medgifvandet blott för hvarje

afton, och tillståndet utfås, enligt hvad upplyst blifvit, först sedan man

afvakta!, att från vederbörande polisdistrikt ingen erinran gjorts mot det

sätt, hvarpå denna rättighet närmast föregående gång begagnats. Genom

sådan ständigt fortgående kontroll måste etablissementens ägare manas att

i eget intresse tillse, det god ordning iakttages vid de tillställningar, de

anordna. Man har också all anledning antaga, att sedan allmänhetens

uppmärksamhet i så hög grad, som nu är fallet, riktats på hithörande

förhållanden, tillsynen skall blifva synnerligen noggrann, särskild! med

hänsyn till, att dessa offentliga dansnöjen icke må urarta till att blifva

härdar för sedefördärf för oskyldig ungdom. Utskottet vill i detta sammanhang

uttala den meningen, att vägande skäl synas föreligga, för att

utskänkning af alkoholhaltiga drycker i samband med offentliga danstillställningar

öfverhufvud bör beviljas synnerligen sparsamt, så mycket

hellre som det öfver hela landet visat sig, att den ungdom, som önskar

roa sig med dans, kan finna sig mycket väl till rätta äfven utan tillgång

till spirituösa vid dessa nöjen. Däremot anser utskottet, att innan fullständigt

förbud mot dylik utskänkning lagstadgas, man har skäl att afvakta

verkningarna af den starka opinionsyttring mot urartning af den

offentliga dansen, som under sista tiden ägt rum.

Härtill kommer, att årets Riksdag nyss beslutat eu skrifvelse till

Kung], Maj:t med anhållan, att nuvarande stadganden om tillfälliga utskänkningsrättigheter

måtte revideras i syfte att minska den omfattning,

hvari sådana rättigheter nu beviljas. Då de flesta utskänkningsrättigheter

i samband med dans just äro af sådan tillfällig art, kommer tydligen äfven

den nu berörda frågan att till god del falla under den blifvande utredningen.

Detta synes utskottet vara ett ytterligare skäl att icke nu inlåta

sig på detaljändringar i förordningen utan afvakta den revision, Riksdagen

sålunda begärt.

På grund af hvad ofvan anförts hemställer utskottet:

Do) att motionerna 1:5 och 11:12, om ändrad

lydelse af 2H $ 5 mom. i förordningen angående för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

säljning af brännvin, icke måtte af Riksdagen bifallas;

samt

2:o) att motionen 11:154, om förbud mot utskänkning

af brännvin vid offentlig danstillställning, icke

heller för närvarande måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 5) mars 1911.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HÄMMARSTRÖM.

Reservation:

af herrar Jesperson, Ericsson i Ofvanmyra, Kvarnzelius, Jeansson i

Kalmar och Söderberg i Hobborn, hvilka anfört:

»De missförhållanden, mot hvilka här ifrågavarande motioner rikta

sig, voro, då de i kungl. förordningen af den 9 juni 1905 § 28 mom. ‘d

införda bestämmelserna af Riksdagen för dess del beslutades, lullständigt

okända och hafva först under den senaste tiden kommit till synes. Otvifvelaktigt

hade eljest restriktiva bestämmelser äfven mot dem vid lagens

affattande införts.

Af de bilagor, som åtfölja motionerna, framgår tydligt och klart, att

vid offentlig danstillställning i ännu större grad än vid föreställningar af

ena eller andra slaget iskänkning af berusande drycker kan medföra och

har medfört icke blott allvarlig fara, för att god ordning skall äfventyras,

utan framför allt, att osedlighet skall främjas. De skildringar, lämnade

af för ordning och sedlighet nitälskande och i synnerhet för ungdomens

skyddande intresserade män och kvinnor rörande hvad de A''id besök å

dylika danstillställningar funnit, ge nämligen vid handen, liksom det ock

skönjes af en och annan af polisrapporterna, att en betydande del af de

besökande icke infinna sig vid de offentliga danstillställningarna för dansens

skull utan med helt andra syften.

TJtskottsmajoriteten synes ock dela denna uppfattning, ehuru den icke

vill taga konsekvenserna däraf utan nöjer sig med förhoppningar på den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

7

allmänna opinionens makt. Utskottsmajoritetcn erkänner ock, att »den

ungdom, som vill roa sig med dans, kan finna sig mycket väl till rätta

utan tillgång till spirituösa vid dessa nöjen». Men för k vilka är det då

spirituosan är af nöden? För försäljarna och för dem, som infunnit sig

för andra syften än dansen, och som utan spirituosan icke eller åtminstone

med större svårigheter skulle kunna nå dessa syften. Det synes oss som

om intet skäl förelåge att taga hänsyn till intressena hos någondera af

dessa parter.

I likhet med utskottets majoritet hysa vi den uppfattningen, att med

den i motionerna I: 5 och II: 12 föreslagna åtgärden åsyftadt resultat ej skulle

vinnas. Tvärtom skulle kanske t. o. m. därigenom den danstillställningarna

besökande ungdomen snarare i vid sidan af danslokalen men i samband

med den stående rum lättare utsättas för frestelser, och öfvervakandet

genom polisen så godt som omöjliggöras.

Då utskottets majoritet slutligen i sin motivering hänvisar till Riksdagens

nyligen fattade beslut om skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran

om förslag till inskränkning i de s. k. tillfälliga utskänkningsrättighetema,

vilja vi framhålla, dels att, såsom ock utskottets majoritet erkänner, icke

alla här afsedda missförhållanden därmed undanröjas, dels ock att ovisst

kan vara, huru snart de af Riksdagen begärda förslagen till lagändringar

kunna föreligga, under det att det onda man vill motverka dagligdags

förekommer.

Med stöd af hvad sålunda anförts hemställa vi,

att Riksdagen, med anledning af motionen II: 154

af hen1 Korton, ville för sin del besluta, att till § 28

i kungl. förordningen af den 9 juni 1905 angående

försäljning af brännvin må fogas ett moment 4 så

lydande:

Vid offentlig danstillställning må utskänkning af

brännvin icke äga rum vare sig i själfva danslokalen

eller i andra lokaler, som med den stå i samband.»

Härjämte hafva herrar friherre Beck-Friis och Nilsson i Bonarp begärt

få antecknadt, att de icke deltagit i detta ärendes afgörande inom

utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

8

Bilaga 1 .

A fskrifter.

Till öfverståthållareämbetet för polisärenden.

På uppdrag af styrelsen för nykterhetsfolkets centralförsamling få vi härmed

vördsamt anhålla, att all utskänkning af spritdrycker, vin och Öl måtte förbjudas å

de offentliga danslokalerna här i staden.

De utskänkningsrättigheter, som ämbetet hittills lämnat för hvarje kväll, kunna

ju utan vidare indragas. Men äfven i fråga om sådana rättigheter, hvilka bero på

kontrakt, som äro undertecknade af Aktiebolaget Göteborgssystemet och godkända af

öfverståthållareämbetet, torde en skärpt kontroll vara nödvändig. När det gäller de

offentliga danslokalerna vore det otvifvelaktigt mest öfverensstämmande med innebörden

i § 28 mom. 3 af kungl. brännvinsförsäljningsförordningen, ifall utskänkning

af rusdrycker till de i dansen deltagande alldeles förbjödes. Men i hvarje fall vågade

vi förutsätta, att ämbetet, sedan dess uppmärksamhet nu blifvit fäst å dessa förhållanden,

icke skall begagna sig af den i ofvannämnda § och mom. gifna rätten

att lämna dispens ifrån lagens föreskrift. Ämbetet har ju slutligen i sin hand att

icke vidare godkänna de af Aktiebolaget Göteborgssystemet beviljade årsrättigheterna,

såvidt de gälla lokaler af nu antydd art, och att, där restauranter med årsrättigheter

betjäna sig af dessa för offentliga danstillställningar, vidtaga sådana åtgärder,

som äro ägnade att stäfja dylikt oskick.

Med hänsyn såväl till det spritförbud, som är i lag föreskrifvet för varietéerna,

som ock gällande brännvins- och ölförsäljningsförordningar, särskildt §§ 15 och 28

mom. 3 af den förra, tro vi oss ha rätt att påstå, att det rusdrycksförbud, som vi

tillåta oss påyrka, står i god öfverensstämmelse med gällande lags såväl anda som

bokstaf. Och i hvarje fall skulle en sådan åtgärd hälsas med liflig tillfredsställelse

af den allmänna opinionen, som nu torde vara tämligen enhällig i denna fråga.

Stockholm den 22 oktober 1910.

Vördsamt

August Ljunggren. Axel B. O. Björkman.

Styrelsens ordf. Sekr.

Till herr poliskommissarien i Johannes distrikt.

Angående våra intryck och iakttagelser vid besök å det s. k. danspaiatset vid

Karlavägen den 18:de dennes och i Sveasalen den 19:de dennes anhålla vi — undertecknad

Sahlin efter anmodan af Eder — att få meddela följande.

I det s. k. danspaiatset vid Karlavägen. Dansen utfördes af åtskilliga på ett

raffineradt sinnligt sätt, i hög grad ägnadt att uppjaga lidelserna, och bland de närvarande

befann sig en rätt stor procent af kvinnor med utseende och uppträdande,

som syntes angifva, att de voro hvad man brukar kalla tvetydiga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

9

I danslokalen, under läktaren och särskildt i logerna, sago vi herrar och damer

förtära efter utseendet starka drycker, hvarvid åtskilliga af dem, utan att blifva

uppenbart berusade, dock, synnerligen mot slutet, tilläto sig umgängesformer af

sårande frihet och upphetsade ömhetsbetygelser, som absolut icke passa för offentligheten.

Detta främjades äfven däraf, att en stund efter kl. 12 salens belysning

reducerades så, att ett visst halfdunkel rådde i logerna.

Särskildt funno vi sårande, att damer, efter dansens slut, flyttade sig från ett

bord till annat, såvidt vi förstå att bedöma deras minspel och gester, uppenbarligen

inbjudande och eggande de vid borden sittande herrarne.

1 Sveasalen. I hufvudsak hade vi här samma intryck som i danslokalen vid

Karlavägen.

Dansen utfördes äfven här af många raffineradt sinnligt. Antalet kvinnor, som

genom kroppsrörelser, gester, leenden och miner uppträdde eggande till lättsinne,

var här ännu större.

Sådana eggelser och inviter tycktes oss äfven här stå i närmaste sammanhang

med spritserveringen.

Vår bestämda uppfattning är, att dessa danstillställningar i förening med servering

af starka drycker utgöra en stor fara för ungdomen.

Stockholm den 28 oktober 1910.

Karl Fries. Hildur Melin. Sigrid Netsel. Enär Sahlin.

Barnhnsgatan 10. Rådmansgatan 10. Kammakaregatan 6. Tulegatan 29.

Till öfverståthållareämbetet.

Styrelsen för stadsfullmäktiges nykterhetsgrupp, hvars medlemmar kunna anses

representera en betydande del af hufvudstadens innevånare, får härmed på af gruppen

gifvet uppdrag göra följande vördsamma hemställan.

Det har på sista tiden från flere håll — och däribland från personer med

synnerligt anseende för vederhäftighet — framförts vägande anmärkningar mot förhållandena

vid de offentliga dansnöjen, som under senare åren här varit anordnade.

Hvilken ståndpunkt man än intager i afseende på önskvärdheten af dylika

nöjen — och det är alldeles icke nykterhetsgruppens afsikt att uppträda mot utslag

af sund och berättigad lefnadsglädje — torde man dock böra vara ense därom, att

det är af största vikt för samhällets andliga hälsa att tillse det de icke urarta.

Men en uppenbar fara i detta hänseende måste otvifvelaktigt dansnöjenas förening

med utskänkande af spirituösa drycker innebära. Äfven om man icke hyllar

de åsikter undertecknade i nykterhetsfrågan företräda, bör det dock vara själfklart,

att särskildt för ungdomen en sammanblandning af dansnöjena med rikligt tillfälle

till njutande af alkoholhaltiga drycker kan medföra mycket stora vådor, som icke

behöfva mer än antydas och mot Indika det bör vara angeläget för samhället att

inskrida, så snart man icke hyllar låt-gå systemet.

Statsmakterna hafva ju på ett närsläktadt område ådagalagt, att de ansett föreningen

af vissa nöjen med spirituosautskänkning förkastlig och böra förbjudas.

År 1890 fattade nämligen Riksdagens båda kamrar, på grund af en kungl.

proposition, ett beslut, hvarigenom i kungl. förordningen angående villkoren för för.

Bihang till Riksd. prat. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

säljning af brännvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker infördes ett

moment, som förbjöd utskänkning af brännvin etc. vid offentliga föreställningar i

lokal eller å plats, därifrån är utsikt till skådebanan eller annan plats där föreställningen

gifves.

Vid framläggande af denna kungl. proposition framhöll föredragande statsrådet,

att den för brännvinslagstiftningen ledande grundtanken varit att genom ett strängt

regelbindande af varans tillverkning och försäljning i möjligaste mån söka stäfja

rusdrycksmissbruket och att det ej kunde bestridas, att detta missbruk i hög grad

befordrades genom utskänkningens förbindande med s. k. varietéföreställningar. Samma

synpunkter, som ytterligare underströkos under debatten i kamrarna, kunna gifvetvis

göras gällande i det nu i fråga varande fallet, ja, det kan t. o. m. ifrågasättas, om

de icke här äga än större tillämpning.

Enär det står i kungl. öfverståthållareämbetets makt att i detta fall medgifva

eller vägra utnyttjande af de rättigheter, som öfverlåtits på vederbörande lokalers innehafvare

i afseende å spirituosautskänkning, vågar styrelsen för stadsfullmäktiges

nykterhetsgrupp härmed vördsamt anhålla, det täcktes öfverståthållareämbetet

dels hädanefter icke bevilja utskänkning af spirituösa drycker i danslokalerna,

dels så snart som lämpligen kan ske återkalla de hittills lämnade medgifvandena

för de offentliga danslokalerna att servera spirituösa drycker.

Stockholm den 22 oktober 1910.

Vördsammast

Styrelsen för stadsfullmäktiges nykterhetsgrupp

Karl Warburg.

Edv. Laurent. Oskar Eklund. Fredr. Nilsson. Fritz Lindqvist.

Till Öfverståthållaren.

Härmed bedja vi få fästa Eder uppmärksamhet på den stora utbredning, som

den offentliga dansen erhållit i vårt samhälle under det senaste året. Det torde vara

obestridligt, att, trots den kontroll som utöfvats af ordningsmakten och af vissa af

direktörerna för »dans palatsen», dessa senare i rätt stor utsträckning blifvit marknadsplatser

för en hemlig prostitution, hvars verkningar bli så mycket fördärfligare, särskildt

för ungdomen, som spritutskänkning äger rum å de flesta af dessa danslokaler.

Helt visst skulle förhållandena bli åtskilligt bättre, om, såsom skedde för några

år sedan med varietésalongerna, spritförbud utfärdades med afseende på offentliga

danslokaler.

Vi bedja därför få vördsamt hemställa, att de spriträttigheter som beviljats för

offentliga danslokaler måtte indragas så snart ske kan, och att för framtiden ingen

utskänkning af berusande drycker i sådana fall må beviljas, äfvensom att största

möjliga uppmärksamhet må ägnas åt de offentliga danslokalerna, så att dessa icke

genom sitt antal eller sin sedliga nivå tillåtas åstadkomma större skada för den

allmänna moralen än som redan skett.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

11

Of\ anslående resolution antogs enhälligt vid ett af c:a 700 personer ur alla

samhällsklasser besökt möte å Kristliga föreningen af unge män fredagen den 21

oktober 1910, hvarvid åt undertecknade uppdrogs att frambära densamma.

E. Metande)''.

Hildur Mellin. Erland Björck. Enar Sahlin. C. G. Lundin. Karl Fries.

Till Öfverståthållareämbetet.

bn rätt lång tid har inom hufvudstadens sansade och för ungdomens väl nitälskande

befolkning diskuterats de stora faror i sedligt afseende, som de offentliga

dansnöjena medföra, i synnerhet som innehafvarna af danslokalerna erhållit rättigheter

till spirituosautskänkning. Folkopinionen i denna fråga har ju, som kändt är, tagit

sig uttryck i protestmöten, resolutioner och skrifvelser. Och detta med rätta. Fäder

och mödrar äro naturligtvis angelägna om att deras söner och döttrar skola vid sina

nöjen undgå alkoholgiftets skadliga verkningar samt de många frestelser af olika

slag, som följa med spritserveringen i de offentliga danslokalerna. Man må nu i

nykterlietsfrågan hafva hvilken ståndpunkt som helst, så synes det dock ligga i öppen

dag, att det är för ungdomens hälsa och sunda utveckling ytterst skadligt att å dans

lokalerna tillåta rusdrycksservering.

Kvinnoföreningen Hvita bandet vill härmed uttrycka sitt djupa beklagande af

att spritutskänkningen tillåtits å danslokalerna samt vördsamt anhålla, att, då det står

i öfverståthållareämbetets makt att i detta fall medgifva eller vägra utnyttjande af

rättigheter, som öfverlåtits på vederbörande lokalers innehafvare i afseende å spirituosautt

klinkning, öfverståthållareämbetet hädanefter dels ej vidare beviljar utskänkning af

spirituösa drycker i danslokalerna eller därtill angränsande rum och dels så snart

som möjligt aterkallar de hittills lämnade medgifvandena att å de offentliga danslokalerna

servera spirituösa drycker.

Likaledes anhålla vi på grund af inhämtad kännedom, att skärpt kontroll må

öfvas med afseende på förhållandena inom danslokalerna.

Stockholm den 28 oktober 1910.

A Hvita Bandets Centralstyrelses vägnar:

Emma Wreflind.

Ordförande.

Emilia Bathou.

Sekr.

Till Herr Öfverståthållaren i Stockholm.

Såsom det torde vara Eder, Herr Öfverståthuiiare, bekant, har under senare

lider blifvit från flere håll konstateradt, att på flere lokaler i Stockholm offentliga

danstillställningar urartat till sådana former, som såra sedlighetskänslan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Sådant framhölls bl. a. vid ett offentligt protestmöte å K. F. U. M:s lokal vid

Birger Jarlsgatan i Stockholm den 21 innevarande oktober månad af D:r Karl Fries,

fröken Sigrid Netzel och undertecknad Sahlin.

I sådan riktning yttra sig äfven numera flere allmänna tidningar, som först

innehållit artiklar, Indika tycktes uppmuntra till besök å de offentliga danstillställningarna.

Så skrifver t. ex. Svenska Dagbladet den 22 oktober: »Dansnöjena i hufvudsladen

(rubrik), från början en oskyldig förströelse, synas hafva öfvergått till att bli

tillställningar af mycket tvifvelaktig art. Åtminstone en del af våra alltför talrika

»danspalats» stå på en synnerligen låg nivå och böra icke i sin nuvarande form

tolereras».

Allmänt synes man vara af den meningen, att urartningen väsentligen beror på

den omständigheten, att med danstillställningarna förbundits servering af starka

drycker.

Så säger äfven Svenska Dagbladet i den nyss anförda artikeln: »Det torde vara

alldeles otvifvelaktigt, att spritutskänkningen vid de offentliga balerna är det som

väsentligen förråar samvaron och sänker nivån. Det synes oss därför nödvändigt, att

spriträttigheterna borttagas åtminstone för alla sådana dansetablissemang, som synas

utöfva dragningskraft på vissa af samhällets sämsta element, och där skäl till anmärkningar

öfver allmänhetens uppträdande gifvas».

I samma riktning uttalar sig äfven Stockholms Dagblad den 23 dennes i en

artikel med rubriken »Spritserveringen på danslokalerna:» »Så mycket har alldeles afgjordt

kommit fram, att ett bestämdt inskridande borde ske i första hand mot de

sämsta lokalerna . .. Det inskridande, som ligger närmast, är tydligen att i vissa

danslokaler snarast möjligt taga bort spritserveringen i själfva danslokalen samt att

eventuellt där neka tillstånd till fortsatt offentlig dans. Dylika åtgärder skulle naturligtvis

kunna åstadkomma, att sämre element, från de lokaler, där räfsten börjat,

skulle komma till de jämförelsevis bättre danspalatsen, men en dylik eventualitet

borde förvaltningarna där kunna afstyra, då det ju måste ligga i deras intresse att

söka undvika lokalernas stängning. Äfven i dessa bättre lokaler kunde säkerligen

spritserveringen få försvinna ur själfva danslokalerna.»

Vi tro också, att denna uppfattning af sakläget och dess orsaker är riktig.

Och vi hemställa därför vördsamt, Herr Öfverståthållare, att Ni ville taga ställningen

i öfvervägande och vidtaga de åtgärder, som synas Eder lämpliga för afvärjande af

den stora sedliga fara, som från dylika danstillställningar med utskänkning hotar

vår ungdom.

Stockholm den 29 oktober 1910.

Styrelsen för Sv. Riksförbundet för sedlig kultur

Cecilia Bååth-Holmberg.

Lotten Dahlgren. Teodor Holmberg. Cecilia Milow. Anders Boswall.

A. By dfors. Enär Sahlin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr .9.

1?.

Till Öfverståthållaren.

Den offentliga dansen i Stockholm har under senaste året fått eu utbredning

och antagit former, som ur flera synpunkter utan all fråga kunna betecknas såsom

beklagliga. Särskildt innebär det inflytande, de stora danssalougerna utöfva på

ungdomen, stora vådor. Ej nog med att de unga genom danspalatsens lockelse dragas

bort ifrån förströelser af ädlare art. Äfven ur sedlig synpunkt i trängre mening

torde vissa af dessa danspalats afgjordt kunna anses som ett ondt, mot hvilket det

med hänsyn till samhällets allmänna moraliska hälsa måste vidtagas åtgärder.

Enligt Svenska Sällskapets för Nykterhet och Folkuppfostran öfvertygelse sammanhänga

de vådor, som äro förenade med den offentliga dansen sådan den för

närvarande framträder, på det närmaste med den spritutskänkning, som får äga rum

i eller i samband med de flesta af nämnda nöjeslokaler. Det torde ej behöfva närmare

utredas, att spriten under här ifrågavarande förhållanden spelar en fruktans

värd roll i fråga om förlamandet af de det lägre driftlifvet kontrollerande själsför

raögenheterna.

Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkuppfostran vågar därför vördsam

mast till Eder, Herr Öfverståthållare, hemställa, att Ni ur synpunkten af samhällets

sedliga hälsa ville taga under allvarligaste öfvervägande, huruvida ej do spritutskänk

ning8rättigheter, som medgifvits för danslokalerna i fråga, vare sig i själfva salongerna

eller i omedelbart angränsande rum, borde så fort ske kan indragas.

Stockholm den 29 oktober 1910.

För Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkuppfostran

Dess styrelse:

Axel Rappe.

Louise Falkenberg, f. Ekman. E. Melander. Svett Almqvist.

J. O. Rosenberg. J. E. Dahlin. Anna Hierta-Retzius.

N. Sandell. K. H. G. von Schéele. Algot Key-Åberg.

Oscar Mannström. F. Schulthess.

Till öfverståthåliaren för Stockholms stad.

Vid möten, som måndagen den 31 oktober köllos i Stockholms sju baptistförsamlingar,

gjordes rörande den offentliga dansen följande uttalande, som vi härmed

vilja bringa till Eder kännedom.

Då nöjeslifvet i hufvudstadens offentliga danslokaler på senaste tiden antagit

former, som tydligen innebära en moralisk fara för samhället, särskildt för ungdomen

— detta så mycket mer som rätt till utskänkning af rusgifvande drycker beviljats

flera af danspalatsen — så uttala vi härmed som vår mening, att, hvad angår de

lokaler, öfver hvilka öfverståthållareämbetet har någon bestämmanderätt, skärpt kontroll

öfver dansnöjena må öfvas och utskänkning af rusdrycker ej må tillåtas.

Stockholm den 1 november 1910.

För Stockholms Första baptistförsamling:

John Johansson. K. A. Moden.

Pastor. Pastor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

För Södra baptistförsamlingen: S. Movein.

Pastor.

För Ebeneser baptistförsamling: C. 0. Grönqvist.

Ordförande.

För Fjärde baptistförsamlingen: Rob. Söderberg.

Pastor.

För Femte baptistförsamlingen: Carl Hedeen.

Pastor.

För Kungsholms baptistförsamling: C. G. Lundin.

Pastor.

För Filadelfia baptistförsamling: J. A. Engzell.

Föreståndare.

Rätt afskrifvet, betygar, Stockholm hos öfverståthållareämbetet för polisärenden

den 24 januari 1911.

Ex officio:

Levin Olbers.

Bilaga 2,

Afskrifter.

Rapport. Fredagen den 4 november 1910.

1 anledning af till öfverståthållareämbetet ingifna anmärkningar mot danslokaler

i hufvudstaden får undertecknad vördsamt rapportera, att inom första polisdistriktet

finnes en danslokal, nämligen 1 trappa upp inom egendomen nr 49 Kornhamnstorg.

Dansen börjar kl. 8 e. m. och afslutas kl. 12 på natten.

Någon spritutskänkning förekommer där ej, men innehafvare!! af danslokalen

biografägaren Hjalmar Nyberg har rätt till utskänkning af alkoholfria drycker därstädes.

Några oordningar ha icke förekommit inom danslokalen och ej heller något

som stört anständigheten eller sedligheten.

Stockholm som ofvan.

B. Mogren.

Rapport. Torsdagen den 3 november 1910.

I anledning af de klagomål, som anförts öfver de offentliga danslokalerna och

spritserveringen å desamma, får undertecknad, ålagd att afgifva yttrande, vördsamt

rapportera, att offentlig dans inom femte distriktet förekommer endast i Folkets hus,

där ganska liflig tillslutning äger rum, men förekommer här ingen utskänkning af

spritdrycker utan endast af alkoholfria drycker, och har mot tillställningarna icke

varit något att anmärka.

Stockholm som ofvan.

Ö. F. Holmgren.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr !). 15

Rapport. Fredagen den 4 november 1910.

I anledning af till Öfverståthållareämbetet ingifna skrivelser från styrelsen för

»stadsfullmäktiges nykterhetsgrupp, representanter för styrelsen för nykterhetsfolkets

centralförsamling samt ombud för Kristliga föreningen af unge män äfvensom en

skrifvelse ställd till poliskommissarien i Johannes polisdistrikt, allt angående spritförbud

å offentliga danslokaler, får vördsamt anföras följande:

Inom 6:te polisdistriktet finnes för närvarande endast en lokal som upplåtes

för offentliga danstillställningar, nämligen Sveasalen i huset nr 18 Hamngatan; och

har denna lokal användts för sagda ändamål endast sedan den 15 sistlidne oktober.

Nio danstillställningar hafva under denna tid ägt rum. Dansen har vid hvarje tillfälle

pågått från klockan 9 eftermiddagen till klockan 12 på natten.

Utskänkningsrätten i Sveasalen innehafves intill den 1 januari 1911 af ingeniören

Robert Lundberg.

Enligt Öfverståthållareämbetets resolution af den 81 december 1909 har ingeniör

Lundberg meddelats tillstånd, att under sagda tid låta utskänkningen fortgå till

klockan 1 på natten.

Beträffande de dagar då dans äger rum har dock Lundberg, enligt Ofverståthållareämbetets

därom fattade särskilda beslut, att för hvarje sådan dag till Öfverståthållareämbetet

ingifva särskild ansökan om utskänkningens utsträckning i dans

lokalen till klockan 1 på natten.

Dessa ansökningar hafva hittills beviljats.

Utskänkningen utöfvas dels i den nämnda lokalen dels i Sveasalens restaurant

och kafé, till hvilka sistnämnda lokaler de balbesökande äga tillträde.

I danslokalen äger utskänkning rum vid bord som äro placerade invid dansbanan,

äfvensom å läktaren.

Utskänkningsplatserna upptagas hufvudsakligast af icke dansande, enär de dansande

äro i minoriteten bland publiken. Dansbanan har hittills i regeln icke varit

upptagen af mer än omkring halfva det antal dansande par som det finnes plats för.

De dansande utgöras så godt som uteslutande af unga män och unga kvinnor.

Minderåriga äga icke tillträde till danslokalen.

Danstillställningarna hafva, såvidt det kunnat utrönas, åtminstone hittills

besökts hufvudsakligast af god publik.

Ingå störande oordningar hafva förekommit och mot den allmänna tonen bland

publiken i danslokalen har ingen berättigad anmärkning kunnat göras från polisens

sida vare sig ur ordnings- eller sedlighetssynpunkt sedt.

Några särskilda loger eller alko ver finnas icke i lokalen, utan alla platser som

äro upplåtna för besökande äro fullständigt öppna.

På grund af hvad sålunda anförts anser undertecknad att tillräckliga skäl icke

för närvarande föreligga för förbud af utskänkning å plats hvarifrån finnes utsikt

till dansbanan. Ej heller till annan inskränkning i utskänkningens utöfning.

Stockholm som ofvan.

Carl Westling.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr i).

16

Rapport. Tisdagen den 1 november 1910.

Af Öfverståthållareämbetet beordrad verkställa utredning rörande de å vissa

lokaler i distriktet anordnade offentliga danstillställningarna samt den i sammanhang ^

därmed medgifna utskänkningen af spirituösa, hvaröfver klagomål, som innefattas i

bilagda skrifvelse från stadsfullmäktiges nykterhetsgrupp med (lera personer, blifvit

hos ämbetet anförda, därvid jämväl yrkats förbud för utskänkning, får undertecknad

vördsamt anföra följande:

Inom distriktet finnas för närvarande tvenne lokaler, där offentlig danstillställning

äger rum, nämligen en å Östermalm under benämning »Danspalatset» — för

Svarande Operett-teatern nr SO Karlavägen — och en å Kungl. Djurgården under

benämning »Finets Boston Palace» i cirkusbyggnaden. Till den förstnämda får tillträde

på en gång lämnas för 700 och till den sistnämnda för 800 personer.

Beträffande Danspalatset vid Karlavägen får vidare anföras:

1) Enligt Öfverståthållareämbetets resolution den 23 september 1910 har

fröken Charlotta Augusta Westling meddelats tillstånd att från och med samma dag

till och med den 31 december 1910 utskänka spirituösa drycker, dock endast å dagar,

då danstillställningar i enlighet med Öfverståthållareämbetets särskilda tillstånd anordnas,

å den tid dansen fortgår, men ej inom annan del af egendomen än schweizerilokalen.

Tillstånd till förlängd tid för utskänkningen har för en dag i sänder i regel beviljats

för tid intill kl. 1 på natten under villkor, att gäster ej insläppas efter kl. 12 och

att brännvin, vin och Öl ej utlämnas efter samma tid, gällande detta tillstånd jämväl

för uti själfva danssalcngen anordnade serveringsplatserna (å parkett och i logerna).

Utskänkningsplatserna i salongen upptagas hufvudsakligast af de i dansen deltagande,

som hvad det kvinnliga elementet angår utgöres, förutom andra, af butiksbiträden,

uppasserskor med eller utan anställning samt sådana, som gå under benämning

»väninnor» till med dem sällskapande herrar. Däremot äro — åtminstone på

senare tiden — familjer med kvinnliga anhöriga sällan förekommande i danslokalen,

ej ens sådana aftnar, som särskildt annonserats som familjeaftnar. De besökande

äro till större delen unga män och unga kvinnor, och af dem synes de dansandes

antal vara öfvervägande. Åtskilliga finnas dock, som ej deltaga i dansen utan infinna

sig för att åse dansen eller ock af möjligen andra bevekelsegrunder, däribland äfven

äldre personer (män).

Beträffande den kvinnliga publiken å stället må vidare anmärkas, att en stor

del af dem tydligen dragits dit ej enbart för att roa sig med dansande utan äfven

för att bli i tillfälle att därunder stifta bekantskap med männen och utbjuda sig till

skörlefnad. Dessa kvinnor, som utan att vara underkastade besiktningsskyldighet,

föra ett sedeslöst lefverne i hemlighet och äro som sådana vida farligare än de, som

tillhöra den offentliga prostitutionen, skilja sig i många fall från andra kvinnliga besökande

af danslokalen genom sin klädsel, utmanande hållning samt ogenerade uppträdande

i öfrigt.

Det är vidare anmärkningsvärdt, att många kvinnor komma till stället utan

manligt sällskap. Samma kvinnor till ej ringa antal hafva varit sedda kväll efter

kväll komma ensamma till danslokalen. Därinne bekanta de sig och göra sällskap

med yngre herrar, som bjuda på förtäring. Då dansen slutat, samla sig några

kvinnor vid ingången till matsalen och vänta att bli bjudna på supé. Ej sällan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

17

Inträffar då att de inbjudas af äldre herrar. Kvinnorna hafva tydligen blicken öppen

för, att de äldre vid sådana tillfällen äro frikostigare än de,yngre männen.

Att danslokalbanan icke skulle så lifligt frekventeras, som nu är förhållandet,

i det fall de besökande icke hade tillfälle erhålla förtäring af spirituösa, lär ej kunna

betvifla-?. Under pauserna förtäras spritdrycker i riklig mängd och ej så få af deltagarna

hafva af de tjänstgörande polismännen iakttagits vara öfverlastade af starka

drycker, då de vid stängningstiden lämnat lokalen. Afskaffandet af all spitituosautskänkning

vid danstillställningar skulle därför enligt min åsikt hafva det goda

med sig att särskildt de sämre elementen höllos aflägsnade från stället. I första

hand borde utskänkning från plats, hvarifrån finnes utsikt till dansbanan, icke medgifvas.

I detta afseende borde danslokalerna icke lämnas förmånsrätt framför varietéerna.

Lättheten och bekvämligheten att erhålla spritdrycker i dansbanans omedelbara

närhet har tydligen till påföljd, att större kvantiteter sådana drycker förtäras

än som för de konsumerandes sinnesförfattning är lämpligt. Om det också ej, såvidt

af de tjänstgörande polismännens iakttagelser framgår, kan sägas, att de besökande

tillställt oordningar eller annan förargelse, som föranledt polisens ingripande,

är därmed icke sagd!, att icke somliga af de besökande brustit i god ton och anständighet

gentemot den öfriga publiken vid ett och annat tillfälle, som icke kommit

till polisens kännedom. Undertecknad har emellertid vid ett tillfälle den 1 sistlidne

oktober iakttagit ett sällskap af yngre män och kvinnor (tydligen »väninnor»), som

under danspauserna förtärde spirituösa i riklig mängd, därvid en af de manliga i

sällskapet genom högröstadt prat och gestikulerande samt bullersamt uppträdande i

öfrigt ådrog sig den öfriga publikens uppmärksamhet, ovilja och synbara misshag.

Då mannen nedhyssjades af publiken, lät han sig ej bekomma utan reste sig från

bordet och frågade högt, »hva nu då, hva ä dä»? Därvid ingrep ingen af betjäningen.

Omedelbart efter det sagda händelse inträffat, gjorde jag föreståndaren för

danslokalen, direktören Anton Wahlberg, uppmärksam på, att dylika tilltag ej vidare

finge passera oanmärkta samt sade honom, att mannen borde utvisas från lokalen.

Sällskapet hade emellertid under tiden lämnat serveringsbordet och begifvit sig till

annan plats.

Mot Wahlberg har förekommit, att han under tiden för innehafvandet af utskänkningsrättigheten,

hvilken nu öfvertagits af fröken Westling, den 26 sistlidne

september pliktat 5 kronor för olaga gästning, samt att han för närvarande står

under tilltal för det gäster insläppts i danslokalen efter förbjuden tid, hvilket mål

ännu är oafgjordt.

Mot Westling har förekommit, att hon den 29 sistlidne september pliktat för

olaga gästning 5 kronor; att hon den 13 sistlidne oktober erhållit erinran om sin

ovillkorliga skyldighet att hafva serveringslokalerna utrymda kl. 1 på natten, samt

att hon för närvarande står under tilltal för olaga utskänkning af vin och malt

drycker den 17 i samma månad, bestående däri, att sådana drycker Utlämnats till

gäster efter förbjuden tid, hvilket mål nu är under handläggning i polisdomstolen.

2) Angående Pinets boston palace å kung). Djurgården får anföras:

Enligt resolution den 31 december 1909 har fru Sofia Ilöök beviljats rättighet

att från och med den 1 januari till och med den 31 december 1910 idka utskänkning

af spirituösa i Cirkus schweizerilokal till kl. 1 på natten. Tillstånd har därjämte

beviljats fru Höök för en dag i sänder, att vid de danstillställningar, som

Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 9 klaf t.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottes betänkande Nr 9.

med vederbörligt tillstånd anordnas i cirkusbyggnaden, låta utskänkningen försiggå

jämväl uti salongen vid där anordnade serveringsbord,-allt under villkor, att brännvin,

vin och Öl icke utlämnas efter kl. 12 på natten samt att gäster ej insläppas efter

samma tid.

Serveringsplatserna upptagas företrädesvis af dem, som icke deltaga i dansen,

och som infinna sig som åskådare eller af andra skäl.

Det förefaller, som publiken på denna danslokal — äfven hvad de kvinnliga

deltagarna angår — väsentligt skiljer sig i fråga om god ton och uppträdande från

publiken på den andra danslokalen inom distriktet. Såvidt af gjorda iakttagelser

framgått, iakttaga de besökande å denna lokal god ordning och städadt uppförande.

Kvinnor, som äro kända för sedeslöst lefverne, eller mot hvilka misstankar förekomma,

att de äro oordentliga, afvisas och tillåtas ej inträde. Så väl i detta fall

som beträffande ordningen i öfrigt håller föreståndarinnan noggrann kontroll och

öfvervakar ordningen. De besökande utgöras till stor del af unga män och kvinnor

samt äfven af personer i medelåldern. De dansande utgöra det öfvervägande antalet.

Dansaftnar förekomma för närvarande endast onsdagar, lördagar och söndagar.

Tillströmningen af besökande är ej anmärkningsvärdt stor, men växlar för olika dagar.

Ehuruväl, som ofvan är sagdt, god ordning hitintills varit rådande å denna

danslokal, anser jag dock af skäl, som angående danslokalen vid Karlavägen angifvits,

att utskänkning icke borde medgifvas å plats i själfva danssalongen utan inskränkas

till schweizeriet, som visserligen ligger nära intill men dock är afskildt från salongen

och enligt öfverlåtelsekontrakt är godkändt som utskänkningslokal.

Mot fru Höök har ingen anmärkning förekommit. Serveringslokalerna hafva

varit utrymda på i resolutionen bestämd tid.

3) Beträffande öfriga för offentlig dans begagnade lokaler har Viktoriateatern

(Maxim) hållits stängd sedan början af oktober, och innehafvaren af Novilla varieté af

öfverståthållareämbetet förvägrats tillstånd att anordna dylika tillställningar därstädes.

Af gjorda uttalanden från olika personer har framgått, att åtskilliga hellre

besöka danslokalen vid Karlavägen än cirkus å Djurgården, emedan umgänget mellan

könen vore mycket friare och stämningen gladare å förra stället än på det senare.

Många herrar, som besöka danstillställningarna å Cirkus, hafva efter en stund lämnat

lokalen under förklaring, att det där ginge alltför seriöst till väga, och att de i stället

ämnade begifva sig till danslokalen vid Karlavägen. På Cirkus vore damerna mera

reserverade, på andra stället mera tillgängliga. Dessa uttalanden finna stöd i de

iakttagelser, som gjorts af de tjänstgörande polismännen. De hafva nämligen funnit,

att bekantskapen mellan de kvinnor, som komma till danslokalen vid Karlavägen

utan manligt sällskap, och de män, de där träffa, är lätt inledd; och är det ej sällan

kvinnorna, som taga första steget.

Stockholm som ofvan. V. Ekström.

Rapport. Fredagen den 4 november 1910.

På grund af till öfverståthållareämbetet utaf olika korporationer framställda

anmärkningar rörande de offentliga danstillställningarna här i staden, får undertecknad

ehvad de beröra åttonde polisdistriktet vördsamt anföra följande:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

19

Inom åttonde polisdistriktet har under det gångna året intill den 23 nästlidne

oktober offentliga danstillställningar anordnats inom Mosebacke etablissement. Dessa

danstillställningar hade under vintern ägt rum i Södra varieténs foyer. Under tiden

från och med den 9 juni till och med den 23 nästlidne oktober hade danstillställningarna

försiggått å eu dansbana å Mosebacke nedre terrass. Dessa senare danstillställningar

hade dagligen pågått intill klockan 11 på kvällen. Vid dessa tillställningar

har spirituosautskänkning ägt rum.

Utskänkningen inom Mosebacke etablissement utöfvas af fröken Alma Strömer.

Denna utskänkningsrätt är gällande under hela innevarande år. Vid danstillställningarna

i foyern hade särskildt tillstånd till utskänkning erhållits, och hade denna

utskänkning jämväl då ägt rum i varietésalongen. Dansen hade då pågått till

klockan 2 på natten.

Under den tid dansen pågick å dansbanan å nedre terrassen hade spirituosautskänkning

ägt rum å terrassen invid dansbanan. Någon särskild ansökan om

utskänkningsrätt vid dessa senare danstilllställningar hade icke erhållits, enär dansen

slutade, som förut nämnts, klockan 11 eftermiddagen.

Danstillställningarna å terrassen hade hufvudsakligast besökts af unga män och

kvinnor ur arbetsklassen. De dansande hade i regel varit i majoritet bland publiken

å nedre terrassen.

Några störande uppträden vid dessa tillställningar hade icke ägt rum. Visserligen

hade det händt, att ynglingar kommit i ordväxling med hvarandra, men hade

dessa då genast afvisats från platsen, så att något egentligt obehag icke uppstått.

Fröken Strömer hade nu senast anhållit, att hon måtte få lördagen den 29

Dästlidne oktober afhålla danstillställning å Södra varieténs foyer till klockan 2 på

natten. Denna hennes ansökan blef i så mått bifallen, att hon tilläts afhålla balen

endast till klockan 12 på natten. Med anledning däraf inställde fröken Strömer

danstillställningen och har hon på särskild fråga förklarat, att hon icke kommer att

anordna några danstillställningar i vinter. Möjligtvis kommer hon dock att uthyra

lokalen till dylikt ändamål för enskilda föreningar.

Något obehag af utskänkningsrätten invid dansbanan hade icke förmärkts.

Stockholm som ofvan. „ , _

Oscar Noraenberg.

Rapport. Måndagen den 31 oktober 1910.

Ålagd att afgifva yttrande i anledning af närslutna skrifvelser från Nykterhetsfolkets

centralförsamling i Stockholm, stadsfullmäktiges nykterhetsgrupp samt öfverste

E. Melander med flera angående de offentliga danslokalerna inom hufvudstaden, får

undertecknad, i hvad skrifvelserna afse nionde polisdistriktet, vördsamt anföra följande:

Inom distriktet finnes för närvarande endast en lokal, i hvilken offentliga danstillställningar

— karnevaler och s. k. bostonaftnar — anordnas, nämligen å Grand

Restaurant Nationals stora festsal i huset nr 72 Regeringsgatan. Denna restaurant,

som, festvåningen inberäknad, består af 25 olika rum och samlingssalar, innehafves

sedan år 1903 af fröken Hilda Adéle Forssman, som senast den 30 december 1909

meddelades rättighet att under år 1910 utskänka spirituösa drycker inom etablissementets

samtliga lokaler, med undantag af den i bottenvåningen inrymda pelarsalen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Lokalerna hållas öppna för servering till klockan 12 på natten, hvarjämte fröken

Forssman vid flera tillfällen sökt och erhållit tillstånd för en vecka i sänder, att

låta utskänkningen fortgå jämväl efter denna tid vid festliga samkväm inom lokal, till

hvilken allmänheten under tiden icke äger tillträde.

Sedan lördagen den 24 sistlidne september har den stora festsalen å nedra

botten, efter undergången reparation, varit upplåten för offentliga danstillställningar

hvarje onsdags- och lördagsafton. Dessa danstillställningar hafva i allmänhet varit

fåtaligt besökta.

Vid två särskilda tillfällen har fröken Forssman med vederbörligt tillstånd serverat

spirituösa drycker å reserverade platser inom danslokalen, men i öfrigt har

någon utskänkning icke förekommit i lokal eller å plats med utsikt till dansbanan.

De närmast intill danslokalen belägna serveringsrummen äro under pauserna

till största delen upptagna af danspubliken. Denna publik utgöres hufvudsakligen

af unga män och kvinnor ur arbets- och medelklassen, samt af en del sådana kvinnor,

hvilka, att döma af deras utseende och klädsel, kunna misstänkas för sedeslöshet.

Undertecknad har vid flera tillfällen klockan mellan 11 och 3 på natten inspekterat

ifrågavarande danslokal. Såvidt jag kunnat iakttaga har därvid ingenting

varit att anmärka mot danspublikens uppförande, hvarken i fråga om tonen eller umgängesformerna,

dock frånsedt ett tillfälle, nämligen lördagen den 22 dennes, då en

kvinna befanns vara i så hög grad berusad af starka drycker, att hon måste omhändertagas

af sitt sällskap och föras ut ur lokalen. Några uppträden, slagsmål eller

andra oordningar har emellertid icke förekommit vid dessa danstillställningar under

innevarande höst.

På grund af hvad sålunda anförts förefinnes för närvarande, enligt min uppfattning,

inga tillräckliga skäl för inskränkning i utskänkningsrättens utöfning inom

ifrågavarande lokaler.

Stockholm som ofvan. O. Kålt qvist.

Rätt afskrifvet, betygar,

den 23 januari 1911.

Stockholm hos öfverståthåliareämbetet för polisärende»

Ex. officio:

Levin Olbers.

Stockhoini, Ö. L. Svanbäcks boktryckeri, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.