Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 5 § lagen för Sveriges riksbank.

1911-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1911:15, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 5 § lagen för Sveriges riksbank.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

BankoutskotteU memorial Nr 15

3

Nr 15.

Ankom till Riksdagens kansli den 23 mars 1911, kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 5 §

lagen för Sveriges riksbank.

I en inom Andra kammaren väckt, till bankoutskottet för förberedande

behandling remitterad motion (nr 123) har herr J. Byström föreslagit, att

Riksdagen ville för sin del besluta, att § o i lagen för Sveriges riksbank

den 12 maj 1897 måtte få följande förändrade lydelse:

Riksbankens sedlar må lyda endast å fem, tio, femtio, ett hundra,

fem hundra och ett tusen kronor.

Till stöd för denna sin framställning har motionären anfört följande:

»I och med att de enskilda bankernas sedelutgifningsrätt borttogs,

försvann äfven en sedelvalör, nämligen femhundrakronosedeln, ur marknaden.

Denna sedelvalör var dock vid ej få tillfällen ganska bekväm att

ha i rörelsen. Äfven nu skulle det vara lämpligt att en sådan sedel funnes

som bytesmedel. Vill man exempelvis sända i bref med posten sexhundra

kronor, är det stundom lämpligare och fördelaktigare att få sända

en femhundrakronosedel och en etthundrakronosedel än att sända sex etthundrakronosedlar.

Likaledes kan det vid transaktioner i bank vara bra,

om femhundrakronosedeln finnes.

Uti våra grannländer Danmark, Norge och Finland har man äfven

denna sedelvalör, och samma skäl, som finnes för den där, äro naturligtvis

tillfinnandes också i Sverige. För öfrigt förekommer femhundrakronosedeln

i Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike, Spanien, Schweiz, Italien, Grekland,

Ryssland, Persien, Nordamerika, Chile, Uruguay, Venezuela, Brasilien

och Argentina. Denna sedel har/ naturligtvis olika värde allteftersom

vederbörande lands myntenhet har större eller mindre värde. Men är

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 15.

den lämplig och bekväm för alla dessa länder, är den det nog också i

vårt land.

I lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 heter det: »Riksbankens

sedlar må lyda endast å fem, tio, femtio, ett hundra och ett tusen

kronor.» I konsekvens med hvad som är föreskrifvet om de mindre sedelvalörerna

såsom »fem» och »tio», eller medelstora såsom »femtio» och »ett

hundra», borde väl de större valörernas sedlar också vara femhundra och

»ett tusen». Och liksom femkronosedeln är lika stor som tiokronosedeln

i fråga om formatet, och femtiokronosedeln är lika stor som etthundrakronosedeln,

så kan ju femhundrakronosedeln vara lika stor som ettusenkronosedeln.

Den åtgärd, jag nu föreslår, anser jag icke kunna förorsaka staten

någon kostnad, som är att tala om.»

O 1

Fullmäktige i riksbanken hafva på anmodan i ärendet afgifvit följande

yttrande:

»Fullmäktige äro icke öfvertygade, att befintligheteten af femhundrakronosedlar

skulle i någon af sevärd grad underlätta likvider i och mellan

banker. Icke heller i den allmänna samfärdseln i öfrigt torde hos oss hafva

framträdt något behof af sedlar utaf denna valör. Särskildt kan antagas,

att de fall, då femhundrakronosedlar komma att sändas i bref med posten,

blefve ytterligt sällsynta. Frånsedt nämligen att postremissväxel kan köpas

vid hvarje bankkontor, kan numera vid hvarje postkontor få köpas postanvisningar

till belopp uppgående ända till 1,000 kronor. Fullmäktige

kunna därför icke finna, att något verkligt .behof

motionären föreslagna nya sedelvalören.

Motionären har såsom skäl för sitt förslag framhållit, att bland andra

länder äfven Danmark och Norge hafva sedlar af den föreslagna typen.

Härvid är dock att märka, att i Danmark icke finnas sedlar å 1,000 kro
500-kronosedlar

utgifvas

föreligger för den af

Norge, där såväl 1,000-krono- som

nor, samt

af Norges bank^ behofvet af 500-kronosedlar visat sig anmärkningsvärdt

ringa. Den utelöpande sedelstocken per 81/i2 1909 i Norge fördelar sig

nämligen sålunda:

1,000-kr.............................................. c:a kronor 6,300,000

500- » ............................................. » » 1,500,000

100- » ............................................. » » 14,700,000

50- » ........................................... » » 8,400,000

10- » .. ... ...........i... » » 34,700,000

5- » ............................................ > » 12,400,000

Ett bifall till förslaget skulle dessutom kunna medföra vissa svårigheter

af teknisk art. Fullmäktige hysa nämligen förhoppning att under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 13.

5

de närmaste åren få tram nya sedeltyper. Införandet af eu ny sedelvalör

redan nu skulle kunna försvåra arbetet på en god lösning af denna fråga.

Många omständigheter äro nämligen att härvid taga i betraktande, isynnerhet

den om färg och storlek å de olika valörerna. Och härvid bör då

komma i öfvervägande ett önskemål, som från bankkretsar ej sällan uttalats,

nämligen att med hänsyn till de likvider af stora belopp, som oupphörligt

äga rum mellan bankerna, en valör å 10,000 borde utsläppas i

rörelsen.

På grund häraf anse sig fullmäktige böra, åtminstone för närvarande,

afstyrka bifall till motionen.»

Lika med fullmäktige finner utskottet något verkligt behof icke föreligga

för den af motionären föreslagna nya sedelvalören. Då härtill kommer,

att, enligt hvad fullmäktige i sitt yttrande upplyst, frågan om anskaffande

af nya sedeltyper står på dagordningen, anser sig jämväl utskottet

böra åtminstone för närvarande afstyrka bifall till motionen.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 123 icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 23 mars 1911.

På bankoutskottets vägnar:

WERNER G. von SCHWERIN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.