Utlåtande, angående förslag till ändringar i a fröning sstaten för riksbanken. l:o.
1911-04-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1911:23, Utlåtande, angående förslag till ändringar i a fröning sstaten för riksbanken. l:o.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till Riksdagens kansli den 4 april 1911 kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående förslag till ändringar i a
fröning sstaten för
riksbanken.
l:o.
Med skrifvelse den 16 mars innevarande år hafva fullmäktige i Ang. ändring
riksbanken till bankoutskottet öfverlämnat två till utskottet ställda an- *guuTför
sökningar om löneförbättring från dels kamrerarna och dels kassörerna ia*sör*ma
vid de mindre afdelningskontoren. _ JntStntLn
Kamrerarnas framställning mynnar ut i en begäran, att lönen utom dim i
måtte höjas med 500 kronor och tjänstgöringspenningarua med 100
kronor.
Kassörerna framlägga alternativa förslag. De önska antingen att
få bibehålla missräkningspenningarna under förordnanden i högre grad
samt under en månads sjukledighet eller missräkningspenningarnas afskaffande
och desammas fördelning på lön och tjänstgöringspenningar
eller också lönens förhöjning med 10Ö kronor och tjänstgöringspenningarnas
med 200 kronor.
Såsom eget yttrande i ärendet hafva fullmäktige anfört följande:
»Uppå fullmäktiges förslag vidtogs vid 1907 års riksdag en allmän
reglering af lönerna för riksbankens tjänstemän, och den aflöningsstat,
som då beslöts, trädde i kraft med ingången af år 1908. Den
nya staten har sålunda tillämpats blott under tre år. Det synes fullmäktige
därför mindre lämpligt att redan nu börja göra ändringar i
densamma.
Partiella ändringar äro ock ytterst svåra att vidtaga, alldenstund
Bihang Ull Biksd. Prof. 1911. 6 Samt. 1 Afd. 16 Höft. (Nr 23). 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
aflöningsstaten måste betraktas såsom ett sammanhängande helt, och
rubbar man siffrorna på ett håll utan att samtidigt jämka hela vägen
igenom, leder detta till att löneproportionerna de olika tjänstegraderna
emellan förryckas.
Bifall till kassörernas förslag om att afskaffa missräkningspenningarna
och att i stället lägga desamma på lönen och tjänstgöringspenningarna
måste fullmäktige afstyrka och likaså förslaget att missräkningspenningarna
skulle få bibehållas vid förordnande i högre grad samt
under en månads sjukledighet.
Missräkningspenningarna kunna svårligen få betraktas såsom en
direkt löneförmån, då deras ändamål är att så mycket som möjligt
hålla vederbörande tjänsteman skadeslös för den risk, kassörsverksamheten
medför.
I aflöningsstaten finnes emellertid onekligen en ojämnhet i löneskalan
bestående däruti, att lägsta kassörslönen och högsta registratorslönen
vid småkontoren icke, såsom förhållandet är vid öfriga tjänstegrader,
sammanfalla, utan visar en skillnad kassörerna till nackdel af
400 kronor.
Detta förhållande hade man dock fullt klart för sig vid uppgörandet
af förslaget till nu gällande aflöningsstat, men fann det icke kunna
undgås, utan att endera begynnelselönen för registratorerna sänktes
eller kassörslönen höjdes, och ingendera af dessa utvägar ansågo sig
fullmäktige kunna förorda.
Samma ståndpunkt till denna fråga intaga fullmäktige fortfarande.
Däremot anse sig fullmäktige böra framhålla, att det anmärkta
missförhållandet skulle i viss mån kunna mildras, om tiden för erhållande
af ålderstillägg å lönen för kassörerna vid de mindre kontoren
förkortades till likhet med hvad som gäller för tjänstemännen i första
graden vid de stora kontoren samt registratorerna vid gruppkontoren
eller till resp. 3 och 6 år i stället för nu bestämda 5 och 10 år. Härigenom
godtgjordes till stor del den ofvan påpekade olikheten i slutlönen
för registratorer och begynnelselönen för kassörer, hvarjämte för
en ändring i nu angifna afseende ock talade den omständigheten, att
ifrågavarande kassörstjänster närmast torde vara att likställa med första
gradens tjänstemän vid hufvudkontoret. I sin ansökan om löneförbättring
framhålla också kassörerna, att åtskilliga första grads tjänstemän
vid hufvudkontoret med samma intagningsår i hanken (1897 och 1898)
som ett flertal kassörer, genom bestämmelsen om ålderstillägg efter
respektive 3 och 6 års tjänstgöring i graden, redan hunnit upp i högsta
löueklassen inom sin grad, under det att de nämnda kassörerna ej
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
3
komma i åtnjutande af första ålderstillägget å lönen förr än under åren
1912—1915.D
Beträffande först, kamrerarnas framställning har utskottet på de
af fullmäktige anförda skäl ansett densamma; icke böra föranleda till
någon åtgärd.
Hvad därefter kassörernas framställning angår, har utskottet funnit
lämpligt att, på sätt fullmäktige ifrågasatt, till minskande af det anmärkta
missförhållandet, tiden för erhållande af ålderstillägg å lönen
för ifrågavarande tjänstemän, för närvarande respektive fem och tio år,
förkortas till tre och sex år.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må besluta, att aflöningsstaten för
riksbanken, i hvad den angår kassörerna vid afdelningskontoren,
utom dem i Göteborg och Malmö, må
erhålla följande förändrade lydelse:
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Ofri ga afdelningskontor. Öfriga afdelningskontor.
Tjänstemännen;
Å länsstat:
registrator och bok
-
hållare ..................
kr.
1,800: —
h vilket belopp kan
förhöjas efter tre
års ordinarie tjänst
i graden till ......
7?
2,200: —
efter sex års tjänst
i graden till.........
7)
2,600: —
kassör ........................
2,200: —
hvilket belopp
kan förhöjas efter
fem års ordinarie
tjänst i graden till
M
2,600: —
Tjänstemännen:
Å lönestat:
registrator — — — —
kassör ........................ kr. 2,200:
h vilket belopp kan
förhöjas efter tre
år s or din arie tj änst
i graden till......... „ 2,600:
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
(Nuvarande lydelse:)
efter tio års tjänst
i graden till......... kr. 3,000: —
kamrerare — — —---—
(Föreslagen lydelse:)
efter sex års tjänst
i graden till...... „ 3,000: —
kamrerare--------
2:o.
Ang. ändring Fullmäktige hafva den 16 nästlidna mars till utskottet aflåtit föl
i
ailöninqs- • j n ...ii •
staten för jancie iramstallmt)g:
valitbetjanin« »I skrifvelse af den 5 november 1910 har styrelsen för Göteborgs
nZgtkontoren
kontoret öfverlämnat, och med sitt förord beledsagat en af vaktmästarne
i g »teborg yjj samma kontor till fullmäktige riktad framställning, hvari anhålles
och Maimd. om fuUmäktiges medverkan till åstadkommande af förbättring i aflöningsvillkoren.
Såsom en utväg härtill tänka sig nämnde vaktmästare närmast
att ändring vidtages i 3:dje punkten 3:dje momentet af tillämpningsbestämmelserna
för aflöningsstaten därhän, att äfven åt vaktmästare vid
afdelningskontor skulle kunna tilldelas arfvoden för postbefordran och
inkassouppdrag.
Eu sådan ändring af tillämpuingsbestämmelserna för aflöningsstaten
anse fullmäktige dock icke lämplig, då det torde vara naturligt
att hufvudkontoret i nämnda afseende intager en särställning. Bestyren
med postbefordran och inkasseringar därstädes hafva nämligen ansetts
vara af sådan vikt, att de kunnat anförtros endast åt vissa därtill särskildt
kvalificerade personer inom vaktmästarekåren.
Fullmäktige hafva emellertid icke kunnat undgå att finna Göteborgsvaktmästarnes
framställning vara förtjänt af beaktande och hafva därför
tagit i öfvervägande, huruvida ej deras önskan om bättre aflöning skulle,
på annat sätt än det, de själfva framhållit, kunna befordras.
En lämplig utväg härtill erbjudes genom förhöjning af ålderstilläcrgen
å lönen till likhet med hvad som är bestämdt för vaktmästarne
vid hufvudkontoret, alldenstund en sådan förhöjning icke på något sätt
verkar störande på löneproportionerna i aflöningsstaten utan tvärtom gör
densamma mera enhetlig.
Enligt staten har aflöningen till tjänstemännen vid riksbankens
kontor i Göteborg och Malmö blifvit bestämd att utgå enligt samma
grunder, som gälla för tjänstemännen i motsvarande grader vid hufvud
-
Bankoutskottete utlåtande Nr X3.
5
kontoret. I afseende på vaktmästarne är likheten däremot ej genomförd,
i det att ålderstilläggen å lönen för vaktmästarne i Göteborg och Malmö
blifvit, satta till blott 100 kronor mot 200 kronor för vaktmästarne vid
hufvudkontoret.
Att tjänstgöringspenningarna till vaktmästarne i Göteborg och
Malmö utgå med endast 300 kronor, under det att hufvudkontorets vaktmästare
uppbära 600 kronor, har sin gifna orsak i den omständigheten,
att förstnämnda vaktmästare åtnjuta en till 300 kronor uppskattad förmån
af fri bostad, men något vägande skäl för att löneförmånerna i
öfrigt skola vara mindre i Göteborg och Malmö än i Stockholm torde numera
knappast kunna anföras, utan dessa förmåner torde för vaktmästarne,
liksom för tjänstemännen, böra sättas lika vid ifrågavarande kontor.
Beträffande tjänstgöringen få fullmäktige meddela, att denna för
vaktmästarne vid kontoren i Göteborg och Malmö är fullt ut lika omfattande
som för dem vid hufvudkontoret.
Hvad fullmäktige här föreslagit afser de ifrågavarande tjänsternas
löner och kan i följd häraf naturligtvis icke hafva någon inverkan på
det de nuvarande tjänsteinnehafvarna i Göteborg Olsson och Hansson
personligen af 1904 års Riksdag beviljade tillägg till tjänstgöringspenningarna.
D
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hafva fullmäktige hemställt,
att utskottet ville föreslå Riksdagen, att ålderstilläggen å lönen
för vaktmästarna vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö måtte
utgå med samma belopp som för vaktmästarna vid hufvudkontoret,
eller 200 kronor, hvarjemte fullmäktige afgifvit. förslag till ändrade
aflöningsstater för vaktbetjäningen vid förenämnda båda afdelningskontor.
Äfven bankoutskottet anser föreliggande framställning vara förtjänt
af beaktande och har för sin del icke något att erinra mot fullmäktiges
förslag till löneförbättring åt ifrågavarande vaktbetjänte.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må besluta, att aflöningsstaten för
riksbanken, i hvad den angår vaktbetjäningen vid
afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, måtte
erhålla följande förändrade lydelse:
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
(Nuvarande lydelse:)
Afdelningskontoret i (Söteborg.
Vaktbetjäningen:
två vaktmästare, hvardera,
lön ................. kr. 800: —
hvilket belopp efter
fem års ordinarie
tjänst och därunder
ådagalagdt välförhållande
kan höjas
till................................. „ 900: -
efter tio års till...... „ 1,000: —
samt tjänstgörings
penningar0).
.............. „ 300: —
två husdrängar, hvardera,
lön .................. „ 900: —
hvarjämte såväl desse som vaktmästare
äga att åtnjuta fri bostad
och vedbrand eller såsom ersättning
för nämnda form ån ett belopp
för hvarje af 300 kronor om året.
(Föreslagen lydelse:)
Afdelningskontoret i Göteborg.
Vaktbetjäningen:
två vaktmästare, hvardera,
lön .................. kr. 800: —
hvilket belopp efter
fem års ordinarie
tjänst och därunder
ådagalagdt välförhållande
kan höjas
till................................. „ 1,000: —
efter tio års till...... ,, 1,200: —
samt tjänstgörings
penningar0).
.............. ,, 300: —
två husdrängar, hvardera,
lön ................. „ 900: —
hvarjämte såväl desse som vaktmästarne
äga att åtnjuta fri bostad
och vedbrand eller såsom ersättning
för nämnda förmån ett belopp
för hvarje af 300 kronor om året.
*) 1904 års Riksdag har medgifvit, att hvardera
af vaktmästarne vid riksbankens afdelningskontor
i Göteborg Lars Gustaf Olsson och Gustaf
Alfred Hansson må erhålla en personlig tillökning
af dem tillkommande tjänstgöringspenningarmea
100 kronor om året att utgå från 1904 års början.
*) 1904 års Riksdag har medgifvit, att hvardera
af vaktmästarne vid riksbankens afdelningskontor
i Göteborg Lars Gustaf Olsson och Gustaf
Alfred Hansson må erhålla en personlig tillökning
af dem tillkommande tjänstgöringspenningar med
lOOJkronor om året att utgå från 1904 års början.
Afdelningskontoret i Malmö.
Vaktbetjäningen:
två vaktmästare, hvardera,
lön ................. kr. 800: —
hvilket belopp efter
fem års ordinarie
tjänst och därunder
ådagalagdt välförhållande
kan höjas
till................................. „ 900: —
Afdelningskontoret i Malmö.
Vaktbetjäningen;
två vaktmästare, hvardera,
lön..................... kr. 800:
hvilket belopp efter
fem års ordinarie
tjänst och därunder
ådagalagdt välförhållande
kan höjas
till................................ „ 1,000:
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
7
(Nuvarande lydelse:)
efter tio årB till...... kr. 1,000: —
samt tjänstgörings
penningar.
................. „ 300: —
äfvensom fordon ene
vaktmästaren fri bostad
och vedbrand
och till den andre såsom
ersättning därför
300 kronor om
året.
en husdräng, lön ..... „ 900: —
jämte fri bostad och vedbrand.
Stockholm den 4 april 1911.
(Föreslagen lydelse:)
efter tio års till...... kr. 1,200: —
samt tjänstgörings
penningar.
................. „ 300: —
äfvensom för den ene
vaktmästaren fri bostad
och vedbrand
och till den andre såsom
ersättning därför
300 kronor om
året.
en husdräng, lön ...... „ 900: —
jämte fri bostad och vedbrand.
På bankoutskottets vägnar:
WERNER G. von SCHWERIN.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1911:246 Skrifvelse till fullmäktige i riksbanken, med öfverlämnande af reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten