Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående förslag till ändringar i a fröning sstaten för riksbanken. l:o.

1911-04-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1911:23, Utlåtande, angående förslag till ändringar i a fröning sstaten för riksbanken. l:o.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till Riksdagens kansli den 4 april 1911 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående förslag till ändringar i a

fröning sstaten för

riksbanken.

l:o.

Med skrifvelse den 16 mars innevarande år hafva fullmäktige i Ang. ändring

riksbanken till bankoutskottet öfverlämnat två till utskottet ställda an- *guuTför

sökningar om löneförbättring från dels kamrerarna och dels kassörerna ia*sör*ma

vid de mindre afdelningskontoren. _ JntStntLn

Kamrerarnas framställning mynnar ut i en begäran, att lönen utom dim i

måtte höjas med 500 kronor och tjänstgöringspenningarua med 100

kronor.

Kassörerna framlägga alternativa förslag. De önska antingen att

få bibehålla missräkningspenningarna under förordnanden i högre grad

samt under en månads sjukledighet eller missräkningspenningarnas afskaffande

och desammas fördelning på lön och tjänstgöringspenningar

eller också lönens förhöjning med 10Ö kronor och tjänstgöringspenningarnas

med 200 kronor.

Såsom eget yttrande i ärendet hafva fullmäktige anfört följande:

»Uppå fullmäktiges förslag vidtogs vid 1907 års riksdag en allmän

reglering af lönerna för riksbankens tjänstemän, och den aflöningsstat,

som då beslöts, trädde i kraft med ingången af år 1908. Den

nya staten har sålunda tillämpats blott under tre år. Det synes fullmäktige

därför mindre lämpligt att redan nu börja göra ändringar i

densamma.

Partiella ändringar äro ock ytterst svåra att vidtaga, alldenstund

Bihang Ull Biksd. Prof. 1911. 6 Samt. 1 Afd. 16 Höft. (Nr 23). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

aflöningsstaten måste betraktas såsom ett sammanhängande helt, och

rubbar man siffrorna på ett håll utan att samtidigt jämka hela vägen

igenom, leder detta till att löneproportionerna de olika tjänstegraderna

emellan förryckas.

Bifall till kassörernas förslag om att afskaffa missräkningspenningarna

och att i stället lägga desamma på lönen och tjänstgöringspenningarna

måste fullmäktige afstyrka och likaså förslaget att missräkningspenningarna

skulle få bibehållas vid förordnande i högre grad samt

under en månads sjukledighet.

Missräkningspenningarna kunna svårligen få betraktas såsom en

direkt löneförmån, då deras ändamål är att så mycket som möjligt

hålla vederbörande tjänsteman skadeslös för den risk, kassörsverksamheten

medför.

I aflöningsstaten finnes emellertid onekligen en ojämnhet i löneskalan

bestående däruti, att lägsta kassörslönen och högsta registratorslönen

vid småkontoren icke, såsom förhållandet är vid öfriga tjänstegrader,

sammanfalla, utan visar en skillnad kassörerna till nackdel af

400 kronor.

Detta förhållande hade man dock fullt klart för sig vid uppgörandet

af förslaget till nu gällande aflöningsstat, men fann det icke kunna

undgås, utan att endera begynnelselönen för registratorerna sänktes

eller kassörslönen höjdes, och ingendera af dessa utvägar ansågo sig

fullmäktige kunna förorda.

Samma ståndpunkt till denna fråga intaga fullmäktige fortfarande.

Däremot anse sig fullmäktige böra framhålla, att det anmärkta

missförhållandet skulle i viss mån kunna mildras, om tiden för erhållande

af ålderstillägg å lönen för kassörerna vid de mindre kontoren

förkortades till likhet med hvad som gäller för tjänstemännen i första

graden vid de stora kontoren samt registratorerna vid gruppkontoren

eller till resp. 3 och 6 år i stället för nu bestämda 5 och 10 år. Härigenom

godtgjordes till stor del den ofvan påpekade olikheten i slutlönen

för registratorer och begynnelselönen för kassörer, hvarjämte för

en ändring i nu angifna afseende ock talade den omständigheten, att

ifrågavarande kassörstjänster närmast torde vara att likställa med första

gradens tjänstemän vid hufvudkontoret. I sin ansökan om löneförbättring

framhålla också kassörerna, att åtskilliga första grads tjänstemän

vid hufvudkontoret med samma intagningsår i hanken (1897 och 1898)

som ett flertal kassörer, genom bestämmelsen om ålderstillägg efter

respektive 3 och 6 års tjänstgöring i graden, redan hunnit upp i högsta

löueklassen inom sin grad, under det att de nämnda kassörerna ej

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

3

komma i åtnjutande af första ålderstillägget å lönen förr än under åren

1912—1915.D

Beträffande först, kamrerarnas framställning har utskottet på de

af fullmäktige anförda skäl ansett densamma; icke böra föranleda till

någon åtgärd.

Hvad därefter kassörernas framställning angår, har utskottet funnit

lämpligt att, på sätt fullmäktige ifrågasatt, till minskande af det anmärkta

missförhållandet, tiden för erhållande af ålderstillägg å lönen

för ifrågavarande tjänstemän, för närvarande respektive fem och tio år,

förkortas till tre och sex år.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må besluta, att aflöningsstaten för

riksbanken, i hvad den angår kassörerna vid afdelningskontoren,

utom dem i Göteborg och Malmö, må

erhålla följande förändrade lydelse:

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Ofri ga afdelningskontor. Öfriga afdelningskontor.

Tjänstemännen;

Å länsstat:

registrator och bok
-

hållare ..................

kr.

1,800: —

h vilket belopp kan

förhöjas efter tre

års ordinarie tjänst

i graden till ......

7?

2,200: —

efter sex års tjänst

i graden till.........

7)

2,600: —

kassör ........................

2,200: —

hvilket belopp

kan förhöjas efter

fem års ordinarie

tjänst i graden till

M

2,600: —

Tjänstemännen:

Å lönestat:

registrator — — — —

kassör ........................ kr. 2,200:

h vilket belopp kan

förhöjas efter tre

år s or din arie tj änst

i graden till......... „ 2,600:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

(Nuvarande lydelse:)

efter tio års tjänst

i graden till......... kr. 3,000: —

kamrerare — — —---—

(Föreslagen lydelse:)

efter sex års tjänst

i graden till...... „ 3,000: —

kamrerare--------

2:o.

Ang. ändring Fullmäktige hafva den 16 nästlidna mars till utskottet aflåtit föl
i

ailöninqs- • j n ...ii •

staten för jancie iramstallmt)g:

valitbetjanin« »I skrifvelse af den 5 november 1910 har styrelsen för Göteborgs
nZgtkontoren

kontoret öfverlämnat, och med sitt förord beledsagat en af vaktmästarne

i g »teborg yjj samma kontor till fullmäktige riktad framställning, hvari anhålles

och Maimd. om fuUmäktiges medverkan till åstadkommande af förbättring i aflöningsvillkoren.

Såsom en utväg härtill tänka sig nämnde vaktmästare närmast

att ändring vidtages i 3:dje punkten 3:dje momentet af tillämpningsbestämmelserna

för aflöningsstaten därhän, att äfven åt vaktmästare vid

afdelningskontor skulle kunna tilldelas arfvoden för postbefordran och

inkassouppdrag.

Eu sådan ändring af tillämpuingsbestämmelserna för aflöningsstaten

anse fullmäktige dock icke lämplig, då det torde vara naturligt

att hufvudkontoret i nämnda afseende intager en särställning. Bestyren

med postbefordran och inkasseringar därstädes hafva nämligen ansetts

vara af sådan vikt, att de kunnat anförtros endast åt vissa därtill särskildt

kvalificerade personer inom vaktmästarekåren.

Fullmäktige hafva emellertid icke kunnat undgå att finna Göteborgsvaktmästarnes

framställning vara förtjänt af beaktande och hafva därför

tagit i öfvervägande, huruvida ej deras önskan om bättre aflöning skulle,

på annat sätt än det, de själfva framhållit, kunna befordras.

En lämplig utväg härtill erbjudes genom förhöjning af ålderstilläcrgen

å lönen till likhet med hvad som är bestämdt för vaktmästarne

vid hufvudkontoret, alldenstund en sådan förhöjning icke på något sätt

verkar störande på löneproportionerna i aflöningsstaten utan tvärtom gör

densamma mera enhetlig.

Enligt staten har aflöningen till tjänstemännen vid riksbankens

kontor i Göteborg och Malmö blifvit bestämd att utgå enligt samma

grunder, som gälla för tjänstemännen i motsvarande grader vid hufvud
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottete utlåtande Nr X3.

5

kontoret. I afseende på vaktmästarne är likheten däremot ej genomförd,

i det att ålderstilläggen å lönen för vaktmästarne i Göteborg och Malmö

blifvit, satta till blott 100 kronor mot 200 kronor för vaktmästarne vid

hufvudkontoret.

Att tjänstgöringspenningarna till vaktmästarne i Göteborg och

Malmö utgå med endast 300 kronor, under det att hufvudkontorets vaktmästare

uppbära 600 kronor, har sin gifna orsak i den omständigheten,

att förstnämnda vaktmästare åtnjuta en till 300 kronor uppskattad förmån

af fri bostad, men något vägande skäl för att löneförmånerna i

öfrigt skola vara mindre i Göteborg och Malmö än i Stockholm torde numera

knappast kunna anföras, utan dessa förmåner torde för vaktmästarne,

liksom för tjänstemännen, böra sättas lika vid ifrågavarande kontor.

Beträffande tjänstgöringen få fullmäktige meddela, att denna för

vaktmästarne vid kontoren i Göteborg och Malmö är fullt ut lika omfattande

som för dem vid hufvudkontoret.

Hvad fullmäktige här föreslagit afser de ifrågavarande tjänsternas

löner och kan i följd häraf naturligtvis icke hafva någon inverkan på

det de nuvarande tjänsteinnehafvarna i Göteborg Olsson och Hansson

personligen af 1904 års Riksdag beviljade tillägg till tjänstgöringspenningarna.

D

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hafva fullmäktige hemställt,

att utskottet ville föreslå Riksdagen, att ålderstilläggen å lönen

för vaktmästarna vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö måtte

utgå med samma belopp som för vaktmästarna vid hufvudkontoret,

eller 200 kronor, hvarjemte fullmäktige afgifvit. förslag till ändrade

aflöningsstater för vaktbetjäningen vid förenämnda båda afdelningskontor.

Äfven bankoutskottet anser föreliggande framställning vara förtjänt

af beaktande och har för sin del icke något att erinra mot fullmäktiges

förslag till löneförbättring åt ifrågavarande vaktbetjänte.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må besluta, att aflöningsstaten för

riksbanken, i hvad den angår vaktbetjäningen vid

afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

(Nuvarande lydelse:)

Afdelningskontoret i (Söteborg.

Vaktbetjäningen:

två vaktmästare, hvardera,

lön ................. kr. 800: —

hvilket belopp efter

fem års ordinarie

tjänst och därunder

ådagalagdt välförhållande

kan höjas

till................................. „ 900: -

efter tio års till...... „ 1,000: —

samt tjänstgörings
penningar0).

.............. „ 300: —

två husdrängar, hvardera,

lön .................. „ 900: —

hvarjämte såväl desse som vaktmästare

äga att åtnjuta fri bostad

och vedbrand eller såsom ersättning

för nämnda form ån ett belopp

för hvarje af 300 kronor om året.

(Föreslagen lydelse:)

Afdelningskontoret i Göteborg.

Vaktbetjäningen:

två vaktmästare, hvardera,

lön .................. kr. 800: —

hvilket belopp efter

fem års ordinarie

tjänst och därunder

ådagalagdt välförhållande

kan höjas

till................................. „ 1,000: —

efter tio års till...... ,, 1,200: —

samt tjänstgörings
penningar0).

.............. ,, 300: —

två husdrängar, hvardera,

lön ................. „ 900: —

hvarjämte såväl desse som vaktmästarne

äga att åtnjuta fri bostad

och vedbrand eller såsom ersättning

för nämnda förmån ett belopp

för hvarje af 300 kronor om året.

*) 1904 års Riksdag har medgifvit, att hvardera

af vaktmästarne vid riksbankens afdelningskontor

i Göteborg Lars Gustaf Olsson och Gustaf

Alfred Hansson må erhålla en personlig tillökning

af dem tillkommande tjänstgöringspenningarmea

100 kronor om året att utgå från 1904 års början.

*) 1904 års Riksdag har medgifvit, att hvardera

af vaktmästarne vid riksbankens afdelningskontor

i Göteborg Lars Gustaf Olsson och Gustaf

Alfred Hansson må erhålla en personlig tillökning

af dem tillkommande tjänstgöringspenningar med

lOOJkronor om året att utgå från 1904 års början.

Afdelningskontoret i Malmö.

Vaktbetjäningen:

två vaktmästare, hvardera,

lön ................. kr. 800: —

hvilket belopp efter

fem års ordinarie

tjänst och därunder

ådagalagdt välförhållande

kan höjas

till................................. „ 900: —

Afdelningskontoret i Malmö.

Vaktbetjäningen;

två vaktmästare, hvardera,

lön..................... kr. 800:

hvilket belopp efter

fem års ordinarie

tjänst och därunder

ådagalagdt välförhållande

kan höjas

till................................ „ 1,000:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

7

(Nuvarande lydelse:)

efter tio årB till...... kr. 1,000: —

samt tjänstgörings
penningar.

................. „ 300: —

äfvensom fordon ene

vaktmästaren fri bostad

och vedbrand

och till den andre såsom

ersättning därför

300 kronor om

året.

en husdräng, lön ..... „ 900: —

jämte fri bostad och vedbrand.

Stockholm den 4 april 1911.

(Föreslagen lydelse:)

efter tio års till...... kr. 1,200: —

samt tjänstgörings
penningar.

................. „ 300: —

äfvensom för den ene

vaktmästaren fri bostad

och vedbrand

och till den andre såsom

ersättning därför

300 kronor om

året.

en husdräng, lön ...... „ 900: —

jämte fri bostad och vedbrand.

På bankoutskottets vägnar:

WERNER G. von SCHWERIN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:246 Skrifvelse till fullmäktige i riksbanken, med öfverlämnande af reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten