Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker dels ock i ämnet väckta mqtioner.

1911-04-25 · 44 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 42 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1911:30, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker dels ock i ämnet väckta mqtioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till Riksdagens kansli den 27 april 1911 "kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad

lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående

emissionsbanker dels ock i ämnet väckta mqtioner.

Genom proposition nr 48 af den 20 januari innevarande år, som

hänvisats till bankoutskottets förberedande behandling, har Kungl.

Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse

af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker.

Jämlikt 41 § riksdagsordningen afgifver utskottet härmed utlåtande

öfver ej mindre omförm älda proposition än äfven nedannämnda

inom Riksdagen i anledning af propositionen väckta, till utskottet

likaledes hänvisade motioner, nämligen

inom Första kammaren:

nr 86 af herr Hedenlund,

nr 94 af herr Knut Bohnstedt,

nr 95 af herr Hedenstierna, med hvilken fem andra af kammarens

ledamöter instämt,

nr 96 af herr Jacob Larsson, samt

inom Andra kammaren:

nr 295 af herr Carlson i Herrljunga,

nr 296 af herr Ekman i Göteborg,

Bihang till Riksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afl. 22 Höft. (Nr 30.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Utskottet.

nr 318 af herr A. Henrikson jämte fyra andra af kammarens

ledamöter,

nr 319 af herr Karlsson i Mo,

nr 321 af herr Vahlquist,

nr 322 af herr Carlson i Herrljnnga jämte fyra andra af kammarens

ledamöter,

nr 323 af herr Kobb,

nr 324, af herrar friherre Palmstierna och Christiernson med instämmande

af tjuguåtta andra af kammarens ledamöter,

nr 325 af herr Kvarnzelius och

nr 326 af herr Jönsson i Refvinge.

Beträffande innehållet i de olika motionerna tillåter utskottet

sig, att, i den mån desamma icke här nedan återgifvas, hänvisa till

själfva motionerna.

Genom nådigt beslut den 13 september 1907 uppdrog Kungl.

Maj:t åt en kommitté att utarbeta förslag till de ändringar i gällande

lagstiftning angående solidariska bankbolag och bankaktiebolag, som

kunde föranledas af då pågående revision af lagen om aktiebolag m. m.;

och öfverlämnade nämnda kommitté — den s. k. bankkommittén —

den 13 mars 1908 till Kungl. Maj:t förslag till lag om bankrörelse,

innefattande enligt kommittén ytterligare lämnadt uppdrag jämväl

bestämmelser om emissionsbank.

Sedan 1909 års Riksdag bifallit Kungl. Maj:ts särskilda propositioner

med förslag till lag om emissionsbank samt till lagar om

ändrad lydelse af vissa paragrafer i lagarna angående solidariska bankbolag

och angående bankaktiebolag, utfärdades den 5 juni 1909 författningar

i ämnet.

På grundvalen af ofvanberörda kommittéförslag utarbetades sedermera

inom finansdepartementet förslag till lag om bankrörelse, hvilket

förslag i vederbörlig ordning remitterades till lagrådet. Emellertid

antogs af 1910 års Riksdag ny lag om aktiebolag, hvilken lag promulgerades

den 12 augusti 1910 och skall träda i kraft den 1 januari 1912.

Hvad beträffar bankkommitténs ofvannämnda förslag till lag om

bankrörelse, anslöt sig detta, såvidt angick rena aktiebolagsrättsliga

bestämmelser, i hufvudsak till det af särskilda kommitterade — den

s. k. aktiebolagskommittén — den 5 februari 1908 afgifna förslag till

lag om aktiebolag, hvilket åter ligger till grund för den nya aktiebolagslagen.

Men då den af Riksdagen antagna aktiebolagslagen i

åtskilliga hänseenden af mer eller mindre väsentlig art skilde sig från

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

3

kommittéförslaget, hade en omarbetning af bankkommitténs förberörda

förslag ansetts nödig i syfte att undanröja befintliga olikheter. Sedan

denna omarbetning verkställts inom finansdepartementet, blef det nya

förslaget vederbörligen remitteradt till lagrådet.

Beträffande de skiljaktigheter, som ändock förefinnas mellan det

senast utarbetade förslaget och den nya aktiebolagslagen, lämnas i

åberopade statsrådsprotokollet för den 12 augusti 1910 en närmare

förklaring, till hvilken utskottet anhåller att få hänvisa, likasom utskottet

äfven tillåter sig att hänvisa till bankkommitténs ofvannämnda

utlåtande af den 13 mars 1908.

Med afseende å det till lagrådet senast remitterade förslaget

framställdes inom lagrådet åtskilliga anmärkningar och erinringar (sid.

188—209 i den kungl. propositionen).

Med anledning häraf har förslaget undergått ytterligare omarbetningar

inom finansdepartementet. En redogörelse härför återfinnes

å sid. 212—227 i den kungl. propositionen.

Af det anförda torde framgå, att förslaget till lag om bankrörelse

framlagts hufvudsakligen i syfte att, hvad angår de rent aktiebolagsrättsliga

bestämmelserna, uppnå öfverensstämmelse med den nya aktiebolagslagen,

hvilken som nämndt träder i kraft den 1 januari 1912.

Bankoutskottet kan för sin del icke finna annat än, att ur principiell

synpunkt sedt det måste anses såsom en fördel, att en dylik öfverensstämmelse

vinnes. Utskottet har icke heller hyst någon tvekan att i

hufvudsak tillstyrka förslagets antagande af Riksdagen. De erinringar

mot förslaget vare sig af principiell natur eller riktande sig mot

särskilda bestämmelser i detsamma, hvilka framställts i motioner af

herr Larsson samt af herrar friherre Palmstierna och Christiernson,

synas nämligen utskottet icke vara af den betydelse, att förslaget i

dess helhet bör på obestämd tid undanskjutas; och har utskottet förty

funnit sig böra afstyrka bifall till berörda motioner, såvidt de innefatta

yrkande om afslag å förslaget i dess helhet.

Utskottet öfvergår härefter till en granskning af de särskilda

paragraferna uti ifrågavarande lagförslag, därvid utskottet vid nedanstående

paragrafer funnit skäl till följande erinringar.

1 §•

Med afseende å denna paragraf framställdes inom lagrådet den

anmärkningen, att, om, såsom förslaget åsyftade, lagen skulle innehålla

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 30-

förbud mot bankrörelses idkande af andra än vissa angifna rättssubjekt

och stadga straff för öfverträdelse af sådant förbud, det vore önskvärd^

att i lagen angåfves hvad som tarfvades för att en verksamhet

skulle betraktas såsom bankrörelse. Denna anmärkning upptogs sedermera

af chefen för finansdepartementet, som förklarade sig anse det

vara tillfyllest att angifva karaktären af den rörelse lagen ville anse

såsom bankrörelse och då det vore för skyddande af insättarnas rätt

banklagstiftningen tillkommit, ansåge departementschefen, att såsom

bankrörelse i lagens mening skulle kännetecknas sådan verksamhet, i

hvilken inginge inlåning på räkning, som af bank allmänneligen begagnades.

I förenämnda af herr Larsson samt herrar friherre Palmstierna

och Christiernson väckta motioner har framställts den anmärkningen,

att det ej vore inlåningen, som karakteriserade bankrörelsen, utan att

det i stället vore en kombination af in- och utlåning, som vore det

för bankrörelsen utmärkande. Herr Larsson har ock alternativt framlagt

förslag till ändring af paragrafen i sådant syfte.

Bankoutskottet kan för sin del icke anse det vara erforderligt,

att paragrafen innehåller en definition på bankrörelse, utan synes

det vara till fyllest, att den angifver innebörden af den rörelse, nu

ifrågavarande lag vill anse såsom bankrörelse, därvid med rätta

hänsyn bör tagas endast till inlåningen. Men då det är inlåningen

från allmänheten, som kännetecknar bankrörelse, har utskottet ansett

detta böra uttryckligen angifvas i paragrafen. Med afseende å hvad

sålunda blifvit anfördt har paragrafen underkastats erforderlig omarbetning.

Genom en sådan beteckning af hvad som afses med bankrörelse synes

man icke heller behöfva befara de olägenheter, ett bifall till det kungl.

förslaget skulle medföra. Därigenom skulle nämligen hafva förbjudits

den inlåning på sparkasseräkning, som i ganska stor utsträckning

drifves af bruk och inrättningar för mottagande af personalens besparingar,

så ock den sparkasserörelse, som af kooperativa föreningar

öppnats i skilda delar af landet, äfven såvidt denna rörelse afser inlåning

från egna medlemmar. Någon anledning att vidtaga åtgärder, hvarigenom

dylik rörelse skulle komma att hämmas, synes utskottet icke förefinnas.

Nyttan och betydelsen af berörda verksamhet lärer nämligen icke kunna

förnekas. Men det torde icke heller kunna bestridas, att äfven vid sådan

rörelse hänsynen till insättarnes rätt kräfver, att rörelsen bedrifves

under fullt betryggande former. I sådant afseende synes den böra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

i)

underkastas erforderlig kontroll och genom särskild lagstiftning erhålla

sitt verksamhetsområde sig anvisadt.

Jämte det utskottet sålunda, med afstyrkande af omförmälda

motioner, ansett sig böra förorda paragrafens antagande med här ofvan

angifna tillägg, har utskottet tillika föreslagit en skrifvelse till Kungl.

Maj:t i nyss berörda syfte.

3 §•

I det till lagrådet remitterade förslaget fanns intaget ett af bankkommittén

föreslaget stadgande, enligt hvilket Konungen skall, innan

bolagsordning för bankaktiebolag stadfästes, pröfva, huruvida bolaget

är nyttigt för det allmänna. Denna bestämmelse, som i gällande lag

återfinnes beträffande bankbolag med solidarisk ansvarighet, ansåg lagrådet

böra uteslutas. Det syntes nämligen ej utan synnerligen starka

skäl böra ifrågakomma, att tillkomsten af ett affärsföretag gjordes beroende

af en administrativ pröfning rörande företagets gagnelighet för

det allmänna; och några dylika skäl syntes i förevarande fall ej kunna

anföras.

Lika med kommittén har utskottet funnit en dylik pröfningsrätt

vara i förevarande fall synnerligen lämplig. Erfarenheten från de

senare åren har nämligen gifvit vid handen, att tendensen att bilda

nya banker varit väl stor. Då i dylika företag alltid ganska stora

ekonomiska intressen stå på spel, måste det vara af betydelse för

samhället, att medel finnas, hvarigenom man kan förhindra uppkomsten

af för många banker, hvilkas konkurrens otvifvelaktigt skulle

blifva till skada för ett sundt affärslif. För öfrigt synes man kunna

vara förvissad om att vid tillämpningen af omförmälda pröfningsrätt

största varsamhet kommer att iakttagas. Under sådana förhållanden

har utskottet för sin del ansett sig böra förorda kommitténs förslag i

denna del.

6 §•

Den ifrågavarande paragrafen har upptagit bankkommitténs förslag,

enligt hvilket minimum af grundfonden för inrättningar af den

s. k. folkbankstypen skulle höjas från 200,000 kronor till 500,000

kronor. Häremot rikta sig ofvanberörda motioner II: 295 af herr

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Carlson i Herrljunga, II: 318 af herr Henrikson m. fl. samt 11:319 af

herr Karlsson i Mo.

I motionerna 295 och 319 yrkas bibehållande af nuvarande beloppet

200,000 kronor, hvaremot i motionen 318 hemställes, att ifrågavarande

belopp icke må sättas högre än till 400,000 kronor.

Utskottet kan icke annat än dela kommitténs uppfattning, att

lagstiftningen lämpligen bör befordra den omläggning af vårt bankväsen,

att i stället för de många och delvis mycket obetydliga privata

bankinrättningar, som drifva sin verksamhet inom landet, färre, men

kapitalstarka banker med kontor å skilda orter förmedla penningomsättningen.

Det synes utskottet otvifvelaktigt, att våra ekonomiska

förhållanden därigenom skulle vinna ökad trygghet och stadga. Med

detta önskemål för ögonen kan utskottet icke tillstyrka, att minimum

af grundfonden för inrättningar af den s. k. folkbankstypen sättes

lägre än Kungl. Maj:t föreslagit eller till en half miljon kronor.

Utskottet har alltså funnit sig böra afstyrka bifall till ifrågavarande

motioner.

Hvad beträffar det af herr Carlson i Herrljunga alternativt framställda

yrkande rörande viss förändring i öfvergångstiden, återkommer

utskottet härtill vid behandlingen af 260 §.

33 §.

Vid det förhållande att bankaktiebolags styrelse stundom består

af ett jämförelsevis stort antal ledamöter och då bestämmelsen att

teckningslistan skall vara underskrifven af samtliga ledamöterna därför

lätt kan leda till omgång Och tidsutdräkt, har utskottet ansett sig

böra föreslå sådan ändring i paragrafen, att teckningslistan endast

underskrifves af så stort antal ledamöter i styrelsen, som erfordras för

att denna skall vara beslutför. Enahanda ändring har föreslagits i

motsvarande paragraf (149) beträffande solidariska bankbolag.

48 §.

Enligt gällande bestämmelser äger bankaktiebolag, som afsatt

reservfond, uppgående till mera än femtio procent af bolagets grundfond,

äfven under andra förhållanden än då sådant erfordras till skyddande

af fordran förvärfva aktie i emissionsbank; dock äger bolaget

icke på en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bcinlcoutskottets utlåtande Nr 30.

7

aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter

femtio procent af grundfonden.

Ifrågavarande bestämmelser hafva upptagits i den nu föreliggande

paragrafen.

Med afseende å denna paragraf hafva ändringsförslag framställts

i tre särskilda motioner, nämligen dels I: 8G af herr Hedenlund och

II: 296 af herr Ekman i Göteborg, dessa båda motioner lika lydande,

dels ock II: 325 af herr Kvarnzelius. De bägge förra grunda sig

på innehållet i en af styrelsen för svenska bankföreningen under

sistlidna januari månad till Kungl. Maj:t ingifven, i motionerna jämväl

återgifven skrift i detta ämne. Bankföreningens hemställan gick därpå

ut, att bank må berättigas att förvärfva och besitta aktier och

kommanditandelar antingen till beloppet af en för aktieförvärf afsatt

särskild fond,

eller om sådan fond ej bildats till värde, uppgående till högst

hälften af det belopp, hvarmed reservfonden må öfverstiga halfva grundfonden;

dock att, när bank jämväl besitter aktier i emissionsbank,

sammanlagda bokförda värdet af dessa jämte öfriga aktier och kommanditandelar

aldrig må öfverstiga det belopp, hvarmed reservfonden öfverstiger

halfva grundfonden. Tillika föreslogs, att det belopp, till hvilket

bank må redovisa »sålunda förvärfvade aktier», icke får öfverstiga tio

procent af bankens egna fonder.

Herr Kvarnzelius yrkar i sin motion, att aktieförvärfsrätten må

omfatta aktier i emissionsbank och i utländsk bank, äfvensom att, om

särskild fond för förvärfvande af aktier afsättes, denna skall uppgå till

minst 500,000 kronor. Mot öfriga af bankföreningen och förenämnde

motionärer föreslagna bestämmelser vore intet att erinra, dock att den

ifrågasatta begränsningen af aktieförvärfvet till hälften af det belopp,

hvarmed reservfonden öfversköte femtio procent af grundfonden, icke

vore af behofvet påkallad, om rätten att förvärfva aktier inskränktes

till emissionsbankaktier och aktier i utländsk bank.

Enligt ifrågavarande motioner skulle 48 § erhålla följande lydelse:

(Herrar Hedenlunds och Ekmans motioner.)

Bankaktiebolag, som afsatt särskild

fond för förvärf af aktier, må

äfven under andra förhållanden än

i 46 § sägs förvärfva aktier till

ett bokfördt värde, ej öfverstigande

sagda fond.

(Herr Kvarnzelius’ motion.)

Bankaktiebolag, som afsatt särskild

fond, uppgående till ett belopp

af minst femhundratusen kronor,

för förvärfvande af aktier, må äfven

under andra förhållanden än i 46 §

sägs förvärfva aktier i emissionsbank

och i utländsk bank till ett

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

(Herrar Hedenlunds och Ekmans motioner.)

Uppgår bankaktiebolags reservfond

till mera än femtio procent

af grundfonden, äge, ändå att bolaget

ej afsatt sådan fond, som bär

ofvan omförmäles, bolaget äfven

under andra förhållanden än i 46 §

sägs, förvärfva aktier; dock må bolaget

icke på en gång innehafva

jämlikt denna bestämmelse förvärfvade

aktier till högre bokfördt belopp

än hälften af det belopp, hvarmed

reservfonden öfverskjuter femtio

procent af gnmdfonden.

Ej må dock i något fall sammanräknade

bokförda värdet af samtliga

enligt bestämmelserna i denna

§ förvärfvade aktier öfverstiga tio

procent af bolagets grundfonds och

reservfonds sammanlagda belopp.

Bankaktiebolag enligt denna

§ tillkommande rätt att förvärfva

aktier må ej användas utan beslut

af bolagsstämma.

(Herr Kmrnzelius’ motion.)

bokfördt värde, ej öfverstigande

sagda fond.

Uppgår bankaktiebolags reservfond

till mera än femtio procent

af grundfonden, äge, ändå att bolaget

ej afsatt sådan fond, som här

ofvan omförmäles, bolaget äfven

under andra förhållanden än i 46 §

sägs, förvärfva aktier i emissionsbank

och i utländsk bank; dock

må bolaget icke på en gång innehafva

jämlikt denna bestämmelse

förvärfvade aktier till högre bokfördt

belopp än det, hvarmed reservfonden

öfverskjuter femtio procent

af grundfonden.

Ej må dock i något fall sammanräknade

bokförda värdet af samtliga

enligt bestämmelserna i denna

paragraf förvärfvade aktier öfverstiga

tio procent af bolagets grundfonds

och reservfonds sammanlagda

belopp.

Bankaktiebolag enligt denna

paragraf tillkommande rätt att förvärfva

aktier må ej användas utan

beslut af bolagsstämma.

Beträffande motionernas innehåll i öfrig! tillåter utskottet sig

att hänvisa till själfva motionerna.

Hvad angår ofvanberörda af svenska bankföreningens styrelse till

Kung! Maj:t ingifna skrift, är att omförmäla, hurusom efter nådig

remiss bankinspektionen den 24 sistlidna februari afgifvit underdånigt

utlåtande öfver densamma. Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t

den B nästlidna mars har, enligt hvad från finansdepartementet meddelats,

Kungl. Maj:t, som den 20 sistlidna januari aflåtit nådig proposition

i ämnet till Riksdagen, funnit den af bankföreningens styrelse

gjorda framställningen icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Med handlingarna i ärendet har utskottet fått emottaga bank
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 30.

!)

inspektionens berörda utlåtande. Efter en kort historik jämte en redogörelse

för innehållet i bankföreningens skrift anför bankinspektionen

vidare följande:

»Bankinspektionen har tidigare uttalat och vidhåller fortfarande

den mening, att eu viss frihet, om ock starkt begränsad, bör medgifvas

bank att förvärfva aktier äfven i andra företag än emissionsbanker, där

sådana komma till stånd. De fördelar, det för vårt lands ekonomiska

lif skulle medföra, att våra banker bereddes möjlighet att verkställa eller

deltaga i aktieemissioner, äro påtagliga och hafva förut blifvit utvecklade.

Det har emellertid blifvit sagdt, och väl icke utan skäl, att en

sådan verksamhet ställer större kraf på eu banks ledning än den rena

bankverksamheten. Men det kan å andra sidan göras gällande, att, om

en bankledning saknar omdöme, den vanliga utlåningen knappast medför

mindre risker. Erfarenheten, särskildt från-de senare åren, visar, huruledes

banker i stor utsträckning lämnat lån på svaga aktier åt kunder, hvilkas

solvens i själfva verket varit beroende af de belånade aktiernas värde.

Och då detta befunnits minimalt, har förlusten varit oundviklig Blir

åter fråga om förvärf af aktie, ställes bankledningen från början inför

pröfningen enbart af aktiens värde.

Bankinspektionen, som således i princip biträder bankföreningens

mening, att en i viss mån utsträckt rätt till aktieförvärf bör medgifvas

bankerna, öfvergår nu till att skärskåda den lösning af frågan, som

föreslagits.

Från teoreiisk synpunkt synes det då mindre tilltalande, att rätten till

aktieförvärf skulle grundas på två olikartade principer, af hvilka den

ena uteslutande komme att. tillämpas i vissa banker och den andra

uteslutande i andra banker. Det synes enklare och naturligare, att den

nu ifrågasatta rätten grundas uteslutande på en för ändamålet särskildt

bildad fond, och att det belopp, hvarmed reservfonden öfverskjuter halfva

grundfonden, skall, såsom enligt gällande lag och det till Riksdagen

hänskjuta lagförslaget, enbart grundlägga rätt att förvärfva aktier i

emissionsbank. Bankföreningen synes visserligen vara af den mening,

att någon emissionsbank aldrig kommer till stånd, eftersom någon sådan

bank icke bildats under den tid af ett och ett hälft år, som förflutit,

sedan emissionsbankslagen trädde i kraft. Men nämnda, i och för sig

beklagliga förhållande lärer icke innefatta tillräckligt skäl för den mening,

bankföreningen sålunda uttalat. Det är icke längre sedan än hösten

1908 det allmänna bankmötet med sådan ifver anslöt sig till emissionsbanksidén,

att en underdånig framställning gjordes om utbrytande af

Bihang till Riksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

emissionsbanksstadgandena ur det af kommittén afgifna förslaget, till

följd hvaraf ock den särskilda emissionsbankslagen kom till stånd; och

om också sympatierna för bildandet af emissionsbank hunnit svalna, då

denna lag såg dagen, är väl därför icke uteslutet, att ett sådant institut

— eller flera — framdeles kan komma till stånd. Uppkomsten af dylika

institut skulle visserligen ingalunda omöjliggöras genom ett bifall till

bankföreningens förslag i denna del, men grunden för banks delaktighet

i emissionsbank skulle genom förslagets godtagande försvagas och tanken

på emissionsbanksinstitutet skjutas åt sidan. Det kan ifrågasättas, om

detta är lyckligt, då man såsom bankinspektionen är öfvertygad om

nyttan af ett sådant institut.

Det skall emellertid icke förnekas, att befintliga förhållanden gifva

stöd åt detta bankföreningens förslag. Några stora och solida banker

finnas nämligen, hvilka, om reservfondens storlek lädes till grund förrätt

till aktieförvärf enligt förslaget, skulle till afsevärda belopp erhålla

och antagligen nyttigt använda denna rätt, men som äga ingen eller

endast obetydlig dispositionsfond, som kunde öfverföras till aktieförvärfsfond.

Dessa banker skulle således, om rätten till aktieförvärf grundades

uteslutande på en därför särskilt afsedd fond, åtminstone tills vidare

erhålla en i förhållande till bankernas storlek väl obetydlig eller alls

ingen rätt till aktieförvärf.

Skulle det af detta skäl anses lämpligt, att sådan rätt finge, såsom

det föreslagits, grundas äfven på reservfondens storlek i förhållande till

grundfonden, lärer någon invändning häremot icke kunna resas ur synpunkten

af vederbörande bankers soliditet. Bankföreningens förslag i

denna del sammanfaller för öfrigt mycket nära med den ståndpunkt,

bankinspektionen intog i sin förenämnda skrifvelse den 23 september

1907, därvid likväl erinras, att det förslag, bankinspektionen då framlade,

afsåg att i främsta rummet bereda väg för det emissionsbanksinstitut,

som ansågs endast behöfva en lag för att komma till stånd,

och först i andra rummet rätten till förvärf af andra aktier. Nu åter

träder detta senare syfte i förgrunden.

Den föreslagna rätten till aktieförvärf är afsedd att, liksom gällande

bestämmelser om rätt att förvärfva emissionsbanksaktier, tillämpas

i fråga om alla banker utan hänsyn till deras storlek. Men under det

förlust på förvärfvade emissionsbanksaktier icke kan drabba en bank

hårdare än att en reservfond, uppgående till beloppet af halfva grundfonden,

finnes i behåll, kunde en förlust på aktier, förvärfvade på grund

af särskilt bildad fond, gifva en betänklig stöt åt en bank med små

fonder.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande, Nr 30.

11

Det bör för öfrig! bemärkas, att det, såsom ofvan antydts, är en

(.‘missionsverksamhet, man åsyftar främja genom det ifrågasatta medgifvandet,

icke en vanlig handel med aktier. Affärer, som befatta sig

med sistnämnda trafik, finnas redan till mera än tillräckligt antal. Men

om de mindre bankerna, som böra syssla med ren in- och utlåning och

icke i större skala förlägga enstaka företag, nu erhölle rätt att förvärfva

aktier, skulle det ligga nära till hands för dem att använda de sålunda

disponibla, jämförelsevis obetydliga beloppen till en fondmäklarrörelse,

eu fortgående aktiehandel. Detta bör undvikas, på det syftet med aktieförvärfsrätten

icke må från början förryckas.

Af dessa skäl anser bankinspektionen, att endast större banker

böra erhålla den rätt till aktieförvärf, hvarom nu är fråga. Till en

början lära då böra uteslutas de banker, en solidarisk bank och 34

bankaktiebolag, som hafva lägre grundfond än 1 miljon kronor. Men

icke ens alla de öfriga bankerna synas böra erhålla den rätt, hvarom

nu är fråga, utan har bankinspektionen ansett, att den lämpligen bör

tilläggas endast bank, hvars grund- och reservfond sammanlagdt uppgå

till ö miljoner kronor. Gränsen, hvilken omsluter 28 banker, är naturligtvis

tämligen godtycklig. Om gränsen dragés vid en fondsumma af

endast 5 miljoner, tillkommer endast en bank och vid en nedsättning

till 4 miljoner ytterligare endast en bank. Att de två sist afsedda

bankerna under nuvarande ledning säkerligen skulle med försiktighet

begagna ifrågavarande rätt, synes icke utgöra tillräcklig anledning att

sänka den föreslagna gränssiffran.

Bankföreningen föreslår, att bank icke må redovisa aktier, förvärfvade

enligt de föreslagna bestämmelserna, till högre belopp än tio

procent af bankens egna fonder. Då en aktieförvärfsfond onekligen

skulle tillhöra bankens »egna fonder», skulle den sålunda ingå bland de

faktorer, som normerade fondens eget belopp, hvilket ju icke är rimligt.

Motionärerna i ämnet hafva också föreslagit, att hänsyn härvid skall

tagas endast till en banks mera konstanta fonder, nämligen grund- och

reservfond. Men det kan sättas i fråga, om en begränsning af aktieförvärfsfonden

till tio procent af grund- och reservfond ens är tillräcklig

och lämplig. Mot förslaget reser sig helt naturligt den invändning, att

dess godtagande kunde medföra, att afsättningarna till reservfonden begränsades

till det lagstadgade minimum, på samma gång dispositionsfonderna

komme att minskas. För att motväga den tendens till minskning

af afsättning till reservfonden, som ett bildande af cn aktieförvärfsfond

kunde medföra, torde i fråga om sistnämnda fonds storlek

hänsyn böra tagas endast till reservfondens belopp; och detta är så

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

mycket rimligare, som reservfondens storlek i viss mån är eu exponent

för en banks soliditet. Det synes därför bankinspektionen, att aktieförvärfsfond

icke bör få öfverstiga 20 procent af reservfonden. Härigenom

skulle för bank, som önskade erhålla en mera betydande aktieemissionsrätt,

en eggelse uppstå att öka reservfonden.

Emellertid skulle ju härigenom den ifrågasatta aktieförvärfsrätten

väsentligen reduceras. De 28 banker, som, på sätt ofvan sagts, synas

kunna erhålla en sådan rätt, äga grund- och reservfonder till sammanlagdt

belopp af omkring 501 miljoner kronor, och skulle således, med

beräkning af tio procent å dessa fonder, kunna erhålla rätt att förvärfva

aktier till belopp af 50, l miljoner kronor, under det motsvarande siffra,

beräknad efter den grund, vi ifrågasatt, skulle xitgöra endast 39,1 miljoner.

Bankrapporterna ultimo december 1910 hafva legat till grund

för denna beräkning.''

Vi förutse, att den begränsning i särskilda hänseenden, vi ifrågasatt,

kommer att, särskildt från bankerna, framkalla den anmärkning,

att en sålunda begränsad rätt icke skulle medföra den nytta, man åsyftat.

Vi hafva att härtill genmäla endast att, då här är fråga om införande

af en nyhet af så omtvistad art som banks rätt att förvärfva

aktier, man synes böra gå fram med den största försiktighet. Skulle

bankerna erhålla den begärda rättigheten, så begränsad, som vi ifrågasatt,

och några års erfarenhet visade, att denna rätt utnyttjades insiktsfullt

och till det allmännas bästa, blefve ju tillfälle att taga i öfvervägande,

om ännu ett steg borde tagas på den inslagna vägen.

Lika med motionärerna anse vi, att den ifrågasatta rättigheten icke

bör omfatta kommanditandelar. Kommanditbolagen spela ingen större

roll i vårt land; och då dessa bolag icke äro underkastade den kontroll,

lagstiftningen lagt på aktiebolagen, böra andelar i kommanditbolag icke

kunna af bank förvärfvas. Kommandit-lotter i bank skulle ju visserligen

kunna af annan bank förvärfvas utan risk, men en rätt till sådant förvärf

är icke af den betydelse, att därför bör särskildt lagstiftas.

Om bankföreningens hemställan bör så förstås, att jämväl rätten

att förvärfva emissionsbanksaktier skall begränsas till tio procent af fonderna,

erinras, att detta skulle innefatta en ändring af gällande lag,

som icke är af förhållandena påkallad. Ån mindre anledning lärer föreligga

att tillmötesgå motionärernas förslag att nedsätta denna rätt till

hälften af det belopp, gällande lag och det af Kungl. Maj:t gillade lagförslaget

fastställer.

Bankinspektionen håller således före,

att bankbolag, hvars grund- och reservfond tillhopa uppgå till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets utlåtande Nr 30.

13

minst 6 miljoner kronor, må berättigas förvärfva och äga aktier till ett

bokfördt värde, motsvarande en för sådant ändamål särskild! afsatt fond,

dock icke till högre belopp än 20 procent af reservfonden;

samt att, om rätt till aktieförvärf anses böra alternativt grundas

på det belopp, hvarmed reservfonden öfverskjuter halfva grundfonden,

bank, som enligt lag äger rätt att förvärfva aktier i emissionsbank, må,

i den mån denna rätt icke utnyttjas, förvärfva och äga andra aktier,

dock icke utöfver hälften af det belopp, banken äger redovisa i emissionsbanks

aktier.»

Lika med bankinspektionen håller bankoutskottet före, att någon

frihet, ehuruväl i ganska begränsad omfattning, bör medgifvas bank

att förvärfva aktier äfven i andra företag än emissionsbanker. Det

bär ock vid fyrfaldiga tillfällen framhållits, hvilka fördelar det skulle

medföra för vårt lands ekonomiska lif, att våra banker bereddes möjlighet

att verkställa eller deltaga i aktieemissioner.

Redan genom 1909 års reform skapades möjlighet för bank att

förvärfva aktie i emissionsbank. Någon sådan bank har emellertid

ännu icke kommit till stånd och de förväntningar, som då ställdes på

den nya lagens verkningar, hafva sålunda icke gått i uppfyllelse.

I öfverensstämmelse med de anvisningar, som lämnades af 1907

års Riksdag, hade redan bankkommittén framställt förslag att om

bankbolag, hvars grundfond utgjorde minst sex miljoner kronor, tilllika

hade en reservfond, som uppginge till mer än femtio procent

af grundfonden, bolaget skulle få för egen räkning drifva handel med

aktier, egna aktier undantagna; dock att bolaget icke på en

gång finge äga sålunda förvärfvade aktier till högre bokfördt belopp

än det, hvarmed reservfonden öfversköte femtio procent af grundfonden.

I 1908 års allmänna bankmötes uttalande att den ifrågasatta nya

aktieförvärfsrätten borde begränsas till aktier i emissionsbank torde man

finna anledningen till att något förslag om utsträckt rätt att förvärfva

aktier icke från de lagstiftande myndigheterna framkommit. Emellertid

synes, såsom framgår af bankföreningens förut omförmälda skrift, saken

numera hafva kommit i ett i viss mån förändradt läge; och det torde

icke kunna förnekas, att den ifrågavarande framställningen innehåller

åtskilliga beaktansvärda synpunkter.

Utskottet håller emellertid före att, då fråga är om införande i

lagstiftningen af en nyhet sådan som den nu afsedda, det är af

vikt att förfara med största varsamhet. Under sådana förhållanden

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets ''utlåtande Nr 30.

bär utskottet ansett bankinspektionens ofvanintagna förslag lämpligen

kunna läggas till grund för lagstiftning i ämnet.

Beträffande först hvad motionerna innehålla därom att rätten till

aktieförvärf skulle grundas på två olikartade principer, förmenar bankinspektionen

visserligen, att det syntes enklare och naturligare, att den

ifrågasatta rätten grundades uteslutande på en för ändamålet särskildt

bildad fond. Bankinspektionen vill emellertid icke förneka, att befintliga

förhållanden gifva stöd åt förslaget i denna del. Med hänsyn

till hvad bankinspektionen sålunda anfört, anser utskottet det icke vara

ägnadt att väcka betänkligheter att biträda förslaget i berörda afseende.

Då utöfvandet af ifrågavarande slags rörelse onekligen i hög grad

kräfver utom omdöme och försiktighet större kapitalstyrka, för att

rörelsen ej må blifva äfventyrlig, synes dock rättigheten därtill icke

böra medgifvas andra banker än dem, som äga betydande fonder. Det

skall icke förnekas, att gränsen i detta afseende måste blifva tämligen

godtycklig. Försiktigheten torde emellertid bjuda att icke gå under

hvad bankinspektionen uti ifrågavarande hänseende föreslagit eller att

grund- och reservfond uppgå till sammanlagdt sex miljoner kronor.

Bankinspektionens förslag att bokförda värdet af aktier, förvärfvade

på grund af särskildt afsatt fond, icke bör få öfverstiga tjugu

procent af reservfond synes utskottet välbetänkt; och lika med bankinspektionen

anser utskottet, att den ifrågasatta rättigheten icke bör

omfatta kommanditandelar.

Hvad slutligen angår förslaget att bank ej må använda rättigheten

att förvärfva aktier utan beslut af bolagsstämma, torde däremot

ej vara annat att erinra, än att medgifvande härom jämväl bör kunna

intagas i bolagsordningen.

I anslutning till hvad sålunda blifvit anfördt har utskottet utarbetat

förslag till förändrad lydelse af 48 § äfvensom af motsvarande

paragraf (164) beträffande solidariska bankbolag.

49 §.

I förevarande paragraf fanns enligt dess lydelse i det till lagrådet

remitterade förslaget ett stycke af innehåll att kassareserv, som

bankaktiebolag med hänsyn till beskaffenheten af sina förbindelser vore

skyldigt att redovisa, skulle till en femtedel utgöras af svenska statens

obligationer, beräknade efter senast noterade kurs.

Med anledning af lagrådets därom gjorda erinran (sid. 197) blef

föreskriften ur förslaget utesluten (sid. 221).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

15

I särskilda motioner yrkas nu af herr Jönsson (II: 32G), att ifrågavarande

stycke måtte införas såsom tillägg till paragrafen, samt af

herrar Bohnstedt och Kobb i deras likalydande motioner (I: 94 ochll: 323),

att till paragrafen måtte fogas ett så lydande tillägg:

»Kassareserv, som bankaktiebolag med hänsyn till beskaffenheten

af sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femtedel utgöras

af svenska statens, Sveriges allmänna liypoteksbanks eller konungariket

Sveriges stadshypotekskassas obligationer eller af utländska lätt

säljbara statspapper; dock skall minst en tjugondei af kassareserven

utgöras af svenska statens obligationer.»

Bankoutskottet kan för sin del icke finna annat, än att det ur

nationalekonomisk synpunkt måste anses oklokt att i lag fastslå ett

stadgande, hvarigenom ifrågavarande såsom kassareserv låt vara i och

för sig goda papper obligatoriskt skulle införas i bankernas portfölj.

Det torde för öfrigt, såsom ock departementschefen erinrat, icke ur

bankteknisk synpunkt vara erforderligt att meddela en dylik föreskrift

och antagligt är, att åtminstone de större bankerna icke skola underlåta

att, där så pröfvas nödigt, i sina kassareserver hålla papper af

nämnda slag. Och hvad de mindre bankerna angår, synes det knappast

kunna förnekas, att det för dem kan blifva ganska betungande att

hålla ifrågavarande jämförelsevis dyrbara kassareserv.

Under sådana förhållanden har utskottet ansett sig böra afstyrka

bifall till ofvanberörda motioner, hvadan utskottet tillstyrkt Kungl.

Maj:ts förslag oförändradt.

57 §.

Det synes vara af vikt, att, på sätt i denna paragraf skett, ett

uttalande göres i lagen, att såvidt möjligt tillfälle beredes samtliga

styrelseledamöter att deltaga i behandlingen af ärende, som skall förekomma

inför styrelsen. Då härtill lärer erfordras, att kallelse utsändes

till ledamöterna, har utskottet funnit sig böra föreslå, att ordet

»tillfälle» i lagtexten utbytes mot »kallelse». Samma ändring har vidtagits

i afseende å 173 §.

81 §.

Den i paragrafen förekommande bestämmelsen, enligt hvilken

aktieägare med ett aktiebelopp, utgörande minst V5 af hela grund
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

fonden, kunna hindra beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen, är hämtad

från den nya aktiebolagslagen och har influtit i anledning af lagrådets

därom gjorda erinran. Orsaken hvarför bankkommittén icke upptagit

detta stadgande, som införts i den nya aktiebolagslagen till skyddande

af minoritetens rätt, var den, att kommittén ansåg en dylik föreskrift

icke lämplig i afseende å bankbolag. En banks viktigaste kreditgifvare

vore ju den stora allmänheten och dess förtroende till banken måste

naturligen i väsentlig mån rubbas genom en déchargevägran. Utan

att göra sig reda för, om denna vore berättigad och om fara verkligen

förelåge, skulle allmänheten då skynda att uttaga sina insättningar.

Härigenom kunde banken, innan den hunnit klargöra affärsläget, lätt

råka i oförskylldt trångmål.

Såsom lagrådet erinrar, afsåg visserligen kommitténs yttrande det

af aktiebolagskommittén ursprungligen framlagda förslaget, enligt hvilket

rätten att vägra décharge skulle tillkomma en minoritet, innefattande

Vio af aktiekapitalet. Men då till följd af de former, under hvilka

bankbolag arbeta, aktieminoriteten icke lärer kräfva ett så kraftigt

skydd som beträffande vanliga aktiebolag, har utskottet ur kreditens

synpunkt ansett försiktigheten bjuda, att i fall, hvarom här är fråga,

aktiebeloppet skall utgöra minst V3 af hela grundfonden. Motsvarande

ändring har införts i 197 §.

114 §.

Ofvanberörda motioner II: 295, II: 318 och II: 319 hänföra sig

äfven till nu förevarande paragraf.

Åberopande hvad utskottet anfört här ofvan vid 6 §, får utskottet

afstyrka bifall till motionerna äfven i denna del.

131 §.

Herrar Hedenstierna och Yahlquist hafva i sina förut omförmälda,

sammanstämmande motioner I: 95 och II: 321 hemställt, »att Riksdagen

för sin del måtte besluta, att dels bestämmelsen i 131 § i förslaget till

lag om bankrörelse därom att vid ansökning om bankbolags registreringskall

fogas styrkt afskrift af den i 137 § omförmälda bok, i hvad den

afser hufvudlottägare, dels sista punkten i 244 §, dels ock sista momentet

i 260 § måtte ur lagen utgå äfvensom att 138 § måtte få

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlutande Nr 30.

17

följande förändrade lydelse: Sist en månad efter ordinarie bolagsstämma

skall styrelsen till patent- ocli registreringsverket aflämna en med styrelseledamöternas

egenhändiga bevittnade namnunderskrifter försedd förteckning

öfver bankens samtliga hufvudlottägare.»

Till stöd för sin framställning hafva motionärerna anfört följande:

»Vid ansökning om solidariskt bankbolags registrering skall enligt

nu gällande lag angående solidariska bankbolag af den 18 september

1903 fogas, bland annat, förteckning öfver hufvudlottägarne med uppgift

tillika om det antal lotter enhvar af dem innehar, och enligt § 68

af sagda lag åligger det bankbolags styrelse att, när anteckning skett

om förändring i äganderätten af hufvudlott, ofördröjligen lämna uppgift

härom för registrering. De närmare bestämmelserna rörande registreringen,

som verkställes hos patent- och registreringsverket, finnas införda

uti § 4 af kungl. kungörelsen den 4 december 1903 om registrering af

solidariska bankbolag. Denna § lyder sålunda: »Registreringsmvndiglieten

skall särskildt för hvarje solidariskt bankbolag öfver hufvudlottägare

föra bok, hvari jämväl anmärkes det antal lotter enhvar af dem

innehar. Till sådan bok skall föras en förteckning, däri hufvudlottägarne

upptagas i alfabetisk ordning med uppgift å det eller de blad,

där de förekomma. Har hufvudlottägare blifvit i boken upptagen eller

därifrån utesluten, vare det så ansedd, som hade anmärkning om hans

inträde eller afgång från bolaget gjorts i registret.» Härjämte finnas

stadganden om kungörande i allmänna tidningarne af hvad i registret

införts.

Uti motiven till 1903 års lag finnes ej något anfördt om anledningen

till införandet af stadgandet i 68 § om registrering af förändring

af hufvudlottägare. Har afsikten därmed varit att bereda allmänheten

tillgång till ett register, där säker uppgift kunde vinnas om hvilka

som vid en viss tidpunkt varit lottägare uti en solidarisk bank, torde

detta mål icke hafva vunnits. Det lär nämligen flerfaldiga gånger

hafva kunnat dröja åratal från det anmälan om lottöfverlåtelse inkommit,

till dess de kunnat registreras. Såsom exempel på de svårigheter, som

mött för registreringen, må anföras, att då enligt nu gällande bestämmelser

endast skyldighet finnes att uppgifva lottägares namn, det ofta

förekommer, att i banker med stort antal lottägare funnits flere personer

med samma namn. Vid lottöfverlåtelse, som tillhört sådana personer,

har det erfordrats en tidsödande skriftväxling för att finna den rätte

öfverlåtaren, och då samma anmälan mången gång omfattat hundratals

öfverlåtelser, torde lätt inses, att registreringen kraft mycket arbete

såväl af registreringsmyndigheten som af vederbörande banker. Enligt

Bihang till Biksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

erhållen upplysning har under de år, denna registrering varit föreskrifven,

det endast en gång inträffat, att en person sökt inhämta upplysning ur

dessa patent- och registreringsverkets register. Allt det nedlagda arbetet

på dessa registerböckers förande synes således varit utan nytta, och

något behof af dessa register har ej heller gjort sig gällande.

Den kommitté, som haft till uppdrag att afgifva förslag till den

af Kungl. Maj:t nu för Riksdagen framlagda lagen, har ock i viss mån

beaktat bristfälligheterna i nu gällande lag och sökt afhjälpa dem genom

bestämmelse om att vid ansökning om solidariskt bankbolags registrering

skall fogas afskrift af lottboken samt att vid anmälan om förändring af

äganderätt till hufvudlott lottens nummer skall angifvas. Kommittén

yttrar härom uti motiven till lagförslaget följande: »Då det kommit till

kommitténs kännedom, att de handlingar, som på grund af bestämmelserna

i 65 § under 4) och 68 § i gällande lag om solidariska bankbolag

ingifvits till registreringsmyndigheten, varit af beskaffenhet, att nämnda

myndighet i de flesta fall endast med största svårighet kunnat fullgöra

sitt åliggande att öfver hufvudlottägare föra bok, upptagande det antal

lotter, enhvar af dem innehar, har kommittén ansett nödigt föreskrifva,

dels att vid ansökning om solidariskt bankbolags registrering skall fogas

styrkt afskrift af lottboken, dels ock att vid anmälan, att förändring i

äganderätten till hufvudlott skett, lottens nummer skall angifvas. Kungl.

Maj:t har ock uti den nådiga propositionen uti §§ 131 mom. 6 och 138

upptagit dessa af kommittén föreslagna bestämmelser.

Det lider intet tvifvel, att en del af de olägenheter, som vidlåda

nu gällande bestämmelser, genom de föreslagna förändringarna komma

att undanröjas. Emellertid torde ej heller enligt de nya bestämmelserna

registren blifva fullständiga. Redan i lagen torde nämligen finnas en

lucka, i ty att fullt effektiva regler saknas för de fall, då bolag öka sin

grundfond. Härom finnas stadganden dels i § 154, som afser grundfondens

ökande medelst öfverföring till densamma af besparade vinstmedel,

hvarvid till registreringsmyndigheten endast skall aflämnas vederbörligen

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, och dels i 152

§, som afser grundfondens ökning genom inbetalning af tecknarne, och

i hvilket lagrum säges: »Sist sex månader efter utgången af den för

inbetalning af de nya hufvudlottema bestämda tid skall styrelsen anmäla,

huru många hufvudlotter till fullo inbetalts. Vid anmälan skall

fogas teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma». Stadgandet

i § 152 motsvaras af sista stycket af § 67 i nu gällande lag,

där det heter: »Sist en månad efter utgången af den för inbetalningen

af de nya lotterna bestämda tid skall af styrelsen för registrering af
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteta utlåtande Nr SO.

19

lämnas uppgift om dot belopp, som å de nya lotterna inbetalts, dels ock

förteckning å de nya lotternas ägare». Uti den nådiga propositionen

linnes emellertid icke någon bestämmelse om att i likhet med hvad

som enligt § 131 skall ske vid ansökan om bolags registrering vid

grundfondens ökning eller därefter skall till registreringsmyndigheten aflämnas

afskrift af bolagets lottbok. Sista stycket af § 2Q.0, att Konungen

skall äga meddela föreskrift om insändande till registreringsmyndigheten

om sadana uppgifter, som pröfvas vara af nöden för att registreringsmyndigheten

må blifva i tillfälle att föra förteckning öfver liufvudlottägarne

i solidariska bankbolag, som registrerats enligt äldre lag, kan ju

endast hafva afseende å de registreringsuppgifter, som skola lämnas, då

lagen träder i kraft. Detta framgår ock otvetydigt af lagrådets yttrande

å sid. 209 i den nådiga propositionen.

I fråga om lotter, som tillkommit efter en grundfonds ökning,

kommer följaktligen registreringsmyndigheten ej att äga uppgift om

numren å de resp. lottägarnas lotter och registreringsmyndigheten lärer

ej heller med laga verkan kunna komma att ålägga bankerna att lämna

sådana uppgifter. En oundviklig följd häraf synes blifva, att till registreringsmyndigheten

komma att anmälas öfverlåtelse!'' af lotter med lottnummer,

hvars motsvarighet ej finnes i registreringsmyndighetens register.

Att detta kan ske medför ju att hela registreringsförfarandet blir meningslöst.

Emellertid, äfven om man genom lagändring i förevarande afseende

skulle kunna finna bestämmelser, som, teoretiskt sedt, skulle innebära

full effektivitet i fråga om registreringen, så torde, efter hvad från

sakkunnigt håll upplysts, i praktiken dessa reglers tillämpning komma

att vålla stora svårigheter. Helt nya registerböcker måste nämligen

uppläggas och, innan uppgifterna rörande samtliga äldre lottägare hunnit

införas, lära ej några öfverlåtelser kunna antecknas. Det torde därför

komma att dröja en afsevärd tid framåt, innan registren blifva fullständiga,

och den kostnad och det arbete, som registrens uppläggande

och förande komma att förorsaka, synas ej i någon mån motsvara nyttan

eller behofvet utaf dessa register, då en fullt tillförlitlig lottägareförteckning

måste finnas hos banken (§ 137).

Med anledning häraf har det synts som om man borde tillse, huruvida

ej det mål man sökt vinna genom förberörda regler skulle kunna

nås på ett enklare sätt. Afsikten med bestämmelserna i fråga har väl

varit, att en intresserad bör äfven utan att direkt vända sig till banken

kunna erhålla kännedom om, hvilka som ansvara för bankens förbindelser.

Särskildt bör det ju vara af intresse att kunna vinna tillförlitlig

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtanäe Nr 30.

kunskap om att viss person eller vissa personer ej utträdt ur bolaget,

utan alltjämt häfta för bankens förbindelser. Enligt 136 § sista momentet

i lagförslaget kan ju ingen bolagsman öfverlåta sin sista lott

och därigenom utgå ur bolaget, utan att frågan härom varit pröfvad på

ordinarie bolagsstämma. Afsikten med de förut begärda registreringsbestämmelserna

synes därför helt uppnås, om bankbolagen ålades att

inom viss, föreskrifven tid efter ordinarie bolagsstämma till registreringsmyndigheten

lämna förteckning å solidariska lottägare.»

Lika med motionärerna anser utskottet, att en förenkling af

registreringsförfarandet utan olägenhet bör kunna ske. Då motionärernas

förslag, i hvad det afser förändrad lydelse af 131 och 138 §§,

synes utskottet innebära en tillfredsställande lösning af förevarande

registreringsfråga, har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till

motionerna i denna del, i följd hvaraf erforderliga ändringar vidtagits

i dessa paragrafer.

138 §.

Beträffande den ändrade lydelse, utskottet här föreslagit, får

utskottet hänvisa till hvad som anförts här ofvan under 131 §.

141 §.

Då misskrifning här synes föreligga, har utskottet vidtagit den

ändring i paragrafen, att ordet »aktierätten» ersatts med orden »rätten

till delaktighet i bolaget».

149 §.

Motiveringen till den af utskottet föreslagna ändringen i denna

paragraf återfinnes vid 33 § här ofvan.

164 §.

I afseende å denna paragraf hänvisas till hvad som anförts vid

48 § här ofvan.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

21

165 §.

Under åberopande af hvad utskottet anfört härofvan vid 49

får utskottet afstyrka bifall till motionerna I: 94, II: 323 och II: 326,

äfven i hvad de afse nu ifrågavarande paragraf.

173 §.

Den här vidtagna ändringen sammanhänger med ändringen i 57 §.

197 §.

I afseende å denna paragraf hänvisas till hvad utskottet anfört

vid 81 §.

244 §.

Herrar Hedenstierna och Vahlquist hafva i sina ofvan intagna

motioner I: 95 och II: 321 (se här ofvan under 131 §), hemställt, att

sista punkten i denna paragraf måtte ur lagen utgå. Då utskottet

icke funnit tillräckliga skäl anförda för afvikelse från Kungl. Maj:ts

förslag, har utskottet ansett sig böra afstyrka bifall till berörda

motioner uti denna del.

260 §.

I mom. 2 af denna paragraf hafva i öfverensstämmelse med den

ändring, som vidtagits i 1 §, införts orden »från allmänheten».

Med afseende å detta moment hafva vidare herr Carlson i Herrljunga

och hans medmotionärer i sin ofvan omförmälda motion II: 322

ifrågasatt ett tillägg, så att momentet skulle lyda sålunda:

»Hvad i 1 § är stadgadt om förbud mot inlåning på räkning

som af bank allmänneligen begagnas, äge ej tillämpning å bolag eller

förening, som före lagens trädande i kraft af Konungen erhållit rätt

till sådan inlåning,

ej heller å sådan under Konungens befallningshafvandes tillsyn

stående viss penninginrättning, utan af Konungen stadfäst reglemente,

hvilken börjat drifva sin rörelse före lagens trädande i kraft.»

Beträffande motiveringen anhåller utskottet få hänvisa till motionen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl anförda, för att något

undantag skulle i form af öfvergångsbestämmelse medgifvas i fråga

om de i motionen omförmälda kreditkassorna och detta så mycket

mindre, som, enligt hvad jämväl motionärerna erinrat, dessa kassor

redan hålla på att försvinna eller inordna sig under andra former.

Utskottet har alltså funnit sig böra afstyrka bifall till motionen.

I mom. 4 af denna paragraf föreslås bland annat följande:

»Bankbolag, som erhållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft

må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfrigt skall

med afseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med

nedan angifna undantag:

1) Bestämmelserna i 1 mom. af 6 eller af 114 §§ skola ej gälla

förr än två år förflutit efter det den för bolaget meddelade, vid lagens

trädande i kraft löpande oktrojen tilländagått.»

De åsyftade bestämmelserna i 1 mom. af 6 och af 114 §§ afse

höjning af grundfondens minimibelopp från 200,000 kronor till 500,000

kronor.

I förenämnda af herr Carlson i Herrljunga väckta motion II: 295

yrkades, såsom redan nämnts, bibehållande af siffran 200,000. Därest

detta ej kunde bifallas, yrkades alternativt, att ifrågavarande tidsperiod

måtte utsträckas från två till fem år.

Af tillgängliga uppgifter har utskottet inhämtat, att antalet

banker med grundfond, understigande 500,000 kronor, utgör 23. En

undersökning beträffande det från 1911 års utgång återstående antal

år af den dessa banker senast beviljade oktroj gifver följande resultat:

Från 1911 års utgång

återstående antal år

af löpande oktroj.

Antal

banker.

1

1

2

3

3

1

4

2

5

5

6

4

7

1

8

3

9

3

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr SO
-

23

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle nu samtliga dessa banker erhålla

en öfvergångstid af ytterligare två år efter oktroj tidens utgång.

I afseende å sådana banker, för hvilka vid lagens trädande i kraft ett

mindre antal år af oktrojtiden återstår, synes den föreslagna tiden af

två år måhända väl knappt tilltagen, för öfriga däremot onödigt lång.

Att biträda motionärens förslag synes utskottet icke lämpligt. Däremot

har utskottet till utjämnande af förhållandena funnit sig böra föreslå,

att de ifrågavarande bestämmelserna icke skola gälla, förr än fyra år

förflutit från det lagen trädt i kraft, dock ej i något fall förr än den

för bolaget senast meddelade oktrojen tilländagå^.

Slutligen hafva herrar Hedenstierna och Vahlquist i sina ofvan

intagna motioner, I: 95 och II: 321 (se under 131 §) hemställt, att

sista momentet af förevarande paragraf måtte utgå ur lagen. Då borttagandet

af nu ifrågavarande bestämmelse synes utgöra en konsekvens

af utskottets beslut beträffande ändring af 138 §, har utskottet, som

tillstyrkt motionärernas förslag i afseende å sist berörda paragraf, funnit

sig böra förorda motionerna äfven i denna del.

Hvad beträffar Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse

af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker, har utskottet

ej haft något att erinra mot detsamma.

Under åberopande af hvad här ofvan blifvit anfördt får utskottet

hemställa,

l:o) att Riksdagen må, med förklarande att

Kungl. Maj:ts förslag till lag om bankrörelse icke

kunnat oförändradt bifallas, i anledning af såväl

Kungl. Maj:ts omförmälda förslag som ock motionerna

I: 86, I: 95, II: 296, II: 321 och II: 325 samt med afsteg

å motionerna I: 94, I: 96, II: 295, II: 318, II: 319,

II: 322, II: 323, II: 324 och II: 326, för sin del antaga,

härvid fogade, under A) upptagna försteg till teg om

bankrörelse;

2: o) att Riksdagen må med bifall till Kungl.

Maj:ts försteg antaga härvid fogade, under B) upp
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

tagna förslag till lag om ändrad lydelse af 10 § i

lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker;

3: o) att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa

utredning, under hvilka förutsättningar ekonomiska

föreningar må här i landet idka inlåningsrörelse

samt därefter till Riksdagen inkomma med

det förslag, hvartill omförmälda utredning föranleder.

Stockholm den 25 april 1911.

På bankoutskottets vägnar:

WERNER G. von SCHWERIN.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

25

A) Lag om bankrörelse.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förutom Sveriges riksbank må

ej annan här i riket drifva bankrörelse

än

1) bankaktiebolag,

2) solidariskt bankbolag,

3) enskild man eller handelsbolag,

i hvars firma ingår personnamn.

Såsom bankrörelse skall anses

sådan verksamhet, i hvilken ingår

inlåning på räkning, som af bank

allmänneligen begagnas.

Angående emissionsbank, postsparbanken,

sparbank och järnkontoret,

så ock angående aktiebolag,

som uteslutande har till ändamål att

idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse,

är särskildt stadgadt.

1 §•

Förutom Sveriges riksbank må

ej annan här i riket drifva bankrörelse

än

1) bankaktiebolag,

2) solidariskt bankbolag,

3) enskild man eller handelsbolag,

i hvars firma ingår personnamn.

Med bankrörelse förstås i denna

lag sådan verksamhet, i hvilken ingår

inlåning från allmänheten på

räkning, som af bank allmänneligen

begagnas.

Angående emissionsbank, postsparbanken,

sparbank och järnkontoret,

så ock angående aktiebolag,

som uteslutande har till ändamål att

idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse,

är särskildt stadgadt.

2 §•

Lika med Kungl. Maj.ts förslag.

3 §• 3 §.

De, som, i ändamål att drifva De, som, i ändamål att drifva

bankrörelse, vilja stifta aktiebolag, bankrörelse, vilja stifta aktiebolag,

Bihang till Biksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Åfd. 22 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Kr 30.

Kungl. Majds förslag.

skola upprätta fullständig bolagsordning

samt därå söka Konungens

stadfästelse.

Stiftarna skola vara bär i riket

bosatta svenska medborgare och till

antalet minst tio.

Konungen pröfvar bolagsordningens

öfverensstämmelse med denna

lag samt lag och författningar i

öfrigt, så ock om och i hvad mån

därutöfver, med hänsyn till vidden

och beskaffenheten af bolagets rörelse,

särskilda bestämmelser må

erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar

Konungen tillåtelse till bankrörelsens

drifvande (oktroj) under en

tid af högst tio år och därutöfver

intill slutet af då löpande kalenderår.

Utskottets förslag.

skola upprätta fullständig bolagsordning

samt därå söka Konungens

stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket

bosatta svenska medborgare och till

antalet minst tio. >

Finnes sådant bankaktiebolag vara

nyttigt för det allmänna, pröfvar

Konungen bolagsordningens öfverensstämmelse

med denna lag samt

lag och författningar i öfrigt, så

ock om och i hvad mån därutöfver,

med hänsyn till vidden och beskaffenheten

af bolagets rörelse,

särskilda bestämmelser må erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar

Konungen tillåtelse till bankrörelsens

drifvande (oktroj) under en

tid af högst tio år och därutöfver

intill slutet af då löpande kalenderår.

4-32 §§.

Lika med Kungl. Majds förslag.

33 §•

Teckning af de nya aktierna

skall ske å teckningslista, försedd

med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter,

eller å afskrift af sådan teckningslista,

bestyrkt af notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans

beslut om grundfondens

ökning samt uppgift å de

tidningsnummer, i hvilka beslutet

enligt 31 § 2 mom. varit infördt.

33 §•

Teckning af de nya aktierna

skall ske å teckningslista, försedd

med egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

af styrelseledamöter till

beslutfört antal, eller å afskrift af

sådan teckningslista, bestyrkt af

notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans

beslut om grundfondens

ökning samt uppgift å de

tidningsnummer, i hvilka beslutet

enligt 31 § 2 mom. varit infördt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

27

Kungl. Maj.ts förslag.

I teckningslista skall ock angifvas

förutvarande grundfondens

storlek äfvensom den ordning, i

hvilken aktietecknare bör fullgöra

hvad honom på grund af teckningen

åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen

skall bifogas hvarje teckningslista.

Utskottets förslag.

I teckningslista skall ock angifvas

förutvarande grundfondens

storlek äfvensom den ordning, i

hvilken aktietecknare bör fullgöra

hvad honom på grund af teckningen

åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen

skall bifogas hvarje teckningslista.

34-47 §§.

Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

48 §.

Bankaktiebolag, som afsatt reservfond,

uppgående till mera än femtio

procent af bolagets grundfond, må

äfven under andra förhållanden än

i 46 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank;

dock må bolaget ej på

en gång innehafva jämlikt denna

bestämmelse förvärfvade aktier till

högre bokfördt belopp än det, hvarmed

reservfonden öfverskjuter femtio

procent af grundfonden.

48 §.

Bankaldiebolag, som afsatt reservfond,

uppgående till mera än femtio procent''

af bolagets grundfond, må äfven under

andra förhållanden än i 46 § sägs

förvärfva aktie i emissionsbank; dock

må bolaget ej på en gång innehafva

jämlikt denna bestämmelse förvärfvade

aktier till högre bokfördt belopp än det,

hvarmed reservfonden öfverskjuter femtio

procent af grundfonden. Ager bolaget

tillika grundfond och reservfond till

sammanlagdt belopp af sex miljoner kronor,

må bolaget jämväl förvärfva andra

aktier till hälften af det belopp, för

hvithet rätten att förvärfva aktier i

emissionsbank icke utnyttjas.

Har bankaktiebolag, hvars grundfond

och reservfond tillhopa uppgå till sex

miljoner kronor, “afsatt särskild fond

för förvärf af aktier, vare bolaget på

denna grund berättigadt att äfven under

andra förhållanden än i 46 § afses

förvärfva aktier; dock att bokförda värdet

af dessa aktier icke vid något till
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

fälle må öfverstiga vare sig sistnämnda

fond eller tjugu procent af reservfonden.

Bankaktiebolag enligt denna paragraf

tillkommande rätt att förvärfva aktier

må ej användas, med mindre sådant

är i bolagsordningen eller af bolagsstämma

medgifvet.

49—56 §§.

Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

57 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen

beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl

ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt ske

kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

57 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen

beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl

ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt ske

kunnat, samtliga erhållit kallelse att

deltaga i ärendets behandling.

58—80 §§.

Lika med Kungl. Maj ds förslag.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

81 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen

beviljad, såframt aktieägare med

ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande

minst en femtedel af hela

grundfonden, röstat däremot.

I ofvannämnda aktiebelopp må

dock, där den eller de, som röstat

mot ansvarsfrihets beviljande, äro i

minoriteten, ej inräknas aktier, som

aktieägare bekommit annorledes än

81 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen

beviljad, såframt aktieägare med

ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande

minst en tredjedel af hela

grundfonden, röstat däremot.

I ofvannämnda aktiebelopp må

dock, där den eller de, som röstat

mot ansvarsfrihets beviljande, äro i

minoriteten, ej inräknas aktier, som

aktieägare bekommit annorledes än

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

29

Kungl. May.ts förslag.

genom arl'', giftorätt eller testamente,

utan så är, att lian sedan

minst sex månader före den stämma,

där förvaltningsberättelsen framlades,

varit i aktieboken införd såsom ägare

af aktien.

Varder talan å förvaltningen under

den tid förvaltningsberättelsen omfattar

ej anställd inom sex månader

från det berättelsen framlades å

bolagsstämma, vare så ansedt, som

om ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet

beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå,

att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas,

där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

Utskottets förslag.

genom arf, giftorätt eller testamente,

utan så är, att han sedan

minst sex månader före den stämma,

där förvaltningsberättelsen framlades,

varit i aktieboken införd såsom ägare

af aktien.

Varder talan å förvaltningen under

den tid förvaltningsberättelsen omfattar

ej anställd inom sex månader

från det berättelsen framlades å

bolagsstämma, vare så ansedt, som

om ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet

beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå,

att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas,

där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

82—130 §§.

Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

131 §.

Ansökning om bolagets registrering

skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas
dels

stiftarnas och styrelseledamöternas

samt, där suppleanter i styrelsen

utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och

hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att .teckna

bolagets firma ej skall utöfvas

131 §.

Ansökning om bolagets registrering

skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas
dels

stiftarnas och styrelseledamöternas

samt, där suppleanter i styrelsen

utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och

hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna

bolagets firma ej skall utöfvas

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr SO.

Kungl. Majds förslag.

allenast af styrelsen, hvilken eller

hvilka, hvar för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot

eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl

å hans fullständiga namn och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse

å bolagsordningen, i två

styrkta afskrifter;

2) af notarius publicus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan

stämma hållits, af det därvid förda

protokollet;

3) en af styrelseledamöterna egenhändigt

underskrifven uppgift, huru

mycket blifvit af hufvudlottägare

tecknadt, med afdrag ej mindre i

anledning af öfverteckning, där

sådan ägt rum, än ock för rätt till

delaktighet i bolaget, som af tecknare

må hafva enligt 140 § förverkats

och ej af annan öfvertagits,

äfvensom, där kommanditlottägare

blifvit i bolaget inrymda, huru

mycket af det utaf dem tecknade

beloppet blifvit inbetaldt; skolande

styrelseledamöternas namnunderskrifter

vara af vittnen styrkta;

4) bevis från bankinspektionen,

utvisande dels huru mycket af det

belopp, hvartill grundfonden jämlikt

bestämmelsen under 3) uppgifvits,

blifvit behörigen inbetaldt,

Utskottets förslag.

allenast af styrelsen, hvilken eller

hvilka, hvar för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot

eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl

å hans fullständiga namn och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse

å bolagsordningen, i två

styrkta afskrifter;

2) af notarius publicus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan

stämma hållits, af det därvid förda

protokollet;

3) en af styrelseledamöterna egenhändigt

underskrifven uppgift, huru

mycket blifvit af hufvudlottägare

tecknadt, med afdrag ej mindre i

anledning af öfverteckning, där

sådan ägt rum, än ock för rätt till

delaktighet i bolaget, som af tecknare

må hafva enligt 140 § förverkats

och ej af annan öfvertagits,

äfvensom, där kommanditlottägare

blifvit i bolaget inrymda, huru

mycket af det utaf dem tecknade

beloppet blifvit inbetaldt; skolande

styrelseledamöternas namnunderskrifter

vara af vittnen styrkta;

4) bevis från bankinspektionen,

utvisande dels huru mycket af det

belopp, hvartill grundfonden jämlikt

bestämmelsen under 3) uppgifvits,

blifvit behörigen inbetaldt,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoulsleottets utlåtande Nr 30.

31

Kungl. Maj ds förslag.

dels att för inbetalning af återstoden

aflämnats pant, som bankinspektionen

pröfvat fullgod, dels

ock att en hvar af hufvudlottägarna

till förvaring hos bolaget

öfverlämnat sådan handling, som i

134 § sägs;

5) teckningslistorna, så ock styrkta

afskrifter af desamma;

6) styrkt afskrift af den i 137 §

otnförmälda bok i hvad den af ser

hufvudlottägare.

Utskottets förslag.

dels att för inbetalning af återstoden

aflämnats pant, som bankinspektionen

pröfvat fullgod, dels

ock att en hvar af hufvudlottägarna

till förvaring hos bolaget

öfverlämnat sådan handling, som i

134 § sägs;

5) teckningslistorna, så ock styrkta

afskrifter af desamma.

Om lottbref och lottbok samt lottägares rätt att afgå från bolaget.

132—137 §§.

Lika med Kungl. Majds förslag.

138 §.

När uti lottboken anteckning skett

om förändring i äganderätten till

hufvudlott, skall uppgift härom med

angifvande af lottens nummer af

styrelsen ofördröjligen aflämnas för

registrering.

138 §.

Sist en månad efter ordinarie bolagsstämma

skall styrelsen till patent- och

registreringsverket aflämna en med styrelseledamöternas

egenhändiga bevittnade

namnunderskrifter försedd förteckning

öfver bankens samtliga hufvudlottägare.

Om inbetalning och ökning af grundfonden samt om kommanditfond.

139—140 §§.

Lika med Kungl. Majds förslag.

141 §. 141 §.

År rätt till delaktighet i bolaget År rätt till delaktighet i bolaget

förverkad, efter ty ofvan är sagdt, förverkad, efter ty ofvan är sagdt,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Kungl. Maj:ts förslag.

vare tecknaren af hufvudlotten, där

bolagets egendom afträdes till konkurs,

som börjar inom två år efter

utgången af den för hufvudlotternas

inbetalning bestämda tid, ändock

skyldig ej mindre att, såvidt borgenärers

rätt därpå beror, fullgöra

återstående inbetalningen, i den män

den ej visas vara för öfvertagande

af aktierätten verkställd af annan,

än ock att härutöfver i den ordning,

som i 116 § 2 mom. sägs, inbetala

hvad som erfordras för gäldande af

bolagets förbindelser.

Utskottets förslag.

vare tecknaren af hufvudlotten, där

bolagets egendom afträdes till konkurs,

som börjar inom två år efter

utgången af den för hufvudlotternas

inbetalning bestämda tid, ändock

skyldig ej mindre att, såvidt borgenärers

rätt därpå beror, fullgöra

återstående inbetalningen, i den mån

den ej visas vara för öfvertagande

af rätten till delaktighet i bolaget

verkställd af annan, än ock att härutöfver

i den ordning, som i 116

§ 2 mom. sägs, inbetala hvad som

erfordras för gäldande af bolagets

förbindelser.

142—148 §§.

Lika med Kungl. Maj.ts förslag.

149 §.

Teckning af de nya hufvudlotterna

skall ske å teckningslista, försedd

med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter,

eller å afskrift af sådan teckningslista,

bestyrkt af notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans

beslut om grundfondens

ökning samt uppgift å de

tidningsnummer, i hvilka beslutet

enligt 147 § 2 mom. varit infördt.

I teckningslista skall ock angifvas

förutvarande grundfondens

storlek äfvensom den ordning, i

hvilken tecknare bör fullgöra hvad

honom på grund af teckningen

åligger.

149 §.

Teckning af de nya hufvudlotterna

skall ske å teckningslista, försedd

med egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

af styrelseledamöter till

beslut för t antal, eller å afskrift af

sådan teckningslista, bestyrkt af

notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans

beslut om grundfondens

ökning samt uppgift å de

tidningsnummer, i hvilka beslutet

enligt 147 § 2 mom. varit infördt.

I teckningslista skall ock angifvas

förutvarande grundfondens

storlek äfvensom den ordning, i

hvilken tecknare bör fullgöra hvad

honom på grund af teckningen

åligger.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

33

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Ett exemplar af bolagsordningen Ett exemplar åt bolagsordningen

skall bifogas hvarje teckningslista. skall bifogas hvarje teckningslista.

150—103 §§.

Lika med Kungl. Majis förslag.

1G4 §.

Solidariskt bankbolag, som afsatt

reservfond, uppgående till mera än

femtio procent af bolagets grundfond,

må äfven under andra förhållanden

än i 162 § sägs förvärfva

aktie i emissionsbank; dock

må bolaget ej på en gång innehafva

jämlikt denna bestämmelse förvärfvade

aktier till högre bokfördt belopp

än det, hvarmed reservfonden

öfverskjuter femtio procent af grundfonden.

Bihang till Riksd. prof. 1911.

164 §.

Solidariskt hankbolag, som afsatt reservfond,

uppgående till mera än femtio

procent af bolagets grundfond, må äfven

under andra förhållanden än i 162 §

sägs förvärfva aktie i emissionsbank;

dock må bolaget ej på en gång innehafva

jämlikt denna bestämmelse förvärfvade

aktier till högre bokfördt belopp

än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter

femtio procent af grundfonden.

Ager bolaget tillika grundfond och reservfond

till sammanlagdt belopp af sex

miljoner kronor, må bolaget jämväl förvärfva

andra aktier till hälften af det

belopp, för hvilket rätten att förvärfva

aktier i emissionsbank icke utnyttjas.

Har solidariskt bankbolag, hvars grundfond

och reservfond tillhopa uppgå till sex

miljoner kronor, afsatt särskild fond för

förvärf af aktier, vare bolaget på denna

grund berättigadt att äfven under andra

förhållanden än i 162 § af ses förvärfva

aktier; dock att bokförda värdet af dessa

aktier icke vid något tillfälle må öfverstiga

vare sig sistnämnda fond eller

tjugu procent af reservfonden.

Solidariskt bankbolag enligt denna

paragraf tillkommande rätt att förvärfva

aktier må ej användas, med mindre

sådant är i bolagsordningen eller af

bolagsstämma medgifvet.

6 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Kungl. Majds förslag.

Utskottets förslag.

165—172 §§.

Lika med Kungl. Maj ds förslag.

173 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen

beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl

ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt ske

kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

173 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen

beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl

ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt ske

kunnat, samtliga erhållit kallelse att

deltaga i ärendets behandling.

174—196 §§.

Lika med Kungl. Majds förslag.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

197 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen

beviljad, såframt hufvudlottägare

med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp,

utgörande minst en

femtedel af hela grundfonden, röstat

däremot.

Varder talan å förvaltningen under

den tid förvaltningsberättelsen omfattar

ej anställd inom sex månader

från det berättelsen framlades å

bolagsstämma, vare så ansedt, som

om ansvarsfrihet blifvit styrelsen

beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet

beviljats, må sådan talan å

197 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen

beviljad, såframt hufvudlottägare

med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp,

utgörande minst eu

tredjedel af hela grundfonden, röstat

däremot.

Varder talan å förvaltningen under

den tid förvaltningsberättelsen omfattar

ej anställd inom sex månader

från det berättelsen framlades å

bolagsstämma, vare så ansedt, som

om ansvarsfrihet blifvit styrelsen

beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet

beviljats, må sådan talan å

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

35

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

förvaltningen, som grundas därpå, förvaltningen, som grundas därpå,

att styrelseledamot begått brottslig att styrelseledamot begått brottslighandling,

kunna mot honom an- handling, kunna mot honom anställas,

där ej ansvarsfriheten uppen- ställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling, barligen afsett äfven den handling.

198—259 §§.

Lika med Kungl. Maj ds förslag.

260 §.

Denna lag skall träda i kraft den

1 januari 1912.

Hvad i 1 § är stadgadt om förbud

mot inlåning på räkning, som

af bank allmänneligen begagnas,

äge ej tillämpning å bolag eller

förening, som före lagens trädande

i kraft af Konungen erhållit rätt

till sådan inlåning.

Bestämmelsen i 2 § angående förbud

att använda ordet bank i firma

äge ej tillämpning å aktiebolag,

som före lagens trädande i kraft

erhållit af Konungen stadfäst bolagsordning.

Bankbolag, som erhållit oktroj,

innan denna lag trädt i kraft, må

registreras enligt bestämmelserna i

äldre lag, men i öfrigt skall med

afseende å sådant bolag denna lag

lända till efterrättelse med nedan

angifna undantag:

1) Bestämmelserna i 1 mom. af

6 eller af 114 § skola ej gälla förr

än två år förflutit efter det den för

bolaget meddelade, vid lagens trädande

i kraft löpande oktrojen tilländagått.

260 §.

Denna lag skall träda i kraft den

1 januari 1912.

Hvad i 1 § är stadgadt om förbud

mot inlåning från allmänheten

på räkning, som af bank allmänneligen

begagnas, äge ej tillämpning

å bolag eller förening, som före

lagens trädande i kraft af Konungen

erhållit rätt till sådan inlåning.

Bestämmelsen i 2 § angående förbud

att använda ordet bank i firma

äge ej tillämpning å aktiebolag,

som före lagens trädande i kraft

erhållit af Konungen stadfäst bolagsordning.

Bankbolag, som erhållit oktroj,

innan denna lag trädt i kraft, må

registreras enligt bestämmelserna i

äldre lag, men i öfrigt skall med

afseende å sådant bolag denna laglända

till efterrättelse med nedan

angifna undantag:

1) Bestämmelserna i 1 mom. af 6

eller af 114 § skola ej gälla förr än

fyra år förflutit från det lagen trädt

i kraft, dock ej i något fall förr än

den för bolaget senast meddelade oktrojen

tilländagått.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande År 30.

Kungi. Maj:ts förslag.

2) Bestämmelserna i 49 och 1G5

§§ skola icke äga tillämpning förr

än två år från denna lags trädande

i kraft.

3) I fråga om de bankaktiebolag,

som hafva utelöpande aktier, ställda

till innehafvaren, skola bestämmelserna

i 23 § 1, 2, 3 och 4 mom.,

71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna

samt 81 § 2 mom. icke gälla för

dylika aktier.

4) Bestämmelserna i 74 § 1 mom.

under 4) och 190 § 1 mom. under

4) äga ej tillämpning.

5) Har beslut om ökning af bankbolags

grundfond registrerats, innan

denna lag trädt i kraft, må ökningen

verkställas och registreras enligt

äldre lags bestämmelser.

6) Där bankbolag blifvit i enlighet

med bestämmelse i äldre lagupplöst,

skola i afseende å likvidationen

bestämmelserna i samma lag

lända till efterrättelse.

7) Å bankaktiebolag, hvars verksamhet

grundas på tillåtelse, meddelad

före denna lags trädande i kraft,

och i hvars ordning icke meddelats

föreskrift om skyldighet för bolaget

att underkasta sig de bestämmelser,

hvilka för bankaktiebolag varda i

allmän författning stadgade, skola

bestämmelserna i lagen icke äga

tillämpning, så vidt de afse ämnen,

rörande hvilka blifvit i bolagsordningen

särskild! stadgadt, utan gälle

därutinnan hvad bolagsordningen

innehåller, dock att i fråga om

ändring af bolagsordningen, om det

Utskottets förslag.

2) Bestämmelserna i 49 och 105

§§ skola icke äga tillämpning förr

än två år från denna lags trädande

i kraft.

3) I fråga om de bankaktiebolag,

som hafva utelöpande aktier, ställda

till innehafvaren, skola bestämmelserna

i 23 § 1, 2, 3 och 4 mom.,

71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna

samt 81 § 2 mom. icke gälla för

dylika aktier.

4) Bestämmelserna i 74 § 1 mord.

under 4) och 190 § 1 mom. under

4) äga ej tillämpning.

5) Har beslut om ökning af bankbolags

grundfond registrerats, innan

denna lag trädt i kraft, må ökningen

verkställas och registreras enligt

äldre lags bestämmelser.

6) Där bankbolag blifvit i enlighet

med bestämmelserna i äldre lag

upplöst, skola i afseende å likvidationen

bestämmelserna i samma laglända

till efterrättelse.

7) Å bankaktiebolag, hvars verksamhet

grundas på tillåtelse, meddelad

före denna lags trädande i kraft,

och i hvars ordning icke meddelats

föreskrift om skyldighet för bolaget

att underkasta sig de bestämmelser,

hvilka för bankaktiebolag varda i

allmän författning stadgade, skola

bestämmelserna i lagen icke äga

tillämpning, så vidt de afse ämnen,

rörande hvilka blifvit i bolagsordningen

särskild! stadgadt, utan gälle

därutinnan hvad bolagsordningen

innehåller, dock att i fråga om

ändring af bolagsordningen, om det _

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr .10.

37

Kungl. Maj:ts förslag.

sätt, hvarpå bolaget skall företrädas

och dess firma tecknas, om likvidation

och upplösning, om registrering,

om tillsyn och om ansvar denna lag

gäller till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats

i fråga om bankbolag, som erhållit

oktroj, innan denna lag trädt i kraft,

äldre lags bestämmelse gälla och

är i samma lag öfverträdelse af den

bestämmelse belagd med straff, skall

beträffande sådant bolag jämväl

dylik straffbestämmelse lända till

efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller

suppleant, som enligt äldre lag berättigats

teckna bankbolags firma,

skola bestämmelserna i 54 och 55

§§ eller 170 och 171 §§ lända till

efterrättelse; och skall förty inskränkning

i befogenheten för den,

som äger teckna bolagets firma, att

företräda bolaget, ändå att inskränkningen

enligt äldre lag registrerats

och kungjorts, icke därigenom anses

hafva kommit till tredje mans kännedom.

Konungen skall äga meddela föreskrift

om insändande till rcgistreringsmyndigheten

af sådana uppgifter,

som prof vas vara af nöden

för att registrering smyndigheten må

blifva i tillfälle att föra förteckning

öfver hufvudlottägarna i solidariskt

bankbolag, som registrerats enligt

äldre lag.

Utskottets förslag.

sätt, hvarpå bolaget skall företrädas

och dess firma tecknas, om likvidation

och upplösning, om registrering,

om tillsyn och om ansvar denna laggäller

till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats

i fråga om bankbolag, som erhållit

oktroj, innan denna lag trädt i kraft,

äldre lags bestämmelse gälla och

är i samma lag öfverträdelse af den

bestämmelse belagd med straff, skall

beträffande sådant bolag jämväl

dylik straffbestämmelse lända till

efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller

suppleant, som enligt äldre lag berättigats

teckna bankbolags firma,

skola bestämmelserna i 54 och 55

§§ eller 170 och 171 §§ lända till

efterrättelse; och skall förty inskränkning

i befogenheten för den,

som äger teckna bolagets firma, att

företräda bolaget, ändå att inskränkningen

enligt äldre lag registrerats

och kungjorts, icke därigenom anses

hafva kommit till tredje mans kännedom.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

B) Lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni

1909 angående emissionsbanker.

Härigenom förordnas, att 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående

emissionsbanker skall erhålla följande ändrade lydelse:

Hvad i 45 § i lagen om bankrörelse finnes stadgadt om förbud

för bankaktiebolag att för egen räkning drifva handel med annat än

guld samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar äfvensom

obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda förskrifningar

utgör ej hinder för emissionsbank vare sig att köpa och sälja aktier

eller att, i den mån sådant står i samband med det för sådan bank i

1 § angifna ändamål, förvärfva och afyttra annan egendom.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

39

Reservationer:

Vid 4!)

af herr Bolinstedt, som anfört följande:

»I de af mig i Första kammaren och af herr Kobb i Andra kammaren

väckta motioner har föreslagits sådant tillägg till §§ 49 och 165

i förslaget till banklag att:

’Kassareserv, som bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag med

hänsyn till beskaffenheten af sina förbindelser är skyldigt att redovisa,

skall till en femtedel utgöras af svenska statens, Sveriges allmänna

hypoteksbanks eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer

eller af utländska lätt säljbara statspapper; dock skall minst

en tjugondei af kassareserven utgöras af svenska statens obligationer.’

Detta föreslagna tillägg utgör, i anslutning till af lagrådet gifven

anvisning, endast en modifikation af hvad Kungl. Maj:t ursprungligen

föreslagit i sitt förslag till banklag, föredraget den 12 augusti 1910,

där Kungl. Maj:t i §§ 48 och 159 föreslår:

Bankaktiebolag eller solidariskt bankboiag vare skyldigt, med

iakttagande af hvad här nedan i 4 mom. sägs, att i tillgångar, hvilka

kunna med lätthet förvandlas i penningar, såsom fordran hos svensk

eller utländsk bank och å allmän börs noterade obligationer, redovisa

kassareserv till belopp, som tillsammans med den inneliggande kassan

motsvarar minst tjugufem procent af de förbindelser, som det åligger

bolaget att vid anfordran fullgöra. Pantsatt tillgång må härvid tagas

i beräkning allenast till det belopp, som bolaget enligt aftal är berättigadt

utbekomma utöfver redan erhållen försträckning. Nedgår

kassareserv under hvad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske,

åter uppbringas till föreskrifvet belopp.

Kassareserv, som bankbolag med hänsyn till beskaffenheten af

sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femtedel utgöras

af svenska statens obligationer, beräknade efter senast noterade kurs.’

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Lagrådet till hvilken detta Kungl. Maj:ts förslag remitterats har

med anledning af sista stycket af §§ 48 och 159 (se sid. 197 Kungl.

Maj:ts proposition), framhållit följande:

''Den i paragrafernas sista stycke förekommande bestämmelsen,

att kassareserven till en viss del skall bestå af svenska statens obligationer,

synes ej kunna tillstyrkas. Det lärer ej kunna påstås, att detta

slag af värdepapper skulle ur realisationssynpunkt äga företräde framför

alla andra — tvärtom kunna förhållanden tänkas, under hvilka

vissa utländska valutor lättare låta sig utan större förlust omedelbart

förvandlas — och, såsom framhålles i ett från sakkunnigt håll afgifvet

yttrande öfver förslaget, är det mindre lämpligt att genom lagstiftningpåtvinga

bankerna ett särskilt slag af obligationer och därmed till

en viss grad hindra dem från att efter sig yppande konjunkturer omsätta

sin obligationsportfölj. Därest det anses nödigt, att kassareserven

till någon del skall bestå af ett eller annat angifvet slag af värdepapper,

torde i hvarje händelse någon valfrihet böra lämnas bankerna,

och hemställes för sådant fall, att med svenska statens obligationer

må likställas obligationer utgifna af allmänna hypoteksbanken eller

konungariket Sveriges stadshypotekskassa samt utländska, lätt säljbara

statspapper.’

Kungl. Maj:t har också i det nu föreliggande förslaget uteslutit

bestämmelsen om att en femtedel af kassareserven borde utgöras af

svenska statens obligationer och motiverat det sålunda:

’Den ifrågasatta föreskriften, hvarigenom en ökad marknad inom

landet skulle beredas för våra statsobligationer, på samma gång ett

såsom kassareserv synnerligen lämpligt papper obligatoriskt infördes i

bankernas portfölj, kan visserligen efter min mening icke betecknas

såsom obillig. Men då föreskriften icke kan anses vara ur bankteknisk

synpunkt erforderlig och det i synnerhet för de mindre bankerna kunde

finnas betungande att hålla denna jämförelsevis dyrbara kassareserv,

har föreskriften blifvit utesluten.''

Det torde därföre vara lämpligt att det i motionerna gjorda

yrkandet, att en tjugondei af kassareserven skulle utgöras af svenska

statens obligationer icke vidhålles, ehuru en dylik bestämmelse skulle

befordra ett viktigt statsintresse, nämligen ökad marknad inom landet

af dessa obligationer.

Med stöd af lagrådets och herr finansministerns uttalande och

då det i banktekniskt afseende icke bör förorsaka några svårigheter,

samt då svenska statens liksom hypoteksbankens obligationer äro att

anse som prima kassareservpapper, får jag härmed hemställa att till

§§ 49 och 165 måtte fogas ett så lydande tillägg.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets utlutande Nr SO.

41

Kassareserv, som bankbolag med hänsyn till beskaffenheten af

sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femtedel utgöras

af svenska statens, Sveriges allmänna hypoteksbanks eller konungariket

Sveriges stadshypotekskassas obligationer eller af utländska lätt säljbara

statspapper, hvarigenom paragraferna skulle få följande lydelse.

49 §.

Bankaktiebolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger beloppet

af bolagets egna fonder.

Bankaktiebolag vare skyldigt att i tillgångar, hvilka kunna med

lätthet förvandlas i penningar, redovisa kassareserv till belopp, som

tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem

procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran

fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu sagts, må härvid icke tagas i beräkning;

dock att, där tillgången utgör säkerhet för aftalad kredit, som ej

af bolaget'' till fullo begagnats, den må beräknas till det belopp, som

bolaget enligt aftalet är berättigadt ytterligare utbekomma. Nedgår

kassareserv under hvad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske,

åter uppbringas till föreskrifvet belopp.

Är bankaktiebolag ägare af fastighet, afsedd för bankens inrymmande,

vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs, redovisa

kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bokförda

värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller, där

fråga är om fastighet, som förvärfvats innan denna lag trädt i kraft,

för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets styrelse

kan bestämma.

Kassareserv, som bankaktiebolag med hänsyn till beskaffenheten

af sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femtedel utgöras

af svenska statens, Sveriges allmänna hypoteksbanks eller konungariket

Sveriges jstadshypotekskassas obligationer eller af utländska, lätt

säljbara statspapper.

165 §.

Solidariskt bankbolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger beloppet

af bolagets egna fonder.

Solidariskt bankbolag vare skyldigt att i tillgångar, hvilka kunna

med lätthet förvandlas i penningar, redovisa kassareserv till belopp,

som tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem

Bihang till liiksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran

fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu sagts, må härvid icke tagas i beräkning;

dock att, där tillgången utgör säkerhet för aftalad kredit, som ej

af bolaget till fullo begagnats, den må beräknas till det belopp, som

bolaget enligt aftalet är berättigadt ytterligare utbekomma. Nedgår

kassareserv under hvad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske,

åter uppbringas till föreskrifvet belopp.

Är solidariskt bankbolag ägare af fastighet, afsedd för bankens

inrymmande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs,

redovisa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bokförda

värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller,

där fråga är om fastighet, som förvärfvats, innan denna lag trädt i

kraft, för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets

styrelse kan bestämma.

Kassareserv, som solidariskt bankbolag med hänsyn till beskaffenheten

af sina förbindelser är skyldigt att redovisa, skall till en femtedel

utgöras af svenska statens, Sveriges allmänna hypoteksbanks eller

konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer eller af utländska

lätt säljbara statspapper.»

af herr Eldund, som instämt med herr Bohnstedt;

samt af herr Christicrnson;

vid 57 §:

af herr Eklund, som yrkat bifall till Kungl. Maj:ts förslag;

samt af herrar Neiglick och Vahlquist;

vid 81 §:

af herrar Eklund och Vahlquist, som ansett, att utskottet bort

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag oförändradt och sålunda bibehålla bestämmelsen

om »en femtedel»;

samt af herr Christiernson, som anfört följande:

»Utskottet har genom att i 81 § utbyta orden en femtedel mot

en tredjedel visserligen icke i princip ogillat, att en afsevärd del af en

banks delägare skall kunna, om den anser, att styrelsen vårdslösar sin

uppgift och därigenom skadar deras intressen, vägra styrelsen ansvarsfrihet,

— en princip, som genom den nya aktiebolagslagen införts i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutukottets ullålande Nr 30. 43

svensk lagstiftning, för att därmed minoritetens rätt i bolag skall

kunna bättre tillvaratagas. Emellertid torde den af utskottet vidtagna

förändringen i praktiken innebära detsamma som slopandet af minoritets

i bankbolag rätt att i vidrigaste fall genom ansvars vägran ge en hänsynslös

majoritet en behöflig varning.

Det torde vara regel, att endast en del af aktiekapitalet är representerad

vid respektive bolagsstämmor. Om exempelvis vid en stämma

65 procent af grundfonden är företrädd — en talrikt besökt stämma

alltså — och därvid aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp af

32 procent af grundfonden — i det närmaste hälften af det vid stämman

företrädda kapitalet — skulle rösta mot ansvarsfrihet, kunde dock

denna betydande minoritet icke mot den knappt starkare majoriteten

åstadkomma något, äfven om styrelsen på ett kanske nära nog

kriminellt sätt vårdslösat aktieägarnas intressen med tillgodoseende af

sina egna. Exempel på dylik bankpolitik torde icke vara okända.

Att i en bank samla en så stor del af aktieägarna som representanter

för en femtedel af grundfonden om det för alla aktieägarna riskabla

beslutet om ansvarsvägran, innebär förvisso så stora svårigheter, att

redan däri ligger en garanti för att ett missbruk af rätten till vägrad

ansvarsfrihet för en femtedel af grundfondens innehafvare kan anses

utesluten. Vidare kan det naturligtvis ej vara lagstiftningens uppgift

att gifva stadganden som måste bli illusoriska. Och illusoriskt blir

ett stadgande om rätt för minoritet att vägra ansvarsfrihet, om det

stadgas, att denna minoritet skall representera minst en tredjedel af

grundfonden.

Då jag sålunda icke kunnat ansluta mig till utskottets förslag,

tillåter jag mig hemställa,

att Riksdagen måtte, med afslag på utskottets förslag till lydelse

af 81 §> godkänna nämnda paragraf i den form den föreslagits af

Kungl. Maj:t; samt

att 197 § äfvenledes erhåller den af Kungl. Maj:t föreslagna

lydelsen.»

vid 165 §:

af herr Bohnsteclt (se ofvan vid 49 §);

af herr Eklund (se ofvan vid 49 §);

samt af herr Christiernson;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

vid 173 §:

af herr Eklund, som yrkat bifall till Kungl. Maj:ts förslag;

samt af herrar Neiglick och Vahlquist;

vid 197 §:

af herrar Eklund och Valdquist (se ofvan vid 81 §);

samt af herr Christiernson (se ofvan vid 81 §).

Herr Neiglick har begärt få antecknadt, att han ej deltagit

beslutet rörande 8 §.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTKYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:237 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 s. 1 i texten