Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående åtgärder för anskaffande af ny tomt för riksbanksbyggnad i Kristianstad m. m. Fullmäktige i riksbanken hafva den 6 nästlidna april till bankoutskottet aflåtit följande framställning. »I riksbankens år 1900 uppförda byggnad i Kristianstad hafva telegrafverkets telegrafoch telefonstationer i staden alltifrån husets tillkomst varit inrymda.

1911-05-05 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1911:32, Utlåtande, angående åtgärder för anskaffande af ny tomt för riksbanksbyggnad i Kristianstad m. m. Fullmäktige i riksbanken hafva den 6 nästlidna april till bankoutskottet aflåtit följande framställning. »I riksbankens år 1900 uppförda byggnad i Kristianstad hafva telegrafverkets telegrafoch telefonstationer i staden alltifrån husets tillkomst varit inrymda.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutakottefs utlåtande Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till Riksdagens kansli den 5 maj 1911 kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående åtgärder för anskaffande af ny tomt för riksbanksbyggnad

i Kristianstad m. m.

Fullmäktige i riksbanken hafva den 6 nästlidna april till bankoutskottet

aflåtit följande framställning.

»I riksbankens år 1900 uppförda byggnad i Kristianstad hafva telegrafverkets

telegraf- och telefonstationer i staden alltifrån husets tillkomst

varit inrymda.

Det visade sig emellertid snart, att den där af telegrafverket hyrda

våningen var otillräcklig för dess behof. Någon ökning af utrymmet

för telegrafverket inom bankhuset var ej möjlig med mindre riksbanken

skulle afstå från lokaler, som behöfdes för dess räkning. För att då undgå

de stora flyttningskostnader, som skulle blifva förenade med en flyttning

till annat hus, inledde telegrafstyrelsen år 1907 underhandling med bankofullmäktige

om öfverlåtande till telegrafverket af den nuvarande riksbanksbyggnaden.

Fullmäktige förklarade sig villiga att, under förutsättning

af Riksdagens bifall, till telegrafverket försälja fastigheten för

hvad den kostat riksbanken eller 173,000 kronor. På framställning af

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1908 års Riksdag medgaf

Riksdagen, att fastigheten finge af telegrafverket förvärfvas, och följande

år beslöt Riksdagen, på bankoutskottets förslag, att fastigheten finge af

riksbanken öfverlåtas till telegrafverket för 173,000 kronor, dock med

förbehåll att riksbanken skulle mot hyra få disponera öfver nuvarande

banklokalen, till dess ny lokal hunnit erhållas. Köpesumman skulle afsättas

till anskaffande i Kristianstad af tomt och ny byggnad för riksbanken.

Bihang tiU Rikad. prof. 1911. 6 Sand. 1 Afd. 24 Häft. (Nr 32.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

På grund häraf upprättades mellan telegrafstyrelsen och fullmäktige

kontrakt rörande försäljning till telegrafverket af ifrågavarande fastighet,

och denna tillträddes af telegrafverket den 1 oktober 1909.

Redan år 1907, sedan fullmäktige förklarat sig villiga att till telegrafverket

afstå riksbankens hus i Kristianstad, hade fullmäktige hört

sig för om möjligheten att få inköpa lämplig tomt i staden för uppförande

af nytt bankhus. De anbud, som därvid inkommo, visade sig

dock vara så höga, att fullmäktige icke ansågo sig böra föreslå något

af dem till antagande. För sin gamla vid stadens hufvudgata och i

stadens midt belägna tomt hade riksbanken betalt 35,000 kr., motsvarande

kr. 77: 77 för kvadratmeter. Ku begärdes för sådana tomter, som

kunde komma i fråga, pris uppgående till öfver 200 kronor kvadratmetern

och i medeltal för tolf utbjudna fastigheter kr. 152: 31.

Fullmäktiges efterforskningar gåfvo emellertid vid handen, att statsverket

ägde områden i staden, som hvar för sig skulle med fördel kunna

användas för afsedda ändamålet. Dessa voro bland andra den s. k.

tyghustomten, belägen vid stadens stora torg och upplåten till Yendes

artilleriregemente, som där har åtskilliga byggnader, samt den midtemot

länsresidenset belägna s. k. landshöfdingens trädgård. Denna sistnämnda,

ehuru upplåten åt landshöfdingen i länet såsom trädgård, har dock ej

till detta ändamål begagnats, utan sedan lång tid tillbaka af landshöfding

efter landshöfding varit till staden upplåten utan ersättning. Den

utgör i areal öfver 3,000 kvadratmeter och har af staden användts såsom

parkanläggning. Naturligt var då att fullmäktige närmast fäste sin

uppmärksamhet vid denna plats.

Att, sedan staden vant sig att betrakta landshöfdingens trädgård

såsom en till dess disposition ställd plantering, fullmäktiges planer på

denna plats icke skulle väl upptagas af stadens myndigheter, var att

vänta. Inspektör och rektor vid stadens allmänna läroverk, beläget

närmast söder om landshöfdingens trädgård, väckte hos stadsfullmäktige

förslag, att staden skulle i byte mot denna bjuda riksbanken den staden

tillhöriga s. k. Ljunggrenska planen, som för banken är ännu förmånligare

belägen. Stadsfullmäktige afslogo framställningen, men uttalade

tillika en liflig protest mot att platsen för afsedda ändamålet användes,

därvid hänvisande på vikten af att öppna platser i ett stadssamhälle ej

belamras med byggnader. Mot fullmäktiges förslag uttalade sig äfven dels

Konungens befallningshafvande, dels arméförvaltningen, som har förfoganderätt

öfver området. Arméförvaltningen ville nämligen fortfarande be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutakotteta utlåtande Nr 32.

3

hålla området för sig för att vid tillfälle kunna gentemot staden använda

det såsom bytesobjekt. En af fullmäktige hos Kungl. Maj:t gjord

framställning angående upplåtande till riksbanken af en del af landshöfdingens

trädgård föranledde icke heller till någon vidare åtgärd.

Nar med anledning häraf fullmäktige å nyo upptogo tanken på att

förvärfva tyghustomten, som är synnerligen väl belägen och otvifvelaktigt

skulle väl lämpa sig för en för riksbank och post gemensamt inrättad

byggnad, restes äfven härvid svårigheter. De å detta område befintliga

byggnaderna innehålla verkstadslokaler och förråd för artilleriet äfvensom

bostäder och expedition för tygofficerare. Visserligen förklarades,

att, om nya lokaler för dessa ändamål genom riksbankens försorg blefve

å annan plats uppförda, hinder ej mötte för områdets afstående åt riksbanken.

Men kostnaderna ensamt för nya byggnader för artilleriets

behof skulle enligt uppgjorda beräkningar uppgå till omkring 220,000

kronor. Och därtill skulle komma ytterligare 48,000 kronor till lösen

af byggnader. Utom det att dessa kostnader syntes fullmäktige väl

höga, skulle uppförandet af de nya byggnaderna för artilleriets räkning

betydligt försena byggandet af riksbankens eget hus. Jämväl till följd

af nödvändigheten för telegrafverket att snarast komma i besittning af

en del af det utrymme, som disponerades af riksbanken, ansågo fullmäktige

sig icke kunna föreslå tyghustomten till byggnadsplats för nytt

riksbankshus.

Fullmäktige funno alltså ingen bättre lösning än den, som erbjöds

genom användande af landshöfdingens trädgård. Dess betydelse som

öppen plats kunde, ansågo fullmäktige, ej vara för staden af någon

större vikt, då öppen plats finnes i omedelbar närhet på tre sidor. Då

området äfven är betydligt större, än som för ändamålet erfordrades —

endast omkring en tredjedel af detsamma skulle erfordras för en riksbanksbyggnad

— komme för öfrigt området att fortfarande i öfvervägande

grad bibehålla sin karaktär af öppen plats. Fullmäktige ansågo

dessutom, att platsens närhet särskildt till länsresidenset gjorde den val

lämpad till byggnadsplats för riksbanken.

På hufvudsakligen dessa skäl hemställde fullmäktige därför hos

bankoutskottet vid 1909 åfrs riksdag, att utskottet ville vidtaga nödiga

åtgärder för att plats för angifna ändamålet måtte beredas i den s. k.

landshöfdingens trädgård.

Särskilda delegerade från bankoutskottet besökte med anledning

häraf Kristianstad. De granskade därvid olika förslag till tomtplats för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

nytt riksbankshus och samrådde tillika i ärendet med åtskilliga personer

i Kristianstads kommun. Det visade sig därvid vara synnerligen svårt

att träffa ett afgörande mellan de olika byggnadsplatser, som föreslagits,

alldenstund enhvar af de föreslagna tomterna hade både fördelar och

olägenheter.

Af dessa orsaker och då det ansågs, att ytterligare underhandlingar

med såväl statsinstitutioner som Kristianstads stad erfordrades, innan

definitivt förslag kunde föreläggas Riksdagen, blef, på utskottets hemställan,

åt fullmäktige uppdraget att föranstalta om ny undersökning

för beredande af lämplig byggnadsplats och därvid jämväl söka verkställa

utredning om en eventuell nybyggnad med lokaler såväl för riksbanken

som för postverket.

Den anbefallda undersökningen verkställdes af fullmäktige, men

därvid visade det sig, att prisen på lämpliga tomter, som kunde vara

att förvärfva från enskilda, fortfarande voro så uppdrifna, att fullmäktige

icke kunde inlåta sig på underhandling om köp af någondera af dem.

Den plan, fullmäktige förut hyst, att för riksbankens och postverkets

räkning måtte kunna erhållas den s. k. tyghustomten, mötte fortfarande

svårigheter icke blott med hänsyn till angelägenheten för riksbanken

att få byggnadsfrågan löst utan alltför stor tidsutdräkt, utan

äfven och icke minst därför, att kostnaderna för förvärfvandet af hela

tomten ansågos alltför stora. Af fullmäktige framställdt förslag om förvärfvande

af ep del af tomten af böj des.

Fullmäktige, som fortfarande ansågo, att den s. k. landshöfdingens

trädgård väl lämpade sig för riksbankens byggnadsbehof och äfven tillgodosåg

allmänhetens intressen, funno därför icke annan utväg än att

hemställa hos Ivungl. Maj:t om åtgärders vidtagande för öfverlåtande på

riksbanken af denna tomt för uppförande därå af nytt riksbankshus,

eventuellt inrymmande äfven lokaler för postverket.

Sedan myndigheternas yttranden å nyo infordrats, gick Kungl. Maj:t

nu fullmäktiges önskan till mötes i en till Riksdagen aflåten proposition,

däri föreslogs, att Riksdagen ville lämna sitt medgifvande till fullmäktiges

förslag samt gifva fullmäktige rätt att, om staden Kristianstad skulle

vilja tillbyta sig ifrågavarande tomt mot annan lämplig, staden tillhörig

mark eller ock genom köp på antagliga villkor förvärfva tomten, därom

med vederbörande träffa aftal.

"Vid ärendets förberedande behandling hos Kungl. Maj:t hade föredragande

departementschefen upplyst, att stadsfullmäktige i Kristianstad

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottet n utlåtande Nr 32.

5

upprepade gånger, men utan framgång, behandlat olika förslag till sakens

ordnande på ett för alla parter tillfredsställande sätt. Drätselkammaren

hade, då den ej kunnat utverka antagligt anbud å enskild mans tomt,

bdutligen föreslagit upplåtande af norra delen af Östra salutorget, men

detta förslag hade stadsfullmäktige den 28 januari 1910 afslagit. A

andra sidan hade stadsfullmäktige sökt Kungl. Maj:ts fastställelse å ett

af dem fattadt beslut att i stadsplanen såsom öppen plats intaga den

s. k. landshöfdingens trädgård, men denna framställning hade af Kungl.

Maj:t afslagits.

Visserligen hade det synts departementschefen vara uppenbart, att

tyghustomten vore för ändamålet bättre belägen än landshöfdingens trädgård.

Men andra skäl talade för fullmäktiges förslag och främst bland

dem sakens ekonomiska sida. Det var nämligen för departementschefen

tydligt att, då staden Kristianstad ej syntes vara villig att på antagliga

villkor förvärfva äganderätten till landshöfdingens trädgård, det skulle

komma att ställa sig dyrare för staten att för ändamålet bebygga

tyghustomten eller någon del däraf än den af fullmäktige föreslagna

platsen.

Mot bifall till denna proposition inlades emellertid gensaga af riksdagsmän

från orten genom särskilda motioner. I dessa hemställdes, att

Riksdagen, med afslag för närvarande å den gjorda framställningen, måtte

i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

åtgärder i syfte att den s. k. tyghustomten måtte för ändamålet till

erforderlig del tagas i anspråk.

Till motivering för denna hemställan anförde motionärerna bland

annat: Från allmänhetens sida sedt innebure det uppenbarligen en be
tydande

olägenhet, om den tillämnade byggnaden, särskildt för postens

vidkommande, blefve förlagd till stadens södra del, hvaremot tyghustomten

skulle synnerligen väl lämpa sig till byggnadsplats för eu sådan

byggnad. Och hvad beträffade sakens ekonomiska sida, kunde värdet

af erforderlig del af tyghustomten, allra helst om det reducerades med

eventuell köpeskilling för landshöfdingens trädgård, ej verka särdeles afskräckande,

då fråga vore om en lämplig byggnadsplats för så betydande

statsinstutioner som riksbank och post.

Dessa motioner fann Riksdagen icke föranleda någon vidare åtgärd,

enär frågans lösning icke borde bindas vid en på förhand bestämd plats.

Men icke heller propositionen vann Riksdagens bifall. Riksdagen

ansåg nämligen landshöfdingens trädgård för såväl bankens som postens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

vidkommande vara för ändamålet mindre lämplig. Nybyggnad för nämnda

båda verk å denna plats borde därför enligt Riksdagens mening icke

ifrågakomma i annat fall, än att bättre belägen tomt icke kunde för

skälig kostnad anskaffas. Och Riksdagen uttalade den förvissningen,

att Kristianstads stad, som gifvetvis hade stort intresse af att ifrågavarande

institutioners lokaler i staden blifva väl belägna, icke skulle,

i hvad på staden kunde ankomma, vägra sin medverkan till att ett

vidare fullföljande af den kankofullmäktige af 1909 års Riksdag anbefallda

undersökningen ledde till nöjaktigt resultat.

På grund af denna direkta anvisning hafva fullmäktige i skrifvelse

af den 17 november 1910 till stadsfullmäktige i Kristianstad anhållit,

att stadsfullmäktige behagade taga under öfvervägande och meddela,

hvad staden kunde finna skäligt föreslå med afseende å förvärfvandet

åt riksbanken af lämplig tomt till riksbanks- och postbyggnad samt det

anbud i fråga härom, staden till äfventyrs vore villig att för sin del afgifva.

Och därjämte hafva fallmäktige hos Kungl. Maj:t hemställt,

huruvida och på hvad villkor västra delen af den s. k. tyghustomten i

Kristianstad intill gränsen för ett tänkt framdragande af Östra Smalgatan

genom nämnda tomt kunde till riksbanken öfverlåtas för uppförande

därå af en byggnad för riksbanken, inrymmande jämväl lokaler för

postverket.

I anledning af sistnämnda hemställan har Kungl. Maj:t låtit delgifva

fullmäktige eu från arméförvaltningen infordrad utredning, afgifven af

arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement. Af denna

utredning framgår, att fullmäktiges framställning afser 2,311,5 kvadratmeter

af tyghustomten eller dess västra del mellan Stora torget och

Ostra Smalgatans genomdragna västra gatulinje. A norra hälften af

denna del uppförda byggnader inrymma verkstäder, expeditionslokaler

och bostadslägenheter för två förvaltare. De å tomtens södra hälft befintliga

byggnaderna inrymma bostadslägenhet för tygmästaren, förrådslägenheter

och en målarverkstad. De å tomtens norra hälft befintliga

byggnaderna kunna icke af artilleridepartementet afstås, förrän nya

byggnader i deras ställe blifva tillgängliga, hvaremot det behof, som nu

fylles af byggnaderna å södra hälften af tomtdelen, må kunna provisoriskt

ordnas i afvaktan å tillgång till nybyggnader. För uppförandet

af de sålunda erforderliga nya byggnaderna för tygstationen äger kronan

ett väster om den nya artillerikasernen beläget, för ändamålet lämpligt

område, som blir disponibelt i den mån därom gällande arfendeaftal

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottetn utlåtande Nr 39.

7

utlöpa eller öfverenskommelse med arrendatorerna kan trät flas, hvadan

medel för annat markförvärf i stället för den till afträdande ifrågasatta

tomtdelen ej erfordras. Däremot måste, vid bifall till fullmäktiges framställning,

medel för uppförandet af de nya tygstatsbyggnaderna tillhandahållas.

Enligt verkställda approximativa beriikningar skulle kostnaderna

för sådana byggnader af ungefär enahanda omfattning som de

nuvarande samt för vatten-, aflopps- och belysningsledningar, planering,

stensättning m. m. uppgå till omkring 220,000 kronor, hvartill komma

kostnader för flyttning och uppställning af maskiner m. m.

Departementen hafva vidare anfört, att de af fullmäktiges framställning

föranledda kostnader böra godtgöras fjärde hufvudtiteln såsom ersättning

för den begärda tomtdelen. Lösesumman, beräknad efter denna

grund, kommer att motsvara ett pris af omkring 100 kronor för hvarje

kvadratmeter, och departementen hafva därför ansett skäligt, att lösesumman

bestämmes till 100 kronor kvadratmetern, motsvarande gängse

pris för tomter i staden med så fördelaktigt läge som den ifrågavarande.

Vid jämförelse — yttra departementen — med den förut för riksbanltsbyggnad

och postlokaler ifrågasatta tomten eller den s. k. residensträdgården,

hvilken omfattar större areal, men bär ett för ändamålet

ofördelaktigare läge, anse departementen, att hvardera tomtens verkliga

värde såsom byggnadsplats kan vara ungefär detsamma. Men om det

på grund af en allmän opinion inom orten kan förhindras, att residensträdgården

bebygges af staten eller försäljes till byggnadsplats, måste

denna tomt uppskattas till ett ganska ringa värde. Om sålunda riksbanks-

och posthusbyggnaden förlägges till tyghustomten, kan befaras,

att den kommer att betinga öfver 200,000 kronor större kostnad för

staten, än om den förlägges till residensträdgården, som antagligen eljest

går förlorad såsom byggnadstomt.

Departementen hafva emellertid ej velat motsätta sig bifall till fullmäktiges

framställning om öfverlåtelse till riksbanken af västra delen

eller 2,311,5 m3 af tyghustomten mot villkor likväl, i enlighet med hvad

nämnts, att norra hälften af tomtdelen ej får tillträdas förr, än nya tygstatsbyggnader

blifvit å annan plats uppförda, samt att för tomtdelen

erlägges lösen med 100 kronor kvadratmetern eller tillhopa 231,150

kronor.

Stadsfullmäktige hafva i afgifven svarsskrifvelse till en början velat

erinra, hurusom stadsfullmäktige vid upprepade tillfällen under ärendets

tidigare behandling framhållit, att den för ändamålet föreslagna lands
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

höfdingens trädgård ur synpunkten af samhällets bekvämlighet och trefnad

är synnerligen olämplig. Däremot skulle västra delen af tyghustomten

enligt stadsfullmäktiges förmenande vara för ändamålet synnerligen

lämplig. Denna erbjuder nämligen en för oöfverskådlig framtid

central belägenhet för de afsedda offentliga institutionerna, hvarjämte

det ur synpunkten af samhällets trefnad skulle vara synnerligen tilltalande

att få en dylik monumental byggnad förlagd till denna plats.

Beträffande frågan om stadens medverkan till förvärf af tomt för

byggnaden i fråga, hafva stadsfullmäktige kommit till den uppfattningen,

att staden icke bör för ifrågavarande ändamål vidkännas utgift utan

direkt vederlag. Det vore nämligen lika mycket ett statsintresse som

ett stadsintresse, att byggnad för de afsedda inrättningarna erhåller ett

för rörelsens bedrifvande lämpligt läge. För att emellertid underlätta

för riksbanken förvärfvet af tyghustomten hafva stadsfullmäktige ansett

sig böra gorå erbjudande dels att lämna erforderlig, intill östra kasernområdet

gränsande mark till tomt för nytt tyghus mot vederlag af

landshöfdingens trädgård efter gode mäns värdering och dels att för

60,000 kronor inköpa östra delen af tyghustomten under villkor, att

mark för Östra Smalgatans framdragande genom tomten kostnadsfritt

upplåtes.

I detta sammanhang hafva stadsfullmäktige erinrat om möjligheten

att bibehålla den nuvarande tygverkstaden å norra delen af tyghustomten,

till dess den nu bortarrenderade delen af östra kasernområdet år 1917

blir tillgänglig, därvid besparing af ifrågakommet lösenbelopp för vissa

byggnader, 48,000 kronor, kunde ske. Och stadsfullmäktige hafva tillika

ifrågasatt, huruvida icke östra delen af tyghustomten lämpligen skulle

kunna användas till tomt för nytt tyghus, därvid med bibehållande af

stora förrådshuset helt visst betydligt förbilligande af nybyggnadskostnaden

skulle ernås.

Mot det pris, arméförvaltningen fordrat för afstående af den ifråga

satta delen af tyghustomten, eller 100 kronor kvadratmetern, anse fullmäktige

icke något vara att erinra. Tomten är en af de värdefullaste

i staden, och i jämförelse med gällande tomtpris därstädes kan det

fordrade beloppet till och med anses måttligt, detta så mycket hellre

som artilleriet ej har något behof att flytta från sina nuvarande lokaler

å tomten.

Däremot synes det föga troligt, att det anbud, som från Kristianstads

stad inkommit, motsvarar de förväntningar Riksdagen enligt dess

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 32

9

uttalande förlidet år trott sig kunna ställa på ett tillmötesgående från

stadens sida. Detta anbud öfverensstämmer helt och hållet med ett af

stadsfullmäktige den 28 februari 1910 fattadt beslut, om hvilket samma

ars Riksdag väl torde haft kännedom. Det af staden erbjudna beloppet

af 60,000 kronor för 1,980 kvadratmeter motsvarar ett pris af omkring

30 kronor kvadratmetern, men då hänsyn tages till det med anbudet

förbundna villkoret om kostnadsfritt upplåtande af mark till gata, skulle

priset för kvadratmeter icke blifva högre än cirka 22 kronor. Hvad

fördel för staten detta anbud skulle innebära hafva fullmäktige svårt att

förstå. Och icke heller erbjudandet att i vederlag för landshöfdingens

trädgård lämna mark till tomt för nytt tyghus invid östra kasernområdet

synes för staten innebära någon fördel, ty, såsom arméförvaltningen anfört,

något markförvärf för uppförande af ny tygstation är ej af nöden.

Fullmäktige hafva därför ansett stadens anbud böra lämnas helt och

hållet å sido.

Sedan stadens svar inkommit, hafva fullmäktige sökt införskaffa

försäljningsanbud på lämpliga, i enskild ägo befintliga tomter. Dessa

försök hafva ej ledt till något resultat. Särskildt å en tomt, tillräckligt

stor och väl belägen, hvilken fullmäktige ansågo mycket lämplig, hade

fullmäktige trott sig kunna erhålla anbud, men under hand förda förhandlingar

därom hafva strandat. Andra tomter, som erbjudits fullmäktige,

hafva befunnits vara otillräckliga för ändamålet och därför måst

lämnas ur räkningen.

Återstå således endast landshöfdingens trädgård och tyghustomten.

Verkställda grundborrningar hafva gifvit till resultat, att den förra erbjuder

en vida bättre byggnadsgrund än den senare — grundläggningskostnaderna

å tyghustomten komma enligt gjord beräkning att blifva 14

till 16 kronor dyrare per kvadratmeter än å landshöfdingens trädgård.

Men fullmäktige anse sig efter hvad i ärendet förekommit ej kunna

å nyo upptaga frågan om förvärfvande af denna senare tomt.

Hvad således angår tyghustomten och den del däraf, hvars förvärfvande

fullmäktige ifrågasatt, kunna, såsom ofvan nämnts, de i tomtdelens

norra hörn befintliga byggnaderna icke af artilleridepartementet

afträdas förr, än nya byggnader i deras ställe blifvit tillgängliga. Däremot

kan det behof, som nu af byggnaderna å södra hälften af tomtdelen

fylles, provisoriskt ordnas i afvaktan på tillgång till nya byggnader.

Skulle nu byggnad uppföras enbart för riksbankens räkning, vore

Bihang till Riksd. prof. 1911. 6 Samt. 1 Afd. 21 Käft. (Nr 32.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

södra hälften af ifrågavarande tomtdel, innehållande 1,155 m2, fullt tillräcklig

för ändamålet. Men annat blir förhållandet, om, såsom i Riksdagen

uttalats, i byggnaden skall beredas plats äfven för postverket.

Kommunikationsverken äro, såsom erfarenheten visat, stadda i snabb utveckling

och därför tid efter annan i behof af ökadt utrymme. Generalpostdirektören

har ock förklarat, att, om än postverket under några år

skulle kunna åtnöjas med de lokaler, som erbjödes i en byggnad uppförd

å endast södra hälften å tomtdelen, det dock vore utan tvifvel, att

utrymmet däri snart nog blefve för knappt. Ekonomisk omtanke bjuder

således att, om i Kristianstad skall uppföras gemensam byggnad för post

och riksbank, byggnadsplatsen tilltages så, att tillökning af lokalerna i

en framtid möjliggöres.

Af detta skäl torde hela eller åtminstone större delen af den åt

stora torget belägna västra delen af tyghustomten böra ställas till postens

och riksbankens disposition. Riksbankens byggnadsfråga, som alltför

länge stått oafgjord, torde icke längre böra uppskjutas. För postverket

är det, enligt hvad fullmäktige inhämtat, äfven angeläget att snarast

möjligt få inflytta i nya, tillräckliga lokaler. Fullmäktige föreställa sig,

att denna fråga skall kunna nöjaktigt ordnas sålunda, att arméförvaltningen

öfverlåter ifrågavarande tomtdel om 2,311,5 kvadratmeter pa riksbanken

mot förbehåll att tills vidare få hafva kvarstående de i nordvästra

hörnet uppförda byggnaderna och disponera eventuellt erforderligt

utrymme för inkörs väg m. m. samt att icke behöfva därifrån afflytta

förr än efter viss uppsägningstid, afpassad efter arméförvaltningens önskan,

eller, om mot förmodan hinder härför skulle möta, att arméförvaltningen

behåller kvar så mycket af tomtdelen, som upptages af nämnda byggnader

och nödig inkörs väg in. m., samt till riksbanken öfverlåter återstoden

mot fordrad köpeskilling af 100 kronor kvadratmetern.

På grund häraf få fullmäktige hemställa, att utskottet behagade

vidtaga åtgärder för beredande af erforderlig byggnadsplats åt riksbanken

å den s. k. tyghustomtens i Kristianstad västra del för uppförande därå

af riksbankshus, inrymmande jämväl lokaler för postverket.»

Utskottet. På grund af Riksdagens beslut år 1908 har riksbanken till telegrafverket

försålt sin förut ägande fastighet i Kristianstad. Visserligen har

riksbanken därvid förbehållit sig rätt att mot hyra disponera öfver nuvarande

banklokalen, till dess ny lokal hunnit anskaffas, men då telegrafverket

tagit i anspråk verkställande styrelseledamotens och vaktmästarens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ds utlåtande AV 32. 1]

vid bankkontoret bostadsvåningar, och banken därigenom kommit under

otillfredsställande bevakning samt därjämte banklokalen är trång och

mindre bekväm, synes det utskottet önskvärdt, att åtgärder för anordnande

åt ny banklokal icke vidare undanskjutas.

För postverkets räkning förhyres för närvarande lokal i Kristian

stad. Enligt uppgift af generalpoststyrelsen torde denna lokal inom

kort blifva otillräcklig och maste således ny lokal för posten snart nog

anskaffas. Det vill därför synas utskottet, att såväl ekonomiska som

andra skäl tala för att fragan om ny lokal för posten löses i samband

med frågan om nytt riksbankshus.

Den tomt, som för sådant ändamål föreslagits, eller västra delen af

den utaf Wendes artilleriregemente nu använda s. k. tyghustomten, lämpar

sig synnerligen väl för ändamålet. Den har nämligen ett fördelaktigt

läge vid stora torget och i närheten af järnvägsstationen. Ytinnehållet,

2,311,5 kv.-m, lämnar godt utrymme äfven för en framtida utvidgning

af de ifrågasatta lokalerna.

Priset för ifrågavarande del af tomten har, efter beräkning af kostnaderna

för uppförande å annan kronan tillhörig byggnadsplats af nya

i stället för de nu a tomten befintliga, af arméförvaltningen

satts till 100 kr. för kv.-m. Mot detta pris hafva fullmäktige icke ansett

sig kunna göra några erinringar, helst tomten är eu af de värdefullaste

i staden och beloppet i jämförelse med i staden gällande tomtpris

kan anses måttligt.

Utskottet har icke heller funnit skäl att mot fordrade priset göra

några anmärkningar. Emellertid är utskottet af den mening, att ett

förvärf af byggnadstomt för riksbank och post icke bör inskränkas till

endast en del — södra delen — af tyghustomtens västra hälft utan bör

få omfatta hela västra delen eller den mellan torget och Östra Smalgatans

förlängning belägna delen, enär det tillärnade byggnadsföretaget

därigenom ej blott lättare kan planläggas och ordnas på ett ändamålsenligt

och i öfrigt tillfredsställande sätt utan äfven utvecklingsmöjligheterna

i högre grad tillgodoses.

Beträffande tiden för frånträdande af den nordvästra tomtdelen,

hvilken tills vidare skulle af artilleriregementet disponeras för tygverkstäderna,

hafva fullmäktige anfört, att afflyttning ej skulle behöfva ske,

förrän efter viss uppsägningstid, afpassad efter arméförvaltningens önskan!

Utskottet har för sin del intet att erinra emot, att arméförvaltningen

tills vidare må få disponera nämnda tomtdel på de villkor beträffande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

såväl tid som eventuella hyresafgifter, fullmäktige kunna finna lämpliga

och skäliga.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att för beredande af erforderlig byggnadsplats åt

riksbanken och postverket å den s. k. tyghustomtens

i Kristianstad västra del, Riksdagen må dels för sin

del medgifva, att omförmälda kronan tillhöriga tomtdel

om 2,311,5 kvadratmeter må öfverlåtas till riksbanken

mot en köpeskilling beräknad efter 100 kronor

kvadratmetern, dels ock bemyndiga fullmäktige i riksbanken

att, under förutsättning af Kungl. Maj:ts samtycke

till sådan öfverlåtelse, ingå köpeaftal rörande

tomtdelen samt därvid träffa öfverenskommelse angående

tiden för tillträdet och öfriga villkor för öfverlåtelsen.

Stockholm den 5 maj 1911.

På bankoutskottets vägnar:

WERNER G. von SCHWERIN.

Reservation

af herr Christiernson mot vissa delar af motiveringen.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1911.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott et s utlåtande Nr 32.

Karta öfver en del af Kristianstad

tan

S kolt åt ap

Tyggård)? gata"

jernväg a gaiar»

Störa

SSy°ri"

.dhusa»

lina Tor^«t

G

|{qR« siden agatan

i

Skala

°°Metcr

fn imiuT

t Trefaldiåhetskyrkan

i Hofrätt »Höfevakt

3. Jänivö fes stationen

4 Rådhuset

5 TYG6ÄR0EN

G.POSTKONTORsSparbank

7. Frimurarehote!let

8. RIK5BANKlelt$ref*TeleP(m

9.5aluho!l å (FISKTORGET)

I0.1ÄNSRESIDEN5ET

11LAN0SHÖFDIM6EN5 TRÄD6ÄR0

Bihang till Miksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 24 Häft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bavkoutukotteta Utlåtande Nr HS.

Karta

öfver ‘7y<?jÉrd5/-omten (t/;22/J / /(r/stianstad

upprättad år 1909

C.lWPdm.

b tedi ingeniör.

TH.Dahli
--:-^

j a A an ----

Typpårds paten.

Nya Boulevard- peta

Hela tom ten N?S2t utgör •SOil.Ji

Bihang till Riksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 24 Häft.

Ostra Boulevard - pate

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:235 Skrifvelse till Konungen angående åtgärder för anskaffande af ny tomt för riksbanksbyggnad i Kristianstad m. m. s. 5 i texten
  2. Rskr. 1911:236 Skrifvelse till fullmäktige i riksbanken angående åt - gärder för anskaffande af ny tomt för riksbanksbyggnad i Kristianstad m. m. s. 7 i texten