Bankoutskottets memorial Nr 40
1911-05-16 · 56 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 56 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1911:40, Bankoutskottets memorial Nr 40
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till Riksdagens kansli den 16 maj 1911 kl. 1 e. m.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i
det nya reglementet för riksgäld skontoret.
Bankoutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå:
riksgäldskontorets föremål;
riksgäldskontorets skulder;
riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån;
med statsregleringen gemenskap ägande utgifter;
från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m.;
rikgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna;
redovisningen
af de till riksgäldskontoret ingående medel;
styrelsen för riksgäldskontoret;
fullmäktiges sammankomster;
fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag;
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret;
behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. samt
pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret; äfvensom
aflöningsstater för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, vid Riksdagens
bibliotek och vid Riksdagens hus samt pensionsstat vid riksgäldskontoret.
Utskottet vill till en början meddela, att i fråga om §§ 78, 79 och
81 af 1910 års reglemente, hvilka ingå under afdelningen angående riksBihang
till Riksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 31 Raft. (Nr 40.) 1
2
Bankoutskottets memorial Nr 40.
gäldskontorets inkomster och tillgångar äfvensom slutparagrafen 139,
förslag först framdeles kommer att af utskottet afgifvas.
§ 2 har erhållit den lydelse, som betingats af Riksdagens bifall till
utskottets hemställan i utlåtandet nr 11 angående ändring af bestämmelserna
rörande egenhändiga namnunderskrifter å riksgäldskontorets obligationer.
§ 4 har undergått en mindre, redaktionell förändring.
§§ 5 och 7 hafva ansetts icke böra vidare bibehållas, sedan de Riksdagens
beslut, som däri omförmälas, nu kommit till tillämpning eller antecknats
för iakttagande.
Under en föreslagen ny § 7 hafva införts de bestämmelser, som föranledts
af innevarande Riksdags beslut i anledning af Kungl. Maj:ts proposition,
nr 120, angående efterskänkande af viss del af statslån för järnvägen
Borlänge—Insjön. .
§ 68 har ändrats i öfverensstämmelse med innevarande års Riksdags
beslut i anledning af utskottets utlåtande nr 9 om anslag till enahanda
ändamål för år 1911.
Näst efter § 68 har införts en ny paragraf, innehållande de bestämmelser,
som erfordras på grund af Riksdagens beslut, i anledning af sammansatta
stats- och bankoutskottets nr 2 utlåtande nr 1 angående anslag
till utgifvande på svenska språket af vissa utländska lagar.
§ 107 har erbållit den förändrade lydelse, Riksdagen beslutit i anledning
af utskottets utlåtande nr 24 om upphörande af rätten att hos revisorerna
anföra besvär.
§ 114 har omarbetats enligt utskottets i utlåtande nr 5 gjorda, af
Riksdagen godkända hemställan om upphörande af den föreskrifua utdelningen
af revisionsberättelserna med allmänna tidningarna
§ 134 har ändrats i öfverensstämmelse med § 107.
I öfrigt äro de föreslagna stadgande^ af enahanda innehåll som motsvarande
bestämmelser i det för riksgäldskontoret nu gällande reglementet,
och i staterna har icke vidtagits någon annan förändring än att i följd af
en pensionärs frånfälle pensionsstaten minskats med 4,400 kronor och således
nu slutar på 10,200 kronor.1
Under förbehåll, som hittills varit vanligt, att vid reglementets slutliga
uppställning få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan
erfordras, och i sådant fall äfven de i vissa paragrafer förekommande hänvisningar
i reglementet, hemställer utskottet,
Bankoutskottets memorial Nr 40.
3
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
i reglementet för riksgäldskontor samt till aflöninggoch
pensionsstater må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 16 maj 1911.
På bankoutskottets vägnar:
WERNER G. von SCHWERIN.
4
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Reglemente för riksgäldskontoret.
§ i
Riksgäldskontoret
har till föremål:
a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående riksgäldskontor® skulder.
§ 2.
De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, höra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.
Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den
Banlcoutskottets memorial Nr 40.
5
tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.
Härförutom har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;
b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok;
att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige
bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att
fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande;
c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med
de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utfärdas, böra, då deras valör öfverstiger 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en
handskrifen namnteckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna
af riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskrifven
namnteckning.
I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.
6
Bankoutskottets memorial Nr 40.
§ 3.
Till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och
amortissementsfonderna skola, i anledning af upptagandet af nedannämnda
83
statslån, årligen utbetalas följande annuitetsanslag,
nämligen:
för 1888 års
lån.....................
..... kronor
885,333
» 1894 *
1 .....................
672,300
» 1900 »
» .....................
»
1,452,800
» 1904 »
» .....................
>
1,380,000
» 1906 »
» .....................
»
1,656,000
» 1907 »
» .....................
>
1,872,000
* 1908 »
» .....................
»
2,451,600
samt för 1887 års 3,6 procents lån ett annuitetsanslag beräknadt till 4 */»
procent af lånets vid 1909 års början utelöpande belopp, hvilket anslag, i
händelse nya obligationer af lånet komma att försäljas, skall från och med
året näst efter det, hvarunder försäljningen sker, ökas med 4 */, procent
af det under det sistförfluten året försålda obligationsbeloppet.
Af ofvannämnda annuitetsanslag skall främst utgå ränta å vederbörande
lån samt återstoden öfverföras till fonden för statsskuldens amortering.
Behållningen å fonden för statsskuldens amortering skall af fullmäktige
med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering
af statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp eller ock till
minskning i den nya upplåning, hvartill fullmäktige af Riksdagen erhållit
bemyndigande. Med afseende å statsskuldens amortering skall iakttagas,
att 1894 års statslån skall vara slutbetaldt senast inom år 1950.
Angående riksgäldskontorets fordringar ^för utlämnade lån.
§ 4.
Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti detta och äldre reglementen i tillämpliga delar
tjäna till efterrättelse.
Banlcoutskottets memorial Nr 40.
7
§ 6.
Riksdagen har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna
i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret,
ma, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar,
efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas.
§ 7-
Riksdagen har år 1911, i anledning af Kungl. Majrts proposition nr 120,
medgifvit, att af statens fordran för det Siljans järnvägsaktiebolag för järnvägsanläggning
mellan Borlänge och Insjön den 6 oktober 1882 beviljade
statslån a 950,000 kronor må efterskänkas såväl anståndsräntan som ock
alla andra till och med den 1 september 1911 å lånet upplupna räntor,
under förutsättning att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag ej mindre öfvertager
betalningsskyldigheten för återstoden af ifrågavarande lån, att förräntas
och amorteras i öfverensstämmelse med de för lånet nu gällande villkor,
än äfven medgifver, att inteckning för lånet med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens må fastställas i, förutom järnvägen Borlänge—Insjön,
jämväl järnvägarna Krylbo—Borlänge och Knippboheden—
Rättvik.
3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.
§ 55.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förTaltningsutgifter m. m.
§ 60.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakt
-
8
Bankoutskottets memorial Nr 40.
tagande af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efter
rättelse härvid meddelade beslut, omedelbart fråu riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.
§ 61.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda
fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers
underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,
i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.
§ 62.
Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens
hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.
Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande
af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda
tjänsteinnebafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda
bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga
om vaktmästare vid detta verk.
§ 68.
För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.
Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmä.-taren vid biblioteket
utgår enligt åt Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.
Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna
och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half
månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.
Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblio
-
Bankoutskottets memorial Nr 40.
9
teket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre
om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.
I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare
vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna
aflöningslörmaner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares
antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i
riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid
detta verk.
Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens
med arfvode af 10 kronor om dagen.
Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,
vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den
tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för
vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,
som fullmäktige pröfva skälig.
Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för
beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas
vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket
förekommande göromål.
§ 64.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riks
dagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.
Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 65.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda
kansli- och vaktbetjäningen bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
Bihang till Riksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 31 Raft. 2
10
Bankoutskottets memorial Nr 40.
för justitieombudsmannen under innevarande och nästkommande år utgå
med 11,000 kronor årligen; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut
innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst
frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.
Utöfver den fastställda aHöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.
Aflöningen för befattningshafvare vid justitieombudsmansexpeditionen
utgår med följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren 6,000 kronor,
för registratorn och kanslisten 4,000 kronor,
hvilka två aflöningar kunna höjas efter fem ars tjänstgöring med 500
kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt
för vaktmästaren 1,100 kronor, hvilken aflöning kan efter fem ars tjänstgöring
höjas med 100 kronor.
Vidare har Riksdagen till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat
ett årligt anslag af 4,000 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig
redogörele, användas till befordrande af göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen,
vikariatsersättning, renskrifning m. m.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskilt är stadgadt,
att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskommittén,
samt att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.
§ 66.
Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.
Riksdagen har till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett årligt
anslag af 1,200 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig
redogörelse, användas till bestridande af expenser vid justitieombudsmanj
nens och tryckfrihetskommitténs expedition.
Bankoutskoitets memorial Nr 40.
11
Tryckningen ock häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handbngars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt
redovisas.
§ 67.
Eiksdagen har år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att
låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en
utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första
seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot
framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande
nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget
till riksdagskostnader.
§ 68.
Eiksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1911 års lagtima
Eiksdags arbeten beviljat förste notarien hos Andra kammaren, sekreteraren
Tore Hedrén ett understöd af 1,200 kronor att af fullmäktige
i riksgäldskontoret från förslagsanslaget till riksdagskostnader utbetalas, under
villkor att 400 exemplar af boken senast den 15 augusti 1911 kostnadsfritt
öfverlämnats till riksgäldskontoret för utdelning bland Eiksdagens
ledamöter.
§ 68''/,.
1911 års Eiksdag har uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att,
efter på deras föranstaltande verkställd utredning, om möjligt för 1912
års Eiksdag framlägga plan och kostnadsberäkningar för utgifvande på
svenska språket af en samling gällande grundlagar, vallagar och parlamentariska
arbetsordningar i främmande länder i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med en vid 1911 års riksdag väckt motion i ämnet äfvensom
bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader bestrida
de utgifter, som må med denna förberedande utredning varda förenade.
12
Bankoutskottets memorial Nr 40.
% 69.
Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersältningen åt Andra kammarens
ledamöter.
Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor
till andre deputeraden.
§ 70.
Aflöningen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt
af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad afiöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas.
§ 71-
Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 11,000 kronor årligen;
hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under
ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige
icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden än
de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.
§ 72.
Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.
§ 73.
Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
Bankoutskottets memorial Nr 40.
13
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej beliöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter äinbets- och tjänstemän
samt vaktbetjäute vid riksgäldskontoret icke få böjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.
Angående riksgäldskontorets inkomster och Öfriga tillgångar
utom lånefordringarna.
§ 74.
De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 75.
Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättn ingens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.
§ 76.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkols
-
14
Bankoutskottets memorial Nr 40.
verk, alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och
c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda;
så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af
ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.
§ 77.
Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 80.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.
Bankoutskottets memorial Nr 40.
15
§ 82.
Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontor upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, aftoras från likvidations-
och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets
öfriga behof.
§ 83.
De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.
Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till bypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.
§ 84.
För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på krediti vets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 85.
Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år
16
Bankoutskottets memorial Nr 40.
äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa
erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,
löpetid, myntslag, inlösen m. m.
§ 86
Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 87.
Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och afslutas lör hvarje ar en fullständig
hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens
likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april
året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den
1 därpå följande juni behörigen granskad.
Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshufvudboken.
§ 88.
Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed af
-
Bankoutskottets memorial Nr 40. 17
sedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.
§ 89.
I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.
§ 90.
De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och
Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige
äga godtskrifva skälig ränta.
Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare af anslagsmedel.
Angående styrelsen för riksgäldskontoret.
§ 91.
Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
§ 92.
Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt ai
Riksdagen bestämd ordning.
§ 93.
Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.
Bihang till Biksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 31 Raft.
3
18
Bankoutskottets memorial Nr 40.
% 94.
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
»om tyst vara bör.
§ 95.
Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 96.
Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.
§ 97.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 106 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt till
-
Bankoutskottets memorial Nr 40.
19
hörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill^ fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.
Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontor! anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöflig! för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.
§ 98.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 99.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.
20
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Angående fullmäktiges sammankomster.
§ 100.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 101.
Med undantag af de enligt § 97 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.
§ 102.
Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 103.
Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
§ 104.
Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
§ 105.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.
Banko utskottets memorial Nr 4 0.
21
§ 106.
Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Da ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.
§ 107.
Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; hvar jämte det,
vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingifva till fullmäktige, af hvilka desamma, jämte utlåtande
däröfver, till banko utskottet öfverlämnas.
Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.
Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag.
§ 108.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.
22
Bankoutskottets memorial Nr 40.
§ 109.
En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens
hus, hvilket står under deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
§ no.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ in.
Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blifvit af Riksdagen meddelade.
Bmkoutskottels memorial AV 10.
23
§ 112.
Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning: kommer att
omfatta.
Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till bankoutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 113.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfiirda kallelse genom kungörelse
i tidningar.
Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
Pa enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
§ 114.
Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
af revisorernas öfver revisionen af statsverket och riksgäldskontoret afgifna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
Riksdag och revisorer öfverlämnas.
Prenumerant å allmänna tidningarna äfvensom kommun, som utan erläggande
af prenumerationsafgift men mot stadgad postbefordringsafgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån af
tillgång få ett exemplar af ifrågavarande berättelser sig tillsända
§ 115.
Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, lata upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;
24
Bankoutskottets memorial Nr 40.
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras; samt
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens
hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.
För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontor
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.
§ 116.
Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än äfven andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser aflämnas.
§ 117-
Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja eu person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.
§ 118-
Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Bankoutskottets memorial Nr 40.
25
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.
§ H9.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna liypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ iso.
Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, hvilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen af nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.
§ 121.
Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
§ 122.
Öfverinseendet öfver Eiksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.
§ 123.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudBihang
till Riksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 31 Höft. 4
26
Bankoutskotteis memorial Nr 40.
staden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen);
b)
efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevil lningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);
d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.
Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvardera verket vara tillstädes.
§ 124.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.
Angående tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret.
§ 125.
Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels
Bankoutskottets memorial Nr 40.
27
ock i (ifrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande
bestämmelser:
l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställuing i riksgäldskontoret
än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall
afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen
rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom
graden, där det af behof vet fordras eller han finnes företrädesvis passande.
2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller
däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.
Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas.
•Do) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad
och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.
5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas, förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af
samma tid med godt vitsox*d bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
28
Bankoulskottets memorial Nr 40.
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blifvit uppfyllda.
Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen
tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära
skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande
af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.
Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för
de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare
tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande
i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att
förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats
till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan
af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.
6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.
Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,
utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.
För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära
de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,
äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar.
8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Bankoutskottets memorial Nr 40.
29
Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå
så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande
nödigt.
9:o) Fullmäktige inå kunna, på därom gjord framställning och efter
pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,
att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom
godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanla
gdt tre kronor om dagen.
10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.
ll:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges
för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,
under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning
af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock
ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.
§ 126.
Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit
30
Bankoutskottets memorial Nr 40.
i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontor^
kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,
så snart den nytilltrådande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.
§ 127.
Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 128.
För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på
dem, som i domarevärf må begagnas.
§ 129.
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
in. in.
§ 130.
Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
Bankoutskoltets memorial Nr 40.
31
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.
§ 131.
Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ 132.
Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.
§ 133.
Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 134.
Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes frän tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
32
Bankoutskottets memorial Nr 40.
bankoutskottet afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 135.
Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
ätt lämna äskadt biträde, där ban blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, pa sätt i § 130 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af tjänsteinnehafyare vid
riksgäldskontoret
§ 136.
Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.
§ 137.
Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
Bankoutskottets memorial Nr 40.
33
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.
Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.
§ 138.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.
Bihang till Riksd. prot. 1911. 6 Sand.
1 Afd. 31 Häft.
5
34
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret.
1
Lön
Kr.
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Kr.
Miss-
räk-
nings-
pen-
ningar
Kr.
Summa
Kr.
Ålderstillägg
1 sekreterare och ombudsman...
5,000
2,800
7,800
1 Efter 5 år kan lönen höjas
1 kamrerare...........................
5,000
2,500
—
7,500
/ med 500 kr.
1 tredje gradens tjänsteman,
förste revisor .....................
3,500
1,500
5,000
I Efter 5 år kan lönen höjas
> med 500 kr. och efter 10
1 d:o d:o ..............................
3,500
1,500
5,000
) år med ytterligare 500 kr.
1 andra gradens tjänsteman,
kassör.................................
3,000
1,500
1,000
5,500
Efter 5 år kan lönen höjas
1 d:o registrator och kanslist...
3’000
1,500
4,500
■ med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.
1 d:o revisor och bokhållare ...
3,000
1,500
—
4,500
1 första gradens tjänsteman, kam- marskrifvare ........................
1,800
1,000
2,800
j Efter 3 år kan lönen höjas
/ med 600 kr. och efter 6
1 d:o d:o ..............................
1,800
1,000
—
2,800
J år med ytterligare 500 kr.
1 förste vaktmästare ...............
1,200
600
—
1,800
/Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 200 kr.
1 vaktmästare ........................
800
600
—
1,400
1 Efter 5 år kan lönen höjas
> med 200 kr. och efter 10
2 d:o ....................................
1,600
1,200
—
2,800
) år med ytterligare 200 kr.
Summa
33,200
17,200
1,000
51,400
Anm. 1. Bärest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.
Anm. 3. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor.
Bankoutskottets memorial Nr 40.
35
Aflöningsstat för tj änsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek.
Lön
Kr.
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Kr.
Summa
Kr.
Ålderstillftgg
■
1
Riksdagens bibliotekarie .........
4,000
1,600
5,600
(■Efter 6 år kan lönen höjas med
•j 500 kr. och efter 10 år med
{ ytterligare 500 kr.
1 vaktmästare .......................
800
600
1,400
(Efter 5 år kan lönen höjas med
< 200 kr. och efter 10 år med
l ytterligare 200 kr.
Summa
4,800
2,200
7,000
Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med eu strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor. | g
Aflöningsstat för ig änsteinnehafvare vid Riksdagens hus.
1 öfvervaktmästare..................
Lön
Kr.
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Kr.
Summa
Kr.
1
j
Ålderstillägg
1,400
1,400
600
1,000
2,000
2,400
/Efter 5 år kan lönen höjas med
\ 200 kr.
/Efter 5 år kan lönen höjas med
\ 200 kr.
1 öfvermaskinist.....................
Summa
2,800
1,600
4,400
Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.
Anm. 2. öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
ström förbrukning af högst 100 kilowatt om året.
Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande
af statistik öfver förbrukningen af elektricitet.
36
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Pensionsstat vid riksgäldskontoret.
Förre notarien August Neijber ............................................................
3,000 i —
> registrator! och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............
2,500 i -
» bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt .........
4,000 1 —
> maskinisten vid Riksdagens hus Karl Gustaf öskar Nilsson .........
700
Summa kronor
10,200 | -
Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.
Bankoutskottets memorial Nr 40.
37
Iliksgäldskontorets vid 1910 års slut utbalansemde skulder.
Reglemen-
tets
Tiden, då för-
Återstående kapitalskuld den 81 december
1910.
bindelsema blif-
Räntefot.
Icke fonderad
skuld.
vit utfärdade.
Årtal.
§■
Fonderad skuld.
Obligationer för 36/10 X stats-
lånets åtta emissioner å till-
sammans kr. 96,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade
1887 d. 30/12
1904 d. 30/la
1909 d. 3%
obligationer åkr. 85,143,860
S6/io %
Kr. 84,307,420
1880
38
Obligationer för 1880 års
1909 d. 3°/12
statslåns tre emissioner å
tillsammans kr. 119,790,000,
motsvarandet St.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ............
1880 d. V4
37, X
'' Kr. 75,821,988
£ St. 4,177,520
Tres 105,273,504
1886
42
Obligationer för 1886 års
Rmk 85,221,408
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvar- af blifvit utlämnade obli- gationer å rmk 72,614,500
1886 d. y6
37, X
/Kr. 57,308,444:45
/Rmk 64,472,000
1888
40
Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller
francs 37,020,000 ............
1888 d. V,
3 X
Kr. 24,191,111:11
Rmk 27,215,000
£ St. 1,333,535
1890
39
Obligationer för1890 års stats-
Eros 33,583,310
lån å kr. 35,555,555:56,mot- svarande rmk 40,000,000,
£ St. 1,960,000 eller francs
Kr. 27,880,000
49,360,000 .......................
1890 d. V,
37, X
Rmk 31,365,000
£ St. 1,536,885
Eros 38,704,410
38
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Reglemen
tets
-
Årtal. §.
1894 42
1899 42
43
1900 44
1904 51
1906 58
1907 72
1908 82
Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 81 december
1910.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
1894 d. u/w
3 X
Kr. 17,503,200
Fras 24,310,000
£ St. 962,676
Rmk 19,642,480
—
1899 d. 15/5
37, X
Kr. 33,614,280
Frcs 46,686,500
£ St. 1,848,785:6
Rmk 37,722,692
—
1900 d. 15/8
3V.X
Kr. 36,320,000
£ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
Frcs 50,400,000
—
1904 d. Vs
31/* X
Kr. 36,000,000
Frcs 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk. 40,400,000
—
1906 d. V8
31/* X
Kr. 43,200,000
Frcs 60,000,000
£ St. 2,376,000
Rmk 48,480,000
—
1907 d. Vs
4 %
t. o. m.
(d. ■/, 1915,
därefter
3''/, %
[Kr. 46,800,000
Frcs 65,000,000
|£ St. 2,574,000
[Rmk 52,520,000
—
i 1908 d. s%
4 %
t. o. m.
s d.20/* 1918,
därefter
3''/, %
(Kr. 54,480,000
IjB St. 3,000,000
(Frcs 75,600,000
(Rmk 61,200,000
—
Obligationer för 1894års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk
40.400.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Ibligationer för 1899 års statslån
å kr. 72,000,000, motsvarande
francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk
80.800.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Obligationer för 1900 års statslån
å kr. 36,320,000, motsvarande
£ St. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs
50,400,000 ........................
lån å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk
40.400.000 ........................
Obligationer för 1906 års statslån
å kr. 43,200,000, motsvarande
francs 60,000,000,
£ St. 2,376,000 eller rmk
48.480.000 ........................
Obligationer förl907 års statslån
å kr. 46,800,000, motsvarande
francs 65,000,000,
£ St. 2,574,000 eller rmk
52.520.000 ........................
Obligationer förl908 års statslån
å kr. 54,480,000, motsvarande
£ St. 3,000,000,
francs 75,600,000 eller rmk
Bankouttkottets memorial Nr 40.
39
Reglemen-
tets
Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 december
1910.
Årtal.
§•
Fonderad skuld.
Icke loiiuci&u
skuld.
1906
28
Af Örebro—Svartå järnvägs- aktiebolag upplagdt obliga- tionslån, för hvithet staten
i sammanhang med förvärf- vandet af Örebro—Svärta
järnväg öfvertagit betal- ningsskyldigheten ............
4 X
Kr. 680,000
*•
1908
48
Af järnvägsaktiebolaget
Malmö—Kontinenten upp- lagda två obligationslån, för
hvilka staten i sammanhang
med förvärfvandet af bola- gets järnväg mellan Malmö
ochTrälleborg öfvertagit be- talningsskyldigheten, näm- ligen :
obligationslånet af år 1898
—
4 X
i—
Kr. 1,528,000
» » » 1902
—
4 X
—
Kr. 833,000
1895
16
Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med
Västkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skyldigheten ..................
5 X
Kr. 442,583:75
Kr. 82,578:66
1895
16
Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med
Västkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skyldigheten ....................
4,7 X
1866
18
Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......
1833 d. S1/18
5 X
-- -
Kr. 140,889
1902
23
Innestående köpeskilling för
fastigheten nr 1 kvarteret
Lejonet i Stockholm (f. d.
Arffurstens palats)............
4 X
Kr. 2,250,000
40
Bankoutskottets memorial Nr 40.
\ Reglemen- tets
Årtal.
§•
! 1890
14 (
| 1909
i
4
1866
''16
1866
17
1866
20
! 1866
21
1882
3
1866
23
1866
25
Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 december
1910.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
1909 d. 37fi
In
)bligationer å 30,000,000
kr., hvilka utfärdats såsom
grundfond för Sveriges allmänna
hypoteksbank, bokförda
inom linjen med
nämnda belopp.................. 1890 d. "/*
)bligationer å 30,000,000
kr., hvilka utfärdats såsom
grundfond för konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
bokförda inom linjen
med nämnda belopp .........
örliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 r:dr
(icke kapitaliseradt)............: 1815 d.
Ränta å Hertigens af Sö- }•
dermanland, sedermera Konung
Carl XIII, hemgiftskapital,
bokfördt inom
linjen med r:mt 150,000
r:dr .................................I 1778
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) ........................
Dito för Södertälje kanals dito
(dito) .................................
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linjen med r:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
nr 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande nr 15
vid 1859—60 årens riksdag)
37,
37.
o/
/o
Bankoutskottets memorial Nr 40.
41
Reglemen-
tets
Tiden, då för- bindelserna blif-
Återstående kapitalskuld den 31 december
1910.
Icke fondeiad
skuld.
Årtal.
§•
Fondeiad skuld.
1869
77
Post-assuransfonden (ingår
bland riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne- håller) ..............................
Summa Kr.
537,426,443:56
5,957,051:41
Inom linjen balanserade skulder Kr.......... 60,250,777-16
l
Bihang till Riksd. prot. 1911. 6 Samt. 1 Afd. 31 Raft.
6
42
Bankoutskottets memorial Nr åt).
Riksgäldskontorets vid 1910 års slut uti) al ans er ade kapitalfordringar för
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1910 års
slut.
Årtal.
§•
1866
43
a) Byggnadslån.
Lån till Västerås domkyrka,
för densammas reparation
1860
—
—
28,000
—
28,000
—
1866
37
Lån till staden Halmstad,
för uppförande af ett nytt
läroverkshus därstädes......
1866
5 X
4 X
25,000
—
2,356
57
1866
148l)
Lån till staden Vänersborg,
för uppförande af ny
byggnad för elementarläro- verket därstädes ...............
1867-1868
5 X
4 X
40,000
5,680
35
1866
148*)
Lån till staden Västervik,
för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket
därstädes ...........................
1867-1868
5 X
5 X
4 X
20,000
3,209
45
(1866
\1908
148 8)|
11 I
Lån till Uppsala domkapitel,
för uppförande af ny bygg- nad för elementarläroverket
i Uppsala .....................
1867-1868
4 X
140,000
11,000
Transport
—
—
—
--
—
50,246
37
'') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.
*) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.
’) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.
Bankoutskottets memorial Nr 40.
43
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
belonnet..
Kapitalåterstod
vid 1910 års
Årtal.
slut.
§■
Transport
—
—
—
—
—
50,246
37
1866
148 *)
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ..................
1873-1875
5 X
4
20,000
8,177
02
1874
5
Lån till seminarium för
■* /o
bildande af lärarinnor, för
inköp af byggnad åt semi-
et numera''öfvertaget af
direktionen öfver Stock-
holms stads undervisnings- verk) .................................
1875
5 X
4 X
59,000
15,779
38
1882
17
Lån till Linköpings dom-
kyrka, för fullbordande af
tornbyggnaden å kyrkan...
1883
5 X
4 X
30,000
—
19,055
54
1887
15
Ytterligare lån till Linkö-
pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist
i den beräknade kostnaden
för tornbyggnaden å kyr- kan ....................................
1888
5 %
30,000
22,308
17
1892
17
Lån till Skara domkyrka,
* /°
för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma
1893
5 X
4 X
40,000
—
30,556
61
Transport
—
—
—
_ j_
146,123
09
*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.
44
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Reglementets
1
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1910 års
Årtal.
§■
Transport
_
_
—
—
146,123
09
1896
16
Lån till Härnösands dom-
kapitel, för uppförande af
Lånet
ny byggnad för allmänna
las med
läroverket i Östersund......
1897
500 kr.
årligen
under
—
15,000
—
8,500
—
11898
171
Lån till Vadstena och S:t
30 år.
(1908
10/
Pers församlingar, för full-
åter-
bördande af Vadstena klo-
tåtitalilS
senast
16,000
16,000
__
sterkyrkas restaurering ...
1898
fr. o. m.
år 1918
1
= 170,623: 09
med
minst
V» ärl.
|
b) Tomtregleringslån.
1877 *)
7
Lån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
1878
6 X
5 X
50,000
27,749
(1877
8\
Lån till staden Söderhamn,
(1878
«/.
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
1878-1879
6 X
5 X
200,000
83,194
82
(1880
13\
Lån till staden Hudiksvall,
(1881
10/
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds- vådor .................................
1881-1882
6 X
5 X
200,000
104,545
79
1888
15
Lån till staden Luleå, för
;
ny tomtreglering efter 1887
års eldsvåda .....................
1889
5 X
4 X
100,000
74,354
61
Transport
1
—
—
460,467
31
*) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.
Bankoutskottets memorial Nr 40.
45
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntelot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1910 års
Årtal.
§•
äiui.
Transport
—
—
—
—
460,467
31
1889
17
Lån till staden Umeå, för ny
tomtreglering efter 1888
års eldsvåda .....................
1890
5 X
4 X
200,000
—
152,604
97
1896
15
Lån till staden Mariestad,
för ny tomtreglering efter
1895 ars eldsvåda ............
1897
4’A. X
37» X
150,000
—
132,321
38
1902
20
Lån till staden Åmål för
ny tomtreglering efter 1901
års eldsvåda .....................
1903
5 X
4 X
300,000
290,635
i
20!
= 865,405: 77
c) Lån till kanal- och sluss- anläggningar.
1866|
941)
118
143
Lån till Kinda kanalaktie- bolag, för utsträckning af
Kinda båtled medelst kanali- sering af Stångån från sjön
Rengen till hamnen vid
Linköping...........................
1865-1870
5 X
3 X
437,500
325,431
77
= 325,431: 77
Transport
:_
—
—
—
—
1,361,460
63
*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
46
Bankoutskotiets memorial Nr 40.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloDnet.
Kapitalåterstod
vid 1910 års
Årtal.
§■
Slut.
Transport
—
—
—
—
-
1,361,460
63
d) Lån till järnvägsanlägg- ningar.
(1866
11897
821
13/
Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning
af järnväg från Herrljunga
öfver Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ...........................
/1865-1867/
5 X
4 X
2,600,000l)
2,157,989
29
( 1898 f
1871
31
Lån till Karlskrona—Växjö
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan
Karlskrona och Växjö......
1872—1874
5X2)
47, X
2,600,000
—
1,241,383
89
1871
31
Lån till Krylbo—Norbergs
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan
Krylbo och Norberg .........
1872-1873
6 X
5 x
406,000
60,628
10
Transport
—
—
—
—
4,821,461 91
’) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
s) Se § 3 af 1886 års reglemente.
Bankoutskottets memorial Nr 40.
47
Reglementets
Tiden, då
lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1910 års
utbetalts.
Dröppel.
slut.
Årtal.
§■
Transport
—
—
—
—
—
4,821,461
91
1871
31
Lån till Uppsala—Margrete- hills järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Uppsala till Galle med bi- banor ..............................
1873
6 X
5 X
500,000
99,681
13
1871
31
Lån till Bergslagernas järn-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Lud- vika till Kil........................
1874-1876
57 SX7
5 X
5,000,000
3,246,236
85
1876
5
Lån till Yästervik—Åtvida-
berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af
järnväg från Yästervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi-
bana..............................
1877-1879
5 X2)
47, X
1,865,000
_
1,526,529
33
1876
5
Lån till Hultsfred—Väster-
viks järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,
med bibana och sidospår...
1877-1879
5 Xs)
47tX
1,750,000
1,475,550
16
11876
51
\1904
7/
Lån för anläggning af järn- väg från Yislanda till Bolmen
(numera öfvertaget af Karls- hamn—Yislanda järnvägs- aktiebolag) ........................
1877—1878
57ieX
47* X
500,0003)
481,108
74
Transport
—
—
—
—
11,650,568
12
*) Se § 8 af 1883 års reglemente.
Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.
’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 bönor, har jämlikt beslut af 1904 års
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.
48
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Reglementets
Årtal. §.
1876
f 1876
11879
1876
1881
1881
1881
51
13/
15
15
15
Transport
Lån till Gottlands järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Visby till
Hemse ..............................
Lån till Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Krylbo
till Borlänge med bibana...
Lån tillVarberg—Borås järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Varberg
till Borås...........................
Lån till Siljans järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg mellan Borlänge
och Insjön ........................
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan
Hvetlanda och Säfsjö.........
Lån för anläggning af järnväg
från Finspong till Norsholm
(numera öfvertaget af
Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag)
..................
Transport
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
1877—1879
1879—1882
5 X1)
5 X1)
1879—1881 5 X1
1883—1886
1883—1886
1883-1886
5 X
5 X
47.
47s X
472 X
47.
47:
2 /o
47.
Ursprungliga
beloppet.
500,000
2,375,000
2,600,000
950,000
300,000
500,000
Kapitalåterstod
vid 1910 års
slut.
11,650,568
356,463
1,809,927
1,981,394
905,444
245,544
12
68
84
63
94
96
402,657
17,352,001
41
58
'') Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.
Bankoutskottets memorial Nr 40.
49
Reglementets
Tiden, då
lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Eapitalåterstod
vid 1910 års
Årtal.
§•
utbetalts.
slut.
Transport
—
—
_
■
_
17,352,001
58
1881
15
Lån till Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan
Stockholm och Rimbo ......
1883—1887
5 X
472 X
''
500,000
409,241
54
1881
15
Lån för anläggning af järn- väg mellan Borås och Sven- ljunga (numera öfvertaget
af Borås—Alfvesta järn- vägsaktiebolag) ........
1884—1887
472 X
500,000
415,542
14
° /•
1S86
16
Lån för anläggning af järn- väg från Skara öfver Gös- säter till Vänern (numera
öfvertaget af Västergötland
—Göteborgs järnvägsaktie- bolag) ................................
1887—1889
5 X
472 X
324,000
273,178
30
1886
•
16
Lån till Halmstad—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
Halmstad till Bolmen med
sidospår..............................
1887—1890
5 X
47, X
824,915'')
705,040
13
1886
16
Lån till Fogelsta—Vadstena
—Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning af järn- väg från Vadstena till Ödes- hög ............................
1888—1890
472 X
300,000
%
256,404
68
Transport
_ j
—
—
—
19,411,408
37
Enligt knngl. bref af d. ”/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 31 Käft.
50
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1910 års
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
19,411,408
37
1886
16
Lån till Mellersta Blekinge
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
Karlshamn till Gullbärna
med bibana och hamnspår
1888-1893
5 X
41/, X
1,102,250 *)
942,085
44
1886
16
T,ån till Mora—Vänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Mora
strand till östra Värmlands
järnväg jämte bibana.........
1889-1893
5 *
rf*»
t—
te"
X
1,000,000
886,403
30
1886
16
Lån för anläggning af järn- väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera
öfvertaget af Västergötland
—Göteborgs järnvägsaktie-
1890-1891
5 X
47* x
47* X
305,000
267,268
87
1886
16
Lån lör anläggning af järn- väg mellan Vittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget
af Hessleholm—Markaryds
1890-1892
5 X
404,000
390,431
87
1886
16
Lån till Skymnäs—Munkfors
'' järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
Björndalsbron till Munk-
1891-1892
5 X
47* x
90,835
80,516
44
Transport
—
—
—
—
—
21,978,114
29
l) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
Bankoutskottets memorial Nr 40.
51
—
—
Reglementets
Tiden, då
lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1910 års
Årtal.
§•
utbetalts.
slut.
I
Transport
—
t
—
—
21,978,114
29
1886
16
Lån för anläggning af järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera öfvertaget af
Hälsingborg — Hässleholms
järnvägsaktiebolag) ............
1892—1893
5 X
47* X
290,000
257,056
94
1891
18
Lån till Malmö—Tomelilla
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
Malmö till Tomelilla .........
1892—1896
5 X
47* X
1,300,000
1,199,483
81
1891
18
Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Nyby bruk till Södertälje
med bibanor ............
1892 1896
47* X
1,800,000
1,781,595
o y0
1891
19
Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Härnösand till Sollefteå ...
1892—1895
5 X
47* X
2,350,000
2,127,547
72
1891
18
Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr- köping öfver Kummelby till
Söderköping och från Kum- melby till Arkösund.........
1893—1895
5 X
47* X
653,000
617,731
10
1891
18
Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Uddevalla till Lelången ...
1895—1896
5 X
47* X
1,247,000
1,150,581
77
Transport j
—
—
-
—
1
29,112,110
63
52
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1910 års
slut.
Årtal.
§•
Transport |
!
—
1
——
29,112,110
63
1896
14 i
Lån till östra Blekinge järn-
!
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Lull-
587,500
508,469
32
barn a till Torsås ............
1897-1899
5 X
47. %
—
1910
7
Lån till Östra Blekinge järn-
vägsaktiebolag, hvilket lån
bildats genom kapitalise- ring af förfallna annuitets- och räntebelopp å nästföre-
108,000
108,000
gående lån ........................
1910
51/, X
47, x
1896
14
Lån till Klintehamn—Korna
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
213,250*)
213,250
Klintehamn till Roma......
1897-1900
O %
47i*
1896
14
Lån till Markaryd—Yeinge
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
Markaryd till Veinge ......
18971900
5 X
47, X
563,000»)
561,000
—
1896
14
Lån till Gottlands järnvägs-
aktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde .........
1899-1902
5 X
472 X
119,000 3)
—
112,038
90
1896
14
Lån till Sala—Gysinge—
Gäfle järnvägsaktieholag, för
anläggning af järnväg från
Sala öfver Gysinge till Haga-
!
1,521,258
64
ström .................................
1899-1901
5 X
i 47ä x
1,545,500
Transport
1
—
_
1
32,136,127
49
») Enligt kungl. bref af den I6/tl 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr
2) Hvaraf vid 1910 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. .
*) Enligt kungl. bref af den */u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.
Hanka utskottets memorial Nr 40.
53
1
1
| Reglementets
Tiden, då
lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1910 års
Årtal.
§•
utbetalts.
slut.
Transport
—
—
32,136,127
49
1S96
14
Lån till östra Centralbanans
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
Linköping öfver Rimforsa
och Kisa till Yimmerby ...
1899-1902
5 X
47* X
1,710,000
1,710,000
1896
14
Lån till Slite—Korna järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma
till Slite.......................
1900-1902
5 %
47* X
339,000 *)
339,000
11900
(1901
19 \
18/
Lån till Borås—Alfvesta
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
Borås till Alfvesta............
1901-1903
5 °/
47* %
4,795,000
4,633,962
I
52
O /o
1896
14
Lån till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts- ljunga till Limmared.........
(1902)
{1905/
5 X
47* X
505,000
_
494,197
57
1896
14
Lån till Orsa—Härjeådalens
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
Orsa till Sveg .........
(19021
(1909/
5 %
47* X
1,850,000
1,850,000
11896
{1901
!41
17/
Lån till Sköfde—Axvalls
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
Sköfde till Axvall ............
(1902)
(1905/
5 X
47* X
363,500a)
363,500
Transport
—
1
“ I
—
I
1
l~ 1
41,526,787
58
1 000 kr EnIigt kung1'' blef a£ den 1904 har statslänets frän börl’an beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med
5 500 kr till''1363 50o\rbre{ ^ 19°5 har statslänets fräa börJali beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med
54
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1910 års
sint.
i Årtal.
§•
Transport
_
_
__
41,526,787
58
1901
17
Lån för anläggning af järn-
väg från Enköpings hamn
öfver Heby till Enåker (nu-
mera öfvertaget af Stock- holm-Västerås -Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag)
1904-1905
5 X
41/, X
1,028,700
_
1,023,556
50
1901
17
Lån till Norrköping—Söder-
köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Val- demarsvik till Söderköping
med hamnspår till sjön
Yxningen...........................
1904
5 X
47* X
591,500
591,500
_
1901
17
Lån till Landskrona—Kjef-
Unge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af
järnväg från Kjeflinge till
Sjöbo med sidospår till
öfvedskloster .....................
/1904\
\1908j
5 X
47* X
1,192,000
1,192,000
1901
17
Lån till Mellersta Söderman-
lands järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järnväg
från Stålboga öfver Malm-
119051
\1908j
532,500
köping till Skeboqvarn......
5 X
47* X
532,500
—
—
1901
17
Lån till Tidaholms järnvägs-
aktiebolag, för anläggning
af järnväg från Tidaholm
119051
47* X
510,000
till Vartofta .....................
11909/
5 X
510,000
—
—
1901
17
Lån till Åtvidaberg—Bjärka
—Säby järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järnväg
från Bjärka till Åtvidaberg
1905
5 X
47.x
290,000
290,000
—
Transport
—
—
—
—
45,666,344
08
Bankoutskottets memorial Nr 40.
55
Reglementets
Årtal.
§•
1901
17
1901
17
/1901
171
\1905
17/
1905
9
1906
22
1906
22
1906
22
Transport
läggning af järnväg från
Borgholm till Böda ........
Lån till Ruda—Finsjö—Os
karshamns järnvägsaktie
järnväg från Oskarshamn
till Ruda.....................
Lån till Orsa—Härjeådalens
järnvägsaktiebolag, för fullbordande
af järnvägsanlägg
ningen mellan Orsa och Sveg
Stockholm—Rimbo järnvägs''
aktiebolags skuld för ogulden
köpeskilling för Lämna—
Norrtälje järnväg...............
Lån till Södra Ölands järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Borgholm
till Näsby ................
Lån till Lidköping—Kållands
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Lidköping till Tun............
Lån till Yarberg—Ätrans
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Yarberg öfver Ullared till
Ätrans station ..............
Transport
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1910 års
slut.
—
—
—
45,666,344
08
119051
\1908/
,5 X
47* X
419,000
—
419,000
—
1906
5 X
47tX
483,300
—
483,300
—
(19051
(1909/
5 X
472 X
2,200,000
—
2,200,000
—
1905
5 X
472 X
500,000
—
492,157
44
1908-1910
5 X
47s X
951,5007
—
929,850
—
/19081
(1910/
5 X
472 X
367,500
—
367,500
—
1908
5 X
472 X
l,185,000s)
790,000
—
_ 1
51,348,151
52
*) Hvaraf vid 1910 års slut återstodo ej lyftade kr. 21,650.
’) D:o vid d:o d:o » 395,000.
56
Bankoutskottets memorial Nr 40.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1910 års
slut.
Årtal.
§•
|
Transport
_
51,348,151
52
1906
22
Lån till Skara—Timmersdala
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
352,500!)
235,000
Skara till Timmersdala......
1908
5 tf
47. X
—
—
1906
22
Lån till Mjölby—Hästhol-
mens järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Mjölby till Hästholmen......
1908—1910
5 %
47.x
800,0002)
799,600
1906
22
Lån till Uppsala-Enköpings
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg i från
Uppsala till Enköping ......
1909
5 %
47.X
1,040,000®)
_
693,000
___
= 51,714,290: 89
é) Lån för utveckling af
statens telefonväsende.
1906
21
Lån till telegrafstyrelsen ...
1906
—4)
33AX
3,500,000
—
3,395,000
—
1907
24
D:o d:o...............
1907
-4)
4 tf
5,000,000
—
5,000,000
—
1908
35
D:o d:o...............
1908
—4)
4 tf
5,000,000
—
5,000,000
—
1909
37
D:o d:o...............
1909
—4)
4 tf
4,000,000
—
4,000,000
—
1910
39
D:o d:o...............
1910
-4)
4 X
3,500,000
—
3,500,000
—
= 20,895,000: —
1
f) Lån för anskaffande af
lokaler för telegrafverkets
!
j 1907
25
behof.
Lån till telegrafstyrelsen ...
(19081
1909
-4)
4 tf
3,000,000
—
3,000,000
—
= 3,000,000: —
(l910j
Summa
: -
—
—
—
76,970,751
52
‘)
*)
*)
*)
Ivaraf vid 1910 års slut återstodo ej lyftade kr. 117,500.
D:o vid d:o d:o » 400.
D:o vid d:o d:o » 347,000.
liånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftmngsdagen.
CEXTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1911.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1911:252 Skrifvelse till Konungen angående upprättadt nytt reglemente för riksgäldskontor et. a1 i texten