Sök i Ratio Lex

Bankoutslcottets memorial Nr 47

1911-05-30 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1911:47, Bankoutslcottets memorial Nr 47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets memorial Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till Riksdagens kansli den 30 maj 1911 kl. 3 e. m.

Memorial med förslag till återstående stadganden i det nya

reglementet för riksgäldskontor et.

Bankoutskottet får härmed öfverlämna förslag till återstående stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden afse:

riksgäldskontorets återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar;

riksgäldskontorets utgifter, anvisade vid innevarande riksdag;

på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; samt riksgäldskontorets upplåning;
äfvensom

vissa återstående delar af

riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån;

från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,

förvaltningsutgifter m. m., samt

riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna.

Under en ny § 5 hafva intagits förslag till de bestämmelser, som

betingats af de af Riksdagen godkända grunderna för förändrad uppställning

af riksstaten.

De nuvarande §§ 8—10 angående odlingslånefonden hafva sammanslagits

till en paragraf, som afslutats med ett Hytt stycke i anslutning till

Riksdagens beslut i fråga om anslag till kapitalökning för fonden.

Bihang till Biksd. prot. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 38 Haft. (Nr 47.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Enahanda tillägg har beträffande egnahemslånefonden gjorts till §15.

I det år 1910 afgifna betänkandet rörande riksstatens uppställning

jämte därmed sammanhängande ämnen hade kommitterade föreslagit, att

det kreditiv å 150,000 kronor, som telegrafstyrelsen enligt § 59 i det för

riksgäldskontoret senast utfärdade reglementet äger använda i riksgäldskontoret,

skulle upphöra. Sedan telegrafstyrelsen i afgifvet utlåtande tillstyrkt

detta kommitterades förslag, har utskottet ansett, att omförmälda

paragraf bör uteslutas ur riksgäldskontorets reglemente.

Såsom en ny § 59 har intagits Eiksdagens innevarande år lämnade

medgifvande om kredit för postsparbanken i riksgäldskontoret.

Under rubriken »från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. in.» har under en ny

paragraf införts det bemyndigande, som af innevarande års Riksdag lämnats

fullmäktige i riksgäldskontoret i fråga om gjutning i brons af vissa

Riksdagen tillhöriga porträttmedaljonger.

Bestämmelserna i § 78 angående de i riksstaten för riksgäldskontoret

uppförda anslagen m. in. hafva bibehållits oförändrade med afseende å år

1911. Beträffande år 1912 har i reglementet införts en särskild paragraf.

Till den nuvarande § 79 har fogats ett tillägg, föranledt af Riksdagens

beslut om öfverförande till domänfonden af köpeskillingarna för

vissa försålda kronoegendomar.

De uppdrag, som lämnats riksgäldskontoret i reglementets §§ 17, 21,

28, 25, 26, 28, 30, 36, 89 och 68, hafva numera blifvit fullgjorda, hvarför

dessa paragrafer ur reglementet uteslutits. Af samma anledning hafva

ur § 11 uteslutits de bemyndiganden, som lämnats af 1906—1908 årens

Riksdagar.

Såsom en ny paragraf, inordnad under § 49, har intagits Riksdagens

beslut i fråga om fonden för handtverk och därmed jämförlig mindre

industri.

De föreslagna stadgandena under rubriken »under innevarande riksdag

på riksgäldskontoret anvisade utgifter» grunda sig på Riksdagens beslut

i anledning af statsutskottets utlåtanden och memorial nr 34, 60, 78, 88,

100, 106 och 111 samt jordbruksutskottets utlåtande nr 123.

I den föreslagna § 81, angående riksgäldskontorets upplåning, har

införts det lånebemyndigande, som bör lämnas riksgäldskontoret i följd af

Riksdagens bifall till statsutskottets hemställan i memorialet nr 113, angående

statsregleringen för år 1912.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

3

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummeranordning, där sådant kan erfordras,

hemställer utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

må af .Riksdagen godkännas.

Stockholm den 30 maj 1911.

På banko utskottets vägnar:

WERNER G. von SCHWERIN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottels memorial Nr 47.

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ 5.

I enlighet med de af 1911 års Riksdag godkända grunderna för förändrad

uppställning af riksstaten skall efter utgången af år 1911 icke vidare

såsom tillgång i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras någon fordran för

de medel, som af riksgäldskontoret dels erlagts såsom köpeskilling för Trollhätte

kanalverk, dels såsom lån tillhandahållits telegrafstyrelsen, dels ock

öfverlämnats för utlåning till aktiebolaget Svenska Ostasiatiska kompaniet

samt till nedan nämnda lånefonder, nämligen: odlingslånefonden, torfindustrilånefonden,

egnahemslånefonden, norrländska nyodlingsfonden, rederilånefonden,

fiskerilånefonden, jordförmedlingsfonden, handtverkslånefonden och

Trollhättans egnahemslånefond; kommande för tiden efter år 1911 ej någon

rånte- eller kapitalbetalning å ifrågavarande medel att erläggas till riksgäldskontoret.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 9.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1899—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som

jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

5

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af

fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels

öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att till odling slånefonden må under

hvart af åren 1909—1918 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret

skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda

medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

Grenom 1911 års Riksdags beslut om anvisande för år 1912 af ett

särskilt anslag till kapitalökning för odlingslånefonden hafva de förut meddelade

bestämmelserna om fyllnadsmedels tillhandahållande från riksgäldskontoret

förfallit i hvad dessa bestämmelser afse tiden efter år 1911.

§ io.

1909 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år

1910 i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras den

under benämningen norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande

af uppodling af jord i Dalarne och Norrland till så stort belopp,

som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden inflytande annuiteter

å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, tillgodose

ett lånebehof af 800,000 kronor.

1910 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1911

i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras fonden till så

stort belopp, som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden

inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel,

tillgodose ett lånebehof af 300,000 kronor.

§ 11.

1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,

som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskotlets memorial Nr 47.

understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning

samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å

de från fonden utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontor att, utöfver de

till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000

kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000

kronor.

1909 års Riksdag har medgifvit; att de kapitalafbetalningar, som å de

från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,

må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas

fonden.

§ 12.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning

af fonden för torfindustriens ''befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla

statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en

summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000

kronor, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt, gällande

bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,

oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller

lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1918

tilläggas fonden.

§ 13.

1907 års Riksdag har

a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907—

1911 på rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande,

i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som

finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter

å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år

1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt

omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000

kronor; och

b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverläornande till fonden för riksgäldskontoret

förorsakas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

7

§ 14.

1909 års Riksdag har

dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1910 och 1911 tillhandadahålla

statskontoret, för utlämnande af lån från jordförmedlingsfonden, så

stort belopp, att detta tillsammans med hvad som under åren 1908 och 1909

af för dessa år anvisade medel blifvit för ändamålet till statskontoret öfverlämDadt,

uppgår till högst 2,000,000 kronor;

dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas;

dels och medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och

räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift,

må intill utgången af år 1911 tilläggas fondens kapital.

§ 15.

I anledning af Kungl. Majrts proposition nr 96 har 1908 års Riksdag

dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett af

åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar

å från fonden utlämnade lån;

dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof,

till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad

Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder,

ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren

1909—1913 medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans

med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade

lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den här nedan

omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvaltningsbidrag,

som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;

dels och beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden

för riksgäldskontoret förorsakas.

Genom 1911 års Riksdags beslut om anvisande för år 1912 af ett

särskildt anslag till kapitalökning för egnahemslånefonden hafva de förut

meddelade bestämmelserna om fyllnadsmedels tillhandahållande från riksgäldskontoret

förfallit i hvad dessa bestämmelser afse tiden efter år 1911.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 41.

§ 16.

Med anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 142 har 1910 års

Riksdag

dels beslutat,

att en särskild fond å 200,000 kronor skall inrättas för befrämjande

af handtverk och därmed jämförlig mindre industri, från hvilken fond, efter

pröfning af Kungl. Maj:t, i mån af tillgång lån må tilldelas Sveriges handtverksorganisation,

som förklarat sig villig att i egenskap af låneförmedlare

utlämna låneunderstöd till handtverkare och mindre industriidkare för anskaffande

af arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare arbetsredskap, samt

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till fon*

den för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med

fonden afsedda ändamål,

dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1911

i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 50,000

kronor.

§ 17.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett

af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod

disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.

Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för

möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utiörande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

9

sa. stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och a tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande däraf, att inbetalningarna a den del af anläggningskapitalet,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en

tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning

af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

kung!, kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning

och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

sa att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares

sa länge, till dess äfven beloppet af den ränta med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

c) att kapitdlafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

Bihang till Riksd. prof, 1911. 6 Samt. 1 Åfd. 38 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 47.

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt

för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock

en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med

ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag; som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt

alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj:t så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under

bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde

under den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt

att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning

skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förord
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

11

ningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

§ 18.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 7,500,000

kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af

dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t

beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och

bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan åter betalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 47.

af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och

besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande

sig utöfver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang

härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den

af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med

förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

13

än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar af lånet; bvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla

de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;

samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj:t så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden, äfvensom för skada och intrång;

samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet

eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten,

ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 47.

§ 19.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning

af fastigheten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i

Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning

för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling

efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om

densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den

genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia

Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,

som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag

fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent

ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må

vara därtill berättigad; dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till

större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskild!

fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses

räkning; dels och att statsmedel icke må användas till reparation

eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för

densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande

försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda

årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga

medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna

för stiftelsens räkning förekomma.

§ 20.

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo

befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att

för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men

för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett

sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,

samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda

för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret

för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af

behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga

medel intill nämnda summa.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

15

§ 21.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla

telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets

behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor

att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl.

Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte

ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande

till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från

första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets

medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra

en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 22.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

järnvägar har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående

från riksgäldskontoret anvisat ett anslag å 8,325,000 kronor, att enligt

Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 23.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagn härad och Nyköping

förbi Lunda till Norrköping har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat

och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 2,000,000

kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 24.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping

förbi Lunda till Norrköping har 1910 års Riksdag beviljat och till

utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor,

att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 25.

Till fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk

samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1909 års

Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett belopp af 1,061,246 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

§ 26.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare

till Kallholmsfjärden har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till

utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor,

att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 27.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

^Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1909 års

Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett belopp af 3,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 28.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors)

jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1910 års Riksdag

för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett

belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 29.

Till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee har 1910 års

Riksdag för år 1911 beviljat ett anslag af 2,038,000 kronor, att emellertid

utgå redan under år 1910; och har Riksdagen anvisat detta anslag

till utbetalning från riksgäldskontoret.

§ 30.

1909 års Riksdag har för anläggning af en reparationsverkstad vid

Notviken beviljat, utöfver redan tillgängliga medel, ett anslag af 500,000

kronor samt däraf för år 1910 till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 31.

För fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad vid Notviken

har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående från

riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl.

Maj:ts disposition utbetalas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

17

§ 32.

Under förbehåll att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den

15 april 1910 förutsatta villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m.

iakttagas, har 1910 års Riksdag beslutat anläggning af eu statsbana från

Lappträsk till Veittijärvi och i sammanhang därmed byggande af utfartsväg

från Keräsjoki, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om

de orter, järnvägen bör genomgå, samt för ändamålet till utgående från

riksgäldskontor anvisat 150,000 kronor för år 1910 och 898,000 kronor

för år 1911, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 33.

Till afsilande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår

mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt de i sammanhang

därmed stående arbeten och markförvärf har 1910 års Riksdag för år 1911

beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat ett belopp af 700,000

kronor att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 34.

Under förbehåll af kostnadsfri upplåtelse af mark och kontant bidrag

af staden Södertälje, Södertälje kanal- och slussverks aktiebolag och C. F.

Liljewalchs stärbhus enligt afgifna förbindelser, har 1910 års Riksdag

beslutat dels utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och

Järna stationer å västra stambanan, dels banans framdragande i ändrad

sträckning från Rönninge på fast bro å segelfri höjd öfver Södertälje kanal

norr om slussen därstädes och vidare genom staden Södertälje, dels ock af

ifrågavarande arbeten föranledda stationsanordningars utförande, allt för en

beräknad kostnad af 6,200,000 kronor, och har Riksdagen för påbörjande

af berörda anläggningar för år 1911 till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 35.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (nr 184)

har 1907 års Riksdag

1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. FriBihang

till Biksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 38 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 47.

sell, enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt

köpekontrakt förvärfvat egendomen */g mantal Sjöboda nr 1 i Västra

Tunhems socken och Väne härad af Alfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts

och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma

köp af statsmedel gäldas;

2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,

af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade

köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska

lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å

Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet

vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet

bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/t

mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Alfsborgs län afsöndrade

lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning

öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel

gäldas;

4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för

statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.

Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt

5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,

tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande

af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandlaren

Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill

300,000 kronor.^,

§ 36.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition har 1909

års Riksdag

1) medgifvit, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 2 6 mars

1909 omförmälda köp, hvarigenom förvärfvats dels 11/64 mantal Starkekärr

nr 1 och 1/8 mantal Gudmundstorp nr 1 i Vassända-Naglums socken af

Alfsborgs lån, dels ett område om 4,39 hektar af de till Vänersborgs stads

donationsjord hörande åkerlyckorna nr 231 och 232 och dels ytterligare

ett område af förenämnda åkerlyckor, betecknadt med nr 65—78, må för

Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas mot de vid inköpen betingade

köpeskillingarna, sammanlagdt 50,300 kronor, och de verificerade kostnaderna

för samma köp af statsmedel gäldas;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutakottels memorial Nr 47.

19

2) raedgifvit, att inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens

nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan äfvensom i öfrigt

för ändamålsenligt genomförande af de uppdrag, som lämnats eller komma

att lämnas vattenfallsstyrelsen, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt

belopp af högst 500,000 kronor; samt

3) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,

tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som, på sätt i moment 1

omförmäles, erfordras till gäldande af likviden och kostnaderna för de i

nämnda inoment omförmälda fastighetsköp, än äfven under moment 2 omförmälda

belopp af högst 500,000 kronor.

§ 37.

1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande

af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften

i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande

af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget

å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909

anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor,

dels och för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl.

Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt

förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000

elektriska hästkrafter.

§ 38.

1909 års Riksdag har för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af

ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer

vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 39.

1910 års Riksdag har för år 1911 beviljat och till utgående från

riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,

afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer

vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 47.

§ 40*

Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor har 1910

års Riksdag anvisat ett belopp af 2,000,000 kronor, att under år 1911

utgå från riksgäldskontoret och enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 41.

För uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora

Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan Gellivare

och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för införande

af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen har 1910 års Riksdag

beviljat ett anslag af 21,500,000 kronor och däraf till utgående från riksgäldskontoret

anvisat för år 1910 4,915,000 kronor samt för år 1911

2,650,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 42.

För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta

området vid Djurgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Riksdagen

år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor

skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer,

för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar

af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom

statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar

därför inflyta.

§ 48.

Riksdagen har år 1909 beslutat att för uppförande å viss för ändamålet

upplåten tomtplats af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i

Stockholm äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuset

ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas,

på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån den

allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten nr 8 kvarteret Murmästaren

i Stockholm varder försåld och köpeskilling därför inflyter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

21

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontor anvisade utgifter.

§ 44.

Till kapitalökning för odlingslånefonden har 1911 års Riksdag för år

1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag

af 524,000 kronor.

§ 45.

1911 års Riksdag har till ökning af egnahemslånefondens kapital för

år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett

anslag af 5,000,000 kronor.

§ 46.

Till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande har

1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag af 116,000 kronor.

I§«•

Till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital har 1911 års

Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag af 210,000 kronor.

§ 48.

Till kapitalökning för jordförmedlingsfonden har 1911 års Riksdag

för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett

anslag af 800,000 kronor.

§ 49.

Till ökning af fondens för befrämjande af handtverk och därmed

jämförlig mindre industri kapital har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af

75,000 kronor.

§ 50.

1911 års Riksdag har beslutit, att en lånefond, benämnd lånefonden

för tjänstemannasamhället vid Mörby, skall bildas, samt för afsättning till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskoltets memorial Nr 47.

denna fond för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag af 930,000 kronor.

§ si.:

För afsättning till järn vägslånefonden har 1911 års Riksdag i riksstaten

för år 1912 upptagit ett belopp af 1,500,000 kronor, att utgå från

riksgäldskontoret.

§ 52.

Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet

af bibanor inom västra delarna af Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län, samt delar af Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

af 5,000,000 kronor att afsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående

under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om hvilka här är fråga;

dels för afsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från

riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 af 1,000,000 kronor;

dels ock föreskrift följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

af lån från ifrågavarande fond:

l:o) Behofvet af banbyggnaden, särskildt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagdt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara

uppgjordt enligt tekniska bestämmelser, som af Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning däraf kan erhållas för bedömande af den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas af Kung. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

23

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

sorn jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf

minst så stor del, som motsvarar eu fjärdedel af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. En femtondel af

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och

besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

7ro) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar af det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent

å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres

ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas anstånd

med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom

fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning

såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 47.

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i

sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta,

som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetaldt;

samt att återstående tredjedel af statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet af fem procent å nu ifrågavarande del af

försträckningsbeloppet, hvilken annuitet dock icke skall börja erläggas,

förrän 60 år förflutit från det någon del af statslånet blifvit lyftad.

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom afl bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen

meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl.

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor

och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga.

§ 53.

För fortsatt utveckling af statens telefon väsende bar 1911 års Riksdag

för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett

anslag å 4,000,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets memorial Nr 47-

25

§ 54.

1911 års Riksdag har för år 1912 till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade järnvägar beviljat och till utbetalning

från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 3,250,000 kronor.

§ 55.

Till fortsättande å sträckan mellan Järna och en punkt omkring 1

kilometer söder om Saltskog af arbetet med utläggande af ytterligare ett

järnvägsspår mellan Rönninge och Järna m. m. har 1911 års Riksdag för

år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp

af 250,000 kronor.

§ 56.

Till fullbordande af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare

till Kallholmsfjärden har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och

till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,028,000

kronor.

§ 57.

Till fullbordande af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

(Ulriksfors) jämte bispår har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och

till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,400,000

kronor.

§ 58.

Till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping har 1911 års Riksdag

för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat

ett anslag af 4,000,000 kronor.

§ 59.

1911 års Riksdag har dels beslutat anläggning af en statsbana från

Ströms vattudal (Ulriksfors) till Ångermanälfven (Volgsjön) för en beräknad

kostnad af 9,050,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna

om de orter, järnvägen bör genomgå, dels ock för banans påbörjande

beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag för

år 1912 af 900,000 kronor.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 38 Käft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 47.

§ 60.

1911 års Riksdag har beslutat anläggning af statsbana från Veittijärvi

till Karungi samt från Karungi till Matarengi för en beräknad kostnad

af 2,837,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om

de orter, järnvägarna böra genomgå, och för år 1912 beviljat och till utbetalning

från riksgäldskontoret anvisat, dels till påbörjande af samma anläggningar

ett anslag af 900,000 kronor, dels ock för anordnande af militärstation

vid Keräsjoki håll- och mötesplats å järnvägen Lappträsk—Veittijärvi

ett anslag af 32,500 kronor.

§ 61.

För utförande af nödiga kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna—

Svartön har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utgående

från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,070,000 kronor.

§ 62.

För utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och

Alingsås och utförande af därmed sammanhängande arbeten har 1911

års Riksdag beviljat ett anslag af 5,100,000 kronor samt däraf till utgående

från riksgäldskontoret för år 1912 anvisat ett belopp af 650,000 kronor.

§ 63.

Såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälleborgs

ångfärjestation har 1911 års Riksdag för år 1912 anvisat ett belopp af

204,400 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 64.

För inköp af mark, som erfordras i och för ordnande af Stockholms

bangårdsförhållanden samt för utvidgning af andra järnvägsstationer har

1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor.

§ 65.

Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg beviljade-anslaget å 22,800,000 kronor har 1911 års

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

27

Riksdag för år 1912 till utbetalning från riksgäldskontor anvisat ett belopp

af 5,000,000 kronor.

§ 66.

1911 års Riksdag har för år 1912 beviljat och till utbetalning från

riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,

afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftverk vid

Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 67.

Af det af Riksdagen för uppförande af en elektrisk kraftstation vid

Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg

mellan Gällivare och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i

och för införande af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen beviljade

anslaget å 21,500,000 kronor har 1911 års Riksdag för år 1912

beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af

4,000,000 kronor.

§ 68. \ Q

För anläggande af ett statens kraftverk vid Älfkarleby har 1911 års

Riksdag beviljat ett anslag af 9,210,000 kronor samt däraf för år 1912

till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 3,450,000

kronor.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 69.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 47.

§ 70.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

§ 71.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,

de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets

obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag.

§ 72.

1911 års Riksdag har medgifvit, att postsparbanken må äga att vid

behof af medel för bedrifvande af sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta

kredit till ett belopp af högst 5,000,000 kronor mot godtgörelse,

motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret

enligt sina beräkningar har att själft utgifva å sålunda försträckta medel,

äfvensom på de villkor i öfrigt, som genom öfverenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

§ 78.

1911 års Riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att,

med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader, af den på sin tid

af skulptören Sven Andersson såsom gåfva till Riksdagen öfverlämnade

porträttsamlingen låta verkställa afgjutning i brons af porträttmedaljonger

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets memorial Nr 47.

29

af de tjuga i banko utskottets utlåtande nr 42 uppräknade f. d. riksdagsmännen

äfvensom efter samråd med skulptören låta i för ändamålet lämpliga

lokaler inom riksdagshuset uppsätta ifrågavarande bronsafgjutningar.

§ 78.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

år 1911 utbekomma det i årets riksstat till utgående från riksgäldskontoret

förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader

samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden

efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret

med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras

det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda

anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda

utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret

utgått.

§ 79.

Hos statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

år 1912 lyfta medel å de i riksstaten för året uppförda förslagsanslagen

till riksdags- och revisionskostnader m. m., till räntor å statsskulden m. m.

samt till afbetalning å statsskulden.

Till riksgäldskontoret under året inflytande räntor å lån tillhörande

järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden äfvensom räntor å

tillsvidare förräntade medel skola af riksgäldskontoret godtgöras statskontoret

i afräkning å anslaget till räntor å statsskulden. De kapitalafbetalningar,

som å nämnda lån till riksgäldskontoret erläggas, skola däremot

godtgöras statskontoret i afräkning å anslaget till afbetalning å statsskulden.

§ so.

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller

därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att

där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande

till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i

den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.

Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial Nr 47.

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af

Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna

försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven

dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontor och där bokföras

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,

som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag

medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den

18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifva

ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,

af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra

mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens

inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående

stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet

den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning

på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid

fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bofven

den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till

och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till

och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med

utgången af år 1903.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge

försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande

och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret

och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,

af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels oclc att köpeskillingarna

för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

31

beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för

inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t

disponeras.

Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna

ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta

skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut

jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23

maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har

denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år

1909.

På grund häraf åligger det riksgåldskontoret att, på Kungl. Maj:ts

rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgåldskontoret inlevererade

försäljningsmedel.

Riksdagen har år 1909 medgifvit, att köpeskillingarna ej mindre för

de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj

1888, den 29 maj 1891 och den 28 maj 1902 af Kungl. Maj:t fattas

under tiden från och med 1910 års början till och med utgången af år

1912, än äfven för sådana områden och lägenheter, till hvilkas försäljning

från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga

skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar Riksdagen under

sistnämnda tid på därom särskild! gjorda framställningar må lämna tillstånd,

må af Kungl. Maj:t disponeras för inköp af skogbärande eller till

skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna

i Norrland och Dalarne och följaktligen på Kungl. Maj:ts rekvisition från

riksgäldskontoret utbetalas.

Riksdagen har år 1911

dels medgifvet att de efter den 1 januari 1912 för försålda kronoegendomar

inflytande köpeskillingar af beskaffenhet att böra enligt hittills

gällande bestämmelser inlevereras till riksgåldskontoret och reserveras till

inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen

af ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna skola från och med

1912 års början inlevereras till domänstyrelsen;

dels ock föreskrifvit att de köpeskillingar af ifrågavarande beskaffenhet,

som vid nämnda tidpunkt må finnas hos riksgåldskontoret innestående, skola

till domänstyrelsen öfverlämnas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 47.

% 81.

Riksdagen har åren 1898, 1908 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret

att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad

enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret

öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara

från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid

efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige

att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Riksdagen har år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

de medel, som för''hvart och ett af åren 1807 — 1911 erfordras för att

fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift

äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för öfverlämnande

till egnahemslånefonden af år 1908 högst 800,000 kronor samt hvart och

ett af åren 1909—1918 de medel, som erfordras för att tillsammans med

till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt

andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida fondens ränteutgift till riksgäldskontoret

och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag, som ock tillgodose

ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor.

Riksdagen har år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms

vattudal med bispår,

dels 2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping,

dels ej mindre de medel, som erfordras till gäldande af likviden, 50,800

kronor, samt kostnaderna för köp af vissa fastigheter i närheten af Trollhättan,

än äfven ett belopp af högst 500,000 kronor för inköp af andra

fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar

vid Trollhättan m. m.,

dels ock 1,500,000 kronor, för år 1910 beviljade medel af 1906 års

fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

:i3

Riksdagen har år 1910 bemyndigat riksgäldskontor att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

dels 8,500,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling

af statens telefonväsende,

dels de medel, som erfordras, för att norrländska nyodlingsfonden skall

kunna under år 1911 tillgodose ett lånebebof af 300,000 kronor,

dels högst 50,000 kronor, att tillföras handtverkslånefonden,

dels 8,325,000 kronor, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade järnvägar,

dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping

—Norrköping,

dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden,

dels 1,500,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms

vattudal med bispår,

dels 2,088,000 kronor, till fullbordande af statsbanan Göteborg—Skee,

att utgå under år 1910,

dels 700,000 kronor, för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan

Tomteboda och Järfva järnvägsstationer m. in.,

dels 500,000 kronor, för påbörjande af utläggning af ytterligare ett

järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer m. m.,

dels 150,000 kronor år 1910 och 893,000 kronor år 1911, för anläggning

af en statsbana Lappträsk — Veittijärvi m. m.,

dels 250,000 kronor, för fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad

vid Notviken,

dels 2,000,000 kronor, till fortsättning af anläggningen af en ny farled

mellan Vänersborg och Göteborg,

dels 1,000,000 kronor, för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera

elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m.,

dels 4,915,000 kronor år 1910 och 2,650,000 kronor år 1911, för

påbörjande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf m. m.,

dels oclc 1,500,000 kronor, för år 1911 beviljade medel af 1906 års

fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

Riksdagen har år 1911 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

följande för år 1912 anvisade anslag, nämligen:

524,000 kronor till kapitalökning för odlingslånefonden,

5,000,000 kronor till ökning af egnahemslånefondens kapital,

Bihang till Biksd. prot. 1911. 6 Sami. 1 Åfd. 38 Käft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

BanJcoutskottets memorial Nr 47.

116.000 kronor till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande,

210.000 kronor till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital,

800.000 kronor till kapitalökning för jordförmedlingsfonden,

75.000 kronor till ökning af handtverkslånefondens kapital,

1.500.000 kronor för afsättning till järnvägslånefonden,

1.000. 000 kronor för afsättning till lånefonden för bibanor i västra

Sverige.

930.000 kronor för afsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby,

4.000. 000 kronor till fortsatt utveckling af statens telefonväsende,

3.250.000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade järnvägar,

250.000 kronor till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan

Rönninge och Järna järnvägsstationer,

1.028.000 kronor till fullbordande af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå

—Kallholm sfjärden,

1.400.000 kronor till fullbordande af statsbanan Östersund—Ströms

vattudal med bispår,

4.000. 000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—

Norrköping,

900.000 kronor till anläggning af en statsbana från Ströms vattudal

till Ångermanälfven,

932,500 kronor till anläggning af en statsbana från Veittijärvi till

Karungi samt från Karungi till Matarengi m. in.,

1.070.000 kronor till kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna—

Svartön.

650.000 kronor till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan

Göteborg och Alingsås in. m.,

204,400 kronor tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid

Trälleborgs ångfärjestation,

2.000. 000 kronor till inköp af mark, som erfordras i och för ordnande

af Stockholms bangårdsförhållanden m. m.,

5.000. 000 kronor till anläggning af en ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg,

1.500.000 kronor till anläggningar af ledningar för distribuering af

elektrisk energi från statens kraftverk vid Trollhättan m. m.,

4.000. 000 kronor till uppförande af en elektrisk kraftstation vid

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

35

Porjinfallen i Störa Lule älf och anläggning af järnväg mellan Gällivare

och Porjus m. m., och

8,450,000 kronor till anläggning af ett statens kraftverk vid Ålfkarleby.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning

af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret

utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,

som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,

att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för

skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande

dessa medel ingå till fonden för statsskuldens amortering för att användas

på sätt beträffande denna fond är i reglementet särskild! stadgadt.

Dessutom höra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens

begäran därom att utlottningslistoma rörande de i svenskt mynt förskrifna

statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —

föranstalta det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen

aflämnade för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.

§ 139.

;~Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet

stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed

gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.