Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 1

1911-05-16 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1911:13, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 1

Nr 13.

Ankom till Riksdagens kansli den 16 maj 1911 kl. 5 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13, angående

väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga

om hushållningssällskapens verksamhet och organisation.

Herr Gripenstedt har i en inom Andra kammaren afgifven motion, nr

266, däri fjorton ledamöter af samma kammare instämt, hemställt, att

Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t

täcktes meddela de föreskrifter i afseende på hushållningssällskapens verksamhet

och organisation, till hvilka i motionen angifna synpunkter må

föranleda, samt i de delar, hvartill Riksdagen medverkan kräfves, för densamma

framlägga erforderliga förslag.

Till stöd för denna hemställan har motionären anfört följande:

»En väsentlig del af landtbruksförvaltningen handhafves af hushållningssällskapen.

De belopp, som på sådant sätt årligen disponeras, äro

ganska afsevärda. Enligt landtbruksstyrelsens berättelse för år 1908 utgjorde

sällskapens inkomster, förutom ledamotsafgifter, räntor, hyror,

arrenden och diverse poster, dels brännvinsförsäljningsafgifter kronor

1,516,276: 05 och dels bidrag af staten till skolor, premiering och andra

ändamål kronor 707,512: 05, hvarutöfver landstingen bidrogo med kronor

275,880: 51. Sammanlagdt balanserade inkomsterna för året med kronor

2,932,557: 59. När de belopp, med hvilka sällskapen röra sig, äro så

betydliga, kan det gifvetvis vara af intresse att ägna någon uppmärksamhet

åt det sätt, hvarpå medlen användas, äfven om ingen anmärkning

mot detsamma vore af behofvet påkallad.

De svenska hushållningssällskapen intaga en säregen ställning. Asikterna

synas vara delade därom, huruvida de utgöra statens organer i egentBihang

till lliked. prof. 1,911. .9 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Ser. 12 Höft. (Nr 13). 1

Motionen.

Moti
veringen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

lig mening eller ej. De flesta anse, att de höra hemma till den lokala

själfförvaltningen. Men icke förty tagas de alltmera i anspråk för uppdrag

från jordbruksdepartementet, landtbruksstyrelsen och landtbruksakademien,

och utanför deras egentliga sysselsättning har exempelvis den

maktpåliggande egnahemsrörelsen till stor del blifvit dem anförtrodd. Ytterligare

kommer detta värf att utvidgas, ifall Kungl. Maj:ts proposition

om jordförmedlingsbyråer blir af Riksdagen antagen. I betraktande af

den sålunda rådande tendensen att oupphörligt utsträcka hushållningssällskapens

verksamhetsområde, vore det af vikt att få gränserna för detsamma

klarställda, ty knappast kan det vara till båtnad för sällskapen att

verksamheten blir alltför extensiv.

Att våra hushållningssällskap allt från deras uppkomst varit en kraftig

häfstång till det svenska jordbrukets och dess binäringars förkofran, torde

allmänt erkännas, och utan tvifvel hafva de i sådant hänseende allt framgent

en stor uppgift att fylla. Men därvid gäller det för dem liksom för

andra organisationer att anpassa sig efter tidens fordringar och att begagna

sig af de nya krafter, som stå till buds, särskild! exempelvis kvinnorna,

småbruksrörelsen och föreningsväsendet.

De 26 hushållningssällskapens stadgar erbjuda en mångskiftande profkarta

af olika bestämmelser. Enligt somliga stadgar är tillträde till sällskapet

öppet endast för män, enligt andra kunna till ledamöter väljas för

sällskapets ändamål intresserade »personer», hvilket uttryck ju lämnar

kvinnornas inval öppet. Emellertid har, såvidt jag känner, ingen kvinna

ännu blifvit utsedd till ledamot i något hushållningssällskap mera än en

enda helt nyligen i Södermanlands län. För att undanröja bestämdt

hinder, där sådant förefinnes, och för att på andra håll underlätta brytandet

af gammal sedvänja, borde efter mitt förmenande i alla sällskapens

stadgar uttryckligen införas den bestämmelsen att kvinnor såväl som män

kunna inväljas såsom ledamöter.

Ett sådant allmänt erkännande af kvinnornas valbarhet borde svårligen

möta någon som helst gensaga. I kommunala värf hafva kvinnorna

redan användts med framgång och i många grenar af landthushållningen

äro de speciellt skickade att verka samt hafva sin särskilda uppgift att

fylla.

Jämte kvinnorna skulle äfven, enligt min åsikt, den störa skaran af

mindre jordbrukare tillföra hushållningssällskapen många friska krafter,

om de dugligaste bland desamma blott ställdes på sin rätta plats, och

många mera omedelbara väckelser skulle nog åstadkommas i de djupa

lederna, om dessa kände sig hemmastadda i sina hushållningssällskaper.

Det kan ej bestridas, att från sällskapens sida ägnats ganska mycken upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. B

i

märksamhet åt småbruket, men en väsentlig skillnad är att af andra få

mottaga, hvad man själf bort vara med om att besluta, och äfven i andra

frågor än de, som enbart röra dem själfva, vore det rättvist och helt säkert

för bägge parterna fördelaktigast, att de mindre jordbrukarna Unge

inom hushållningssällskapen göra sitt behöriga inflytande gällande.

Huru ofta hör man icke småfolket på landet tala om dessa sällskap

såsom fullkomligt främmande inrättningar. Äfven många mindre jordbrukare,

som äro eller kunde vara medlemmar af sällskapen, finna det

lönlöst att där intaga sin plats. »Ungt vin passar ej för gamla flaskor»,

var det svar, jag nyligen fick från en småbrukare på min fråga, om han

ej intresserade sig för sitt läns hushållningssällskap.

Ett faktum är också att, ehuru i sällskapen inväljas ej blott de större

jordbrukarna utan äfven åtskilliga andra, dock massan af de små stå utanför.

Och förvaltningsutskotten, där all makt och inflytande är samladt,

rekrytera sig i regeln inom en trängre krets och hafva på sina ställen

alltjämt ett nästan byråkratiskt utseende. Dels försvårar valsättet och

häfdvunnen praxis tillträde till utskotten för de mindre jordbrukarna och

dels ligga ekonomiska hinder i vägen. En sistlidet år i Kristianstads läns

hushållningssällskap väckt motion om arfvode till mindre jordbrukare för

tjänstgöring i förvaltningsutskottet blef afslagen, och sannolikt är, att äfven

annorstädes liknande framställningar från enskilda motionärer skulle röna

samma öde. Emellertid synes det som om lämpligt vore att inom utskottet

förbehålla ett visst antal platser åt representanter för det mindre

jordbruket samt att åt utskottsledamöterna utanordna arfvode eller åtminstone

resekostnadsersättning.

Här ofvan har i samband med småbruksrörelsen erinrats om föreningsväsendet,

hvilket ju också är den förras naturliga komplement. Åtskilligt

har både i form af organisations- och andra anslag gjorts från

det allmännas sida till fromma för de föreningar, som sortera under hushållningssällskapen,

såsom kontrollföreningar, tjurföreningar, an delsmejerier,

inköpsföreningar m. m. Konsulenter inom de flesta grenar hafva gått

tillhanda med råd och dåd. Senast har staten antagit en småbrukskonsulent.

I förbigående sagdt skulle det måhända kunna ifrågasättas, om icke

en särskild föreningskonsulentbefattning borde inrättas. Men ehuru sålunda

staten direkt eller indirekt lämnat föreningarna bistånd, hafva dessa

hvar för sig fått reda sig på egen hand. Månne icke tiden kan vara inne

att söka föra alla dessa föreningar hvar inom sitt hushållningssällskaps

område närmare tillsammans inom samma ram.

Det har yppats en tendens hos sällskapen att öfvergå till medelbar

representation. Man har funnit, att ledamöternas antal blifvit för stort

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

för att en allmän församling med beslut af tillfälliga majoriteter vidare

skulle med fördel kunna användas. Huruvida icke intresset för hushållningssällskapen

ytterligare i 0 vida kretsar minskats genom fullmäktiginstitutionen

må vara osagdt. A andra sidan hafva nog äfven goda skäl anförts

för densamma. Emellertid kan det ju mycket bero på, genom hvilka

valkorporationer de fullmäktige utses. Såsom bekant skall för hvarje hushållningssällskap

underlaget bildas af lokala gillen, nämnder eller dylikt.

Det var en tid, då dessa primära organisationer voro verkligt lifaktiga,

men deras betydelse tyckes mångenstädes vara på återgång, hvilket måhända

i främsta rummet beror därpå, att de penningmedel, som anvisats

dem, varit otillräckliga. Då nu dessa så att säga officiella rötter för sällskapen

visa tecken till att tvina, vore det måhända välbetänkt att låta de

särskilda föreningarna, åtminstone jämsides med gillena, nämnderna etc.,

utse sällskapets fullmäktige. På detta sätt skulle en närmare växelverkan

åstadkommas mellan sällskapet å ena samt föreningarna å andra sidan,

och sällskapet blifva en mera allsidig representation för de olika grenarna

af landthushållningen.

Det vore otänkbart att på frivillighetens väg åvägabringa någon enhetlig

ändring uti de skilda hushållningssällskapens stadgar. Därtill erfordras

statens mellankomst. Nu har Kungl. Maj:t den 28 oktober 1910

utfärdat nådigt bref till landtbruksstyrelsen angående allmänna grunder

för hushållningssällskapens i riket organisation, att tjäna till ledning vid

uppgörande och granskning af förslag till nya stadgar för dylika sällskap

eller till förändringar i nu gällande. Dessa grunder, i hvilka för resten

icke de synpunkter äro beaktade, som jag särskildt påpekat, komma icke

heller att tillämpas i andra fall, än då hushållningssällskap själfmant vill

ändra sina stadgar och till Kungl. Maj:t för fastställelse inlämna förslag

till nya sådana.

Om Riksdagen ansåge önskvärdt och nyttigt, att hushållningssällskapens

organisation och verksamhet i ofvan angifna hänseende eller eljest

modifierades, skulle detta dock lätt låta sig gorå. För närvarande erfordras

nämligen för åtnjutande af brännvinsförsäljningsmedlens anslag endast

att vederbörande hushållningssällskap har af Kungl. Maj:t fastställda stadgar,

hvilket för dem alla är fallet. Men intet hindrar emellertid statsmakterna

att göra sådan ändring i detta villkor, att för anslagets åtnjutande

stadgarna skola vara af Kungl. Maj:t fastställda i enlighet med de

nya grunder, som må anses vare de riktiga.

En kommitté är för närvarande sysselsatt med att utreda, på hvad

sätt staten, landstingen, hushållningssällskapen och kommunerna må kunna

frigöras från beroende af rusdryckshandteringens vinstmedel. Huru kom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 5

mittén ämnar slutföra sin uppgift, är ännu ej bekant, men om dess förslag

i hithörande del kommer att gå ut på en aflösning af brännvinsmedlen

mot ett fast anslag åt hushållningssällskapen, vore tidpunkten särskildt

ägnad att samtidigt åstadkomma den önskade ändringen i mera utprägladt

folklig riktning af deras stadgar.»

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott, till hvilket motionen remitterades,

har till en början erinrat, hurusom Kungl. Maj:t genom cirkulär

den 7 september 1813 fastställt vissa allmänna grunder för inrättande

af hushållningssällskap i rikets län att lända till efterrättelse vid

uppgörande af stadgar för dessa sällskap, äfvensom att dessa grunder för

hushållningssällskapens organisation sedermera ändrats dels genom en

Kungl. Maj:ts skrifvelse till landtbruksakademien den 16 maj 1848, dels

ock slutligen genom nådigt bref den 28 oktober 1910.

Genom detta sistnämnda nådiga bref, som tillkommit på grund af

en utaf hushållningssällskapens ombudsmöte år 1909 gjord framställning,

hafva fastställts nya grunder för hushållningssällskapens organisation, att

tjäna till ledning vid uppgörande och granskning af förslag till nya

stadgar för dylika sällskap eller till förändringar i förut gällande stadgar.

Enligt dessa nya grunder är hushållningssällskaps ändamål »jordbrukets

och därtill hörande binäringars äfvensom fiskets främjande». Beträffande

inval af ledamöter är bestämdt, att »ledamöter i hushållningssällskap

väljas af sällskapen till obestämdt antal». I fråga om sättet för tillkomst

af förvaltningsutskottet stadgas, att »åt en särskild afdelning, bestående af

ordföranden och vice ordföranden jämte minst fem därtill för ett eller

flera år utsedda ledamöter, uppdrages att, under namn af förvaltningsutskott,

besörja sällskapets ekonomiska angelägenheter, bereda alla inkommande

ärenden, innan de till afgörande af sällskapet företagas, afgifva af

myndigheter från förvaltningsutskottet begärda utlåtanden samt verkställa

alla af sällskapet fattade beslut». Angående slutligen det mera detaljerade

innehållet i hushållningssällskaps stadgar är föreskrifvet, att »i öfrigt och

med iakttagande af ofvan nämnda grunder äger hushållningssällskap att

efter särskilda i hvarje ort sig företeende förhållanden själf uppgöra de

speciella föreskrifterna för sin verksamhet och att till Kungl. Maj:ts nådiga

pröfning och stadfästelse i underdånighet öfverlämna i sådant afseende

upprättade stadgar äfvensom förslag till ändring i redan befintliga

sådana».

Andra kammarens utskott har sammanfattat motionärens önskemål

till att omfatta:

Andra

kammarens

utskotts

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

att hushållningssällskapens verksamhetsområde borde närmare angifvas

och begränsas;

att kvinnor skulle kunna inväljas i sällskapen med lika rätt som män;

att de mindre jordbrukare borde på olika sätt intresseras för hushållningssällskapen

och beredas inflytande däri, särskildt genom inval i

förvaltningsutskotten;

att detta sistnämnda borde underlättas genom arfvode för deltagande

i förvaltningsutskottens sammanträden;

att föreningsväsendet på jordbruksområdet borde inordnas under hushållningssällskapen

och beredas representationsrätt i förvaltningsutskotten,

samt

att för vinnande af en reorganisation af hushållningssällskapen i öfverensstämmelse

med dessa önskningsmål, hvilket motionären ansåg icke

torde kunna åstadkommas på frivillighetens väg, Riksdagen borde besluta,

att hushållningssällskapen, för att få åtnj uta statsanslag eller del af brännvinsmedlen,

skulle antaga af Kungl. Maj:t godkända stadgar i enlighet

med de nya föreskrifter, som i berörda hänseende kunde anses erforderliga.

I själfva saken har Andra kammarens utskott uttalat sig sålunda:

»Vid en närmare granskning af olika hushållningssällskaps stadgar,

af hvilka de äldsta äro från början på 1870-talet, de flesta dock partiellt

förändrade efter år 1900, ha dessa befunnits vara i vissa afseenden ganska

likartade, men beträffade några af de i herr Gripenstedts motion berörda

förhållandena alls icke normerande.

I fråga om verksamhetens omfattning äro stadgarne allmännast formulerade

i öfverensstämmelse med innehållet i de allmänna stadgandena

af 1848 angående hushållningssällskapens inrättning och styrelse. Därtill

gjorda utvidgningar upptaga skogshushållning, handaslöjd, fiske, andra

näringar samt »företag och inrättningar», hvilka kunna bidraga till höjande

af modernäringen och yrkesutvecklingen. I några stadgar är hushållningssällskapets

verksamhetsområde begränsadt till sådana näringar, hvilka »i

främsta rummet» hafva någon gemenskap med landthushållningen. Exempel

finnas dock på stadgar, hvari sällskapets uppgift angifvits, utom befrämjandet

af jordbruket, omfatta »hvad i öfrigt kan anses bidraga till ökadt

ekonomiskt välstånd inom länet».

Att vinna ledamotskap i hushållningssällskapen synes i allmänhet vara

lika för kvinnor som för män, då vanligen i stadgarne om inval, som kan

ske på förslag af förutvarande medlem, genom förvaltningsutskottet eller

afdelning, beteckningen »ledamöter» användts, i afsikt att kunna inrymma

båda könen. I några sällskaps stadgar är likväl beträffande ledamotskapet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarem andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 7

undantag gjordt för kvinnor genom särskildt stadgande, att till ledamöter

väljas »välfrejdade män».

Bestämmelser om arfvode till ledamöter i förvaltningsutskottet förekomma

icke i de allmänna grundreglerna för hushållningssällskapen och

saknas äfven i de flesta sällskaps stadgar. Men utskottet"har sig bekant,

att det likväl i vissa län praktiseras att betala reseersättningar till förvaltningsutskotten.

Särskildt stadgande af ett sällskap, att ledamot af förvaltningsutskott

eller beredningskommitté »icke äger att för sina uppdrags

fullgörande uppbära arfvode eller reseersättning» utgör ett undantag.

Hvad angår de mindre jordbrukarne, äro inga särskilda bestämmelser

för dem intagna i något sällskaps stadgar, om ej dit får räknas, att i något

sällskap för dem, som innehafva under 50 hektar jord, afgiften satts

till hälften mot den för andra medlemmar gällande.

Några, andra föreningsformer än sällskapens underafdelningar, landtbruksföreningar

och gillen, bestående af ledamöter i sällskapen, äro icke

på något sätt berörda i förefintliga sällskaps stadgar, utom i hvad det

angår konsulentverksamheten och understödjandet af afvelsföreningar samt

särskilda sammanslutningar för odling, skogs-, mejeri- och trädgårdsskötsel

in. m.

Vid en fullföljd granskning af hushållningssällskapens stadgar har

det mest särskiljande befunnits vara den rent tekniska organisationen,

representationen vid sällskapens möten, val af förvaltningsutskott, framläggande

af ärenden till behandling o. s. v. Rösträtten är i alla sällskap

lika för hvarje medlem. Men inom åtskilliga sällskap, som äga en större

medlemsstock, har det af praktiska skäl nödvändiggjorts att tillskapa ombudsrepresentation,

hvilken då blifvit olika ordnad i skilda orter. Därmed

och genom afdelningarna har tillskapats ett slags »själfskrifvenhet» för

representation i sällskapet och ledamotskap i förvaltningsutskotten, som i

några stadgar ytterligare komplicerats genom bestämmelser om såväl representantskap

genom pastorats-, kontrakts- eller gillesordförande som ock

af särskilda ombud för medlemsgrupper af viss storlek inom resp. afdelningar.

I ett sällskap väljas ett antal ledamöter i förvaltningsutskottet

genom elektorer, såsom fordom landstingsmannavalen förrättades, hvarvid

elektorerna utses af gillena, och därefter väljas öfriga ledamöter direkt å

sällskapets sammanträde. Ett annat exempel på valform är, att hvarje

medlem i hushållningssällskapet äger att insända förslag å personer, hvilka

uppföras å en tryckt lista, som sedan användes såsom valsedel vid det

allmänna mötet. Inom ett par sällskap stadgas, att förvaltningsutskottets

ledamöter föreslå vissa personer till inval, inom hvilket förslag valet sker,

således en »själfkomplettering» af förvaltningsutskottet. I de allra flesta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

sällskap sker valet af förvaltningsutskott genom direkt röstning vid sällskapens

sammanträden och med enkel majoritet.

Afgifterna i sällskapen äro mycket varierande, dels blott inträdesafgift

och afgift en gång för alla (5 å 25 kronor) eller ständig årsafgift

och årsafgift för viss tid (1 å 5 kr.). Där årsafgift upptages, är vanligen

bestämdt, att afgiftens erläggande utgör villkor för deltagande i sammanträden

och val, samt att underlåtenhet att betala afgift för två år medför

förlust af medlemskapet.

Hvad sålunda i korthet anförts ur nu gällande stadgar för hushållningssällskapen

gifver, enligt utskottets mening, stöd åt motionen. En utredning

af den väckta frågan i hela dess vidd och i af motionären angifvet

syfte synes sålunda vara af behofvet pakallad. Det är nämligen uppenbart,

att hushållningssällskapen icke med sin nuvarande organisation och

sina i vissa afseenden tunga och byråkratiska arbetsformer kunna i allo

motsvara alltmera utvidgade anspråk eller tillräckligt smidigt anpassa 6ig

efter den nu hastigt fortskridande utvecklingen på jordbruksområdet med

hänsyn särskildt till småbruksverksamheten, egnahemsrörelsen m. m..

Härmed vill utskottet icke ha sagt, att hushållningssällskapen ej i åtskilliga

afseenden skulle ha utfört ett värdefullt arbete inom sitt verksamhetsområde.

Tvärtom kan man säga, att, fastän de icke, såsom önskligt

varit, erhållit direkta impulser från dem, som allmännare bort söka sitt

stöd där, de små jordbrukarne, sällskapen likväl icke underlåtit att sträcka

sig ut till småbruksområdet samt tagit flera betydelsefulla och praktiska

initiativ till det mindre jordbrukets upphjälpande.

Med hänsyn till hushållningssällskapens fortsatta verksamhet är det

likväl för utskottet klart, att hvad man kallat en »demokratiseringaf

sällskapen, nu bör på lämpligt sätt åstadkommas. Om alla särskilda intressen

inom landtbruket och dess binäringar kunde blifva behörigt representerade

i hushållningssällskapen och dess förvaltningsutskott, så skulle

den erforderliga utvecklingen följa som en konsekvens häraf och medansvarigheten

för ett verkligt nyttiggörande af sällskapens ekonomiska uppoffringar

i näringarnas tjänst pa alla sätt ökas. Men fastän detta borde

vara °ett för alla goda krafter i hushållningssällskapen eftersträfvansvärdt

mål, är utskottet lika litet som motionären öfvertygadt om, att detsamma

kan ernås utan statsmaktens reglerande inflytande.

Hvad som i sådant afseende kan leda till en reorganisation, af hushållningssällskapen,

är fastställandet af nya och i här berörda detaljer

bättre normerande grundstadganden för sällskapen. Dessa grundstadgar

borde — med bibehållande af hushållningssällskapen som frivilliga institutioner

och utan att träda sällskapens enskilda rätt öfver vissa tillgångar,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

fonder, fastigheter m. m. för nära — noga uppdraga gränserna för sällskapens

verksamhetsfält, klart fastslå sällskapens karaktär af opolitiska

yrkessammanslutningar, påbjuda lika bestämmelser för medlemskap och

val af förvaltningsutskott i hushållningssällskapen samt i öfrigt innehålla

hvad som kan vara ägnadt att väcka intresse och förtroende för sällskapen

och dess verksamhet.

Den härför påkallade utredningen i ärendet skulle sålunda, enligt

utskottets mening, afse dels den ställning, som hushållningssällskapen böra

intaga inom landtbruksförvaltningen, gränserna för deras själfbestämningsrätt

och hvad som bör utgöra föremål för sällskapens verksamhet inom

det sålunda bestämda området, och dels lämpligaste sättet för sällskapens

organisation, så att landtbrukets och dess binäringars alla berättigade

intressen kunna på ett tillfredsställande sätt blifva representerade inom

hushållningssällskapen och dessas förvaltningsutskott.

Efter hvad sålunda anförts, finner sig utskottet böra hemställa, att

Andra kammaren i anledning af förevarande motion för sin del måtte besluta,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes gå i författning om en utredning rörande hushållningssällskapens

verksamhet och organisation i här ofvan angifvet syfte samt på

grund häraf vidtaga de åtgärder, hvartill utredningen anses böra föranleda.»

Emot detta uttalande reserverade sig dock fyra utskottsledamöter, af

hvilka tre på anförda skäl hemställde, att motionen icke måtte till någon

åtgärd föranleda, och den fjärde reservanten ansåg, att skrifvelse i motionens

syfte borde komma till stånd endast i fråga om bestämmelser angående

medlemsafgifterna.

Andra kammaren biföll efter någon diskussion sitt utskotts förslag Andra

med 64 röster mot 51, som ville afslå såväl utskottets hemställan som den

i ämnet väckta motionen, och beslutet har därefter delgifvits Första kammaren,

hvilken hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga utskott.

Det må vara sant, att, såsom Andra kammarens utskott erinrat, de Första

olika hushållningssällskapens stadgar ännu innefatta en mängd växlande ^utskott™

uttryck, beträffande hvad som må anses vara hushållningssällskapets ända- yttrande.

mål, men någon större praktisk olägenhet däraf har icke försports eller

af motionären påvisats, och dessutom har redan från hushållningssällskapens

sida genom deras ombudsmöte vidtagits åtgärder för att förebygga

de olägenheter, som af alltför vidt sväfvande bestämmelser härutinnan

skulle kunna uppstå, i det att sällskapens ombudsmöte år 1909 ingick till

Kungl. Maj:t med det förslag, som ledde till utfärdandet af ofvan omför
Biliang

till Riksd. prot. 1911. 9 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Ser. 12 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

mälda nådiga bref af den 28 oktober 1910, däri hushållningssällskaps

ändamål begränsades till att omfatta »jordbrukets och därtill hörande binäringars

äfvensom fiskets främjande». Att noggrannare uppdraga gränserna

för sällskapens verksamhetsfält torde ej vara tillrådligt. Utsträckningen

af sällskapens verksamhetsområde i så måtto, att de alltmera tagas

i! anspråk för uppdrag från jordbruksdepartementet, landtbruksakademien

eller landtbruksstyrelsen, under hvilken de ju närmast sortera, äfvensom

för den maktpåliggande egnahemslånerörelsen m. in., synes för öfrigt ej

vara af den art, att sällskapen därigenom fjärmas från sin uppgift att

verka för främjandet af landthushållningen.

Beträffande möjligheten att invälja kvinnor såsom ledamöter i hushållningssällskap

förefinnes sådan möjlighet enligt gällande stadgar för

närvarande redan i aderton sällskap och endast inom åtta sällskap kvarstår

ännu begränsningen vid inval till män. Ett sällskap, som förut haft denna

begränsning i sina stadgar, har år 1904 i sammanhang med andra stadgeändringar

borttagit denna inskränkning. I grundstadgarna finnes icke

denna inskränkning, och det är all anledning förmoda, att den ganska

snart kommer att försvinna från de sällskaps stadgar, där den ännu finnes

kvar. Ett stöd för denna uppfattning hämtar utskottet i den omständigheten,

att, tvärt emot hvad motionären förmodat, redan i flera hushållningssällskap

kvinnor blifvit till ledamöter invalda. Någon fördel af att

söka genom maktspråk framkalla en stadgeändring inom de få hushållningssällskap,

som ännu inskränka valbarheten till män, synes i allt fall

icke vara att påräkna, enär ändringen icke kan vinna tillämpning med

mindre än att majoriteten finner lämpligt att till ledamöter invälja

äfven kvinnor.

Motionären har velat — för att de mindre jordbrukarna skulle »känna

sig hemmastadda i sina hushållningssällskaper» och deras krafter där bättre

tillgodogöras —, att, genom bestämmelser i sällskapens stadgar, ett visst

antal platser inom förvaltningsutskottet skulle törbehållas åt representanter

för det mindre jordbruket samt utskottsledamöterna beredas arfvode

eller åtminstone resekostnadsersättning. Förbehåll af ett visst antal platser

inom förvaltningsutskott torde för de mindre jordbrukarna ingalunda

vara af behofvet påkalladt. Såvidt utskottet har sig bekant, tages äfven

de mindre jordbrukarnas duglighet och intresse för de ärenden, som af hushållningssällskapen

handläggas, redan för närvarande i anspråk, i all den

mån ske kan, såväl inom förvaltningsutskotten som särskildt inom de

under dessa arbetande, i orterna spridda filialerna, nämnderna eller gillena,

hvilka inom mindre områden söka befrämja sällskapens ändamål. På de

trakter, där det för att åt förvaltningsutskottet gifva den bästa samman
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 11

sättningen befinnes vara af verkligt behof påkalladt, att arfvode eller resekostnadsersättning

beredes ledamöter inom utskottet, torde nog den erforderliga

godtgörelsen kunna utan tvångsföreskrifter komma till stånd, därest

sällskapets ekonomi sådant medgifver. Några hushållningssällskap hafva

redan föreskrifter om resekostnadsersättning åt förvaltningsutskotts medlemmar

i stadgarna intagna. Men på åtskilliga orter torde sådant bidrag

vara obehöfligt, på andra åter, där afstånden äro stora, skulle det måhända

blifva alltför betungande för hushållningssällskaps kassa, om godtgörelse

för inställelse till förvaltningsutskottets sammanträden skulle beredas

samtliga dess medlemmar. En mera aflägset boende mindre jordbrukare

skulle dessutom säkerligen i många fall, äfven om ersättning gåfves,

icke kunna infinna sig vid förvaltningsutskottets sammanträden, enär han

icke kunde så ofta och så länge, som därför erfordrades, vara borta från

hemmet. En generell föreskrift om godtgörelse åt utskottsledainöter skulle

således vara inom vissa sällskap obehöflig, inom andra alltför dyrbar och

inom andra åter overksam för ernående af det mål, som motionären

därmed åsyftat. Utskottet hyser tillika den uppfattning, att sällskapen

redan nu i allmänhet till fullo inse och uppskatta värdet af det intresse

och de krafter, som genom de mindre jordbrukarnes medverkan tillföras

sällskapen, samt att sällskapen, hvars verksamhet i allt större omfattning

dragés just åt befrämjande af det mindre jordbruket, alldeles frivilligt

skola på bästa sätt begagna dessa goda och friska krafter i sträfvan att

föra särskildt det mindre jordbruket framåt.

Motionären uppger, att de föreningar, som sortera under hushållningssällskapen,

såsom kontrollföreningar, tjurföreningar, andelsmejerier, inköpsföreningar

m. m., visserligen lämnas bistånd af staten, men i öfrigt få reda

sig på egen hand, och motionären ställer i fråga, om »icke tiden kunde

vara inne att söka föra alla dessa föreningar hvar inom sitt hushållningssällskaps

område närmare tillsammans inom samma ram». Hvad motionären

härvid åsyftat att vinna förefaller någon ovisst. Enligt, utskottets

förmenande bilda de under förvaltningsutskottets ledning arbetande konsulenter,

som väl i allmänhet tillhandagått vid föreningarnas startande

och sedermera följa föreningarnas verksamhet med vaket intresse, den

sammanhållande ramen för föreningarna i fråga, och dessa föreningar sakna

således ingalunda beröring med förvaltningsutskottet, som har att tillse,

i hvad mån de olika föreningarna äro i behof af hjälp. Skulle åter

motionärens tal om växelverkan mellan föreningarna och hushållningssällskapen

allenast åsyfta tanken, att, vid medelbar representation genom

fullmäktige, sådana borde utses af de särskilda föreningarna, hvarigenom

enligt motionärens förmenande sällskapet skulle blifva en mera allsidig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

representation för de olika grenarna af landthushållningen, vill utskottet

häremot erinra, dels att flertalet sällskap ännu icke hafva infort fullmäktige-institutionen,

dels ock att det torde blifva ganska vanskligt att på

förhand afgöra, huru fördelningen af representantskapet rättvisligen borde

ske, därest föreningarna skola särskildt representeras, enär förhållandena

på olika orter äro så väsentligt olika i fråga om föreningsväsendets utgreningar

och kunna inom korta perioder högst afsevärdt växla.

Då vid ärendets behandling jämväl berörts frågan om medlemsafgifterna,

får utskottet uttala, att desamma, enligt de för de olika hushållningssällskapen

gällande stadgar, icke i allmänhet äro till beloppet alltför

betungande. De årliga medlemsafgifterna växla inom de olika sällskapen

mellan lägst 50 öre, högst 2 kronor. Inom elfva sällskap förefinnes en

obligatorisk inträdesafgift, som i fyra sällskap är bestämd till 10 kronor,

i lika många fall till 5 kronor, i ett fall till 3 kronor, i ett fall till 1

krona 50 öre samt i ett fall till 1 krona. I åtskilliga sällskap kan medlem,

om han så önskar, fritaga sig från de årliga afgifterna genom att

betala en afgift en gång för alla. Denna afgift utgör i ett fall 30 kronor,

i två fall 25 kronor, i tre fall 20 kronor, i två fall 10 kronor och i två

fall 5 kronor, men kan ju undvikas af den, som föredrar att betala årsafgift.

Äfven den, som måhända anser dessa afgiftsbelopp vara i vissa

fall för höga, torde kunna medgifva, att de höga beloppen tillhöra undantagen,

hvilkas undanröjande icke erfordra Riksdagens initiativ.

Utskottet kan således icke finna, att hvad motionären och Andra kammarens

utskott anfört gifvit stöd åt motionen eller ådagalagt, att Kungl.

Maj:t och Riksdagen borde ingripa, i syfte att närmare reglera hushållningssällskapens

organisation och verksamhet. Det har erkänts, att hushållningssällskapen

»allt från deras uppkomst varit en kraftig häfstång till

det svenska jordbrukets och dess binäringars förkofran», samt att sällskapen

»icke underlåtit att sträcka sig ut till småbruksområdet samt tagit

flera betydelsefulla och praktiska initiativ till det mindre jordbrukets upphjälpande.

» Under sådana förhållanden, hvilka enligt utskottets förmenande

ernåtts just på grund däraf, att intresset att främja hushållningssällskapens

ändamål icke stäfjats eller begränsats af detalj föreskrifter eller

strängt uppdragna skrankor, borde väl sällskapen kunna tilltros att äga

både vilja och förmåga att äfven framgent lämpa sin verksamhet efter

tidens kraf och på olika orter rådande olika förhållanden. Skulle å något

håll härutinnan något brista, hvarom hittills klagomål icke försports, torde

det lämpligast böra tillkomma dem, som närmast däraf beröras, att på

sin ort inom respektive hushållningssällskap söka vinna den rättelse eller

ändring, som må anses behöflig. Men intill dess sig visat, att nödig rät
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Fr 13. 13

telse icke på den vägen står att erhålla, torde åtgärder genom Riksdagens

försorg i syfte att framkalla detalj föreskrifter för hushållningssällskapens

verksamhet och organisation böra undvikas samt den hittills intagna ståndpunkten

böra upprätthållas, enligt hvilken hvarje hushållningssällskap i

största möjliga mån medgifvits frihet att efter särskilda i hvarje ort sig

företeende förhållanden själf uppgöra de speciella föreskrifterna för sin

verksamhet och underställa i sådant afseende upprättade stadgar Kun°d

Maj:ts pröfning. & o

På grund häraf hemställer utskottet,

att Första kammaren icke måtte biträda Andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 16 maj 1911.

På utskottets vägnar:

H. BJÖRKLUND.

Herr Pers har begärt få antecknadt, att han icke inom utskottet deltagit

i handläggningen af detta ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.