Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

1911-03-16 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1911:2, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

1

j. •{

-ö..-:-'' ■ , Nr 2.

.... Aukom till Riksdagens kansli den 16 mars 1911 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2,

angående ifrågasatt ändring i gällande bestämmelser,

rörande muntlig studentexamen och fyllnadspröfning till

samma examen.

Uti eu inom Första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion

nr 77 har herr Hernlund hemställt, »att Riksdagen måtte i skrifvelse till

Kuugl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t taga i nådigt öfvervägande,

i hvad män ändring må kunna vidtagas i nu gällande bestämmelser angående

muntlig studentexamen och fyllnadspröfning, till samma examen)''

i den riktning som i motionen närmare angifves.

Till stöd härför har motionären anfört följande: . ..

Enligt § 106 mom. 1 af Kungl. Maj:ts nådiga stadga för rikets

allmänna läroverk den 18 februari 1905 skall i den muntliga studentexamen

lärjunge godkännas, om han erhållit »vitsordet godkänd eller

därutöfver i minst tio af de läroämnen, som å den bildningslinje, hans

examen afser, finnas upptagna å fjärde ringens timplan, eller i nio af

dessa ämnen och i detta senare fall de två återstående läroämnena å

timplanen tillsammans ej upptaga mer än sex veckotimmar* — såvida ej

mera än halfva antalet af censorerna finner honom böra på grund af bristande

insikter och mogenhet underkännas. Äger examinand ej nämnda

betygsantal, är hans underkännande afgjordt, äfven om han i ett eller

flora ämnen erhållit s. k. öfverbetyg. ...

Nyssnämnda stadgande har vid tillämpningen af de nya bestämmelserna

rörande studentexamen visat sig ödesdigert för lärjungar, som begagnat

sig af den i § 8 inom. 1 af läroverksstadgan medgifna rätt att i

Bihang till Biksd. prof. 1911. 9 Samt. 2 Afd. t Band. 2 Ser. 2 Käft. t Nr 2).

Motionen.

Motiverin
gen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

ring III—IV af gymnasiet bortvälja ett eller eventuellt två af de ä den

stadgade timplanen för dessa ringar förekommande läroämnen, rörande

hvilka för öfrigt gäller, att de ej få tillsammans i ring IV upptaga mer

än sex timmar i veckan. Nämnda förhållande är särskilt påtagligt, när

lärjunge bortvalt ett sådant ämne som latin eller matematik, hvilka i resp.

latin- och realgymnasiums högsta (fjärde) ring upptaga hvar för sig sex

timmar i veckan.

I föregående motsvarande stadga af den 22 mars 1895 §11 mom. 1

föreskrifves däremot, satt lärjunge, hvilken blifvit underkänd i ett af

de ämnen, som kunna af censor från den muntliga pröfningen uteslutas,

det oaktadt må kunna mogen förklaras, äfvensom att lärjunge, hvilken

blifvit underkänd i ett af de öfriga ämnena eller i två ämnen, af hvilka

åtminstone det ena hör till dem, som kunua af censor uteslutas, ändock

må kunna mogen förklaras, såvida han äger motsvarande större insikter i

ett eller flera andra ämnen». — Här föstes sålunda tydligt afseende vid,

om examinand erhållit öfverbetyg i vissa ämnen.

Nuvarande, ofvan återgifna stadgande har afsevärdt försvårat studentexamen

för lärjungar med mera bestämdt utpräglade anlag i viss riktning.

hos hvilka öfverlägsenhet i några ämnen visat sig förenad med

relativ svaghet i mer än två af vederbörande timplans läroämnen. Det

synes mig därför billigt, att snarast möjligt ett tillägg göres i förenämnda

§ 106 mom. 1 i sådant syfte, att bristande insikter i ett ämne utöfver

det ifrågavarande paragraf och moment medgifna antalet ämnen

icke må utgöra hinder för studentexamens godkännande, om examinands

betyg i några andra ämnen vittna om mer än vanliga insikter i dessa.

I bestämmelser uti § 116 o. följ. angående »fyllnadspröfning efter

aflagd studentexamen ) äro flera förändringar vidtagna i förut gällande

föreskrifter till afgjord lättnad för vederbörande examinander, men de

uppvägas, enligt min åsikt, knappast däraf att samtidigt (§ 116) stadgats,

»att sådan pröfning icke af någon må afläggas mera än en gång

i samma ämne och å samma linie». Denna inskränkning synes mig icke

vara välbetänkt, enär därigenom en examinator, ställd i valet mellan att

underkänna examinanden och på detta sätt kanske förstöra dennes framtidsbana

eller att godkänna ett underhaltigt prof, lätt frestas att välja

det senare alternativet.

Lämpligheten af ifrågavarande inskränknings upphäfvande torde föröfrigt

kunna motiveras därmed att åtminstone i vissa fall i latinska

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 2.

språket, denna inskränkning kan kringgås, sedan Kungl. Maj:t den 18

juni 1910, genom nådigt bref till kanslersämbetet för rikets univeisitet,

förordnat, att den i § 12 af nådiga stadgan angående juridiska examina

den 29 april 1904 för behörighet att undergå juris kandidatexamen

uppställda fordran om vissa insikter i latinska språket skall anses vara

uppfylld äfven af studerande, som med intyg af universitetslärare i latin

styrker sig hafva förvärfvat de för studentexamen eller fyllnadspröfning

till samma examen i sagda ämne erforderliga insikter. Någon anledning

till större stränghet vid fyllnadspröfning i andra ämnen än latin torde

svårligen kunna anses förefinnas.»

Med hänvisning till bestämmelserna i paragraf 106 mom. 1 af stadgan

för rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905 angående muntlig

studentexamen har motionären, under framhållande af att nämnda bestämmelser

afsevärdt försvårat studentexamen för sådana lärjungar, som på

grund af utpräglad begåfning i viss riktning visa sig äga öfverlägsna insikter

i vissa ämnen, men däremot befinnas relativt underlägsna »i mer

än två af vederbörande timplans läroämnen», funnit sig böra framhålla

såsom berättigadt önskningsmål, att snarast möjligt ett tillägg göres till

paragraf 106 mom. 1 i åberopade stadga »i sådant syfte, att bristande

insikter i ett ämne utöfver det i ifrågavarande paragraf och moment medgifna

antalet ämnen icke må utgöra hinder för studentexamens godkännande,

om examinands betyg i några andra ämnen vittna om mer än

vanliga insikter i dessas.

fjtskottet delar motionärens uppfattning i detta hänseende och anser

i likhet med honom det vara mindre öfverensstämmande med hvad billighet

och rättvisa kräfva, att eu läijunge med öfverlägsen begåfning för

vissa ämnen, endast därför att han visar relativ svaghet i mer än två af

antalet fastslagna ämnen, skall tillbakasättas för den, som ifråga om insikter

i alla läroämnen nätt och jämnt fyller det jämnstrukna måttet.

Med hänsyn härtill finner utskottet motionärens önskningsmål om

ändring i här åberopade bestämmelser vara fullt befogadt. Men i sammanhang

härmed vill utskottet påpeka, att jämte motionärens hår framställda

önskningsmål, som blott berör den muntliga pröfningen i studentexamen,

från olika håll, enligt hvad utskottet fått sig meddeladt, förslag

framlagts till mera omfattande ändringar i nu gällande bestämmelser angående

samma examen. Dessa förslag afse såväl den muntliga som den

skriftliga pröfningen samt dessutom själfva sättet för studentexamens afläggande.

Med anledning däraf har också kungl. öfvers tyre Isen för riket»

tJlskolMe

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande ''Nr''2.

åHmfitoiia"'' läroverk i cirkulärskrifvelse af den 16 januari detta är älimodät

rektorerna vid de allmänna läroverken samt föreståndarne för de under

öfverstyrelsens inseende stående läroanstalter med studentexamens rött att

lämna sina respektive kollegier tillfälle att afgifva yttranden öfver de ä

trénne, vid berörda skrifvelse fogade bilagor upptagna förslag till ifrågasätta

ändringar i gällande bestämmelser dels angående den skriftliga pröfuingen

i studentexamen, dels angående den muntliga pröfningen i samma

examen, dels ock slutligen angående sättet för studentexamens afläggande,

hvarjemte öfverstyrelsen föreskrifvit, att de infordrade yttrandena skola

insändas till öfverstyrelsen före den 15 nästkommande april. Då sålunda

det ärende, som beröres i motionens förra del, redan ligger under sakkunnig

behandling, anser sig utskottet icke höra tillstyrka, att Riksdagen

nu skulle göra något uttalande, i hvad mån ändring må vidtagas i nu

gällande bestämmelser angående muntlig studentexamen.

I motionens senare del vänder sig motionären mot stadgandet i paragraf

116 angående fyllnadspröfning efter aflagd studentexamen, enligt

hvilket stadgande eu »sådan pröfning icke af någon må afläggas mer än

eu gång i samma ämne och å samma linie.» I likhet med motionären

anser utskottet denna bestämmelse innebära eu allt för stor inskränkning,

och den synes icke vara öfverensstämmande med den frihet och rättighet,

som tilterkännes lärjunge ifråga om förnyadt afläggande af det mera omfattande

examensprofvet, studentexamen, i det att, sedan han undergått

detta examensprof, men blifvit underkänd, han är oförhindrad att gång efter

annan anmäla sig till och undergå förnyad pröfning. Såväl detta förhållande

som ock den omständigheten, att’ ifrågavarande inskränkning kan, såsom

motionären påpekat, leda till, »att eu examinator, ställd i valet mellan att

underkänna examinanden och på detta sätt kanske förstöra dennes framtid

eller att godkänna ett underhaltigt prof, lätt frestas att välja det

senare alternativet», synas innebära talande skäl för att den i paragraf

116 intagna bestämmelsen om s. k. fyllnadspröfning bär ändras därhän,

att sådan pröfning kan få ske mer fin en gång.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet;

att Första kammaren matte för. sill del besluta,

att med afslag å herr Hernlunds motion, i hvad den

afser ändrade bestämmelser i fråga om afläggande! af

muntlig studentexamen, i skrifvelse till Kungl; Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Mäj:t taga i öfvervägande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Företa kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9. !*

i hvad mån ändring i ofvan angifVet syfte må kunna

vidtagas i nu gällande bestämmelser angående fyllnad®

pröfning efter aflagd studentexamen.

Stockholm den 16 mars 1911.

På utskottets vägnar

H. BIÖRKLUND.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.