Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskott utlåtande Nr 3

1911-03-20 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1911:3, Första kammarens andra tillfälliga utskott utlåtande Nr 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskott utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till Riksdagens kansli den 20 mars 1911 kl. 4 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3, i anledning

af väckt motion angående skrifvelse till Konungen

med begäran om åtgärder för lindring i nu rådande

uniformitetstvång i organisation och undervisning spion

vid de allmänna läroverken.

Till utskottets behandling har hänvisats en inom Första kammaren

af herr Hernlund väckt motion nr 76, däri hemställes, »att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t

vidtaga åtgärder för beredande af lämplig lindring i nu rådande uniformitetstvång

i organisation och undervisningsplan vid de allmänna läroverken.

»

Motionären har till stöd för denna hemställan anfört följande:

»Den nya organisation af de allmänna läroverken, som fastställts

genom Kungl. Majits nådiga stadga för dessa läroverk den 18 februari

1905, och numera blifvit fullständigt genomförd, äger onekligen i många

afseenden ett afgjordt företräde framför den närmast föregående — icke

blott genom sin lyckligt anordnade afsilning för vissa lärjungar med

det sjätte skolåret utan ock genom sin reda och öfverskådlighet samt

därmed sammanhängande anvisningar i afseende på undervisningens mål

och medel, som successivt tillkommit. Man torde ock kunna hoppas,

att denna nya organisation skall vinna ökadt erkännande, ju mer lärarekåren

hinner arbeta sig in i densamma.

Bihang till Riksd. prat. 1911. 9 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Ser. 3 Haft. (Nr 3.)

Motionen.

Motiveringen.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammaren$ andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

Emellertid brister den nya organisationen liksom de flesta af dess

föregångare i vårt land däri, att den icke velat lämna något utrymme

för några undantag från den fastslagna regeln. Icke ens det läroverk,

som förut åtnjöt en viss själfständigket, om än begränsad — Statens

profskola, nya elementarskolan i Stockholm — har fått existera annat

än som en absolut kopia af 1905 års organisationsbild, fastän flera försök

gjorts att värna åtminstone några mindre rester af dess forna frihet.

Vid sådant förhållande är det naturligtvis mindre att undra öfver

att det af medlemmar af minoriteten i senaste läroverkskommitté framställda

förslaget att i stiftstäderna jämte hufvudstaden eller åtminstone

på några få orter, där förhållandena syntes därför möjligast gynnsamma,

bereda tillfälle till ett flerårigare studium af de klassiska språken än

den allmänna organisationen medgaf, icke lyckades vinna gehör. -Det

hade dock varit önskligt, att ett sådant tillmötesgående visats den

klassiska bildningens målsmän och öfriga vänner, liksom ock, att det i

nära sammanhang härmed framställda yrkandet om läroverkets uppdelning

i en 6-klassig realskola och ett 3-årigt gymnasium, hvilket yrkande synnerligen

väl motiverades i några utförliga reservationer till förenämnda läroverkskommittés

förslag, fått försöksvis på något eller några håll tillämpas.

Perma ensidighet hos den nya läroverksorganisationen, att den icke

vill medgifva minsta afvikelse från den i läroverksstadgan uppdragna

ordningen, synes mig vara ett väsentligt fel hos densamma. All sund

utveckling förutsätter täflan, och visst är, att den uppryckning, som

under 1850-talet småningom inträdde vid de förutvarande apologist- och

lärdomsskolorna samt gymnasierna, icke saknade sitt sammanhang med

den rastlösa sträfvän, som under de båda föregående årtiondena utvecklades

från målsmännens för den år 1828 inrättade nya elementarskolan

sida, i syfte att göra denna skolas system till regel för de svenska

elementarläroverken. Visserligen ledde denna sträfvan i vissa afseenden

— såsom i fråga om »ämnesläsning» för lärjungarna i stället för »klassläsning»

— icke till afsedt resultat, men i Kungl. Maj:ts cirkulär den

6 juli 1849, som gaf uppslaget till elementarläroverkens omorganisation

på 1850-talet, medgafs dock tillämpning af det »nya» skolsystemet, om

eforus eller vederbörande lärare det önskade och hinder för sakens

ändamålsenliga verkställighet icke förefunnes. En liknande liberalitet

i våra dagar skulle tvifvelsutan lända undervisningen till godo och behöfde

icke på något sätt inverka störande på den nya organisationens

lugna utveckling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlutande Nr it.

3

En lindring i nu rådande uniformitetstvång vid de allmänna läroverken

torde för öfrigt vara nödvändig, om det skall, blifva möjligt att

tillmötesgå de allt emellanåt framträdande anspråken på nya ämnens

upptagande å undervisningsplanen. Ett uttryck härför har äfvTen nyligen

gifvits af läroverkskollegiet vid statens profskola, nya elementarskolan

i Stockholm, som, i afgifvet yttrande öfver framställdt förslag att införa

ryska språkets studium vid Sveriges allmänna läroverk, förklarat sig

villigt att göra ett prof med detta språks införande på gymnasiets läroplan,

under villkor att åt nya elementarskolan samtidigt lämnades frihet

att omdana läroplanen för gymnasiets tre öfverstå ringar i principiell

öfverensstämmelse med ett redan år 1887 från läroverket utgånget förslag,

att undervisningen skulle meddelas på ett flertal olika bildningslinier

med vissa obligatoriska ämnen på hvardera och i öfrigt utsträckt

valfrihet, i hvilket fall ryska språket då lätt skulle kunna finna plats å

den speciellt språkliga limon. — Naturligtvis skulle dessa bildningslinier

vara så anordnade, att det kunskapsresultat, de lämna, i studentexamen

icke står tillbaka i värde i jämförelse med den allmänna organisationens

kunskapsprodukt, utan är därmed fullt ekvivalent.»

Nya elementarskolan inrättades på begäran af 1825 års undervisningskommitté

med hänsyn till lämpligheten att anställa försök till utrönande

af erfarenhetens vittnesbörd i afseende, bland annat, å ett större inrymmande

af de modärna bildniugsäranena. Den fortgick och utvecklade

sig utan något särskild! reglemente intill år 1856, då för skolan utfärdades

en stadga, hvilken sedermera för omkring fem år sedan ersattes med

ett nytt reglemente för skolan.

Motionärens påstående, att 1905 års före nämnda reglemente tillkomna

allmänna läroverksstadga icke lämnat något utrymme för undantag

och att icke ens statens profskola, nya elementarskolan i Stockholm,

fått existera annat än som eu »absolut kopia» af 1905 års organisationsbild,

synes icke öfverensstämma med det sakförhållandet, att enligt det

för nya elementarskolan nu gällande särskilda reglemente af den 2 december

1905 denua skola, utöfver det i allmänna läroverksstadgan angifna ändamål,

fortfarande har »till särskild uppgift att vara ett läroverk, där ifrågasatta

förändringar med afseende å undervisningen vid de allmänna läroverken

samt organisationen af desamma företrädesvis må kunna på försök

tillämpas.» För att befrämja sådana försöks anställande är det tillika i

samma reglemente föreskrifvet, bland annat, att »det åligger såväl skolans

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande AV 3.

rektor som enhvar af dess lärare att, så långt deras tid medgifver, med

uppmärksamhet följa den pedagogiska utvecklingen inom och utom landet.»

Skolans rektor och lärare äga att gemensamt eller hvar för sig hos

öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk göra framställning om anordnande

af sådana försök, och öfverstyrelsen bestämmer, efter läroverkskollegiets

hörande, om anställande af försöken samt äger att med

afseende på ifrågavarande läroanstalt i de af Kungl. Maj:t för de allmänna

läroverken fastställda undervisningsplanerna vidtaga de jämkningar,

som nämnda försök kräfva, dock att, i de fall då dylikt försök föranleder

särskilda kostnader eller ärendets beskaffenhet eljest sådant påfordrar,

ärendet skall underställas Kungl. Maj:ts pröfning. Därjämte är

i reglementet föreskrifvet, att vid afgifvande af förslag till återbesättande

af ordinarie läraretjänst vid skolan särskild! afseende skall fästas å sökandens

fallenhet och förmåga att bidraga till förverkligandet af skolans

nyss omförmälda särskilda uppgift.

Af den här ofvan återgifna bestämmelsen, att ifrågasatta förändringar

med afseende på undervisningen eller organisationen »företrädesvis»

må kunna på försök tillämpas vid nya elementarskolan, får väl också

dragas den slutsats, att sådana försök anses kunna ske äfven vid andra

allmänna läroverk i riket, när så finnes behöflig! eller lämpligt. Att

den uppfattningen delas af öfverstyrelsen synes framgå af ett här nedan

återgifvet uttalande från samma styrelse, när frågan behandlades om ny

stadga för nya elementarskolan.

Sedan direktionen öfver nya elementarskolan redan år 1902 anhållit

om vidtagande af åtgärder för att skolan måtte erhålla ny tidsenlig

stadga, samt skoldirektionen till Kungl. Maj:t afgifvit härutinnan infordradt

förslag, yttrade sig, efter det nya allmänna läroverksstadgan den 18

februari 1905 utfärdats, öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk i

underdånig skrifvelse den 11 maj 1905 öfver direktionens förslag, redogjorde

för då befintliga olikheter mellan nya elementarskolan och öfriga

allmänna läroverk och upptog till skärskådande frågan, om det tilläfventyrs

vore lämpligt att åt nya elementarskolan gifva en organisation, som

i väsentligare mån afveke från den i den nya läroverksstadgan föreskrift^.

Då motionären söker ett af sina stöd för den begärda lindringen i uniformitetstvånget

i det af honom beklagade förhållandet, att ett af medlemmar

af minoriteten i senaste läroverkskommitté fraraställdt förslag icke

fått försöksvis på något eller några håll tillämpas samt öfverstyrelsen just

vid sin behandling af spörsmålet, huruvida lämpligt vore, att nya elementar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

o

skolan till sin organisation väsentligt afveke från regeln, äfven något

gått in på frågan om lämpligheten af försök med just det af motionären

åsyftade minoritetsförslaget, tillåter sig utskottet här nedan ur öfverstyrelsens

uttalande återgifva följande:

»Denna fråga» (om lämpligheten af en mera afvikande organisation

af nya elementarskolan) »ligger så mycket närmare till hands som skolans

direktion och kollegium, sedan de i sina utlåtanden öfver läroverkskommitténs

betänkande af år 1902 anslutit sig till reservanten Höjers organisationsförslag,

vid afgifvandet af här föreliggande stadgeförslag synas

vidhålla sin önskan att vid skolan göra ett försök med nämnda organisation.

»

»Ehuru öfverstyrelsen principiellt ingenting har emot att olika läroverkstyper

försökas, där så kan ske, finner dock öfverstyrelsen väl svaga

skäl föreligga för att vid nya elementarskolan införa just den af reservanten

Höjer föreslagna organisationen. Af de mer än sjuttio myndigheter,

som utläto sig öfver kommitténs och reservanternas organisationsförslag,

var det endast två, som tillstyrkte reservanten Höjers förslag,

nämligen direktionen öfver och kollegiet vid nya elementarskolan. Vidare

sjmes det öfverstyrelsen, att äfven om ett sådant försök utfölle tillfredsställande,

den af nämnda reservant föreslagna organisationen icke kunde

i oförändradt skick vinna efterföljd vid de andra läroverken, eftersom

densamma med nödvändighet förutsätter ett upprättande af ett antal

s. k. A-läroverk och utsikterna till sådana läroverks upprättande numera

torde vara så godt som inga.»

»Öfverstyrelsen är under närvarande förhållanden benägen att omfatta

den meningen, att största nyttan skulle vinnas af statens profskola,

om dess normalorganisation bragtes i så nära öfverensstämmelse som

möjligt med de öfriga allmänna läroverkens, ty därigenom skulle resultaten

af de vid nya elementarskolan anställda försök erbjuda bättre tillfälle

till jämförelse med läroverken i allmänhet och sålunda för dessas

utveckling blifva af större betydelse.»

»Härmed vill emellertid öfverstyrelsen icke hafva sagt, att icke

försök med andra organisationstyper skulle vid nya elementarskolan

kunna göras, när tiden blir därför mera mogen och sådant mera allmänt

ifrågasättes.»

»Af det sagda följer å andra sidan, att öfverstyrelsen är fullt ense

med direktionen öfver och kollegiet vid nya elementarskolan i det principuttalandet,

att skolans nya stadga endast bör blifva ett supplement till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

stadgan för rikets allmänna läroverk, upptagande blott de punkter, i

Indika afvikande bestämmelser böra för nya elementarskolan gälla.»

Beträffande därefter nya elementarskolans egenskap af profskola

yttrar öfverstyrelsen i samma utlåtande:

»Det är öfverstyrelsens mening, att ganska goda skäl kunna anföras

såväl för som emot nya elementarskolans bibehållande såsom profskola,

men att de grunder, som kunna andragas till dess bibehållande i

nämnda egenskap, äro mera vägande än de andra och därtill stärkas af

vissa yttre omständigheter af stor betydelse.»

»Så är det uppenbart, att blotta tillvaron af en profskola bör utgöra

eu hälsosam påminnelse därom, att undervisningsväsendet icke får

stelna i formerna eller eljest hejdas i sin utveckling, och påtagligen är

det förenadt med stor fördel och lättnad att till förfogande hafva ett

läroverk, som är särskildt inrättadt för anställande af pedagogiska försök,

så snart sådana erfordras. Och hvad beträffar den ofta uttalade

farhågan, att undervisningen vid skolan skulle lida af det ständiga experimenterandet,

synes den omständigheten icke verka afskräckande på allmänheten,

som, enligt hvad erfarenheten visar, med förkärlek sänder

sina barn till läroanstalter af dylikt slag inom olika undervisningsområden.

Slutligen torde den omständigheten, att skolans byggnadsfråga år

1896 löstes under den af Stockholms stad uttryckligt gjorda förutsättningen,

att nya elementarskolan fortfarande blefve en profskola, utgöra

en allvarsam svårighet för skolans likställande med de öfriga läroverken.»

»Tilläggas bör, att vid nya elementarskolan äfven på sista tiden

anställts pedagogiska försök, t. ex. med latiuets och delvis franskans

uppskjutande, hvilka haft betydelse för läroverkens reformering.»

»Om öfverstyrelsen sålunda finner sig böra förorda nya elementarskolans

bibehållande som profskola, anser den emellertid icke, att pedagogiska

försök för statsverkets räkning böra inskränkas till denna enda

skola. Sedan nya elementarskolan upprättades, ha de öfriga allmänna

läroverken så småningom nått eu hög grad af utveckling, så att många

af dem torde synnerligen väl lämpa sig för anställande af pedagogiska

försök. Särskildt ha efter profårsinstitutionens införande de läroverk,

dit denna förlagts, blifvit verkliga medelpunkter för det pedagogiska lifvet

i vårt land, från hvilka de unga lärarna till olika delar af riket

medföra nya pedagogiska idéer och väckelser. Under sådana förhållanden

anser öfverstyrelsen, att nya elementarskolan bör bibehållas som

profskola så tillvida, att ifrågavarande försök väl må förträdesvis men

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

ingalunda uteslutande där anställas, samt att öfverstyrelsen må ha fria

händer att anställa pedagogiska försök vid hvilket läroverk i riket som

helst, hvars lärare äro därtill lämpliga och villiga.»

Af det anförda torde framgå att, äfven om nya elementarskolans

ställning nu mera är något förändrad mot förut, densamma dock fortfarande

är afsedd att vara en verklig profskola, och att öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk anser skolan böra bibehållas som profskola,

äfvensom att samma öfverstyrelse, hvilken, enligt den för henne utfärdade

instruktion, har öfverinseende öfver rikets allmänna läroverk

med skyldighet att enligt gällande föreskrifter antingen omedelbart vidtaga

eller hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, som kunna finnas erforderliga

för att läroanstalterna skola motsvara sitt ändamål, anser sig

böra hafva fria händer att anställa pedagogiska försök vid hvilket läroverk

i riket som helst, när sådana försök kunna blifva af större betydelse

för läroverkens utveckling, men att öfverstyrelsen icke velat tillerkänna

det af motionären omförmälda minoritetsförslaget en sådan betydelse.

En gensaga emot motionärens påstående, att lindring i nu rådande

uniformitetstvång vid de allmänna läroverken vore nödvändig, »om det

skulle blifva möjligt att tillmötesgå de allt emellanåt framträdande anspråken

på nya ämnens upptagande å undervisningsplanen», synes också

ligga i den lösning, som öfverstyrelsen med bibehållande af nu gällande

läroverksstadgas bestämmelser förordat i en jämväl af motionären berörd

fråga om framställdt förslag att försöksvis införa ryska språkets studium

vid rikets allmänna läroverk.

Enligt hvad utskottet inhämtat har nämligen öfverstyrelsen i ett

den 28 sistlidne februari till ICungl. Maj:t afgifvet utlåtande, under hänvisning

till 5 § af ofvan omförmälda reglemente för statens profskola,

nya elementarskolan i Stockholm, enligt hvilken, såsom ofvan nämnts,

då pedagogiskt försök föranleder särskilda kostnader eller ärendets beskaffenhet

eljest sådant påfordrar, ärendet skall underställas Kungl. Maj:ts

pröfning, hemställt, att Kungl. Maj:t, täcktes bemyndiga öfverstyrelsen

att efter läroverkskollegiets hörande jämlikt nämnda paragraf af det för

skolan gällande reglemente vid nya elementarskolan i Stockholm, föranstalta

om anställande af försök med en nyspråklig linje, bland annat

omfattande ryska språket, och öfverstyrelsen har därvid tillika förklarat

sin afsikt vara, att om försöket med en nyspråklig linje med ryska sloge

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

väl ut, föreslå linjens införande vid så många andra högre allmänna

läroverk, som kunde anses af bekofvet påkalladt.

Då häraf synes framgå, att det af motionären öfverklagade uniformitetstvång

i organisation och undervisningsplan icke utesluter möjligheten

af anställande af sådana pedagogiska försök, som öfverstyrelsen för

rikets allmänna läroverk anser kunna lända till ledning och efterföljd

vid läroverken, eller vidtagande af sådana afvikelser, som kunna anses

af bekofvet påkallade, får utskottet hemställa,

att herr Hernlunds ifrågavarande motion icke

måtte till någon Första kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1911.

På utskottets vägnar:

H. BIÖEKLITND.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.