Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kung!. Maj:t angående sådan planläggning af statens och kommunernas arbeten, att vid uppkommande allmännare arbetslöshet största möjliga antal arbetare må kunna beredas arbete.

1911-04-22 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1911:8, Skrifvelse till Kung!. Maj:t angående sådan planläggning af statens och kommunernas arbeten, att vid uppkommande allmännare arbetslöshet största möjliga antal arbetare må kunna beredas arbete.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till Riksdagens kansli den 22 april 1911 kl. 5 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8, om

skrifvelse till Kung!. Maj:t angående sådan planläggning

af statens och kommunernas arbeten, att vid uppkommande

allmännare arbetslöshet största möjliga antal arbetare

må kunna beredas arbete.

Uti en inom Andra kammaren väckt, till behandling af dess fjärde Motionen.

tillfälliga utskott hänvisad motion nr 282 har herr Persson i Stockholm

m. fl. hemställt,

att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes låta utreda, huruvida samt eventuellt på hvad sätt statens

och kommunernas arbeten må utföras enligt sådan planläggning, att arbete

kan beredas största möjliga antal arbetare under tider och perioder, då

den privata företagsamheten inskränkes och till följd däraf större arbetslöshet

uppstår, samt vidtaga de åtgärder, hvartill utredningen gifver

anledning, och, i den mån Riksdagens medverkan kräfves, förelägga densamma

förslag i ärendet.

Till stöd för motionen anföres af motionärerna följande:

»Samhällets plikt att, så långt dess förmåga sträcker sig, förebygga Motiveringen.

oförskylld arbetslöshet torde numera vara allmänt erkänd, men icke förty

finna vi, hurusom i år såväl som under föregående år tusentals arbetare

genom oförskylld arbetslöshet vecka efter vecka gå sysslolösa, urståndsätta

att erhålla någon användning för sin arbetskraft och på grund

Bihang till Riksd. prat. 1911. 9 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Ser. 8 Höft. (Nr 8). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

däraf med sina familjer utsatta för nöd och umbäranden af alla slag,

utan att samhället gör något, eller i hvart fall ej hvad som borde och

kunde göras för att förebygga denna arbetslöshet och hindra dess följder.

Med nuvarande samhällsordning är arbetslösheten omöjlig att afskaffa,

men den kan till viss grad förebyggas och mildras.

För detta finnas hufvudsakligen tre medel: allmän och välordnad

arbetsförmedling, arbetslöshetsförsäkring och anskaffning af arbete genom

det allmännas försorg.

Arbetsförmedlingen har sedan några år vunnit insteg i vårt land

och synes befinna sig i en löftesrik utveckling, och det är att önska, att

denna utveckling må blifva än kraftigare samt att en hela landet omfattande,

opartiskt ledd arbetsförmedling alltmera blir en verklighet.

Hvad arbetslöshetsförsäkring beträffar, så bör denna oerhördt viktiga

fråga snarast möjligt föras fram till sin lösning. Men enär vi ha oss

bekant, att vissa undersökningar under året genom Ivungl. Maj :ts försorg

komma att pågå för utrönande af arbetslöshetens omfattning, och enär

vi våga hoppas, att dessa undersökningar äro afsedda som förarbete till

ett kommande förslag om arbetslöshetsförsäkring genom det allmännas

medverkan, så anse vi, att man för i år bör afvakta dessa undersökningar

och deras resultat.

I motion förra året i denna kammare påminde vi om vissa åtgärder,

som företagits i andra länder för att förebygga arbetslöshet, samt påvisade

äfven, hurusom i vårt land några planmässigt ordnade åtgärder i syfte

att ordna det allmännas arbete så, att därigenom under kristider och

arbetslöshetsperioder kan beredas sysselsättning åt oförskylldt arbetslösa

..rbetare, ej vidtagits. Och dock torde det vara obestridligt, att staten

och kommunerna dels ha skyldighet härtill och dels ej oväsentliga fördelar

däraf. Ej heller torde det kunna bestridas, att staten och kommunerna

ha stora möjligheter att inverka på dessa förhållanden. De

offentliga arbetena, allt hvad stat och kommuner dels själfva utföra på

olika områden och dels låta utföra och beställa, intaga ett så pass betydande

rum i landets arbetsmarknad, att det ingalunda saknar betydelse,

utan det inverkar tvärtom i hög grad på denna marknad, hur staten

och kommunerna leda sina arbeten. Om möjligheterna från det allmännas

sida härutinnan utnyttjas med klokhet och förutseende, kunna

därigenom de förluster i stor utsträckning undvikas, hvilka samhället

lider därigenom, att många medborgares arbetskraft lämnas obegagnad

under kortare eller längre arbetslöshetsperioder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 3

Då man ju af erfarenhet vet, att det ekonomiska lifvet företer en

böljegång med omväxlande goda och dåliga tider, samt att tillgången på

arbetare under goda ofta är knapp, medan arbetslösheten under dåliga

ständigt växer, så bör man naturligtvis inrätta statens och kommunernas

hushållning därefter. I goda tider, då prisen på allting drifvas upp,

bör det allmänna, utan att därför åsidosätta hvad som är alldeles nödvändigt

att utföra, i görligaste mån begränsa sådana företag, som lägga

beslag på talrika arbetskrafter, men när man ser nedgången börja, den

forcerade privata företagsamheten mattas och arbetslösheten inträder, då

är tiden att igångsätta stora offentliga företag, som under föregående

planerats. Utan särskilda kostnader bör samhället, genom att dess arbeten

och beställningar sålunda utföras med vaken blick för arbetsmarknadens

växlingar, kunna i viss mån förebygga och lindra arbetslöshetens

fasor.

Det torde vara klart att med detta ej afses s. k. nödhjälpsarbeten,

bvilka aldrig kunna ordnas fullt rationellt och därför alltid blifva nödfallsutvägar.

Nej, normalt på förband beräknade och planerade arbeten,

där det betalas vanliga löner. Det ligger nämligen i samhällets intresse,

att lefnadsstandarden för arbetarna i nedgångstider icke sjunker — genom

dess sjunkande minskas ännu mer köpkraften hos den stora massan

— och att spekulera i låga löner är för samhället själft oklokt och det

allmänna ovärdigt.

En berömvärd och i berörda hänsyn målmedveten ekonomisk politik

synes ej ha förts hitintills af de offentliga institutioner, som äro stora

arbetsgivare, framhölls det vidare, hvarför motionärerna föreslogo skrifvelse

till Kungl. Maj:t med begäran om utredning, huruvida och på

hvad sätt det allmännas arbeten måtte kunna ordnas för att förebygga

oförskylld arbetslöshet under arbetslöshetsperioder.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott, som behandlade frågan,

ägnade den ingående intresse samt lämnade en intressant utredning, hur

det skulle kunna förfäras för att nå hvad motionärerna syftat till. Yi

hänvisa i denna motion till utskottets nämnda utredning.

På utskottets yrkande bifölls motionärernas förslag af Andra kammaren

samt gick därpå till Första kammaren. Ärendet fick där en till

synes knapphändig behandling af vederbörande utskott, som yrkade afslag

på Andra kammarens beslut. Då ärendet förekom till behandling inom

Första kammaren, så långt fram som den 25 maj, biföll kammaren utan

debatt sitt utskotts yrkande, och därmed var frågan för tillfället fallen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Andra

kammarens

beslut.

Första

kammarens

första tillfälliga

utskott

1910.

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Beslutet i Första kammaren synes dock stå i viss motsättning till ett

af samma kammare året förut gjordt uttalande, hvari det heter, att

man »såvidt möjligt bör söka genom planmässigare bedrifvande af statens

och kommunernas arbeten reglera arbetstillgången i riket».

Yid denna riksdag föreligger motioner i Andra kammaren dels om

åtgärder för att vinna en fortlöpande öfversikt af den ekonomiska situationen

för bedömande af förändringar i den allmänna ekonomiska konjunkturen

och dels i en annan motion om rätt för kommunerna att för

vissa ändamål fondera medel. Ett bifall till dessa motioner skulle i viss

mån underlätta möjligheterna för kommunerna att planlägga sina arbeten

efter konjunkturerna. Vidare pågå, som vi ofvan berört, vissa utredningar

angående arbetslöshetens omfattning. Enär vi anse det vara

nödvändigt, att samtidigt härmed äfven utredning åstadkommes rörande

på hvad sätt det allmännas arbeten kunna planläggas och ordnas för

att så långt möjligt är förebygga oförskylld arbetslöshet, få vi härmed

hemställa .. . .»

Motionen har af Andra kammarens utskott tillstyrkts samt af kammaren

för dess del bifallits, hvarefter ärendet, sedan det till Första

kammaren öfverlämnats, blifvit till förberedande behandling hänvisadt till

sistnämnda kammares andra tillfälliga utskott.

Redan vid förlidet års riksdag förelåg, såsom af det föregående

framgår, en motion med enahanda yrkande och i hufvudsak samma

motivering som nu förevarande, väckt i Andra kammaren af herr E.

Blomberg m. fl., och blef sagda yrkande af Andra kammaren bifallet, men

af Första kammaren, på hemställan af dess tillfälliga utskott nr 1, utan

diskussion afslaget.

I sitt yttrande öfver motionen framhöll sistnämnda utskott bland

annat, att det visserligen utan tvifvel vore i hög grad önskligt, om, med

tanke på att under kristider såväl minska arbetslöshet som hindra afbrott

i näringslifvets regelbundna gång, en planläggning af allmänna

arbeten, sådan motionärerna afsett, kunde i förväg åstadkommas; men

att, då de allmänna arbetena äro af ett relativt obetydligt omfång i förhållande

till dem, som utföras genom den enskilda företagsamheten, man

ej finge öfverskatta betydelsen af det inflytande, som den afsedda planläggningen

af de allmänna arbetena, äfven om den vore utförbar, skulle utöfva

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammaren^ andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 5

I öfrig! såg utskottet i omöjligheten att på förhand beräkna längden

af på hvarandra följande hög- och lågkonjunkturer största hindret att

ernå det åsyftade målet och framhöll svårigheten att uppgöra en någorlunda

fullständig plan för de allmänna arbetena utan att närmare känna,

när dessa skola påbörjas eller under hvilken tid de böra utföras. Vidare

voro många allmänna företag af den betydelse, att de af ekonomiska,

sociala med flera skäl hvarken kunde eller borde uppskjutas på obestämd

tid, liksom äfven hänsyn måste tagas till rådande penninge- och kreditförhållanden.

Slutligen skulle man med vår tids oerhördt snabba tekniska

framsteg riskera, att arbetsplaner, som flera år i förväg uppgjordes,

blefvo alltför föråldrade, innan de komme till utförande.

Emellertid erkände utskottet, att det dock återstod en hel del allmänna

arbeten så beskaffade, att de kunde uppskjutas till sämre tider

och på förhand mer eller mindre planeras. »Detta är» — säger utskottet

— »ur de af motionärerna anförda synpunkterna utan tvifvel af

stort gagn, men synes utskottet kunna ske utan någon Kungl. Majrts

utredning. Beträffande statens arbeten är Riksdagen i tillfälle att själf

hvarje gång med hänsyn till arbetets art och öfriga förhållanden uttala

sig om tiden för deras utförande, och i fråga om stadskommuners och

andra stadsliknande samhällens arbeten bör svenska stadsförbundet kunna

spela en betydande roll.» Af dessa skäl och då utskottet ej kunde finna,

att genom en utredning ett praktiskt system skulle kunna åstadkommas,

hvarigenom det af motionärerna åsyftade målet kunde vinnas, afstyrkte

utskottet den ifrågasatta skrifvelsen till Kungl. Maj:t.

Härom yttrade Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott i år i

hufvudsak följande:

»Det förefaller som om Första kammarens utskott måhända icke beaktat

de tvenne olika slag af oförvållad arbetslöshet, som förekomma.

Den ena framkallas väsentligen af årstidernas växlingar och innebär

säsongarbetslöshet. Den andra har sin orsak i konjunkturförändringar

inom det ekonomiska lifvet och åstadkommer brist på arbete, intill dess

affärslifvet återvunnit sin normala rörelse.

Det förra slaget af arbetslöshet kan till ej oväsentlig del undvikas

genom en rationell fördelning af de offentliga arbetena under årets månader.

Att detta med godt resultat låter sig göra har Stockholms stads

landtegendomsnämnd nyligen gifvit exempel på. Härom yttrar dess

direktör uti memorial den 8 december 1910 bl. a.:

Andra

kammarens

fjärde tillfälliga

utskott

1911.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

»Just med tanke på den svårlösta frågan om arbetslöshetens afkjälpande

har arbetsplanen för nämndens arbeten uppgjorts med hänsyn

till att kunna sysselsätta en så jämn arbetsstyrka som under de i öfrigt

härför ganska ogynnsamma förhållandena varit möjligt. Den under året

hittills använda arbetsstyrkan uppgår till i medeltal 157 man, och de

största tillfälliga afvikelserna i antalet hafva utgjort, uppåt cirka 30%

samt nedåt 27%.

Att kommunen vid sina arbetens verkställande tillser, att arbetsplanerna

blifva uppgjorda med största möjliga hänsyn till en jämn fördelning

öfver hela året af den erforderliga arbetsstyrkan, torde vara en

af de allra viktigaste och effektivaste åtgärderna för arbetslöshetens

lindrande, emedan därigenom onödiga växlingar i den synnerligen omfattande

kommunala arbetarestammen undvikas, hvilka växlingar eljest

bidraga till att under sommarmånaderna draga arbetsfolk till hufvudstaden

för att sedermera lämna dem utan sysselsättning. De åtgärder

i den föreliggande motionens syfte, som af kommunen kunna kräfvas,

torde därför i första hand böra gå ut på att bereda möjlighet att till

vintern förlägga så stor del af de arbeten, livilka i hvarje fall skola utföras,

som är möjligt och förenligt med arbetets tekniska art. Att härvid

sådana arbeten, som mer eller mindre fördyras genom utförande under

vintern, icke böra ifrågakomma, torde vara uppenbart.

Då landtegendomsnämnden nu, dels genom de hittills fastställda

arbetsplanernas fortskridande och dels på grund af den annalkande

vintern, är nödsakad att afskeda större delen af den arbetsstyrka, som

under de senaste åren kunnat beredas stadigvarande arbete, så torde

därför nämndens åtgärder böra inriktas på att utaf de till närmast utförande

föreliggande nya arbetena få så stor del förlagd till vintertiden,

att därigenom ytterligare sysselsättning skulle kunna beredas åt cirka

100 man, hvarigenom den erforderliga kontinuiteten skulle för nämndens

del kunna bibehållas.»

I den mån de kommunala myndigheter, hvilka sysselsätta arbetsmanskap,

förfara på motsvarande sätt, minskas säsongarbetslösheten. Ett

afsevärdt antal af dem, hvilka eljes skulle vid vinterns inbrott stå utan

arbete, kunna genom en dylik planmässig anordning beredas kontinuerlig

arbetsförtjänst. Det synes utskottet angeläget att intet, som i detta afseende

kan göras, bör försummas.

Det senare slaget af arbetslöshet är af allvarligare natur än det

förra och berör vidare befolkningslager. För att mildra densamma föreslog

s. 7 Kontrollera mot PDF

Fö rsta hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 7

utskottet föregående år uppgörande af statistiska redogörelser för det

ekonomiska läget, något som vore ägnadt att ge varsel om tiden för en

lågkonjunkturs inbrytande, hvarjämte föreslogs en sådan planläggning af

statens och kommunernas arbeten, hvarigenom största möjliga antal arbetare

beredes arbete under tider och perioder, då den privata företagsamheten

inskränkes.

Nu har utskottet med anledning af frih. E. Palmstiernas motion

nr 19 inom Andra kammaren redan förut denna dag tillstyrkt en skrifvelse

till Kungl. Maj:t, afseende publicerandet af en fortlöpande öfversikt

af det ekonomiska läget, hvarför skäl ej förefinnas att i detta sammanhang

ånyo upptaga denna del af frågan till behandling. Däremot vill

utskottet framhålla, att dess under föregående år uttalade mening, angående

önskvärdheten af att de offentliga arbetena planmässigt regleras,

funnit stöd uti Kungl. Maj:ts skrifvelse till kungl. järnvägsstyrelsen den

21 okt. 1910, hvari densamma med hänvisning till statsrådsprotokollet

öfver civilärenden samma dag anbefalles att »utarbeta och till Kungl.

Maj:t inkomma med plan för bedrifvandet af statens järnvägsbyggnader

under ett antal år framåt». IJti protokollet heter det bl. a., att det

synes statsrådet »af många skäl angeläget, att en plan för bedrifvande

af statens järnvägsbyggnader under en följd af år i tid uppgöres, en

plan, som sedermera kan blifva föremål för granskning jämväl ur synpunkten

af landets förmåga att kunna bära kostnaderna för dess genomförande».

Befintligheten af en dylik plan underlättar gifvetvis arbetenas

fördelning på sådant sätt, att hänsyn äfven kan tagas till inträdande konj

unkturför än dringar.

Af detta exempel framgår, att möjlighet förefinnes till planläggande

af statens arbeten i enlighet med den uppfattning Andra kammarens

utskott företräda Därest ett dylikt förfaringssätt blefve regel såväl inom

statens samtliga förvaltningsgrenar som inom kommunen, skulle ännu ett

steg till bekämpande af den samhällssjukdom, arbetslösheten innebär,

vara taget.

Första kammarens utskotts erinringar synas icke vara tillräckligt

motiverade. Erfarenheten om näringslifvets nästan lagbundna böljegång,

och de medel som finnas att iakttaga densamma, ger allt större möjlighet

till de offentliga arbetenas organiserande i förväg med hänsyn till

konjunkturerna. Särskilt underlättas detta i fråga om sådana företag,

hvilka afse arbetslöshetens mildrande, emedan det visat sig, att krisen gör

sina verkningar bland arbetarskarorna i Sverige först cirka ett år efter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

det densamma utbrutit. För öfrigt varar arbetslöshetsperioden vanligen

mer än ett enda år. Under dessa omständigheter bör den möjligheten

icke få anses utesluten, att det allmänna förmår i tid ordna sin företagarverksamhet

med beaktande häraf.

Såsom stöd för denna uppfattning vill utskottet äfven åberopa

Första kammarens tillfälliga utskotts utlåtande år 1909 i fråga om

skrifvelse till Kungl. Maj:t angående försäkring mot arbetslöshet. Uti

detta utlåtande, som af kammaren bifallits, heter det, att man »såvidt

möjligt bör söka genom planmässigare bedrifvande af statens och kommunernas

arbeten reglera arbetstillgången i riket».

Det bör äfven framhållas att några kommuner redan nu börjat

planlägga sina arbeten för vissa årsperioder för att därigenom åstadkomma

största möjliga stabilitet uti finansväsendet. De »oerhördt snabba

tekniska framsteg», Första kammarens utskott omnämner, synas icke stå

hindrande i vägen därför. Lika litet torde detta bli förhållandet, om

konjunkturväxlingarna och af dem förorsakad arbetslöshet medtages vid

uppgörande af planer af nyss nämnd beskaffenhet.

Icke heller lägga »de allmänna kris- och penningförhållandena»

under depressionstider något hinder därför. Då äro prisen tvärtom lägre

än eljes och diskontot, som omedelbart före krisen stått på sin höjdpunkt,

lågt. Äfven ur finansiella skäl vore det fördelaktigt, om det allmänna

lade sin förnämsta verksamhetsperiod under tiden för en lågkonjunktur.

Utskottet vill äfven erinra därom att Riksdagen för sin del icke

äger befogenhet att åstadkomma det förberedande arbetet för planläggningen

af statens företagarverksamhet, som är nödvändigt, om en sådan

skall komma till stånd. Det torde ej heller kunna förutsättas tillhöra

Svenska stadsförbundet att i fråga om kommunernas arbeten vidtaga

några åtgärder i det syfte Första kammarens utskott afsåg.

»Därest sådan planmässig fördelning af företagen under årsperioder

skall komma att utföras, torde det förutom intresse för saken hos olika

förvaltningar kräfvas en särskild organisation för ändamålet», yttrade Andra

kammarens utskott förlidet år. Det är äfven detta, som, tillika med

önskvärdheten af att de offentliga förvaltningarnas uppmärksamhet fästes

på saken, motiverar, att riksdagen ingår till Kungl. Maj:t med en skrifvelse

i ärendet. I fråga om ofvannämnda organisation uttalades af utskottet,

att »det behöfs till en början så fullständig öfversikt som möjligt öfver

Indika större arbeten, staten och kommunerna stå i begrepp att utföra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

9

under de närmaste åren. Uppgifter härom torde med lätthet kunna

inhämtas af kungl. civildepartementet, under hvilket flertalet statsliga

affärsföretag och de kommunala myndigheterna närmast höra. Enär det

är på civilministerns föredragning lånerätt beviljas kommunerna, och

upplåning i regel kräfves för åsyftade företag, torde det visa sig mest praktiskt,

om uti detta departement ett register upplägges öfver de offentliga

arbeten af mer omfattande beskaffenhet, som skola komma till utförande.

Eedan nu har Kungl. Maj:t med anledning af den stora arbetslöshet,

som väntades inträffa under vintern 1908, ansett sig böra rikta

en anmodan till kommunerna att sysselsätta arbetslösa med s. k. nödhjälpsarbeten.

Uti detta cirkulärbref (14 december 1908) förklarar sig

Kungl. Maj:t ha »låtit vidtaga förberedande åtgärder i syfte att vissa

större redan beslutade arbeten för statens räkning må, så snart ske kan,

påbörjas», och anbefalldes länsstyrelserna »att genom personliga hänvändelser

söka väcka intresse och verka för att lämpliga arbetsföretag

må komma till stånd». Det torde därför icke finnas några vägande

skäl, som tala emot att från regeringens sida erforderliga framställningar

göras till kommunalförvaltningarna, att de ville taga under bepröfvande,

om ej vissa arbetens utförande kunde förläggas till särskild tidpunkt.

Något ingrepp uti den kommunala själfstyrelsen innebär detta ej, men

det skulle ge möjlighet till eu samverkan mellan offentliga myndigheter

i landet uti en för dess näringslif vital angelägenhet. Det borde kunna

anses så mycket mer sannolikt, att kommunerna skulle vilja hörsamma

dylika framställningar, som det för dem i allmänhet ej skulle innebära

några ekonomiska uppoffringar utan snarare en direkt fördel. I den

mån kommunernas uppmärksamhet blifvit fäst på saken, kan man för

öfrigt vänta, att de börja inrätta sin verksamhet, så långt det är möjligt,

efter konjunkturerna, i stället för att, som nu är förhållandet, täfla med

enskilda under goda tider uti forcerad företagsamhet.»

Så långt Andra kammarens utskott i år.

I likhet med Första kammarens första tillfälliga utskott vid sistlidet

års riksdag finner utskottet, att det tvifvelsutan vore i flera afseenden

högeligen önskligt, om en planläggning af allmänna arbeten med hänsyn

till kommande arbetslöshetstider kunde, såsom motionärerna afsett,

i förväg åstadkommas i syfte att reglera arbetstillgången i riket. En

dylik reglering af statens och kommunernas företagsamhet är dock, såsom

Andra kammarens utskott vid nämnda riksdag erkände, ytterst svår

att åstadkomma. »Den förutsätter», skref utskottet, »en ingående känne
Bihang

till Riksd. prof. 1911. 9 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Ser. 8 Höft. 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

dom om de ekonomiska krisernas förlopp och en viss grad af möjlighet

att kunna bedöma, när förändringar uti det ekonomiska läget inträffa».

Därjämte ansåg samma utskott »särskilda anordningar erfordras för ett

planmässigt fördröjande eller påskyndande af sådana företag, som staten

eller kommunerna under alla förhållanden förr eller senare ämna utföra»;

och i år framhåller utskottet ytterligare, att det är behofvet af »en särskild

organisation för ändamålet», som, »tillika med önskvärdheten af att

de offentliga förvaltningarnas uppmärksamhet fästes på saken, motiverar,

att Eiksdagen ingår till Kungl. Maj:t med en skrifvelse i ärendet.»

Andra kammarens utskott fäster vidare uppmärksamheten på säsongarbetets

inflytande på arbetslösheten under vissa årstider, och att kommunerna

till denna olägenhets afhjälpande helt visst kunde uträtta åtskilligt

mera, än som för närvarande sker.

Hvad Andra kammarens utskott anmärkt beträffande kommunernas

förhållande till säsongarbetslösheten äger måhända sin riktighet. Det

torde emellertid vara kommunerna själfva, som böra och lämpligast kunna

utreda, hvad för dess bekämpande efter de växlande förhållandena på

olika orter kan och bör göras, liksom det är de, som däröfver hafva att

besluta. Eedan däraf att deras eget intresse är så nära förbundet med

denna frågas lösning, i den mån ske kan, synes man ock kunna förvänta,

att, såsom för öfrigt skett på åtskilliga håll, desamma skola, i

mån sådan arbetslöshet gör sig gällande, alltmera ägna saken sin uppmärksamhet.

Emellertid möta äfven här ej obetydliga svårigheter, bland

annat däruti, att säsongarbetarne ofta äro föga skickade — om de än

vore villiga, hvilket man ej sällan hör bestridas — att utföra arbeten,

som tillhöra utom deras säsong fallande årstider. Anmärkas bör äfven, att

säsongarbetare, just med hänsyn till den arbetsbrist, de tidtals äro underkastade,

i allmänhet betalas proportionsvis högre än andra arbetare,

hvarföre på vissa orter i utlandet, där särskilda arbeten anordnas till

lindrande af arbetslösheten, detta slags arbetare icke eller först i sista

rummet erhålla tillträde till sagda arbeten. Hvad åter statens arbeten

beträffar, måste de ju utföras inom det af Eiksdagen anslagna kostnadsbelopp

samt i regel liksom de enskildas ordnas på mest ekonomiska

sätt äfven med iakttagande af lämplig årstid.

Med afseende på den vida betydelsefullare arbetslöshet, som är en

följd af de allmänna kriserna, förutsätter Andra kammarens utskott för

sitt syftemåls vinnande, som det synes med full rätt, behofvet af en

»krisbarometer», som skall gifva utslag för annalkande ekonomiskt oväder,

samt påyrkar dessutom en organisation, som skall hafva ansvaret att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Forsta kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 11

aftaga denna barometer och påverka vederbörande för de allmänna arbetenas

utförande i öfverensstämmelse med barometerns spådomar. Vid

innevarande riksdag har ock Andra kammaren, i syfte att om möjligt

åstadkomma en sådan barometer, i anslutning till motion af friherre E.

Palmstierna, beslutat en skrifvelse till Kungl. Maj:t med anhållan, »det Kungl.

Maj:t dels ville låta utreda möjligheten af att med begagnande af olika,

väsentligen statistiska uppgifter vinna sådan fortlöpande öfversikt af den

ekonomiska situationen, hvarigenom vägledning erhålles till bedömande af

förändringar i den allmänna ekonomiska konjunkturen, dels äfven, om utredningen

därtill gifver anledning, antingen själf vidtaga åtgärder för att på

för allmänheten lätt tillgängligt sätt låta publicera denna öfversikt, eller,

om Riksdagens medverkan därtill behöfves, i sådant syfte för densamma

framlägga erforderliga förslag. > Vid samma ärendes behandling i Första

kammaren formulerades dess beslut på det sätt, att Riksdagen i skrifvelse

till Aungl. Maj:t måtte anhålla, det Kungl. Maj:t »vid behandling

af frågan om omläggning af Sveriges officiella statistik täcktes taga

under ompröfning, huruvida i samband med denna omläggning en fortlöpande

öfversikt af det ekonomiska läget i landet lämpligen kunde anordnas,

äfvensom vidtaga de åtgärder, som häraf kunna föranledas.»

Denna formulering har sedermera godkänts äfven af Andra kammaren.

Af det anförda framgår, att den ifrågavarande behöfliga krisbarometern

ej ännu tinnes för handen, och ännu mindre har dess användbarhet

och tillförlitlighet för af motionärerna afsedt ändamål kunnat

tagas under ompröfning.

Under sådana förhållanden lärer det i hvarje fall vara för tidigt

att tänka på någon särskild organisation för att leda de allmänna arbetena

i angifvet syfte.

Lika litet synes det utskottet vara behöfligt, att genom särskild

skrifvelse fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på saken, då af hvad

Andra kammarens utskott anfört och af andra kända omständigheter framgår,

att Kungl. Maj:t redan länge ägnat densamma sin uppmärksamhet,

och då i öfrigt hvarken motionerna eller utskottsutlåtandena synas

lämna något nytt uppslag af praktisk betydelse till frågans lösning.

Uti den under sistlidne september månad i Paris afhållna internationella

arbetslöshetskonferensen deltog statsrådet och chefen för kungl.

civildepartementet personligen och visade därigenom sitt intresse för

den viktiga frågan. I sin mån lämnar Kungl. Maj:ts till Riksdagen nyligen

aflämnade nådiga proposition om Älfkarlebyfallens utbyggande

ytterligare ett bevis på samma intresse, då, af hvad på sidan 18 i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

nämnda proposition anföres, framgår, att departementschefen vid förslagets

uppgörande undersökt och tagit särskild hänsyn till arbetsmarknadens

läge. Det är att hoppas, att så kommer att ske äfven vid andra

allmänna arbeten, där det lämpligen låter sig göra.

I motionen framkålles, att till arbetslöshetens förebyggande hufvudsakligen

gifvas tre medel: allmän och välordnad arbetsförmedling, arbetslöshetsförsäkring

och anskaffning af arbete genom det allmännas försorg.

Det är endast den sista utvägen, som är föremål för motionen, och

därvid afses icke egentligen s. k. nödhjälpsarbeten, hvilka enligt motionärerna

aldrig kunna ordnas fullt rationellt, utan fastmera endast ett

planmässigt, för såväl samhället i sin helhet som arbetarna förmånligt

ordnande på förhand af de allmänna arbetena med hänsyn till kommande

arbetslöshetstider.

Såvidt utskottet ur den för detsamma tillgängliga, visserligen knapphändiga

litteraturen varit i tillfälle inhämta, har man icke i utlandet,

äfven där arbetslösheten varit vida mera omfattande och allvarlig än här

i landet, kommit till något nämnvärdt resultat med lösningen af den

del af problemet, som motionen afser. Detta hvad staternas åtgöranden

beträffar. Man har vid kristider igångsatt redan beslutade arbeten

och i viss mån påskyndat förut påbörjade. Från vederbörande regering

hafva utsändts uppmaningar till kommunerna, att söka bereda arbetstillfällen

åt sina arbetslösa. Det ena som det andra ungefär som i

värt land. Enskilda kommuner i utlandet hafva ock af rådande förhållanden

funnit sig föranlåtna vidtaga mer eller mindre omfattande åtgärder

emot arbetslösheten, hvilket äfven i viss mån har sin motsvarighet

hos oss. I Frankrike hafva förberedande åtgärder vidtagits för att såvidt

möjligt kunna på förhand beräkna konjunkturförändringarna. Yår

pågående Riksdag har, som förut nämnts, beslutat en skrifvelse till Kungl.

Maj:t i liknande syfte.

På grund af hvad ofvan anförts, får utskottet hemställa,

att Första kammaren icke måtte biträda Andra

kammarens i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 22 april 1911.

På utskottets vägnar:

H. BIÖRKLTJND.

Stockholm, Nya Tryckeri Aktiebolaget 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.