Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 14 § 2 mom. i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

1911-03-14 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1911:13, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 14 § 2 mom. i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitution sul skott ds utlåtande Nr 13.

Nr 13.

Ankom till .Riksdagens kansli den 14 mars 1911 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

tillägg till 14 § 2 mom. i förordningen om kommunalstyrelse

på landet.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 217, har herr Mogren hemställt, »att Riksdagen måtte

besluta ett sådant tillägg till § 14 mom. 2 i ICungl. Maj:ts nådiga förordning

om kommunalstyrelse på landet, att kommunalstämma äger att,

där så anses nödigt, uppdraga åt en särskild nämnd att före hvarje

stämma i röstlängden anteckna de personer, som vid kommunalstämman

sakna rösträtt.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»I Kungl. Maj:ts nådiga förordning om kommunalstyrelse pålandet

stadgas i § 14 mom. 2 rörande justering af den röstlängd, som skall

användas vid kommunalstämma, följande:

»— — — Å hvarje stämma, som efter första justeringen hålles,

skall ordföranden, innan något ärende till behandling företages, framställa

förfrågan, huruvida någon vill göra anmärkning mot röstlängden. Stämman

meddelar öfver framställd anmärkning genast sitt beslut och låter

i längden införa den rättelse, som däraf föranledes — — —.»

Bestämmelsen om justering af röstlängden vid hvarje stämmas början

möjliggör, att eu röstägande, som vid ordinarie decemberstämman försummat

att framställa de anmärkningar mot röstlängden, hvartill han kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

5

hafva fog, kan vid nästa stämma få det felaktiga rättadt. I större kommuner,

där kommunaluppbörden är fördelad på 2 eller flera (stundom

4 5) terminer och en hel del röstägande, genom att ej vid uppbörden

fullgöra sina skyldigheter till kommunen, ställa sig på restlängd och

således, jämlikt bestämmelserna i § 8 samma förordning, sakna rösträtt,

uppkomma svårigheter för stämman vid den justering af röstlängden, som

skall äga rum vid kommunalstämman näst efter sådan uppbördsstämma,

och då för alla personer, hvilka ej inbetalat den del af kommunalutskylderna,

som vid uppbördsstämman bort betalas, gifvetvis i röstlängden

måste antecknas, att de sakna rösträtt. Denna justering går vanligtvis

så till, att vederbörande uppbördsman uppgifver de personer, som ej

betalat sina utskylder eller af annan anledning sakna rösträtt, hvarpå

kommunalstämman beslutar öfver hvarje sådant fall och genom ordföranden

låter i röstlängden införa den rättelse, som däraf föranledes.

Man har redan erfarenhet på, att denna justering af röstlängden

tagit en tid af 3—4 timmar, ja kanske ändå längre, helt visst till stort

men för det nu i allmänhet ganska lifliga kommunala intresset.

Stor lättnad och tidsbesparing skulle kunna vinnas, om kommunalstämma,

där så ansåges nödigt, ägde rätt att uppdraga åt en af stämman

tillsatt nämnd att med ledning af uppbördslängden eller restlängden i

röstlängden anteckna de personer, som på grund af oguldna kommunalutskylder

sakna rösträtt. Den med sådana anteckningar försedda röstlängden

hålles enligt § 14 mom. 1 tillgänglig i sockenstugan, där de

röstägande kunna taga del af densamma, hvadan den justering, som skall

äga rum vid hvarje kommunalstämma, innan något ärende till behandling

företages, kan ske helt hastigt.»

Enligt gällande bestämmelser i kungl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet tillkommer det kommunalnämnden att mot slutet af

hvarje år upprätta kommunens röstlängd. Denna längd, såväl som den

likaledes af kommunalnämnden uppgjorda debiterings- och uppbördslängden,

tillställes kommunalstämmans ordförande, genom hvilkens försorg längderna,

efter kungörelse i församlingens kyrka, till granskning framläggas under

fjorton dagar, räknade från dagen för kungörelsens afkunnande. Efter

förloppet af dessa fjorton dagar skall, inom utgången af december månad,

ordinarie kommunalstämma hållas och å densamma längdenia till

justering företagas. Kommunalstämman åligger, att öfver de anmärkningar,

som då framställas mot längderna, genast besluta och i läng
-

Utslcottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

derna låta införa därvid godkända ändringar, hvarefter längderna, sålunda

granskade och afslutade, återlämnas till kommunalnämnden. Denna låter

därefter anslå ett exemplar af röstlängden i sockenstugan, där det sålunda

alltid är för kommunens röstägande medlemmar tillgängligt. Ä

hvarje stämma, som efter den nu omnämnda första justeringen hålles,

skall ordföranden, innan något ärende till behandling företages, framställa

förfrågan, huruvida någon vill göra anmärkning mot röstlängden.

Stämman'' meddelar öfver framställd anmärkning genast sitt beslut och

låter i längden införa den rättelse, som däraf föranledes.

Såsom motionären erinrat, går denna efterjnstering vanligtvis så

till, att någon ledamot af kommunalnämnden uppgifver de personer, som

ej betalat sina utskylder eller af annan anledning sakna rösträtt, hvarpå

stämman beslutar öfver hvarje sådant fall och genom ordföranden

låter införa erforderlig anteckning i röstlängden. Motionären har fäst

uppmärksamheten på, att denna efterjustering stundom kan taga. lång

tid i anspråk; och till vinnande af lättnad och tidsbesparing härutinnan

bär han föreslagit, att kommunalstämman skulle medgifvas rätt att, där

så anses nödigt, uppdraga åt en särskild nämnd att före hvarje efter

den första justeringen infallande stämma i röstlängden anteckna de personer,

som därvid saknade rösträtt.

Det af motionären sålunda framställda förslaget skulle dock möta

åtskilliga praktiska svårigheter vid genomförandet. För fullgörandet af

sitt uppdrag måste en sådan nämnd, såsom motionären riktigt anmärkt,

hafva tillgång till kommunens debiterings- och uppbördslängd eller restlängden.

Denna senare är emellertid endast kort tid efter uppbördsstämman

tillgänglig, enär den skall af kommunalnämnden öfversändas

till kronofogden för de resterande medlens indrifning. Debiterings- och

uppbördslängden finnes visserligen tillgänglig inom kommunen, men

omhänderhafves af kommunalnämnden, som icke kan lämna densamma

ifrån sig, då den ständigt måste vara till hands för anteckning af gjorda

skatteinbetalningar m. m. Särskilda bestämmelser skulle sålunda erfordras

för fastställandet af den ordning, i hvilken nämnden ägde begagna

sig af debiterings- och uppbördslängden för sitt arbete. Dessutom skulle

nämnden mången gång, då stämma förestår, knappast hinna sammankallas,

än mindre fullgöra sitt uppdrag. Det kan förekomma, att

kommunalstämma, då brådskande ärende föreligger, hålles endast ett

par dagar efter det den blifvit pålyst, eller till och med samma dag

den pålyses.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

7

I allt fall torde genom det af motionären föreslagna sättet för anteckningarnas

verkställande ej mycket vara att vinna. Säkerligen är det i

regeln ej blotta införandet af anteckningarna i längden, som tager så

lång tid i anspråk, utan snarare den af de framställda anmärkningarna

föranledda diskussionen. Och denna lärer ej kunna undvikas därigenom,

att nämnden på förhand verkställer anteckningarna i längden, då gifvetvis

samtliga dessa anteckningar måste af ordföranden föredragas för

stämman och underställas dess beslut. Visserligen synes motionären

hafva föreställt sig, att en sådan föredragning icke skulle vara behöflig,

utan att justeringen vid stämman skulle kunna blifva allenast af formell

art eller kunna inskränkas till de fall, då någon å stämman närvarande,

efter att hafva tagit del af nämndens i det i sockenstugan anslagna

exemplaret af röstlängden införda anteckningar, ville framställa anmärkning

mot någon sådan anteckning. Men emot denna tanke, enligt

hvilken kommunalstämman skulle äga att till den utsedda nämnden i

större eller mindre utsträckning afhända sig den verkliga justeringsrätten,

måste utskottet ställa sig bestämdt afvisande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att herr Mogrens förevarande motion icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 mars 1911.

På utskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Det skulle här antecknas, att friherre Bonde, herrar Nilsson från

Malmö, Ericsson i Vallsta och Magnusson i Tumhult ej deltagit i detta

ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.