Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande af proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige ; nr 215, af herr Rydén, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande af proportionellt valsätt vid val af drätselkammare och folkskolestyrelse i stad, äfvensom i öfrigt vid vissa val inom stadsfullmäktige och landsting; samt nr 227, af herr Petrén, om införande af proportionellt valsätt vid val af utskott inom landsting.
1911-05-02 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1911:21, Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande af proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige ; nr 215, af herr Rydén, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande af proportionellt valsätt vid val af drätselkammare och folkskolestyrelse i stad, äfvensom i öfrigt vid vissa val inom stadsfullmäktige och landsting; samt nr 227, af herr Petrén, om införande af proportionellt valsätt vid val af utskott inom landsting.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
1
Nr 21.
Ankom till Riksdagens kansli den 2 maj 1911 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner
om införande af proportionellt valsätt vid val af utskott,
nämnder och styrelser m. m. inom landsting och stadsfullmäktige.
Till konstitutionsutskottets behandling hafva hänvisats följande inom
Andra kammaren väckta motioner, nämligen:
nr 126, af herrar Lagerblad och Thavenius, om införande af proportionellt
valsätt vid val inom stadsfullmäktige af styrelser och utskott;
nr 133, af herr Olausson, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
införande af proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
;
nr 215, af herr Rydén, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande
af proportionellt valsätt vid val af drätselkammare och folkskolestyrelse
i stad, äfvensom i öfrigt vid vissa val inom stadsfullmäktige
och landsting; samt
nr 227, af herr Petrén, om införande af proportionellt valsätt vid
val af utskott inom landsting.
I motionen nr 126 i Andra kammaren hafva herrar Lagerblad och 11:126.
Thavenius hemställt, »att Riksdagen måtte för sin del besluta sådant
tillägg till vederbörande lagrum i kungl. förordningen om kommunalstyrelse
i stad, att val af ledamöter i drätselkammare och andra af stadsBihang
till Riksd. prof. 1911. 3 Sami. 1 Afd. 18 Höft. (Nr 21.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
fullmäktige tillsatta styrelser eller utskott må ske i samma ordning som
är stadgad för val af utskott inom Riksdagen».
Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande:
»Vid föregående års riksdag väcktes af herr Olausson motion om
skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande af proportionellt valsätt
vid val inom landstingen.
I sitt yttrande öfver denna motion framhöll konstitutionsuskottet,
att frågan borde hvila, till dess det under tillämpningen af de nya bestämmelserna
rörande landstingens sammansättning visat sig, huruvida
något behof af en sådan ändring i sådant syfte verkligen föreligger.
Därjämte påpekade utskottet, att frågan om införande af proportionella
val inom stadsfullmäktige borde i sammanhang med förenämnda fråga
äfven upptagas.
Då min afsikt nu varit, att vid innevarande riksdag väcka motion
i sistnämnda fråga, nämligen om införande af bestämmelser i förordningen
om kommunalstyrelse i stad därom, att vid val inom stadsfullmäktige
till de kommunala styrelser, som af stadsfullmäktige tillsättas,
det proportionella valsättet, som tillämpas vid utskottsval inom Riksdagen,
måtte tillämpas, finner jag alltså nu stöd för denna min afsikt
såväl hos konstitutionsutskottet som af flera ledamöter inom Andra
kammaren, hvilka under frågans behandling vid föregående riksdag
yttrade sig i denna riktning.
Med det proportionella valsättets införande vid val till stadsfullmäktige
åsyftades naturligtvis att icke ett parti, såsom förut i allmänhet
varit fallet, skulle helt och hållet behärska stadskommunerna. Öfriga
valmän skulle ock i mån af sin styrka få ett ord med i laget. Men
det har sedan visat sig att detta syfte icke vunnits, enär det starkaste
partiet fortfarande behållit hela makten i sin hand.
Detta bör åtminstone vid val af drätselkammare, beredningsutskott
eller andra städernas styrelser och utskott, som tillsättas af stadsfullmäktige,
rättas genom införande af proportionellt valsätt, så att de
olika partierna blifva hvart efter sin styrka däri representerade.»
11:133. I motionen nr 133 i Andra kammaren har herr Olausson hemställt, »att
Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om framläggande
af förslag till sådan ändring i gällande landstings- och kommunallagar,
att val af utskott, styrelser, nämnder, kommittéer m. fl., som förrättas
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
3
af landsting och stadsfullmäktige, skola ske enligt i hufvudsak samma
valmetod, som tillämpas vid val af Riksdagens utskott.»
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Sedan det proportionella valsättet utsträckts icke blott till riksdagsmannaval
utan också till landstingsmanna- och stadsfullmäktigeval,
synes den enklaste konsekvens bjuda, att de proportionella valen tilllämpas
äfven vid val, som dessa korporationer förrätta. Det skulle
med rätta ha ansetts som en ofullständighet, om Riksdagen valts proportionellt,
medan det största partiet ensamt kunnat besätta alla platser
i Riksdagens utskott. Därför infördes proportionella utskottsval i
Riksdagen. Yi ha nu pröfvat dessa vid två riksdagar, och jag tror,
att alla partier äro belåtna med den nya ordningen. Det synes mig
dock lämpligast att den proportionella valmetoden komme att tillämpas
endast i de fall, då yrkande därom framställes, och att det stode fritt
att verkställa valen med acklamation, om alla därom vore eniga. Därigenom
skulle mycken tid för valen kunna besparas.
Tiden synes mig därför vara inne, att samma rättvisa kommer till
tillämpning vid val af utskott, nämnder, styrelser, kommittéer m. fl.,
som tillsättas af landsting och stadsfullmäktige.»
I motionen nr 215 i Andra kammaren har herr Bydén hemställt, II: 215.
»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa om framläggande
af förslag till sådana ändringar i kommunalförfattningarna,
landstingsförordningen och lagen angående folkskoleväsendet i vissa
städer, att städernas drätselkamrar och folkskolestyrelser samt styrelser,
nämnder, utskott m. fl. förvaltande och utredande myndigheter, som väljas
af stadsfullmäktige och landsting, måtte utses genom proportionella
val.»
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Då nu stadsfullmäktige och landsting väljas proportionellt, synes
konsekvensen fordra, att — såsom sker beträffande Riksdagens utskott
— de nämnder, utskott, styrelser äfvensom städernas drätselkamrar m. fl.,
som utses af stadsfullmäktige eller landsting, väljas efter proportionella
grunder. En sådan ordning är betingad framförallt däraf, att de olika
partier, som insätta representanter i de beslutande korporationerna, böra
beredas tillfälle att genom ombud väl sätta sig in i de olika frågorna
redan på förberedelsernas stadium. Då erfarenheterna af de proportionella
utskottsvalen i Riksdagen torde vara tillräckligt gynnsamma för
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
II: 227.
att motivera principens omsättande äfven inom de kommunala representationerna,
synes det öfverflödigt att ingå på en utförligare bevisföring för
reformens nytta och lämplighet.
För likformighetens skull torde emellertid äfven i städer, där den
nya lagen om folkskoleväsendet i vissa städer tillämpas vid val af folkskolestyrelse,
den hälft af styrelsen, som väljes å kyrkostämma, böra
utses genom proportionella val. En sådan anordning bör ej bereda
praktiska svårigheter, då tillgång till sakkunnigt biträde åt valförrättaren
vid kyrkostämman torde finnas inom hvarje stads magistrat.»
I motionen nr 227 i Andra kammaren har herr Petrén hemställt,
»att Riksdagen måtte för sin del besluta sådana ändringar i kungl.
förordningen om landsting den 21 mars 1862, som för införande inom
landstingen af ett proportionellt valsätt vid val af utskott för förberedande
behandling af därstädes förekommande ärenden finnas erforderliga.»
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Yid fjolårets riksdag väcktes inom Andra kammaren motionsvis
fråga om åvägabringande af utredning, i hvad mån ett proportionellt
valsätt läte sig genomföra vid å landsting förekommande val. Under
hänvisning till att ett dylikt valsätt dåmera genomförts vid val till
Riksdagens utskott uttalade motionären sig för att, så snart yrkande
därom framställdes, enahanda valmetod måtte inom landstingen komma
till användning vid utskottsval äfvensom val af styrelser och revisorer.
Konstitutionsutskottet afstyrkte utan meningsskiljaktighet den sålunda
gjorda hemställan under framhållande, att med frågan om införande af
proportionsprincipen vid val inom landstingen borde anstå, till dess det
xmder tillämpningen af de nya bestämmelserna rörande landstingens sammansättning
visat sig, huruvida något behof af en ändring i sådant syfte
verkligen förelåge. Vidare erinrade utskottet, att frågan om införande
af proportionellt valsätt vid val inom stadsfullmäktige syntes äga så nära
samband med det väckta spörsmålet, att vid dettas upptagande till
pröfning nämnda fråga näppeligen kunde lämnas obeaktad. Utskottet
påpekade tillika, att i betraktande af den öfvervägande opolitiska karaktär
af de ärenden, som landstingen hade att handlägga, de skäl, som vant
afgörande för införande af proportionella val till Riksdagens utskott,
icke kunde anses gälla i fråga om motsvarande val inom landstingen,
och att beträffande landstingen åliggande val af nämnder, ledamöter i
styrelser och revisorer m. m. förtjänade erinras, att vid de inom Riks
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
5
(lagen förekommande val, som kunde anses med vissa af dessa jämförliga,
majoritetsprincipen tillämpades.
Erfarenheten från fjolårets landstingssammanträden torde beträffande
åtskilliga län hafva bestyrkt riktigheten af motionärens uppfattning om
önskvärdheten af att ett proportionellt valsätt måtte komma till användning
äfven vid val inom landstingen. Frågan härom lärer ock redan
under fjolårets landstingssammanträden hafva offentligen bragts på tal
inom mer än ett län.
Sedan valen till landstingen på grund af dessas politiska funktion
numera i allmänhet ske på basis af de politiska partisammanslutningarna
inom landet, är det helt naturligt, att, såsom ock inom samtliga län
torde hafva skett redan vid fjolårets lanstingssammanträden, de särskilda
landstingens ledamöter uppdela sig i fast organiserade grupper efter
motsvarigheten af de politiska partier, af hvilka de invalts i tinget. I
och med tillkomsten af en dylik partigruppering gör sig emellertid inom
de olika grupperna själffallet gällande en önskan att få i förhållande
till partiets styrka äga medbestämmanderätt vid utseende af de utskott,
som förbereda de inom tinget förekommande ärenden; och i samma mån
ett dylikt inflytande förvägras minoritetsgrupperna, framstår ock behofvet
af en proportionell valmetod vid dylika val i en allt tydligare dager.
Såsom ofvan antydts, torde erfarenheten från fjolårets landstingssammanträden
i mer än ett län tydligt ådagalägga önskvärdheten af bestämmelser,
som i detta hänseende åt förefintliga minoritetsgrupper trygga
ett skäligt inflytande.
Till belysning af partigrupperingen inom de olika landstingen efter
1910 års nyval lämnas här nedan följande, ur tillgängliga uppgifter
hämtade sammanställning:
Antal valda landstingsman.
Landstingsområden. Moderata.
Liberala.
Stockholms ....
........ 32
13
Uppsala......
........ 20
10
Södermanlands . .
........ 23
15
Östergötlands . .
........ 40
14
Jönköpings ....
........ 34
14
Kronobergs ....
........ 26
9
Kalmar, norra . .
........ 16
4
Transport 191
79
Socialdem.
7
3
9
2
Öfriga.
1
31
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
Antal valda landstingsman.
Landstingsområden. Moderata.
Liberala.
Socialdem. Öfriga.
Transport
191
79
31
1
Kalmar, södra..........
28
8
—
—
Gottlands.............
19
8
—
—
Blekinge.............
23
13
3
—
Kristianstads...........
26
24
3
1
Malmöhus ............
55
18
21
1
Hallands.............
26
13
1
—
Göteborgs och Bohus......
32
19
1
2
Elfsborgs.............
48
23
2
—
Skaraborgs ............
45
16
1
—
Värmlands............
21
37
8
—
Örebro..............
20
25
7
—
Västmanlands ..........
21
13
8
—
Kopparbergs...........
19
25
9
1
Gäfleborgs............
17
22
13
—
Västernorrlands .........
32
25
5
—
Jämtlands.............
11
15
1
—
Västerbottens ..........
15
19
1
2
Norrbottens ...........
16
16
8
3
Summa
665
418
123
11
En närmare granskning af dessa
sifferuppgifter
utvisar,
att medan
absolut majoritet för närvarande innebafves af det moderata partiet i 15
län och af det liberala partiet i 3 län, dylik majoritet icke innebafves
af något parti inom öfriga 7 län.
Att det för ett fruktbringande arbete inom landstingen är af ej
ringa vikt, att de allmänna åskådningar i sociala och ekonomiska spörsmål,
som representeras af de olika politiska partigrupperna, komma till
uttryck äfven vid beredandet inom landstingen af där förekommande
ärenden, torde näppeligen kunna bestridas. På grund af den begränsade
tid, som står landstingen för deras arbeten till buds, är det merendels
sed, att vederbörande utskottsbetänkanden icke befordras till trycket,
utan endast muntligen och i största korthet refereras vid ärendenas
plenibehanäling; och synes det just med hänsyn härtill vara för landstingens
vidkommande särskildt angeläget, att de olika åskådningar, som
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
7
finnas företrädda inom tingen, ock blifva vederbörligen representerade
under det förberedande utskottsarbetet.
Om ock starka skäl kunna tala för införande af proportionellt valsätt
äfven vid val af förberedande nämnder inom stadsfullmäktige, synes
dock, frånsedt de allra största städerna, behofvet häraf ännu icke hafva
gjort sig gällande med samma styrka som beträffande landstingen. Medelst
annan inom denna kammare redan afgifven motion har emellertid äfven
berörda spörsmål blifvit underställdt denna Eiksdags pröfning.
Att utsträcka användningen af en proportionell valmetod att omfatta
äfven utseende af nämnder, ledamöter i styrelser och revisorer m. m.,
synes på det af konstitutionsutskottet vid fjolårets riksdag anförda skäl
icke vara lämpligt. Då beredande af dylika inom landstingen förekommande
val, såsom merendels torde vara fallet, uppdragits åt ett särskildt
valutskott, torde i och med dettas tillsättande efter en proportionell valmetod,
behofvet af en dylik utsträckning af valmetodens användning ej
komma att visa sig nödig.
De bestämmelser i landstingsförordningen, som hafva afseende å
ärendens hänskjutande till behandling af utskott och sättet för dessa utskotts
väljande, återfinnas i §§ 38 och 39. Förstnämnda lagrum lyder:
»Där ett eller flera ämnen äro af den beskaffenhet, att de fordra en
närmare utredning, må landstinget kunna åt vissa sina ledamöter öfverlämna
dessa måls förberedande behandling.» Enligt det senare lagrummet
skall vid val, som med slutna sedlar verkställes, lotten skilja
mellan dem, som erhållit lika röstetal.
De olika landstingens arbetsordningar innehålla dessutom närmare,
sinsemellan ganska växlande föreskrifter om tillsättande af särskilda utskott
för ärendenas förberedande behandling.
För införande af ett proportionellt valsätt vid utseendet af de inom
landstingen förekommande utskott erbjuda sig tvenne utvägar. Nämnda
syftemål kan nämligen vinnas antingen genom en omformulering af § 38
i landstingsförordningen i sådan riktning, att, då landsting öfverlämna
ärenden för förberedande behandling åt vissa sina ledamöter, dessa skola
utses efter en proportionell valmetod af viss angifven beskaffenhet, jämte
en af denna omformulering betingad ändring af nästföljande paragraf,
eller ock genom allenast en sådan omformulering af sistnämnda paragraf,
att därigenom möjliggöres för landsting, som så önska, att medelst särskilda
bestämmelser i sina arbetsordningar införa ett proportionellt valsätt
vid utskottsvalen. Den nuvarande affattningen af 2 mom. i 39 §
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
af landstingsförordningen torde nämligen för närvarande lägga hinder i
vägen för ett dylikt tillvägagående.
Den förra utvägen är gifvetvis den för det afsedda syftemålets ernående
mest effektiva. Emot dess anlitande kan visserligen anföras,
dels att, då frågan om inom landsting förekommande ärendens förberedande
behandling af utskott icke blifvit i förordningen närmare
reglerad, den ifrågasatta omformuleringen icke lämpligen kan äga rum,
och dels att, då bebofvet af det ifrågasatta valsättet i ett eller annat län
till äfventyrs ännu ej gjort sig gällande, det icke skulle vara lämpligt
att genom en dylik ändring framtvinga ett obligatoriskt användande af
ett sådant valsätt.
Då emellertid, på sätt ofvan antydts, i de särskilda landstingens
arbetsordningar allmänt torde finnas inrymda bestämmelser om en förberedande
utskottsbehandling af förekommande ärenden, samt behofvet
af det ifrågasatta valsättet i allt fall snart nog torde komma att göra
sig kännbart äfven inom de län, där så ej hittills skett, synas mig de
åberopade omständigheterna dock ej böra utgöra hinder för genomförande
af de i första hand ifrågasatta ändringarna uti ifrågavarande
förordning.
Skulle emellertid dessa ändringar icke nu anses böra genomföras,
torde det i allt fall vara af vikt, att den i andra hand ifrågasatta omformuleringen
af § 39 i förordningen snarast kommer till stånd, så att
hinder ej må förefinnas för landsting, som så vilja, att i sina arbetsordningar
införa bestämmelser om proportionella utskottsval.
För den händelse förstnämnda alternativ skulle väljas, torde olika
meningar väl kunna yppas om hvilken valmetod som bäst lämpar sig
för det ifrågavarande ändamålet. Enligt min uppfattning skulle det vara
lämpligast att i sådant hänseende använda den metod, som gäller vid
val af Eiksdagens utskott. Genom förbudet att å valsedel verkställa
strykning af däri förekommande namn vinnes den betydelsefulla förmånen,
att valen icke blifva tidsödande, och med den starka partisammanhållning,
som redan nu utmärker de särskilda grupperna inom
landstingen, torde ej någon betänklighet för en sådan valmetods användning
föreligga.
Tydligt är, att i händelse det först angifna alternativet skulle vinna
Eiksdagens bifall, tiden för ändringarnas ikraftträdande bör bestämmas
så, att vederbörande landsting hinna vidtaga de ändringar i sina arbetsordningar,
som däraf kunna föranledas.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
9
Med hänsyn till de olika möjligheter, som sålunda erbjuda sig för
ernående af det med motion afsedda syftemålet, har jag ej ansett mig
böra föreslå någon viss formulering af de ifrågavarande lagrummen,
utan torde det ankomma å konstitutionsutskottet att alltefter den uppfattning,
som inom detta gör sig gällande, verkställa nämnda formulering.
»
Såsom en af motionärerna, herr Petrén, omnämnt, föreslog herr Olausson
vid fjolårets riksdag en skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om
utredning i hvad mån genomförande af proportionellt valsätt vid å landsting
förekommande val läte sig göra och om framläggande för Riksdagen
af de lagförslag, hvartill denna utredning kunde gifva anledning.
Hvad konstitutionsutskottet i sitt häröfver afgifna utlåtande hemställt,
därom har herr Petrén i sin förevarande motion erinrat.
Af de vid innevarande års Riksdag afgifna motionerna afse
herrar Lagerblads och Thavenius’ motion (II: 126) införande af proportionellt
valsätt blott vid val inom stadsfullmäktige af drätselkammare,
beredningsutskott eller andra städernas styrelser och utskott,
herr Petréns motion (II : 227) införande af proportionellt valsätt blott
vid val inom landstingen af utskott för förberedande behandling af därstädes
förekommande ärenden,
herr Olaussons motion (II : 133) införande af proportionellt valsätt
vid val såväl inom landsting som stadsfullmäktige af utskott, styrelser,
nämnder, kommittéer m. fl., och slutligen
herr Rydéns motion (11:215) införande af proportionellt valsätt vid
val inom såväl landsting som stadsfullmäktige af drätselkamrar, styrelser,
nämnder, utskott m. fl. förvaltande och utredande myndigheter och
dessutom vid val inom kyrkostämma af representanter i folkskolestyrelse
i stad.
I sitt öfver herr Olaussons motion vid nästlidna års riksdag afgifna
utlåtande påpekade konstitutionsutskottet, att frågan om införande
af proportionellt valsätt vid val inom stadsfullmäktige syntes äga så nära
samband med den af motionären väckta frågan, att vid den enas upptagande
till pröfning den andra näppeligen kunde lämnas obeaktad. Utskottet
har vid förnyad pröfning af det förevarande spörsmålet ej funnit
skäl att frånträda denna allmänna ståndpunkt och anser sålunda,
att, om öfverhufvud proportionellt valsätt bör vid vissa val inom kommunala
korporationer införas, bör det ske samtidigt för valen såväl inom
Bihang till Rilcsd. prof. 1911. H Samt. 1 Afd. 18 Höft. 2
Utskottets
yttrande.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
landsting som inom stadsfullmäktige. På grund af hvad i förevarande
motioner anförts och med hänsyn till att det proportionella valsättet numera
vunnit tillämpning vid val till landsting och stadsfullmäktige, finner
utskottet grundad anledning föreligga att utsträcka detta valsätts tilllämpning
äfven till nu ifrågavarande korporationer. En utsträckning
af det proportionella valsättets tillämpning ifråga om valen inom en annan
kommunal korporation utöfver dess tillämpning vid valen inom de
nu nämnda korporationerna har emellertid föreslagits afherrEydén, som
ansett, att för likformighetens skull i städer, där den nya lagen om
folkskoleväsendet i vissa städer tillämpas äfven vid val af folkskolestyrelse,
den hälft af styrelsen, som väljes å kyrkostämma, bör utses genom
proportionella val. Om emellertid det proportionella valsättet skulle
komma att tillämpas äfven vid val å kyrkostämma af viss del af folkskolestyrelse
i städerna, synes en följd häraf vara, att detta valsätt borde
tillämpas därjämte ifråga om val af skolråd. Då tillämpningen af det
proportionella valsättet på grund af kyrkostämmans sammansättning torde
medföra stora svårigheter och tidsspillan, och då motionären jämväl ej
anfört något skäl, som skulle kunna anses påkalla en sådan utsträckning
af valsättets tillämpning, har utskottet ansett denna böra begränsas till
do representativa kommunala Korporationerna, landsting och stadsfullmäktige.
Ifråga om de val, vid hvilka det proportionella valsättet bör tillämpas,
hafva herrar Lagerblad och Thavenius, herr Eydén och herr Olausson
i sina förevarande motioner afsett alla de val af särskilda styrelser,
utskott, nämnder och kommittéer, som kunna förekomma inom någon af
dessa kommunala representationer, under det att herr Petrén ansett, att
valsättets tillämpning borde begränsas till val af utskott, som hafva
att förbereda ärendenas behandling. I sitt utlåtande vid nästlidna års
riksdag i föreliggande fråga uttalade konstitutionsutskottet, att, beträffande
de landstingen åliggande val af nämnder, af ledamöter i styrelser,
af revisorer m. m., proportionellt valsätt näppeligen kunde komma ifråga,
så mycket mindre som vid de inom Eiksdagen förekommande val, som
kunna anses med vissa af dessa val jämförliga, majoritetsprincipen tilllämpades.
Då ifråga om sådana styrelser, nämnder eller kommittéer,
som helt och hållet eller i allt väsentligt hafva till uppgift att verkställa
de kommunala myndigheternas beslut, det ej torde vara nödvändigt
att bereda olika åsikter den möjlighet att komma till uttryck, som det
proportionella valsättet afser, har utskottet i likhet med herr Petrén an
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
11
sett, att det proportionella valsättets tillämpning bör begränsas till sådana
val inom stadsfullmäktige och landsting, af nämnder och utskott, som hufvudsakligen
hafva till uppgift att förbereda ärendenas behandling inom
de kommunala representationerna.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd
utredning framlägga förslag till införande af
proportionellt valsätt vid val af sådana hos stadsfullmäktige
och landsting förekommande utskott och
nämnder, hvilkas egentliga uppgift är att förbereda
de hos nämnda korporationer förekommande ärenden.
Stockholm den 2 maj 1911.
På utskottets vägnar:
ERNST TRYGGER.
Det skulle här antecknas, att herr Nyström ej närvarit vid detta
utlåtandes justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1911:137 Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner om införande af proportionellt valsätt vid val af utskott, nämnder och styrelser m. m. inom landsting oc s. 1 i texten