Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande af proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige ; nr 215, af herr Rydén, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande af proportionellt valsätt vid val af drätselkammare och folkskolestyrelse i stad, äfvensom i öfrigt vid vissa val inom stadsfullmäktige och landsting; samt nr 227, af herr Petrén, om införande af proportionellt valsätt vid val af utskott inom landsting.

1911-05-02 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1911:21, Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande af proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige ; nr 215, af herr Rydén, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande af proportionellt valsätt vid val af drätselkammare och folkskolestyrelse i stad, äfvensom i öfrigt vid vissa val inom stadsfullmäktige och landsting; samt nr 227, af herr Petrén, om införande af proportionellt valsätt vid val af utskott inom landsting.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till Riksdagens kansli den 2 maj 1911 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

om införande af proportionellt valsätt vid val af utskott,

nämnder och styrelser m. m. inom landsting och stadsfullmäktige.

Till konstitutionsutskottets behandling hafva hänvisats följande inom

Andra kammaren väckta motioner, nämligen:

nr 126, af herrar Lagerblad och Thavenius, om införande af proportionellt

valsätt vid val inom stadsfullmäktige af styrelser och utskott;

nr 133, af herr Olausson, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående

införande af proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

;

nr 215, af herr Rydén, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande

af proportionellt valsätt vid val af drätselkammare och folkskolestyrelse

i stad, äfvensom i öfrigt vid vissa val inom stadsfullmäktige

och landsting; samt

nr 227, af herr Petrén, om införande af proportionellt valsätt vid

val af utskott inom landsting.

I motionen nr 126 i Andra kammaren hafva herrar Lagerblad och 11:126.

Thavenius hemställt, »att Riksdagen måtte för sin del besluta sådant

tillägg till vederbörande lagrum i kungl. förordningen om kommunalstyrelse

i stad, att val af ledamöter i drätselkammare och andra af stadsBihang

till Riksd. prof. 1911. 3 Sami. 1 Afd. 18 Höft. (Nr 21.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

fullmäktige tillsatta styrelser eller utskott må ske i samma ordning som

är stadgad för val af utskott inom Riksdagen».

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande:

»Vid föregående års riksdag väcktes af herr Olausson motion om

skrifvelse till Kungl. Maj:t angående införande af proportionellt valsätt

vid val inom landstingen.

I sitt yttrande öfver denna motion framhöll konstitutionsuskottet,

att frågan borde hvila, till dess det under tillämpningen af de nya bestämmelserna

rörande landstingens sammansättning visat sig, huruvida

något behof af en sådan ändring i sådant syfte verkligen föreligger.

Därjämte påpekade utskottet, att frågan om införande af proportionella

val inom stadsfullmäktige borde i sammanhang med förenämnda fråga

äfven upptagas.

Då min afsikt nu varit, att vid innevarande riksdag väcka motion

i sistnämnda fråga, nämligen om införande af bestämmelser i förordningen

om kommunalstyrelse i stad därom, att vid val inom stadsfullmäktige

till de kommunala styrelser, som af stadsfullmäktige tillsättas,

det proportionella valsättet, som tillämpas vid utskottsval inom Riksdagen,

måtte tillämpas, finner jag alltså nu stöd för denna min afsikt

såväl hos konstitutionsutskottet som af flera ledamöter inom Andra

kammaren, hvilka under frågans behandling vid föregående riksdag

yttrade sig i denna riktning.

Med det proportionella valsättets införande vid val till stadsfullmäktige

åsyftades naturligtvis att icke ett parti, såsom förut i allmänhet

varit fallet, skulle helt och hållet behärska stadskommunerna. Öfriga

valmän skulle ock i mån af sin styrka få ett ord med i laget. Men

det har sedan visat sig att detta syfte icke vunnits, enär det starkaste

partiet fortfarande behållit hela makten i sin hand.

Detta bör åtminstone vid val af drätselkammare, beredningsutskott

eller andra städernas styrelser och utskott, som tillsättas af stadsfullmäktige,

rättas genom införande af proportionellt valsätt, så att de

olika partierna blifva hvart efter sin styrka däri representerade.»

11:133. I motionen nr 133 i Andra kammaren har herr Olausson hemställt, »att

Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om framläggande

af förslag till sådan ändring i gällande landstings- och kommunallagar,

att val af utskott, styrelser, nämnder, kommittéer m. fl., som förrättas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

3

af landsting och stadsfullmäktige, skola ske enligt i hufvudsak samma

valmetod, som tillämpas vid val af Riksdagens utskott.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Sedan det proportionella valsättet utsträckts icke blott till riksdagsmannaval

utan också till landstingsmanna- och stadsfullmäktigeval,

synes den enklaste konsekvens bjuda, att de proportionella valen tilllämpas

äfven vid val, som dessa korporationer förrätta. Det skulle

med rätta ha ansetts som en ofullständighet, om Riksdagen valts proportionellt,

medan det största partiet ensamt kunnat besätta alla platser

i Riksdagens utskott. Därför infördes proportionella utskottsval i

Riksdagen. Yi ha nu pröfvat dessa vid två riksdagar, och jag tror,

att alla partier äro belåtna med den nya ordningen. Det synes mig

dock lämpligast att den proportionella valmetoden komme att tillämpas

endast i de fall, då yrkande därom framställes, och att det stode fritt

att verkställa valen med acklamation, om alla därom vore eniga. Därigenom

skulle mycken tid för valen kunna besparas.

Tiden synes mig därför vara inne, att samma rättvisa kommer till

tillämpning vid val af utskott, nämnder, styrelser, kommittéer m. fl.,

som tillsättas af landsting och stadsfullmäktige.»

I motionen nr 215 i Andra kammaren har herr Bydén hemställt, II: 215.

»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa om framläggande

af förslag till sådana ändringar i kommunalförfattningarna,

landstingsförordningen och lagen angående folkskoleväsendet i vissa

städer, att städernas drätselkamrar och folkskolestyrelser samt styrelser,

nämnder, utskott m. fl. förvaltande och utredande myndigheter, som väljas

af stadsfullmäktige och landsting, måtte utses genom proportionella

val.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Då nu stadsfullmäktige och landsting väljas proportionellt, synes

konsekvensen fordra, att — såsom sker beträffande Riksdagens utskott

— de nämnder, utskott, styrelser äfvensom städernas drätselkamrar m. fl.,

som utses af stadsfullmäktige eller landsting, väljas efter proportionella

grunder. En sådan ordning är betingad framförallt däraf, att de olika

partier, som insätta representanter i de beslutande korporationerna, böra

beredas tillfälle att genom ombud väl sätta sig in i de olika frågorna

redan på förberedelsernas stadium. Då erfarenheterna af de proportionella

utskottsvalen i Riksdagen torde vara tillräckligt gynnsamma för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

II: 227.

att motivera principens omsättande äfven inom de kommunala representationerna,

synes det öfverflödigt att ingå på en utförligare bevisföring för

reformens nytta och lämplighet.

För likformighetens skull torde emellertid äfven i städer, där den

nya lagen om folkskoleväsendet i vissa städer tillämpas vid val af folkskolestyrelse,

den hälft af styrelsen, som väljes å kyrkostämma, böra

utses genom proportionella val. En sådan anordning bör ej bereda

praktiska svårigheter, då tillgång till sakkunnigt biträde åt valförrättaren

vid kyrkostämman torde finnas inom hvarje stads magistrat.»

I motionen nr 227 i Andra kammaren har herr Petrén hemställt,

»att Riksdagen måtte för sin del besluta sådana ändringar i kungl.

förordningen om landsting den 21 mars 1862, som för införande inom

landstingen af ett proportionellt valsätt vid val af utskott för förberedande

behandling af därstädes förekommande ärenden finnas erforderliga.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Yid fjolårets riksdag väcktes inom Andra kammaren motionsvis

fråga om åvägabringande af utredning, i hvad mån ett proportionellt

valsätt läte sig genomföra vid å landsting förekommande val. Under

hänvisning till att ett dylikt valsätt dåmera genomförts vid val till

Riksdagens utskott uttalade motionären sig för att, så snart yrkande

därom framställdes, enahanda valmetod måtte inom landstingen komma

till användning vid utskottsval äfvensom val af styrelser och revisorer.

Konstitutionsutskottet afstyrkte utan meningsskiljaktighet den sålunda

gjorda hemställan under framhållande, att med frågan om införande af

proportionsprincipen vid val inom landstingen borde anstå, till dess det

xmder tillämpningen af de nya bestämmelserna rörande landstingens sammansättning

visat sig, huruvida något behof af en ändring i sådant syfte

verkligen förelåge. Vidare erinrade utskottet, att frågan om införande

af proportionellt valsätt vid val inom stadsfullmäktige syntes äga så nära

samband med det väckta spörsmålet, att vid dettas upptagande till

pröfning nämnda fråga näppeligen kunde lämnas obeaktad. Utskottet

påpekade tillika, att i betraktande af den öfvervägande opolitiska karaktär

af de ärenden, som landstingen hade att handlägga, de skäl, som vant

afgörande för införande af proportionella val till Riksdagens utskott,

icke kunde anses gälla i fråga om motsvarande val inom landstingen,

och att beträffande landstingen åliggande val af nämnder, ledamöter i

styrelser och revisorer m. m. förtjänade erinras, att vid de inom Riks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

5

(lagen förekommande val, som kunde anses med vissa af dessa jämförliga,

majoritetsprincipen tillämpades.

Erfarenheten från fjolårets landstingssammanträden torde beträffande

åtskilliga län hafva bestyrkt riktigheten af motionärens uppfattning om

önskvärdheten af att ett proportionellt valsätt måtte komma till användning

äfven vid val inom landstingen. Frågan härom lärer ock redan

under fjolårets landstingssammanträden hafva offentligen bragts på tal

inom mer än ett län.

Sedan valen till landstingen på grund af dessas politiska funktion

numera i allmänhet ske på basis af de politiska partisammanslutningarna

inom landet, är det helt naturligt, att, såsom ock inom samtliga län

torde hafva skett redan vid fjolårets lanstingssammanträden, de särskilda

landstingens ledamöter uppdela sig i fast organiserade grupper efter

motsvarigheten af de politiska partier, af hvilka de invalts i tinget. I

och med tillkomsten af en dylik partigruppering gör sig emellertid inom

de olika grupperna själffallet gällande en önskan att få i förhållande

till partiets styrka äga medbestämmanderätt vid utseende af de utskott,

som förbereda de inom tinget förekommande ärenden; och i samma mån

ett dylikt inflytande förvägras minoritetsgrupperna, framstår ock behofvet

af en proportionell valmetod vid dylika val i en allt tydligare dager.

Såsom ofvan antydts, torde erfarenheten från fjolårets landstingssammanträden

i mer än ett län tydligt ådagalägga önskvärdheten af bestämmelser,

som i detta hänseende åt förefintliga minoritetsgrupper trygga

ett skäligt inflytande.

Till belysning af partigrupperingen inom de olika landstingen efter

1910 års nyval lämnas här nedan följande, ur tillgängliga uppgifter

hämtade sammanställning:

Antal valda landstingsman.

Landstingsområden. Moderata.

Liberala.

Stockholms ....

........ 32

13

Uppsala......

........ 20

10

Södermanlands . .

........ 23

15

Östergötlands . .

........ 40

14

Jönköpings ....

........ 34

14

Kronobergs ....

........ 26

9

Kalmar, norra . .

........ 16

4

Transport 191

79

Socialdem.

7

3

9

2

Öfriga.

1

31

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

Antal valda landstingsman.

Landstingsområden. Moderata.

Liberala.

Socialdem. Öfriga.

Transport

191

79

31

1

Kalmar, södra..........

28

8

—

—

Gottlands.............

19

8

—

—

Blekinge.............

23

13

3

—

Kristianstads...........

26

24

3

1

Malmöhus ............

55

18

21

1

Hallands.............

26

13

1

—

Göteborgs och Bohus......

32

19

1

2

Elfsborgs.............

48

23

2

—

Skaraborgs ............

45

16

1

—

Värmlands............

21

37

8

—

Örebro..............

20

25

7

—

Västmanlands ..........

21

13

8

—

Kopparbergs...........

19

25

9

1

Gäfleborgs............

17

22

13

—

Västernorrlands .........

32

25

5

—

Jämtlands.............

11

15

1

—

Västerbottens ..........

15

19

1

2

Norrbottens ...........

16

16

8

3

Summa

665

418

123

11

En närmare granskning af dessa

sifferuppgifter

utvisar,

att medan

absolut majoritet för närvarande innebafves af det moderata partiet i 15

län och af det liberala partiet i 3 län, dylik majoritet icke innebafves

af något parti inom öfriga 7 län.

Att det för ett fruktbringande arbete inom landstingen är af ej

ringa vikt, att de allmänna åskådningar i sociala och ekonomiska spörsmål,

som representeras af de olika politiska partigrupperna, komma till

uttryck äfven vid beredandet inom landstingen af där förekommande

ärenden, torde näppeligen kunna bestridas. På grund af den begränsade

tid, som står landstingen för deras arbeten till buds, är det merendels

sed, att vederbörande utskottsbetänkanden icke befordras till trycket,

utan endast muntligen och i största korthet refereras vid ärendenas

plenibehanäling; och synes det just med hänsyn härtill vara för landstingens

vidkommande särskildt angeläget, att de olika åskådningar, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

7

finnas företrädda inom tingen, ock blifva vederbörligen representerade

under det förberedande utskottsarbetet.

Om ock starka skäl kunna tala för införande af proportionellt valsätt

äfven vid val af förberedande nämnder inom stadsfullmäktige, synes

dock, frånsedt de allra största städerna, behofvet häraf ännu icke hafva

gjort sig gällande med samma styrka som beträffande landstingen. Medelst

annan inom denna kammare redan afgifven motion har emellertid äfven

berörda spörsmål blifvit underställdt denna Eiksdags pröfning.

Att utsträcka användningen af en proportionell valmetod att omfatta

äfven utseende af nämnder, ledamöter i styrelser och revisorer m. m.,

synes på det af konstitutionsutskottet vid fjolårets riksdag anförda skäl

icke vara lämpligt. Då beredande af dylika inom landstingen förekommande

val, såsom merendels torde vara fallet, uppdragits åt ett särskildt

valutskott, torde i och med dettas tillsättande efter en proportionell valmetod,

behofvet af en dylik utsträckning af valmetodens användning ej

komma att visa sig nödig.

De bestämmelser i landstingsförordningen, som hafva afseende å

ärendens hänskjutande till behandling af utskott och sättet för dessa utskotts

väljande, återfinnas i §§ 38 och 39. Förstnämnda lagrum lyder:

»Där ett eller flera ämnen äro af den beskaffenhet, att de fordra en

närmare utredning, må landstinget kunna åt vissa sina ledamöter öfverlämna

dessa måls förberedande behandling.» Enligt det senare lagrummet

skall vid val, som med slutna sedlar verkställes, lotten skilja

mellan dem, som erhållit lika röstetal.

De olika landstingens arbetsordningar innehålla dessutom närmare,

sinsemellan ganska växlande föreskrifter om tillsättande af särskilda utskott

för ärendenas förberedande behandling.

För införande af ett proportionellt valsätt vid utseendet af de inom

landstingen förekommande utskott erbjuda sig tvenne utvägar. Nämnda

syftemål kan nämligen vinnas antingen genom en omformulering af § 38

i landstingsförordningen i sådan riktning, att, då landsting öfverlämna

ärenden för förberedande behandling åt vissa sina ledamöter, dessa skola

utses efter en proportionell valmetod af viss angifven beskaffenhet, jämte

en af denna omformulering betingad ändring af nästföljande paragraf,

eller ock genom allenast en sådan omformulering af sistnämnda paragraf,

att därigenom möjliggöres för landsting, som så önska, att medelst särskilda

bestämmelser i sina arbetsordningar införa ett proportionellt valsätt

vid utskottsvalen. Den nuvarande affattningen af 2 mom. i 39 §

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

af landstingsförordningen torde nämligen för närvarande lägga hinder i

vägen för ett dylikt tillvägagående.

Den förra utvägen är gifvetvis den för det afsedda syftemålets ernående

mest effektiva. Emot dess anlitande kan visserligen anföras,

dels att, då frågan om inom landsting förekommande ärendens förberedande

behandling af utskott icke blifvit i förordningen närmare

reglerad, den ifrågasatta omformuleringen icke lämpligen kan äga rum,

och dels att, då bebofvet af det ifrågasatta valsättet i ett eller annat län

till äfventyrs ännu ej gjort sig gällande, det icke skulle vara lämpligt

att genom en dylik ändring framtvinga ett obligatoriskt användande af

ett sådant valsätt.

Då emellertid, på sätt ofvan antydts, i de särskilda landstingens

arbetsordningar allmänt torde finnas inrymda bestämmelser om en förberedande

utskottsbehandling af förekommande ärenden, samt behofvet

af det ifrågasatta valsättet i allt fall snart nog torde komma att göra

sig kännbart äfven inom de län, där så ej hittills skett, synas mig de

åberopade omständigheterna dock ej böra utgöra hinder för genomförande

af de i första hand ifrågasatta ändringarna uti ifrågavarande

förordning.

Skulle emellertid dessa ändringar icke nu anses böra genomföras,

torde det i allt fall vara af vikt, att den i andra hand ifrågasatta omformuleringen

af § 39 i förordningen snarast kommer till stånd, så att

hinder ej må förefinnas för landsting, som så vilja, att i sina arbetsordningar

införa bestämmelser om proportionella utskottsval.

För den händelse förstnämnda alternativ skulle väljas, torde olika

meningar väl kunna yppas om hvilken valmetod som bäst lämpar sig

för det ifrågavarande ändamålet. Enligt min uppfattning skulle det vara

lämpligast att i sådant hänseende använda den metod, som gäller vid

val af Eiksdagens utskott. Genom förbudet att å valsedel verkställa

strykning af däri förekommande namn vinnes den betydelsefulla förmånen,

att valen icke blifva tidsödande, och med den starka partisammanhållning,

som redan nu utmärker de särskilda grupperna inom

landstingen, torde ej någon betänklighet för en sådan valmetods användning

föreligga.

Tydligt är, att i händelse det först angifna alternativet skulle vinna

Eiksdagens bifall, tiden för ändringarnas ikraftträdande bör bestämmas

så, att vederbörande landsting hinna vidtaga de ändringar i sina arbetsordningar,

som däraf kunna föranledas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

9

Med hänsyn till de olika möjligheter, som sålunda erbjuda sig för

ernående af det med motion afsedda syftemålet, har jag ej ansett mig

böra föreslå någon viss formulering af de ifrågavarande lagrummen,

utan torde det ankomma å konstitutionsutskottet att alltefter den uppfattning,

som inom detta gör sig gällande, verkställa nämnda formulering.

»

Såsom en af motionärerna, herr Petrén, omnämnt, föreslog herr Olausson

vid fjolårets riksdag en skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om

utredning i hvad mån genomförande af proportionellt valsätt vid å landsting

förekommande val läte sig göra och om framläggande för Riksdagen

af de lagförslag, hvartill denna utredning kunde gifva anledning.

Hvad konstitutionsutskottet i sitt häröfver afgifna utlåtande hemställt,

därom har herr Petrén i sin förevarande motion erinrat.

Af de vid innevarande års Riksdag afgifna motionerna afse

herrar Lagerblads och Thavenius’ motion (II: 126) införande af proportionellt

valsätt blott vid val inom stadsfullmäktige af drätselkammare,

beredningsutskott eller andra städernas styrelser och utskott,

herr Petréns motion (II : 227) införande af proportionellt valsätt blott

vid val inom landstingen af utskott för förberedande behandling af därstädes

förekommande ärenden,

herr Olaussons motion (II : 133) införande af proportionellt valsätt

vid val såväl inom landsting som stadsfullmäktige af utskott, styrelser,

nämnder, kommittéer m. fl., och slutligen

herr Rydéns motion (11:215) införande af proportionellt valsätt vid

val inom såväl landsting som stadsfullmäktige af drätselkamrar, styrelser,

nämnder, utskott m. fl. förvaltande och utredande myndigheter och

dessutom vid val inom kyrkostämma af representanter i folkskolestyrelse

i stad.

I sitt öfver herr Olaussons motion vid nästlidna års riksdag afgifna

utlåtande påpekade konstitutionsutskottet, att frågan om införande

af proportionellt valsätt vid val inom stadsfullmäktige syntes äga så nära

samband med den af motionären väckta frågan, att vid den enas upptagande

till pröfning den andra näppeligen kunde lämnas obeaktad. Utskottet

har vid förnyad pröfning af det förevarande spörsmålet ej funnit

skäl att frånträda denna allmänna ståndpunkt och anser sålunda,

att, om öfverhufvud proportionellt valsätt bör vid vissa val inom kommunala

korporationer införas, bör det ske samtidigt för valen såväl inom

Bihang till Rilcsd. prof. 1911. H Samt. 1 Afd. 18 Höft. 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

landsting som inom stadsfullmäktige. På grund af hvad i förevarande

motioner anförts och med hänsyn till att det proportionella valsättet numera

vunnit tillämpning vid val till landsting och stadsfullmäktige, finner

utskottet grundad anledning föreligga att utsträcka detta valsätts tilllämpning

äfven till nu ifrågavarande korporationer. En utsträckning

af det proportionella valsättets tillämpning ifråga om valen inom en annan

kommunal korporation utöfver dess tillämpning vid valen inom de

nu nämnda korporationerna har emellertid föreslagits afherrEydén, som

ansett, att för likformighetens skull i städer, där den nya lagen om

folkskoleväsendet i vissa städer tillämpas äfven vid val af folkskolestyrelse,

den hälft af styrelsen, som väljes å kyrkostämma, bör utses genom

proportionella val. Om emellertid det proportionella valsättet skulle

komma att tillämpas äfven vid val å kyrkostämma af viss del af folkskolestyrelse

i städerna, synes en följd häraf vara, att detta valsätt borde

tillämpas därjämte ifråga om val af skolråd. Då tillämpningen af det

proportionella valsättet på grund af kyrkostämmans sammansättning torde

medföra stora svårigheter och tidsspillan, och då motionären jämväl ej

anfört något skäl, som skulle kunna anses påkalla en sådan utsträckning

af valsättets tillämpning, har utskottet ansett denna böra begränsas till

do representativa kommunala Korporationerna, landsting och stadsfullmäktige.

Ifråga om de val, vid hvilka det proportionella valsättet bör tillämpas,

hafva herrar Lagerblad och Thavenius, herr Eydén och herr Olausson

i sina förevarande motioner afsett alla de val af särskilda styrelser,

utskott, nämnder och kommittéer, som kunna förekomma inom någon af

dessa kommunala representationer, under det att herr Petrén ansett, att

valsättets tillämpning borde begränsas till val af utskott, som hafva

att förbereda ärendenas behandling. I sitt utlåtande vid nästlidna års

riksdag i föreliggande fråga uttalade konstitutionsutskottet, att, beträffande

de landstingen åliggande val af nämnder, af ledamöter i styrelser,

af revisorer m. m., proportionellt valsätt näppeligen kunde komma ifråga,

så mycket mindre som vid de inom Eiksdagen förekommande val, som

kunna anses med vissa af dessa val jämförliga, majoritetsprincipen tilllämpades.

Då ifråga om sådana styrelser, nämnder eller kommittéer,

som helt och hållet eller i allt väsentligt hafva till uppgift att verkställa

de kommunala myndigheternas beslut, det ej torde vara nödvändigt

att bereda olika åsikter den möjlighet att komma till uttryck, som det

proportionella valsättet afser, har utskottet i likhet med herr Petrén an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

11

sett, att det proportionella valsättets tillämpning bör begränsas till sådana

val inom stadsfullmäktige och landsting, af nämnder och utskott, som hufvudsakligen

hafva till uppgift att förbereda ärendenas behandling inom

de kommunala representationerna.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd

utredning framlägga förslag till införande af

proportionellt valsätt vid val af sådana hos stadsfullmäktige

och landsting förekommande utskott och

nämnder, hvilkas egentliga uppgift är att förbereda

de hos nämnda korporationer förekommande ärenden.

Stockholm den 2 maj 1911.

På utskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Det skulle här antecknas, att herr Nyström ej närvarit vid detta

utlåtandes justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:137 Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner om införande af proportionellt valsätt vid val af utskott, nämnder och styrelser m. m. inom landsting oc s. 1 i texten