Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 4

1911-03-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1911:4, Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 4.

1

Nr 4.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 mars 1911 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af justitieombudsmannens

framställning om ändring af § 42 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862 äfvensom af § 44 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863.

Till konstitutionsutskottet har hänvisats en af justitieombudsmannen

i hans till innevarande års riksdag afgifna ämbetsberättelse gjord framställning,

däruti hemställts, att Riksdagen måtte för sin del antaga dels

följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse af § 42 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd den 21 mars 1862.

Medlem af församlingen, som vill styrka, att kyrkoråds eller skolråds

beslut i församlingens gemensamma angelägenheter hvilar på orättvis

grund, eller icke är i laga ordning tillkommet, eller står i strid med allmän

lag eller författning, eller annorledes öfverskrider deras befogenhet, som

beslutet fattat, äfvensom den, som tilltror sig kunna visa, att något af

kyrkoråd eller skolråd fattadt beslut kränker hans enskilda rätt, äger, dår

ej beslutet är af rent förberedande eller verkställande art eller med afseende

å Överklagande! däraf i lag eller författning annorlunda är stadgadt

eller detsamma innefattar varning för oenighet i äktenskap, fullfölja talan

mot beslutet i enahanda ordning som i § 41 bestämts för klagan öfver

Bihang till Jlilcsd. prat. 1011. H Sami. 1 Afd. 4 Htifl. (Nr 4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 4.

kyrkostämmas beslut; dock att diarii-utdrag, hvarom i samma § förmäles,

skall, inom där stadgad tid, ingifvas till kyrkorådets eller skolrådets ordförande.

Utan hinder — — —- — — delgifvet.

dels oek följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse af § 44 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Den, som åt kyrkoråds eller skolråds beslut ej nöjes, äger att, där ej

beslutet är af rent förberedande eller verkställande art eller med afseende

å öfverklagandet däraf i lag eller författning annorlunda är stadgadt eller

detsamma innefattar varning för oenighet i äktenskap, fullfölja talan mot

beslutet under enahanda förutsättningar och i samma ordning, som i § 43

föreskrifvits för Överklagande af kyrkostämmas eller kyrkofullmäktiges

beslut; dock att diarii-utdrag, hvarom i samma § förmäles, skall, inom där

stadgad tid, ingifvas till kyrkorådets eller skolrådets ordförande; skolande,

om beslutet på grund af stadgandet i § 34 ej blifvit offentligen uppläst,

klaganden anses hafva af detsamma erhållit del den dag, då det blifvit

honom genom utdrag af protokollet delgifvet.

Utan hinder-----förordnar.

Till stöd för denna framställning har justitieombudsmannen anfört

följande i fråga om förstnämnda lagrum:

»1 42 § af förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

den 21 mars 1862, sådant detta lagrum lyder genom lagen den 29 juni

1908, äro följande bestämmelser meddelade: »Medlem af församlingen,

som vill styrka, att kyrkoråds eller skolråds beslut i församlingens gemensamma

angelägenheter hvila,r på orättvis grund, eller icke är i laga ordning

tillkommet, eller står i strid med allmän lag eller författning, eller

annorledes öfverskrider deras befogenhet, som beslutet fattat, äfvensom

den, som tilltror sig kunna visa, att något af kyrkoråd eller skolråd fattadt

beslut kränker hans enskilda rätt, äger, där ej beslutet är af rent

förberedande eller verkställande art eller med afseende å öfverklagandet

däraf i lag eller författning annorlunda är stadgadt eller detsamma afser

varning för oenighet i äktenskap, fullfölja talan mot beslutet i enahanda

ordning som i § 41 bestämts för klagan öfver kyrkostämmas beslut; dock

att diarii-utdrag, hvarom i samma § förmäles, skall, inom där stadgad

tid, ingifvas till kyrkorådets eller skolrådets ordförande.

Utan hinder — —----delgifvet.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

3

Enligt detta lagrum må talan mot kyrkoråds beslut, som afser varning

i äktenskap, icke föras.

Den formulering, stadgandet erhållit, har gifvit upphof till tvekan i

fråga om dess rätta innebörd. Man har sålunda förmenat, att klagorätt

vore utesluten äfven i afseende å beslut, hvarigenom kyrkorådet vägrat

meddela varning eller för utevaro dömt make till böter eller förelagt tredskande

make vite. Att denna mening icke är riktig, utan att stadgandet

endast innebär, att talan ej må fullföljas mot beslut, som innefattar varning

i äktenskap, framgår åt följande redogörelse för lagrummets tillkomst.

I skrifvelse af den 27 februari 1906 anhöll Riksdagen, att Kungl.

Maj:t måtte låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till erforderliga

bestämmelser om rätt att fullfölja talan emot kyrkoråds och skolråds

beslut. Med anledning häraf framlade Kungl. Maj:t för 1908 års Riksdag

proposition med förslag, bland annat, till ändring af § 41 i 1862 års kvrkostämmoförordning.

Enligt detta förslag skulle medlem af församlingen i

regeln hafva rätt att anföra besvär öfver kyrkoråds och skolråds beslut.

Undantag från denna regel skulle dock gifvas, när beslutet var af rent

förberedande eller verkställande art eller om med afseende å öfverklagandet

däraf i lag eller författning annorledes blifvit stadgadt. Af departementschefens

anförande till statsrådsprotokollet framgår, att med uttrycket »beslut af

rent förberedande art» åsyftas sådana beslut och åtgärder, som innebära

allenast till kyrkostämman ingående utredningar eller förberedande utlåtanden

i på kyrkostämmas afgörande beroende ärenden. Dit skulle också

höra beslut om framställningar och förslag till kyrkostämman i dylika ärenden.

I anförandet framhålles vidare, att den enligt § 29 i allmänna kyrkostämmoförordningen

kyrkoråd tillerkända befogenheten att döma till

böter och förelägga viten uppenbarligen vore af beskaffenhet att påkalla

ett stadgande om rätt att anföra besvär.

Angående beslut, hvarigenom kyrkoråd tilldelat makar varning för

oenighet i äktenskapet, förklarade sig departementschefen af anförda skäl

icke hafva ansett sig böra föreslå ett undantag från den allmänna regeln.

I sammanhang med ifrågavarande proposition fick emellertid lagutskottet

att behandla en enskild motion (i Första kammaren väckt af E.

Hetiman), som afsåg sådan ändring af Kungl. Maj:ts förslag, att det blefve

fullt tydligt, att varning af oeniga makar inför kyrkoråd hörde till sådana

kyrkorådets åtgärder, som vore af rent förberedande art.

Den framställning, som gjorts i berörda motion, fann lagutskottet

förtjäna beaktande. Utskottet ansåg sig därför böra tillstyrka det i motionen

framlagda förslaget om afl från regeln om klagorätt skulle göras

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

undantag för sådant kyrkoråds beslut, hvarigenom varning skett för oenighet

i äktenskap.

Lagutskottet, som fann att bestämmelserna om besvärsrätt borde i

kyrkostämmoförordningen införas i en ny paragraf (§ 42), gaf åt det ytterligare

undantag från regeln om besvärsrätt, som utskottet alltså tillstyrkte,

följande formulering:

»--— eper detsamma» (d. v. s. beslutet) »afser varning för oe
nighet

i äktenskap — — —».

Sålunda formuleradt antogs ifrågavarande undantag af Riksdagen,

hvarefter detsamma oförändradt inflöt i den sedermera utfärdade lagen i

ämnet af den 29 juni 1908.

Tillkomsten af § 42 i kyrkostämmoförordningen gifver således vid

handen, att genom lagrummet fastställts en allmän regel om rätt att öfverklaga

kyrkoråds beslut; att från denna regel stadgats undantag i fråga

om beslut af rent förberedande art; att beslut, hvarigenom någon fällts

till böter eller vid vite förelagts inställelse, icke äro af denna förberedande art;

samt att såsom ett särskildt undantag från den allmänna regeln stadgats, att

klagan ej må föras öfver kyrkoråds beslut, hvarigenom varning meddelats.

Obestridligt är emellertid, att ifrågavarande stadgandes ordalydelse

icke tydligt angifver dess mening; och, enligt hvad två under sistlidet år

hos mig anmälda fall utmärka, hafva verkliga olägenheter af denna oklarhet

uppkommit.»

Samma grunder åberopas för den föreslagna ändringen i § 44 af förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den

20 november 1863, sådant detta lagrum lyder genom lagen den 29 juni 1908.

Det af justitieombudsmannen åberopade utlåtandet, som afgafs af lagutskottet

vid 1908 års riksdag i anledning af den kungl. propositionen

rörande ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen om kyrkostämma

in. in., ådagalägger tydligen, att lagstiftarens mening varit att från de

kyrkorådsbeslut, öfver hvilka klagorätt vore medgifven, undantaga allenast

de beslut, hvarigenom varning skett för oenighet i äktenskap. Då emellertid

stadgandets formella affattning, enligt hvad som framgår af justitieombudsmannens

berättelse, synes vid lagtillämpningen hafva gifvit anledning

till missförstånd af lagrummets rätta innebörd, finner utskottet sig

icke böra afstyrka den af justitieombudsmannen gjorda framställningen.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må för sin del besluta följande ändrade

lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

5

a) af § 42 i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862:

§ 42.

Medlem af församlingen, som vill styrka, att kyrkoråds

eller skolråds beslut i församlingens gemensamma

angelägenheter hvilar på orättvis grund, eller icke är i

laga ordning tillkommet, eller står i strid med allmän

lag eller författning, eller annorledes öfverskrider deras

befogenhet, som beslutet fattat, äfvensom den, som tilltror

sig kunna visa, att något af kyrkoråd eller skolråd

fattadt beslut kränker hans enskilda rätt, äger, där ej

beslutet är af rent förberedande eller verkställande art

eller med afseende å Överklagande! däraf i lag eller

författning annorlunda är stadgadt eller detsamma innefattar

varning för oenighet i äktenskap, fullfölja talan

mot beslutet i enahanda ordning som i § 41 bestäints

för klagan öfver kyrkostämmas beslut; dock att diariiutdrag,

hvarom i samma § förmäles, skall, inom där

stadgad tid, ingifvas till kyrkorådets eller skolrådets

ordförande.

Utan hinder — —---— delgifvet.

b) af § 44 i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och, skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

§ 44.

Den, som åt kyrkoråds eller skolråds beslut ej nöjes,

äger att, där ej beslutet är af rent förberedande eller

verkställande art eller med afseende å öfverldagandet

däraf i lag eller författning annorlunda är stadgadt eller

detsamma innefattar varning för oenighet i äktenskap,

fullfölja talan mot beslutet under enahanda förutsättningar

och i samma ordning, som i § 43 föreskrifvits

för Överklagande af kyrkostämmas eller kyrkofullmäktiges

beslut; dock att diarii-utdrag, hvarom i samma §

förmäles, skall, inom där stadgad tid, ingifvas till kyrkorådets

eller skolrådets ordförande; skolande, om beslutet

på grund af stadgandet i § 34 ej blifvit offentligen upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

läst, klaganden anses hafva af detsamma erhållit del den

dag, då det blifvit honom genom utdrag af protokollet

delgifvet.

Utan hinder — — — — — förordnar.

Stockholm den 3 mars 1911.

På konstitutionsutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Det skulle här antecknas, att herrar Ericsson i Vallsta och Magnusson

i Tumhult icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, Ivar Hreggströms Boktryckeri :A. B., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:28 Skrifvelse till Konungen, i anledning af justitieombudsmannens framställning om ändring af § 42 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 m s. 7 i texten