Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående förhud mot nattarbete af män inom vissa arbetsområden.

1911-04-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1911:34, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående förhud mot nattarbete af män inom vissa arbetsområden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1911 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående förhud mot nattarbete af män inom vissa

arbetsområden.

Uti en inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, nr 253, hafva herrar Carl Lindhagen, N. Edv. Lindberg och J.

Hasselquist anfört följande:

»I den kamp för folkhälsan, som framkallas genom industrialismens

fortgående inkräktning på hvilotimmarne, har uppställts bland annat

dels ett upprätthållande af det i folkmedvetandet ingående krafvet på

en hvilodag i veckan och dels respekt i möjligaste mån för den naturlag,

som bjuder att arbetet skall äga rum om dagen och icke om natten.

Förra Riksdagen begärde en undersökning, i hvad mån behöflig

söndagshvila utan berättigad anledning åsidosättes särskildt inom

industri, handel och andra närliggande områden. En lagstiftning

har redan kommit till stånd rörande kvinnors användning till arbete

nattetid i vissa industriella företag.

Det återstår således ett uppslag äfven till reglering af männens

nattarbete. Framställningar härom vid de tre senaste riksdagarna

hade ingen påföljd.

Förutom i främsta rummet frågans stora vikt föreligga särskilda

anledningar att nu återupptaga densamma.

Ingen lärer bestrida, att då i en fabrik sysselsättas både män och

kvinnoi, det blir svart att tillfredsställande ordna arbetet, därest beträffande

arbetstiden är att iakttaga olika skyddsbestämningar för

hvartdera könet. Det länder dessutom kvinnorna till förfång, då de

ensamma äro skyddade, enär deras arbetskraft blir mindre begärlig.

Redan af° denna anledning bör regleringen af männens nattarbete

komma sa snart efter kvinnornas skyddslagstiftning som möjligt, då

nu tyvärr icke, såsom vederbort, saken ordnats samtidigt för alla vuxna

personer utan skillnad till kön.

Bikung till liiksd. prot. 1911. 7 Sand. 1 Afd. 32 Raft. (Nr 34 — 35) i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Vidare har det förra året inträffat, att vid en konferens af

regeringsombud i Dugano beslutats, att nästa stora nummer i den inteinationella

arbetareskyddslagstiftningen skulle vara fastställandet af en

normalarbetsdag enbart för kvinnliga industriarbetare, hvarom utredning

skall ske och sedan härom en ny Bernerkonvention åstadkommas. De

svenska ombuden, som personligen voro ifriga anhängare af en arbetareskyddslagstiftning

ensidigt för kvinnor, gjorde naturligtvis ingen opposition

mot en dylik uppfattning, som obeskuren kommer att alltmer inkräkta

på kvinnornas utkomstmöjligheter och hvaremot måste resas

ett bestämdt motstånd. Äfven af den anledningen bör männens nattarbetsfråga

nu föras fram.

Slutligen har vid 1910 års internationella socialistiska kongress

uttryckligen betonats, att kongressens kraf i arbetareskyddslagstiftningen

gällde för alla arbetare »utan skillnad till kön», en skillnad

som för öfrigt ingen föregående socialistisk kongress förordat på något

sätt. Bland dessa kraf var äfven »förbud mot nattarbete utom där

det enligt arbetets natur måste äga rum af tekniska skäl eller i den

allmänna välfärdens intresse». Det betonades att trots de många förhandlingarna

å de af regeringarna anordnade arbetareskyddskonferenser

blott obetydliga resultat åstadkommits genom lagstiftningen, emedan

de härskande klasserna motverka arbetareskyddet af fruktan för att deras

klassintressen därigenom skola skadas. Kongressen uppfordrade därför

alla länders arbetare att bryta de härskande klassernas motstånd samt

eröfra ett verksamt arbetareskydd genom en ständig agitation och en

mäktig utvidgning af sina politiska och ekonomiska organisationer.

Detta kongressuttalande uppfordrar till påminnelser bland annat

om den olösta nattarbetsfrågan, hvilken regeringskonferensen i Lugano

ej aktat nödigt upptaga, samt därom att dylika frågor böra lösas

utan skillnad till kön, hvilket regeringskonferenserna också såsom

synes enständigt motsätta sig.

Det hemställes alltså,

att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t, efter allsidig undersökning

af nattarbetet inom industriella och angränsande arbetsområden,

måtte — eventuellt efter inledda internationella förhandlingar taga

i öfvervägande, i hvad mån och på hvad sätt förbud för nattarbete

äfven af män må kunna åvägabringas inom dylika arbetsområden, där

samma arbete ej af tvingande omständigheter nödvändiggöres, äfvensom,

i den mån utredningen därtill föranleder, för Riksdagen framlägga

lagförslag i ämnet.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 3

Motioner med enahanda syfte som den förevarande hafva af herr

Lindhagen väckts vid de tre senaste årens riksdagar.

Vid samtliga tillfällen hafva dessa motioner afstyrkts af lagutskottet

och afslagits af Riksdagens båda kamrar.

I sitt senaste utlåtande i ämnet anförde lagutskottet följande:

»Genom lag den 20 november 1909 angående förbud mot kvinnors

användande till arbete nattetid i vissa industriella företag har stadgats,

att om kvinna sysselsättes uti företag, som afser idkande af bergverks-,

bruks- eller fabriksrörelse, handtverk eller därmed jämförlig handtering

eller annan dylik industriell verksamhet och som drifves i den omfattning,

att däri under någon tid af nästföregående eller löpande år sysselsatts

flera ån tio arbetare, må hon icke till arbete i företaget användas

i vidaie utsträckning'', än att hon må komma i åtnjutande af oafbruten

ledighet från arbetet under minst elfva timmar hvarje dygn. I denna

ledighet skall tiden mellan klockan tio på aftonen och klockan fem på

morgonen ingå, Lagen var som bekant ett resultat af långvariga internationella

förhandlingar, som ledde till en internationell öfverenskommelse

i ämnet i Bern år 1906, därvid principerna för den ifrågavarande

lagstiftningen fastslogos. Såsom skäl för den nämnda lagstiftningen

framhölls hufvudsakligen kvinnans i jämförelse med mannen svagare

kroppskonstitution och mindre motståndskraft mot de skador, det ifrågavarande

arbetet medförde. Faran af dylik skada för de inom de industriella

yrkena arbetande kvinnorna vore desto större, som dessa mindre

ån de manliga arbetarna kunde påräkna tillfyllestgörande hvila om

(lagen. Arbete, hvarom vore fråga, nedsatte i allmänhet kvinnans duglighet

att fylla sin modersuppgift och inverkade menligt på hennes

förmåga att ägna hemmet nödig tillsyn samt skadade sålunda hela

släktets hälsa.

Den lagstiftning, som sålunda tillkom, är att anse såsom ett led

i de åtgärder från staternas sida, som i mån af industriens utveckling

ansetts nödvändiga till skydd mot de inom densamma arbetandes öfveransträngning

och till undanröjande af de med arbetet förenade faror,

en lagstiftning, som i alla kulturländer i stor omfattning kommit till

stånd. Vid fråga om en lagstiftning af dylik natur har emellertid

alltid framhållits nödvändigheten att framgå med försiktighet. Frånsedt

alla de omständigheter inom ett land, hvilka röna inverkan af eu

dylik lagstiftning, måste härvid äfven tagas hänsyn till förhållandet

utåt länderna emellan. I den täflingskamp, som på det industriella

området i våra dagar utkämpas, måste det nämligen vara af vikt för

det ena landet att ej genom en för snäft aftättad lagstiftning för sig

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

begränsa eller upphäfva möjligheten att frambringa sina produkter till

samma låga pris som de konkurrerande länderna.

För att visa, i hvilken utsträckning ordinarie nattarbete inom

industrien för närvarande förekommer i vårt land, bär utskottet ansett

lämpligt att liär återgifva nedanstående uppgifter, som från kommerskollegii

afdelning för arbetsstatistik tillställts utskottet, och hvilka beträffande

där afsedda yrkesgrupper äro det preliminära resultatet af

den därstädes pågående undersökningen angående arbetstidens längd

inom vissa yrken.

Ordinarie nattarbete (kl. 10 e. m.—5 f. m.)

Yrkesgrupp.

Skiftarb etare.

Arbetare

med

annat

ordinarie

natt- j

arbete, j

Summa

natt- arbetare. !

12 tim. :

skift.

8 tim.

skift.

Andra

skift- |

former j

Summa

skift- |

arbetare.

på21ag.jpå31ag.

Malmförädlingsindustri..................

698

7,114

1,122

1,664

10,598

11

-

10,609 j

i Närings- och njutningsämnesiiidustri

6,674

36

2.

312

7,043

2,256

9,299

I

Trämasse- och pappersindustri ......

7,282

298

463

62

8,105

25

8,130

Trävaruindustri ...........................

5,088

379

177

262

5,906

454

6,360 |

| Mineralindustri ...........................

1,182

84

625

280

2,171

285

2,456

Skogsbruk .................................

75

40

—

200

315

1,865

2,180

! Grufdrift ....................................

609

22

1,069

154

1,854

103

1,957

Metallindustri..............................

439

473

107

204

1,223

241

1,464

Beklädnadsindustri........................

—

-

—

7

i

1,121

1,128

\ Belysning, vattenledning m. m.......

178

6

• 430

ISO

764

22

786

Byggnadsindustri ........................

38

—

—

287

325

421

746

Kemisk-teknisk industri ...............

250

43

226

31

550

41

591

j Maskin- och skeppsbyggnadsindustri

299

4

3

—

306

57

i

363

i Grafisk industri ...........................

—

—

—

320

320

18

338

| Textilindustri ..............................

13

—

—

6

19

23

42

j Läder-, hår- och gummivaruindustri

10

—

—

10

27

37

Annan brytnings- och upptagnings-

industri ...................................

l

1 -

—

I _

—

27

27

Summa

| 22,835

| 8,499

| 4,243

| 3,939

| 39,516

6,997

| 46,513

Beträffande icke skiftarbetare har undersökningen utvisat, att derå

hafva en jämförelsevis kort nattarbetstid, uppgående till endast It a 2

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 5

timmar. Många arbetare, särskilt arbetarne vid råsockerbruk, sågverk

och tegelbruk, hafva nattarbete — då på skift — blott under en del

af året.

Af en annan inom kommerskollegii nämnda afdelning verkställd

undersökning angående kollektiv aftal åt i Sverige framgår, att 1,232

dylika aftal, omfattande 9,178 arbetsgifvare och 189,619 arbetare vid

ingången af år 1908, innehöllo stadganden angående det särskilda slag

af öfvertidsarbete, som i aftalen rubricerats såsom nattarbete. Tillägg^

arfvode för nattarbete utgick i regel med 50 procent utöfver den eljest

betingade ersättningen.

Enligt lagen angående minderårigas användande till arbete i

industriellt yrke är nattarbete för minderåriga tillåtet vid arbete i grufvor,

masugnar, hyttor, stångjärnsverk, manufakturverk och andra industriella

imättningai, där arbetet förutsätter sa kallad ständig eld, äfvensom sågverk

och därmed förenade brädgårdar. Enligt det af särskilda kommitterade

den 9 december 1909 afgifna förslaget till lag om arbetarskydd

får minderårig, som fyllt femton år, användas till nattarbete, där

hans arbetstid är begränsad till högst åtta timmar om dygnet och arbetet

icke oftare än hvar tredje vecka infaller å tid mellan kl. 11 e. in.

och kl. 5 f. m. Beträffande industriell verksamhet, som bedrifves i

fabriksmässig omfattning och hvari förekommer arbete, som af tekniska

skäl måste oafbrutet fortgå såväl natt som dag, eller hvari tidtals förekommei

hopadt arbete, ma enligt förslaget Konung’en, i den mån sådant

finnes af behofvet påkalladt, kunna för minderårig af mankön, hvilken

fyllt femton år, meddela ytterligare eftergift från nämnda förbud.

Äfven om det är sant, att öfverdrifvet nattarbete likasom all annan

öfveransträngning är för individen skadligt, och äfven om nattarbete

i allmänhet till en viss grad inverkar mera kroppsligt och andligt försvagande

än arbete under dagen, måste ihågkommas, att det, såsom af

ofvanstående torde framgå, här är fråga om förhållanden, hvilka i större

eller mindre mån äro på det närmaste förbundna med det nutida samhället.

Med den rastlösa verksamhet och den stora materiella inveckling,

som utmärker det moderna samfundslifvet, skulle det enligt utskottets

uppfattning icke vara tillrådligt att så binda donna utveckling

efter på förhand gifna banor som skulle ske genom en lagstiftning af

eu ingiipande art, som nu ifragasättes. Den materiella utvecklingens

olika lagar och det verkliga lifvets mångskiftande kraf äro i detta afseende

så strängt bjudande, att en lagstiftning knappast skulle kunna

därefter afpassas eller med framgång uppehållas. Med hvad utskottet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

nu anfört har utskottet ingalunda velat underkänna betydelsen och behofvet

för den enskilde samhällsarbetaren af den nödiga begränsning i

arbetstidens längd, som förhållandena betinga. Detta så mycket mindre

som arbetsintensiteten och arbetslusten för den tid, då arbete skall förrättas,

däraf äro i väsentlig grad beroende. En dylik begränsning lär dock

i allmänhet i tillfredsställande grad vinnas genom en sådan arbetsfördelning

och sådana andra åtgärder, att faran för den enskilde i det

hänseende, hvarom nu närmast är fråga, undanröjes. Nattarbetet inom

industrien aflönas, såsom äfven ofvan framhållits, nästan undantagslöst

högre än arbete under dagen. Förbud mot nattarbete skulle därför

medföra en afsevärd minskning i vissa arbetares aflöning och därmed

en försämring i deras ställning i öfrigt.

Att hänsyn till det jämförelsevis ringa fåtal kvinnor, som komma

att fälla under lagen angående förbud mot kvinnors användande till

arbete nattetid i vissa industriella företag, eller något mer eller mindre

abstrakt kraf på likställighet mellan man och kvinna på arbetsmarknaden

i allmänhet skulle kunna ensamt utgöra tillräcklig anledning till en lagstiftning

af nu af motionären påyrkad art, synes utskottet icke kunna

på allvar ifrågasättas.»

Beträffande de i ofvanstående utlåtande lämnade preliminära uppgifter

angående förekomsten af ordinarie nattarbete inom vissa yrken

vill utskottet anmärka, att, enligt hvad utskottet inhämtat, den förutsätta

undersökningen lämnat ett från dem endast oväsentligt afvikande resultat.

Hvad i den föreliggande motionen anförts, synes icke ägnadt att

rubba giltigheten af hvad förut blifvit anmärkt emot då väckta förslag

i förevarande ämne.

Som bekant står frågan om beredande af ett effektivare skydd

mot yrkesfara i arbete för närvarande på dagordningen hos oss, i det

att betänkande och förslag i ämnet föreligga af en för ändamålet tillsatt

kommitté.

Det synes vara anledning, att nämnda fråga först föres fram till

en tillfredsställande lösning, innan åtgärder af nu påyrkad vidtgående

art vidtagas i liknande syfte som sagda förslag afser att främja.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 7

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 april 1911.

På lagutskottets vägnar:

ERNST HÅKANSON.

Reservation

Af herr Lindhagen, som anfört:

»Med den lastlösa verksamhet och den materiella utveckling, som

pa satt lagutskottet yttrat utmärker det moderna samfundslifvet, folka

folkhälsa 80011 ? ^förhånande!!. Dit hör bland annat den fara för

nii trhviMmmZe gen°m mdu8‘™lism™ fortg‘«»d* »kräkt
mot

allt med hvilken samhällena söka värna sig

mot allt detta onda, intager därför också spörsmålet om en s. k. normal

arbe sdag ett bemärkt ram. Hvilka olika meningar man än må haka

dk inom*!*11. mtJ1''Sheten »“genomföra en sådan normalarbets
knSna

vk» k- °°h “gr»Mand» arbetsområden, böra dock alla

na vara en ga darom, att såsom en första och minimal fordran i

hånandedeafadetkamfPlb !!'' f°lkhfSan måste uPPställas dels ett upprättlailande

af det 1 folkmedvetandet ingående krafvet på en hvilodag i

veckan och de s respekt 1 möjligaste mån för den naturlag, som bjuder

att arbetet skall aga rum om dagen och icke om natten. ''

,. orIldet års Riksdag har begärt en undersökning i det förra afseendet,

områden11 °D 8°ndagf8arbetet i indu8tri’ handel angränsande arbets’

n Den. au förevarande motionen afser eu undersökning om

nattarbetet samt bär, da en lagstiftning redan kommit till stånd rörande

^ nattetid i vissa industriella Stag

närmast hanfort sig till mannens nattarbete.

mtnoWn cn närmare undersökning i detta viktiga ämne har utskottet

EÄX- ke knnnat anföra några bärande skäl. Utskottet synes

hufvudsakhgen förmena, att industriellt nattarbete af män i det nutida

samhälle! ar ett oundvikligt öde, som det är farligt att ens röra vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Något skäl, hvarför man ej skulle inlåta sig på åtminstone en undersökning

eller hvarför nattarbetet nödvändigt skulle bibehållas, äfven dar

det ei är behöfiigt, anför utskottet icke alls. ^ .....

Hvad angår utskottets hänvisning till att på privat initiativ en

begränsning i arbetstiden kunde vinnas genom arbetsfördelning och

andra lämpliga åtgärder, så träffar detta ej det onda i roten och kan i

hvarje fall ej leda till några effektiva eller på alla vederbörliga fall

tillämpade anordningar. . . „

Särdeles oriktig och farlig är utskottets hänvisning pa, att nattarbetet

rent af är en god sak genom den högre aflöning, som detsamma

i många fall betingar. Den högre betalning, som arbetareorganisationerna

lyckats genomdrifva för öfvertidsarbete och särskildt det slag af sadant

arbete, hvilket rubriceras såsom nattarbete, är endast ett uttryck för

deras sträfvande att inskränka nattarbetet så mycket som möjligt. 1

detta sträfvande behöfva de ett ytterligare stöd i lagstiftningen

Med hänsyn dels till dessa af herr Lindqvist med hufvudsakligt

instämmande af herrar Ersson, Jansson i Edsbäcken och Pettersson i

Södertelie uti reservation till lagutskottets utlåtande i enahanda ämne

vid 1910 års riksdag anförda skål, och dels till motionens motiver, samt

under erinran att landsorganisationens kongress år 1906 uttalat sig föi

ett lagstadgadt förbud för nattarbete för de arbetaregrupper och industrigrenar,

där detsamma ej af tvingande omständigheter nödvändiggöres,

hemställes,

att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t,

efter allsidig undersökning af nattarbetet inom industriella

och angränsande arbetsområden, måtte —

eventuellt efter inledda internationella förhandlingar *

taga i öfvervägande, i hvad mån och på livad sätt

förbud för nattarbete äfven af män må kunna åvägabringas

inom dylika arbetsområden, där samma arbete

ej af tvingande omständigheter nödvändiggöres, äfvensom,

i den mån utredningen därtill föranleder, för Riksdagen

framlägga lagförslag i ämnet.»

Herrar Pettersson i Södertelje, Jansson i Edsbäcken och Olsson i

Broberg hafva anhållit få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen

af detta ärende inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.