Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om typografyrkets undantagande från giltighetsområdet för lagen angående förhud mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag.

1911-01-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1911:35, Utlåtande, i anledning af väckt motion om typografyrkets undantagande från giltighetsområdet för lagen angående förhud mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 35.

9

Nr 35.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1911 kl. 12 nr.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om typografyrkets undantagande

från giltighetsområdet för lagen angående förhud

mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa

industriella företag.

Uti eu inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, nr 254, har herr Carl Lindhagen anfört följande:

»Vid förra riksdagen yrkades (motionen nr 150) att Riksdagen för sin

del ville besluta, att lagen om förbud mot kvinnors användande nattetid

till arbete i vissa industriella företag ej skall äga tillämplighet på

typografyrket eller, om detta ej kunde bifallas, åtminstone ej på de

kvinnliga typografer, som nämnda dag eller därförinnan haft anställning

i yrket. Detta yrkande bifölls ej den gången.

Af bifogade lilla utredning, som verkställts af två kvinnliga typografer,

kan man få en liten begynnande inblick i hur lagen i detta

yrke kommer att verka. Det är oefterrättligt att för kvinnorna på

detta sätt förstöra ett yrke, i hvilket hitintills beredts arbeterskor den

bästa utkomsten.

Med hänsyn härtill och hvad i förra årets motion anförts hemställes,

att Riksdagen för sin del ville besluta att lagen den 20 november

1909 angående förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i

vissa industriella företag ej skall äga tillämplighet på typografyrket.»

Bihang till Eiksd. prof. 1911. 7 Samt. 1 Afd. 32 Höft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO Lagutskottets utlåtande Nr 35.

Den af motionären åberopade utredningen är af följande innehåll.

“Rapport

öfver af oss hittills kända exempel på verkningarna af lagen mot kvinnors

nattarbete inom typografkåren:

Isaac Marcus’ Tryckeri-A.-B.: Redan den 16 juli 1910 blefvo alla iläggerskor,

efter att ha tidigare muntligen varskotts, definitivt uppsagda till afflyttning pa 14

dagar enligt följande formulär: , , , „ ...

»Få härmed med anledning af att bolaget endast skall använda manliga

iläggare uppsäga Eder till afflyttning den 30 juli 1910. Högaktningsfullt

Isaac Marcus’ Tryckeri-Aktiebolag

gm K. G. Staflund.»

I sätteriet, där förut hufvudsakligast kvinnlig arbetskraft .användts, hafva,

efter lagens antagande i Riksdagen, en ny ordning börjat gorå sig gällande. Vid

nytt behof af arbetskraft ha väsentligen endast antagits män Enhgt hvad vi kunna

finna har bolaget undvikit att annonsera för att ej vacka sattarmnomas uppmärksamhet.

A,B. Fahlcrantz tryckeri: Intyg har lämnats att tryckeriet inte kan använda

kvinnlig arbetskraft i samma utsträckning som förut. Ledningen har förklarat att

vid brådskande arbete middagstiden i stället maste annandag, och kunna saftamnorna

härigenom nödgas arbeta 13 å 14 timmar i följd med endast en halftimmas fiukost

rast, hvilket är vida mer ansträngande än arbetet enligt den gamla orimlig

Några afskedanden ha ännu ej skett, men blir detta beroende af hui forhållandena

utveckla sig. *

Tryckeriet Gutenberg (Nordiska Förlaget): Arbetet är där fordeladt i skift.

En iläggerska, som var anställd, kunde sålunda efter lagens ikraftträdande ej behållas,

men blef Överflyttad till bokbinderiafdelmngen och fick därvid af godhet

bibehålla sin gamla veckolön; dock är att märka att hon som llaggerska kunnat

nå en högre lönegrad än för en bokbinderska är möjligt.

Beckmans tryckeri: Där ha användts flera iläggerskor, men ar deras bibehållande

nu beroende af huruvida tryckarna åtaga sig att vid ofvertid utföra llaggeiskornas

arbete.

Svanbäcks tryckeri: En sättarinna sändes af förbundets platsanskaffningsbyrå

som vikarie för en ledig sättarinna, men blef ej antagen, ty en sättare önskades.

Faktorn förklarade att det numera är svårt för sättannnor att erhålla plats.

Norstedt & Söner: Har förut i stor utsträckning användt kvinnliga iläggerskor;

numera antagas endast manliga iläggare. Sättenpersonalen har har alltid utgjorts

af endast män.

Svenska Morgonbladet: Försök har gjorts att ordna arbetet så, att den kvinnliga

personalen skulle kunna stanna. Hur detta skall ställa sig i praktiken ar ännu

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 35. 11

föi tidigt att afgöra, särskildt som det nu är den tid som tidningarna ha litet

annonser. Hemställan till yrkesinspektionen, att, för ordnande af förhållandena så,

att kvinnorna lättare kunde få behålla sina platser, få utnyttja de af lagen medgima

60 undantagstimmarna genom 1 timmes arbete hvarje fredag mellan kl.

10—11 e. m., har enligt yrkesinspektörernas eniga lagtolkning af dem afslagits.

i a*. Stockholms-Tidningen: Den där anställda sättarinnan har fått sitt arbete förlagdt

till dagen, men har det för henne personligen ordnats så, att hon ei skall

lida någon afsevärd förlust.

Sundsvall: Eu sättarinna, som varit anställd 16 år i en tidning, har blifvit

afskedad pa grund af lagen.

i „o Söderköping och Eskilstuna: De som haft skiftarbete hos vissa tidningar,

ha tätt sitt arbete förlagdt till dagen, på sistnämnda plats och sannolikt äfven på

den torra mot lägre aflöning.

hvad man nu, kan finna har lagens verkningar ej visat sig så kännbara

iör de 18, hvilka under riksdagsdebatten ansågos blifva de enda som skulle drabbas

åt lagen; man söker merendels draga skälig försorg om dem, som för närvarande

aro anstalida, men platserna äro för framtiden förlorade för kvinnorna. Däremot

tyckes den verka mera redan nu å civiltryckerier, där endast tillfälligt öfvertidsarbete

torekommer.

Tydligt framgår dock redan nu att yrket för framtiden blir stängdt för

kvinnorna, emedan endast i enstaka fall kvinnliga elever komma att anställas.

. , r fiQn® def en hel del både arbetare och arbetsgivare, som ännu

ej tyckas forsta hvad lagen verkligen innebär. På sådana platser kan man ei

saga hur det kommer att ställa sig förrän någon direkt konflikt med lagen inträffar

Pa en hel del ställen är arbetstiden förlagd numera mellan kl. 7 f. m och 5 e m

och tror man sig därigenom slippa ifrån lagen. Denna anordning är dock som

sagdt mera ansträngande.

Omkring 600 kvinnliga tryckeriarbetare finnas i Sverige.

Stockholm den 8 januari 1911.

Ida Johansson.

Sättarinna.

Hulda Bandqvist.

Sättarinna.»

Såsom _ motionären erinrat, väcktes vid förlidet års riksdag af honom

en motion med enahanda syfte som den nu förevarande.

I sitt utlåtande i anledning af nämnda motion, hvilken afstyiktes

af lagutskottet och afslogs af Riksdagens båda kamrar, eriniade

utskottet bland annat, att den åt motionären afsedda lagen den

20 november 1909 angående förbud mot kvinnors användande till

arbete nattetid i vissa industriella företag skulle träda i kraft först den

Utskotta»

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande Nr 35.

1 januari 1911, samt att sistnämnda tid bestämts, för att tillfälle skulle

beredas till anpassning efter de af lagen skapade nya förhållandena.

Vid antagandet af berörda lag förbisågs ingalunda, att densamma,

försåvidt angick de industrigrenar, där nattarbete i någon större omfattning

förekomme, tilläfventyrs skulle kunna komma att försätta kvinnorna

i en ogvnnsammare ställning på arbetsmarknaden än männen. . Med

hänsyn till det viktiga ändamål, som med den nämnda lagstiftningen

åsyftades, ansågos emellertid de betänkligheter, som ur berörda synpunkt

kunde resas mot densamma, böra vika.. .

De synpunkter, som sålunda vid tillkomsten af lagstiftningen

i fråga, äfven beträffande typografyrket, gjorde sig gällande, torde fortfarande

hafva samma berättigande. Med principerna för sagda lagstiftning

skulle det alltså enligt utskottets uppfattning icke mer nu an vid

dess tillkomst öfverensstämma, att, såsom motionären påyrkar, undantaga

kvinnorna inom en viss större yrkesgrupp från lagens föreskrifter.

Erfarenheten af lagens verkningar beträffande såväl kvinnorna

siälfva som de industrigrenar, lagen afser, torde i allt fall ännu vara föl

liten för att någon bestämd slutsats nu skulle kunna däraf dragas.

Slutligen vill utskottet framhålla, att, som bekant, den berörda lagen

är ^rundad på en internationell konvention angående förbud mot nattarbete

för kvinnor, sysselsatta inom industrien, till hvilken äfven Sverige

anslutit sig. Enligt denna ankommer det på hvarje land att bestämma,

hvad som är att förstå med industriella företag, dock att dit alltid

skola räknas bland annat industriella företag för bearbetning af varor.

Enligt hvad utskottet inhämtat, lär det redan vid tillkomsten af sagda

konvention hafva varit afsikten att under sistnämnda kategori inbegripa

äfven typografyrket. Att så bör ske, har sedermera vid olika tillfällen

häfdats. År denna uppfattning riktig, synes motionärens förslag ej

kunna genomföras utan att Sverige frånträder konventionen, något som ej

kan ske, förr än tolf år förflutit från det densamma af Sverige biträddes.

På grund åt hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda någon

Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 april 1911.

På lagutskottets vägnar:

ERNST HÅKANSON.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 35.

13

Reservation

af herr Lindhagen, som anfört:

»I utskottets återgifvande till eu början af sin erinran förra året

har uteslutits det då gjorda uttalandet, ’att det icke syntes utskottet

lämpligt att andra en af statsmakterna antagen lag, innan densamma

ens trädt i kraft och innan verkningarne af densamma kunde ha visat

sig’. Bägge dessa förutsättningar äro nämligen nu för handen.

Utskottet uppger därför nu i stället, att man skulle redan vid

lagens antagande ingalunda förbisett, att den i vissa fall skulle kunna

''försätta kvinnorna i en ogynnsammare ställning på arbetsmarknaden

än männen’. Antagligen gjorde man detta förnuftigtvis i sitt stilla

sinne, men officiellt förnekades det dock merendels helt enkelt. Denna

åt utskottet medgifna skadliga verkan af lagen skulle emellertid enligt

utskottets mening motvägas af de viktiga ''principerna’ i öfrig! för denna

lagstiftning.. Utskottet är verkligen bevisningsskyldigt för hvad godt

dessa principer afkastat för kvinnorna beträffande typografyrket. År

det den ådagalagda sannolikheten för att detta för dem fördelaktiga

yrke blir väsentligen stängdt för kvinnorna framdeles, eller att de därstädes

redan anställda kvinnor, som ej bli tvungna att helt lämna detsamma,

mångenstädes måste underkasta sig en för hälsan mera skadlig

arbetsordning än förut?

Det är föga tröstefullt, att utskottet härefter fortfarande vinkar med

någon liten utsikt till en undantagslagstiftning längre fram, när erfarenheten

blir än större, ty ännu skulle den vara för liten i hvarje fall

säger utskottet.

Denna lilla tröst atertar dock utskottet genast därpå genom sitt

framhållande att förslagets antagande skulle strida mot den af Sverio-e

numera biträdda internationella konventionen om det kvinnliga nattarbetet.

Emellertid stannar utskottet till sist vid att det ej heller är

alldeles säkert, att denna uppfattning är riktig. I sådant fali bör detta

således bli föremål för Kungl. Maj:ts närmare undersökning. Det voro

ju föröfrigt en förunderlig rättsordning om en internationell konvention,

Bihang till Likså. prof. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 32 Höft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 35.

som ingåtts för att bereda människor nytta, ej skulle få inom ett land

rättas i en punkt, där den visat sig uppenbart skadlig.

Då det således synes mig ej lyckats utskottet att hopa tillräckligt

mycket formalism för att därmed kunna helt döda rättvisan, hemställes,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att lagen

den 20 november 1909 angående förbud mot kvinnors

användande till arbete nattetid i vissa industriella

företag ej skall äga tillämplighet på typografyrket.»

Herrar Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken och Olsson i

Broberg hafva anhållit få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen

af detta ärende inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.