Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Majd angående ändring af expropriationslag stiftning eu i visst syfte in. in.

1911-03-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1911:37, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Majd angående ändring af expropriationslag stiftning eu i visst syfte in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 37.

«

1

Nr 3?.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 april 1911 kl. 12 in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Majd angående ändring af expropriationslag stiftning eu i

visst syfte in. in.

Uti eu inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, nr 170, har herr S. Nordström anfört följande:

»I våra dagar pågår en oaflåtlig äflan att tillgodogöra sig den

obegagnade kraften vid våra större vattenfall genom anläggning af

elektriska kraftstationer för att medelst elektriska ledningar på närmare

eller fjärmare afstånd tillhandahålla industrien och näringarne

nödig drifkraft. I och för sig är ju detta en glädjande företeelse, som

förtjänar uppmuntran. Men saken har en skuggsida, som jämväl måste

beaktas. Inom den valkrets, som jag har den äran representera, har

Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors anlagt en kraftstation vid Gullspång.

För att bereda sig säkrare och jämnare vattentillgång, har

man anlagt fördämningar vid Skagerns utlopp vid Warsundet och vid

Gullspång för att därigenom höja Skagerns vattenyta, som sålunda skall

bilda reservoar för vattenverket vid Gullspång. Skagern är en jämförelsevis

stor sjö, sträckande sig inom Västergötland, Värmland och

Närke med långsluttande stränder särskildt inom Värmland. För att värdera

den skada, som uppkommer genom uppdämningen, hölls på hösten

1909 laga syn. Nu är att märka, att dessa lågmarker omkring sjöns

stränder äro utaf ovanligt bördig beskaffenhet, som under vanliga förhållanden

lämnat ett stort antal småbönder sin utkomst. I)å jordägarna

icke kunde låta sig nöja med den af laga syn skedda uppskattningen,

så uppstod process, men då småbrukarne saknade förmåga och

Bihang till Riksd. prof. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 34 Höft. (Nr 37.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 37.

resurser att på ett tillfredsställande sätt försvara sina rättigheter, så förlorades

processen. Man kunde likväl inte låta sig nöja med detta utslag,

utan vädjade till hofrätten, men helt nyligen har hofrättens dom fallit,

som jämväl gått jordägare emot. Det är upprörande att bevittna, att

några hundra sträfsamma och idoga småbrukare på detta sätt formligen

drifvas ifrån gård och grund. Eljest går ju vår tids sträfvan ut på

att skapa egna hem och att motverka emigrationen genom att bereda

bättre utkomst och en tryggad tillvaro för vår försakande, laglydiga

landtbefolkning. Här handlar man stick i stäf emot dessa sträfvanden.

Vid kraftledningarnes framdragande måste jord afträdas till den

10 å 11 meter breda gata, där ledningarne blifvit uppsatta. Härvid

gick bolaget till väga på ett sätt, som knappast kan nämnas vid sitt

rätta namn. Man utsände först en tjänsteman, som skulle utstaka

linjen och uppgöra om skälig ersättning för den afträdda marken.

Denne fullgjorde sitt uppdrag och föreslog bland annat en ersättning

af 1 krona 50 öre per år och stolpe under koncessionstiden. Häri

hade åtminstone legat någon rättvisa, ehuru det är en väsentlig skillnad,

om ledningen framdraga genom växtlig skogsmark, sterila hagmarker

eller bördig åkerjord. Denna värdering föll emellertid icke

vederbörande i smaken, utan slopades hela förslaget. Sedermera utsändes

andra underhandlare, som förespeglade allmänheten, att det endast var

fråga om en smal lina, där ledningen skulle framdragas, och förmådde

en hel del godtroget folk att underskrifva ett slags kontrakt, däri

dessa förbundo sig att afträda den nödiga jorden mot en ersättning af

från 1 krona 50 öre upp till 40 kronor per stolpe under de 40 koncessionsåren.

Andra förbindelser, såsom rättighet för bolaget att fålla

och undanskaffa sådana träd utom den upphuggna gatan, som möjligen

kunna vara till hinder för kraftledningen, kan jag här förbigå. Emellertid

fastnade icke alla på den utlagda kroken, utan expropriation

måste tillgripas. Man hade ännu icke klart för sig bolagets intentioner,

utan då expropriationsnämnd skulle väljas för den del af ledningen,

som är belägen inom Dofva tingslag, så förmåddes bönderna att ingå

på att endast fem ledamöter invaldes i nämnden, hvaraf de tre representerade

bolagets och de två jordägarnes intressen. Då expropriationsnämndens

värdering icke kan öfverklagas, så kan man lätt tänka

sig utgången. Dessförinnan och ett år innan bolaget erhållit koncession

på anläggningen, hade detta tagit sig före att nedhugga ståndskogen

uti den utstakade skogsgatan. Detta kallas i dagligt tal för

stöld, men benämnes i lagen för oloflig'' skogsåverkan. Men detta generade

icke bolaget. För att värdera skadan af denna olofliga skogs
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 37.

åverkan utsände bolaget en jägmästare för att uppskatta densamma.

Såsom ett drastiskt exempel på skogstjänstemannens sakkunskap eller

livad man nu vill kalla det, kan nämnas, att å en skogsteg, som tillhör

1 mantal Höglunda, där den nedhuggna gatan har en längd af

omkring 380 och en bredd af 11 meter beväxt med 30 å 40 årig

vacker ungskog, där värderades skadan till 3, säger tre kronor. Jag

har låtit räkna och mäta stubbarna efter de nedhuggna träden, som

uppgå till öfver 600 stycken med en diameter varierande mellan 2V2

och 10 tum. En sådan värdesättning låter ju fast otrolig, men jag

kan styrka riktigheten med jägmästarens eget utlåtande. Vid den därefter

företagna besiktningen af expropriationsnämnden befanns marken

betäckt med kvartersdjup snö. Huruvida en sådan besiktning kan anses

laglig, det öfverlämnar jag till herrar jurister att bedöma. Emellertid

har kraftbolaget sökt och erhållit inteckning uti de fastigheter,

hvaröfver kraftledningarne blifvit dragna i och för desammas bestånd

under koncessionstiden, och detta utan att jordägare ens blifvit hörda.

Huru detta varit möjligt är för mig ofattligt, men det ser ut, som om

bolaget hade privilegium på att handla huru godtyckligt som helst.

Det är ett betydande antal jordägare, som här blifvit kränkta i sin

ägande- och dispositionsrätt till marken genom bolagets handlingssätt.

Då allmänheten slutligen fick ögonen öppna för bolagets sätt att gå

till väga, så blef harmen och förbittringen allmän. För att blidka

denna allmänhet, utsändes då en rundskrifvelse af följande lydelse:

S. H. T.

»Lidköping i maj 1909.

På förekommen anledning tillåta vi oss härmed ytterligare lämna

följande meddelande till markägare vid oss tillhöriga kraftledningar.

Uppgörelser och värdering af mark för ledningarne uppdrogs från

början till en särskild ingenjörsbyrå i Malmö, som företedde goda rekommendationer

beträffande dylika arbeten, som åtog sig hela förrättningen

emot viss ackordssumma i ett för allt.

Sedan byrån aflämnat af densamma upprättade kontrakt, visade

sig dessa vara ganska ojämna och i många fall för lågt värdesatta,

hvarför klagomål uppstodo, hvadan bolaget redan länge beslutat att

låta göra en omvärdering.

Denna omvärdering, som förut ej medhunnits, kommer att göras

instundande sommar, hvarefter reglering af ersättningarna kommer att

ske enligt nya värderingen.

Kraftaktiebolaget Gullspäng-Munkfors,»

s. 4 Kontrollera mot PDF

UUkotlets

yttrande.

4 Lagutskottets utlåtande AV 37.

Nu kan väl med fog ifrågasättas: hvad hade denna ingenjörsfirma

egentligen med jordägarne att skaffa? Emellertid har den sålunda

utlofvade omvärderingen ännu icke blifvit gjord den dag, som i

dag är. Jo, en del beskedliga jordägare ha verkligen låtit sig duperas,

blifvit erbjudna och jämväl mottagit en spottstyfver, men som icke

närmelsevis motsvarar den förlust, som de i verkligheten lidit. Andra

jordägare däremot ha icke ens blifvit åtsporda och icke heller uppburit

ett enda öre hvarken förr eller senare. Däremot ha några få, som

icke blifvit kallade till val af expropriationsnämnd, tilltvinga! sig

ganska afsevärda belopp, detta naturligtvis för att kraftbolaget ej skulle

riskera att behöfva kalla en ny expropriationsnämnd.

Det skulle bli för vidlyftigt att uppräkna alla de oegentligheter,

hvartill kraftbolaget gjort sig skyldigt, men jag skall med nöje stå

till tjänst, ifall det utskott, som kommer att förbereda motionen, vill

göra mig den äran och inhämta de upplysningar, som jag till äfventyra

kan meddela.

Bolaget arbetar till större delen med lånta medel. Å ena sidan

har man ådagalagt det mest vanvettiga slöseri och å andra sidan det

mest oresonliga prejeri. Det gäller här närmast Kraftaktiebolaget

Gullspång—Munkfors; men hvad som sker i dag här kan upprepas i

morgon där. Därför gäller det ett viktigt riksintresse, som klöfver

lagstiftningens snara mellankomst.

På grund af det anförda hemställer jag, att Riksdagen behagade

i skrifvelse till Konungen anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes så skyndsamt

som möjligt och helst före nästa års riksdag låta utarbeta och framlägga

förslag till sådan ändring uti expropriationslagen och författningen

rörande laga syn, att den enskildes och allmänhetens rätt bättre skyddas

gentemot missbruk af den beskaffenhet, som jag här ofvan skildrat.

Om remiss till lagutskottet anhålles.»

Af hvad i motionen blifvit anfördt har utskottet icke funnit det

framgå, i hvilka hänseenden motionären afser, att den gällande lagstiftningen

om laga syn och expropriation krafvel- omarbetning eller i hvilken

riktning en sådan omarbetning bör gå. Frågan om ett bättre och

riktigare garanterande af den enskildes rättigheter och skyldigheter i

dessa hänseenden synes i allt fall vara af den omfattande och vidtgående

innebörd, att åtgärder i sådant syfte komma att beröra så godt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 37. 5

som hela den gällande rätten på dessa områden och lärer näppeligen

kunna eller böra i detta sammanhang upptagas till undersökning.

Det bör vara så mycket mindre skäl för Riksdagen att nu vidtaga

någon åtgärd i berörda afseende, som för närvarande såväl hela expropriations-

som vattenrättslagstiftningen är föremål för omarbetning. Den

af Kungl. Makt den 20 mars 1908 tillsatta kommittén för verkställande

af revision af expropriationslagstiftningen har nämligen den 15 september

1910 afgifvit sitt betänkande; och från de kommittéer, som fått sig

uppdraget att utföra omarbetning af vattenrättslagstiftningen, äro förslag

att förvänta inom den närmaste framtiden.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 mars 1911.

På lagutskottets vägnar:

ERNST HÅKANSON.

Reservation:

af herrar Lindhagen, Berggren, Jansson i Edsbäcken, Johanson i

Mossebo och Forsberg, hvilka yrkat:

l:o) att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte taga under öfvervägande, huruvida och i hvad

mån de i lagen den 30 december 1880 om jordägares

rätt öfver vattnet å hans grund gällande bestämmelser

om rätt till uppdämning böra ändras i syfte att på

ett mer betryggande sätt skydda enskilde, som ofvan

eller nedan uppdämningsstället äga jord och hemvist;

2:o) att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte taga under öfvervägande, huruvida och i hvad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 37.

mån genom tillägg till lagen den 27 juni 1902 rörande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar åtgärder

kunde från det allmännas sida vidtagas i syfte att

uti erforderliga fall hjälpa och skydda jordägare i utbekommande

af skälig ersättning för jord eller lägenhet,

som tages i anspråk för dylika ledningars framdragande.

Till stöd för dessa yrkanden har af herr Lindhagen anförts:

»Efter vederbörlig syn har kraftaktiebolaget Gullspång—-‘Munkfors

anlagt en damm i Gullspångsälfven i gränsen mellan Skaraborgs och

Värmlands län samt där uppfört en kraftstation. Tillstånd till dammanläggning

meddelades genom Hofva tingslags häradsrätts laga kraftvunna

^utslag den 11 december 1907.

Därpå begärde bolaget att för beredande af bättre och ökad vattentillgång

få medelst den dammbyggnad, till hvilken tillstånd sålunda

erhållits, anordna reglering af vattenståndet i den ofvan liggande sjön

Skagen. Detta mål har med Kungl. Maj:ts tillstånd upptagits af Hofva

tingslags häradsrätt.

Sjön Skagens stränder utgöra omkring tio mil i omkrets och äro

bclägna*inom Skaraborgs, Värmlands och Örebro län.

Plan för regleringen har på bolagets begäran uppgjorts af aktiebolaget

vattenbyggnadsbyrån i Stockholm. Rätten biträddes enligt

vederbörande förordnanden af bland andra professor C. J. Magnell,

fiskeriintendenten Th. Ekman och landtbruksingenjören A. G. Rogberg.

Såsom ombud att bevaka talan till betryggande af det allmännas rätt

var förordnad rådmannen G. Dahl i Filipstad. Bolagets rättegångsombud

var vice häradshöfding Ernst Hagelin.

Enligt den slutliga planen, hvarigenom sjöns medelvattenstånd

skulle höjas'' på visst angifvet sätt, skulle enligt Magnells beräkningar

den vunna nyttan uppgå till ett värde af 1,725,000 kronor.

Skadan å jord beräknades af Rogberg, hvilkens värderingslängd

sedan kontrollerades af häradsrätten med syn. Skadan genom förökad

vattensjuka å jord uppskattades därvid till 199,385 kronor 42 öre samt

annan skada å jord till 11,538 kronor. Skadan å fisket uppskattades

af Ekman och rätten till 20,500 kronor. Sammanlagda skadan var

således 231,423 kronor 42 öre.

Jordägarna, bestående till öfvervägande delen af småbönder, bestredo

allmänneligen och på det kraftigaste bifall till bolagets ansökan. En

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 37. 7

ytterligare höjning af sjöns medelvattenstånd skulle förstöra, sade de

en myckenhet jord och inkräkta pa deras jordbruk i många afseenden.

Crenom den föreslagna uppdämningen kunde en mängd jordägare ej

vidare nyttja en stor del af sin mark, hvarigenom en fullständig omläggning

af jordbruket blefve nödvändig, där det ej alldeles omintetgjordes.

Äfven fisket blef i hög grad äfventyradt. Ersättning borde

dessutom gifvas för förlust äfven af ideella värden. För öfrigt lämnade

iogbeigs beräkning af skadorna rum för betydande anmärkningar, och

skadan var oftast för lågt beräknad. Den angifna ersättningen uppvägde

dessutom icke alls den förlust jordägarne komme att göra på

en grund, att hus och öfrig egendom föll mycket i värde och brukbarhet.

. Då statsmakterna vidtagit åtgärder för småbrukets befordran

och höjande, ansågo jordägarna det »bra orätt att taga jorden från småbrukarna

för att gynna kapitalister».

Häradsrätten yttrade i utslag den 21 oktober 1909 — under hänvisning

till ofvannämnda värderingar — att »enär vid sådant förhållande

skadan af uppdämningen måste anses vara ringa mot den nytta, som

därigenom vinnes», bifölls bolagets ansökan att uppdämma vattnet i

enlighet med den af Magnell slutligt ingifna regleringsplanen.

Detta utslag har sedan blifvit fastställdt af hofrätten och saken

ligger nu i högsta domstolen.

Förenämnda uppgifter ha inhämtats ur rättegångsprotokollen.

1 a senaste tiden har bland jordägarne opinionen emot företaget

allt mer organiserat sig. Ett uttryck därför är motionen. Från andra

trakter af reglenngsområdet ha äfven olika ombud för jordägarnas

intressen besökt hufvudstaden och sökt verka för deras sak. Opinionsmoten

hållas i orterna, frågan debatteras i pressen, broschyrer utgifvas

Man säger härvid från småböndernas håll, att värderingen är till

deias nackdel oriktig i afseende å skadans omfång och dessutom i eu

mängd fall oskäligt lag. Vidare ingår ej i värderingen den skada en

myckenhet jordbrukare lidit, i all synnerhet i de låglänta socknarne

mellan bkagen och Vänern, såsom i Råda och Rudskoga socknar, genom

att jordbruket för jordbrukarne i följd af den skadade jordens bortgång

blir omöjligt att vidare utöfva, eller otillräckligt för deras behof, eller

måste omläggas samt att deras byggnader i följd häraf blifva obehöfliga

eller onodigt störa. Det klagas ock bär som så ofta eljest öfver svårigheterna

för befolkningen att komma till sin rätt gent emot ett mäktigt

penningemtressc, som har resurser att anlita de skickligaste juridiska

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 37.

krafter samt för öfrigt gärna uppsöker ämbetsmän såsom sina talsmän

och i öfrigt genom sina ledande män står i det personliga umgänget

vida närmare alla de myndighetspersoner, som ha afgörandet i sin hand,

än befolkningen. De större godsägarne, som ha råd skaffa sig juridisk

hjälp, skulle ock lyckats skaffa sig god ersättning, under det att den

störa massan småbrukare blifvit åsidosatt.

Emot dessa uppfattningar har å andra sidan bolagets ställföreträdare

inlagt gensaga såväl i en utgifven skrift som genom personliga

uttalanden.

Det är gifvetvis här icke platsen att ingå i något närmare bedömande

af själfva processen eller befogenheten af de klagomål, som

sålunda framkommit. Men de ostridiga sakförhållandena i det nu föreliggande

fallet, som säkerligen komme att efterföljas af flera liknande,

kasta, så vidt jag förstår, ett skarpt ljus öfver åtskilliga brister i den

lagstiftning, som medgifver en dylik vattenreglering.

Sålunda är det påtagligt, att vid bedömandet af jordägarnes skada

måste tagas hänsyn äfven till förlust af andra värden än som företrädas

af den isolerade skadan å de vattendränkta jordstyckena. Otillräckligheten

och svårigheterna i skötseln af det återstående jordbruket samt

intrånget på detta sätt i hem och härd äro äfven omständigheter, som

måste beaktas. Möjligen skulle den nu gällande lagen kunna tolkas

så, men en sådan tolkning göres nog ej gällande i praktiken och har

ej heller följts i det nu åberopade fallet. Man får för öfrigt ej förbise

att förstörandet af en myckenhet jord, af hvilken människa haft stadigt

uppehälle, aldrig blir fullt ersatt med en penningsumma för tillfället.

Likaså är det en stor äfventyrlighet att lägga en så obegränsad

makt som här sker uti en enda persons hand blott på den grund att

han fått förordnande att såsom sakkunnig biträda rätten. En sådan

persons värdering blir nästan oomkullrunklig, och dock kunna hans beräkningar

vara mycket oriktiga, förutom att ingen kontroll finnes på

hans fulla opartiskhet, och på hvilka vägar valet fallit just på den ifrågavarande

personen. En dylik maktbefogenhet i rättsväsendet är, såsom

ju också ibland framhållits, i hög grad äfventyrlig för den allmänua

rättssäkerheten.

Påfallande är också det stora behofvet att i dylika så omfattande

företag samhället själft bevakar småfolkets talan och ser till att alla

sociala och äfven rent mänskliga hänsyn komma till sin rätt, hvilket

icke på något sätt uppfylles af det ombud, som nu förordnas blott »till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 37.

bevakande af e t allmännas rätt». Detta bör ske så, att allsidigare utredning

och större kontroll från samhällets sida äger rum, innan dylika

företag få sättas i gång, hvilket dock ej innebär alt de höra förhindras,

då de ju i och för sig äro mycket gagneliga. Man bör också fordra,

att det allmänna tillhandahåller småfolket rättshjälp för bevakande af

deras talan. En förebild härtill finnes i norrlandskommitténs erinran

om »att allmogen knappast ännu är i stånd att erhålla tillräckligt juridiskt

biträde vid deras många rättskonflikter med sågverksindustrien»,

hvilket föranledde två reservanter att dessutom framställa pos tivt förslagtill

missförhållandets undanrödjande.

Det ma också, ehuru det faljer utom motionens ram, här i motiven

framhållas, hurusom vattenkraftsanläggningarnes allt större omfattning

ställer den frågan på lagstiftningen, med hvad rätt den, med uppoffrande

för öfrigt af annan enskild rätt, gifver enskilda aktieägare i ett vattenfall

de stora presenter, som genom en vattenreglering kan vinnas, utan

att förbehålla det allmänna någon andel i framtida vinst eller ens någon

kontroll på vattenkraftens framtida användning genom förbehåll af rätt

att fastställa taxor m. m.

Det är så mycket större skäl, att Riksdagen fäster Kungl. Maj:ts

uppmärksamhet på berörda förhållanden, som kommitterades förslag

till ny vattenrättslagstiftning ingalunda tillgodoser ofvannämnda angelägenheter.

I nu gällande lag står det åtminstone, att uppdämning får ske,

om den genom uppdämningen å jord skeende skada pröfvas vara ringa

mot den nytta, som af uppdämningen vinnes; och, allt sammanlagdt,

synes det mig, som om den förutsättningen icke kan sägas varit förhanden

i det ofvan åberopade fallet. Kommittén går däremot vida längre

och medger uppdämning, om nyttans värde uppgår till minst dubbelt

mot skadans värde. Här äro äfventyrligheter än mer hotande, helst all

möjlighet till ideell värdesättning blir utesluten och endast pengar skola

sättas mot pengar. Visserligen göres i kommittéförslaget ett förbehåll

för bostäder, men detta endast ifall de direkt skadas af vattnet, men

icke om de eljest bli genom uppdämningen onödiga för sitt ändamål.

Äfven det allmännas kontroll ur jordbrukets och social synpunkt

är ej betryggande tillgodosedd i kommitterades förslag, liksom någon hjälpsam

hand i öfrigt ej räckts befolkningen. De af kommitterade föreslagna

speciella vattenrättsdomstolarna synas tvärtom väsentligen sammansatta

för att gynna de industriella synpunkterna, liksom betänkandet i öfrigt

går mycket i den privata industrialismens tecken.

Bihang till Likså. prat. 1911. 7 Samt. 1 Afd. 34 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 37.

Vid sidan af förutnämnda rättsförhandlingar rörande uppdämning

af sjön Skagen har äfven pågått vidlyftiga förhandlingar enskildt eller

vid domstol i syfte att bereda bolaget rätt att öfver jordbrukarnes

marker åt olika håll framdraga kraftledningar. Äfven sättet för denna

angelägenhets ordnande har väckt stort missnöje från småböndernas

sida, hvilket tagit sig enahanda uttryck som i fråga om uppdämningen

samt äfven ledt till anmälningar hos justitieombudsmannen. Bolaget

har häremot velat göra en annan uppfattning gällande.

Äfven här kan det ej komma i fråga att ingå i närmare bedömande

af klagomålen i det förenämnda speciella fallet. Men de faktiska

förhållandena och insikten om, att dylika frågor hädanefter bli

alltmer aktuella, ådagalägga, såvidt jag förstår, hur angeläget det är att

öfverväga, huruvida ej äfven vid dylika förrättningar i större omfattning

det allmänna bör träda fram hjälpande, vägledande och kontrollerande

och ej såsom nu lämna hvarje liten småbrukare åt sitt privata öde.

Då motionären härför ifrågasatt ändring endast i expropriationsförfattningen

måste, ehuru äfven åtgärder i annan ordning kunna tänkas,

reservationens yrkande begränsas till detta.»

Herr Ersson har anhållit få antecknadt, att han icke deltagit i

behandlingen af detta ärende inom utskottet, och herr Pettersson i

Södertälje, att han icke deltagit i den slutliga behandlingen häraf.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.