Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Knngl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till lag om järnvägsaktiebolag och till lag om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse.

1911-05-02 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1911:44, Utlåtande, i anledning af Knngl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till lag om järnvägsaktiebolag och till lag om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1911 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af Knngl. Maj:ts nådiga proposition med

förslag till lag om järnvägsaktiebolag och till lag om

vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse.

Genom en den 21 april 1911 dagtecknad proposition, nr 204, hvilken

af båda kamrarna hänvisats till lagutskottet, har Knngl. Maj:t under

åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om järiivägsaktiebolag.

Med upphäfvande af lagen den 5 mars 1897, innefattande särskilda

bestämmelser om järnvägsaktiebolag, förordnas som följer:

1 §•

Med järnvägsaktiebolag förstås i donna lag aktiebolag, som har

till ändamål att för allmän trafik bygga eller använda järnväg, så ock

aktiebolag för förvärfvande och förvaltande af aktier eller andra andelar

i bolag med sådant ändamål, som nu är sagdt.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 7 Sand. 1 Afd. 41 Höft. (Nr 44.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

2 §•

I fråga om järnvägsaktiebolag skola de angående aktiebolag enligt

lag i allmänhet gällande stadganden lända till efterrättelse, såvidt de ej

strida mot hvad här nedan förordnas.

3 §•

Å järnvägsaktiebolags ordning skall sökas Konungens stadfästelse.

Konungen pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag

samt lag och författningar i öfrigt, så ock om eljest från det allmännas

sida hinder mot meddelande af stadfästelse icke möter. A ändring i

bolagsordning för järnvägsaktiebolag skall Konungens stadfästelse oek

sökas.

4 §•

Finner Konungen skäl att meddela den sökta stadfästelsen, skall

registrering ske efter ty i lagen om aktiebolag är stadgadt. Ansökningom

bolagets registrering må af registreringsmyndigheten ej upptagas,

där ej Konungens beslut om meddelad stadfästelse å bolagsordningen

ingifves; ej heller må ändring i bolagsordningen registreras, med mindre

den styrkes vara af Konungen stadfäst.

5 §.

Ej må annan än här i riket bosatt svensk medborgare vara ledamot

eller suppleant i styrelsen eller berättigas att teckna bolagets firma.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912. Hvad i 5 § är

stadgadt skall äga tillämpning jämväl å järnvägsaktiebolag, som före

nämnda dag bildats. Konungen äge dock, där vid lagens trädande i

kraft andra än här i riket bosatta svenska medborgare äro utsedda till

ledamöter i styrelsen för sådant bolag, medgifva, att vissa utländska

medborgare eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare må vara

ledamöter i styrelsen, högst till det antal, hvartill sådana personer vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

lagens trädande i kraft voro ntsedda till styrelseledamöter; och skall

hvad sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning å suppleanter i

styrelsen. I öfrigt skola i afseende å denna lags tillämplighet å redan

bildade järnvägsaktiebolag gälla enahanda bestämmelser, som i lagen

om aktiebolag finnas stadgade i fråga om dess tillämplighet å äldre

aktiebolag.

Lag

om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse.

Med upphäfvande af lagen den 27 maj 1898, innefattande särskilda

bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse, förordnas

som följer:

1 §•

I fråga om aktiebolag, som uteslutande hafva till ändamål att idka

fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, skola de angående aktiebolag

enligt lag i allmänhet gällande stadgande!! lända till efterrättelse, såvidt.

de ej strida mot hvad här nedan förordnas.

2 §•

A bolagsordning för aktiebolag, som i denna lag afsos, skall sökas

Konungens stadfästelse. Konungen pröfva!- bolagsordningens öfverensstämmelse

med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock

huruvida därutöfver med afseende på vidden och beskaffenheten af

bolagets rörelse särskilda bestämmelser må erfordras. Å ändring i

bolagsordning för sådant bolag skall Konungens stadfästelse ock sökas.

3 §•

Finner Konungen skäl att meddela den sökta stadfästelse!!, skall

registrering ske efter ty i lagen om aktiebolag är stadgadt. Ansökning

om bolagets registrering må af registreringsmyndigheten ej upptagas,

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utikottels

yttrande.

4 Lagutskottets utlåtande Nr 44.

där ej Konungens beslut om meddelad stadfästelse å bolagsordningen

ingifves; ej heller må ändring i bolagsordningen registreras, med mindre

den styrkes vara af Konungen stadfäst.

4 §•

Ej må aktiebolag, som i denna lag afses, drifva inlåning på räkning,

som af bank allmänneligen begagnas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912. Hvad i 4 §

är stadgadt skall äga tillämpning jämväl å då bildade aktiebolag, som

i denna lag afses; dock att Konungen äger medgifva anstånd med stadgandets

tillämpning å sådant bolag under viss tid, högst fem år. I

öfrigt skola i afseende å denna lags tillämplighet å redan bildade aktiebolag,

som i lagen afses, gälla enahanda bestämmelser, som i lagen om

aktiebolag finnas stadgade i fråga om dess tillämplighet å äldre aktiebolag.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande proposition,

har föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

den 7 april 1911, hvaraf utdrag bifogats propositionen, anfört följande:

»För järnvägsaktiebolag samt för aktiebolag, som uteslutande hafva

till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, gälla, särskilda

speciallagar, nämligen för de förra lagen den 5 mars 1897, innefattande

särskilda bestämmelser om järnvägsaktiebolag, och för de senare

lagen den 27 maj 1898, innefattande särskilda bestämmelser om vissa

aktiebolag, som drifva lånerörelse. Enligt båda dessa lagar skola för

omförmälda aktiebolag lända till efterrättelse de angående aktiebolag

enligt lag i allmänhet gällande stadganden med de afvikelser, som föranledas

af de i lagarna meddelade särskilda föreskrifterna.

Vid granskning af det förslag, som ligger till grund för den nya

lagen om aktiebolag af den 12 augusti 1910, har lagrådet framhållit, att

det visserligen vore klart, att den nya lagen, såvidt anginge dess hufvudinnehåll,

blefve tillämplig på järnvägsaktiebolag och de aktiebolag, som

afses i lagen den 27 maj 1898, men att det syntes mera tvifvelaktigt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

huruvida den nya lagens öfvergångsbestämmelser komme att gälla

jämväl nämnda båda slag af aktiebolag. Lagrådet hemställde därför,

att denna ovisshet måtte på lämpligt sätt undanröjas.

Hvad lagrådet sålunda hemställt synes mig böra föranleda uttryckliga

stadgande!! därom, att jämväl de i lagen om aktiebolag meddelade

öfvergångsbestämmelserna skola äga tillämpning å de aktiebolag,

som i förstnämnda lagar afses.

I samband med den nu ifrågasatta, mera formella ändringen af

ifrågavarande speciallagar torde jag få upptaga till behandling väckta

frågor om materiell ändring af dessa lagar i vissa hänseenden.

Uti underdånig skrifvelse den 8 december 1909 har chefen för

generalstaben hemställt att i sammanhang med pågående lagstiftningsarbete

rörande aktiebolag i allmänhet sådan ändring måtte göras i lagen

den 5 mars 1897, att i styrelsen för järnvägsaktiebolag finge inväljas

endast i Sverige bosatta svenska undersåtar, därest ej för särskildt fall

och på därom gjord ansökan Konungen annorlunda bestämde. Och har

chefen för generalstaben till stöd för denna sin hemställan i hufvudsak

anfört följande. Järnvägar vore på ett alldeles särskildt sätt indragna

i krigsförberedelsen. Redan under vanliga förhållanden vore det därför

olämpligt, att en utlänning sutte i styrelsen för svenskt järnvägsaktie - bolag med de möjligheter till detaljstudier, som därigenom yppades,

och i kritiska tider skulle ett sådant förhållande vara rent af oförsvarligt,

då så mycket berodde på att våra stridskrafters gruppering ej i

förtid blottades och då grupperingen verkställdes just genom järnvägarna.

Öfver denna hemställan har patent- och registreringsverket den 3

mars 1910 afgifvit infordradt utlåtande och därvid fogat en utredning

rörande vissa på ifrågavarande ärende inverkande omständigheter. Af

denna utredning inhämtas följande. Af 152 då registrerade järnvägsaktiebolag

hade 84 i sina bolagsordningar intagit den bestämmelsen,

att endast i Sverige bosatta svenska undersåtar finge vara ledamöter

af bolagets styrelse. För 64 bolag saknades bestämmelse i bolagsordningen

angående styrelseledamöternas nationalitet; i alla dessa bolag

vore emellertid samtliga styrelseledamöter här i riket bosatta svenska

undersåtar. 1 återstående 4 bolag finge enligt bestämmelse i bolagsordningen

ett visst antal styrelseledamöter vara främmande undersåtar

eller å utrikes ort bosatta svenska undersåtar, men i endast 2 af dessa

bolag vore till styrelseledamöter utsedda andra än här i riket bosatta

svenska undersåtar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets utlåtande Nr 44.

Otvifvelaktigt måste det på de skäl, som chefen för generalstaben

anfört, anses synnerligen betänkligt, att utländsk undersåte eller å utrikes

ort bosatt svensk undersåte tillåtes vara ledamot åt styrelsen för

järn vägsaktiebolag. I öfverensstämmelse med hvad redan nu gäller i

fråga om bankaktiebolag synes mig därför böra stadgas, att ledamot

af styrelsen för järnvägsaktiebolag skall vara här i riket bosatt svensk

undersåte. Ett dylikt stadgande torde dock icke vara till fyllest för

ernående af det syfte man vill vinna. Enligt den nya aktiebolagslagen

kan nämligen annan än styrelseledamot utses till firmatecknare och

såsom sådan erhålla en ställning, hvilken i det närmaste såväl utåt som

inåt sammanfaller med styrelsens. Det torde följaktligen jämväl böra

föreskrifvas, att till firmatecknare ej må utses annan än här i riket

bosatt svensk undersåte.

Att låta de af mig nu ifrågasatta bestämmelserna gälla redan

bestående järnvägsaktiebolag lärer icke möta några betänkligheter utom

beträffande bolag, livilka enligt stadgande i bolagsordning äga rätt

att till styrelseledamot utse annan än här i riket bosatt svensk undersåte.

Därest emellertid sådant bolag, då bestämmelserna träda i kraft,

ej begagnar sig af nämnda rätt, lärer med visshet kunna antagas, att

densamma är af ringa betydelse för bolaget. Med hänsyn härtill torde

öfvervägande skäl tala för att låta ifrågavarande bestämmelser utan

förbehåll gälla dylikt bolag. Däremot torde bestämmelsernas tillämplighet

å bolag, i hvilket främmande undersåte eller å utrikes ort bosatt

svensk undersåte vid bestämmelsernas ikraftträdande är utsedd till styrelseledamot,

ej böra genomföras annorledes än med stor varsamhet; och

det lärer böra ske endast där deras tillämpande af hänsyn till allmänt

intresse måste anses med nödvändighet påkalladt eller ej skulle kunna

föranleda afsevärda rättsförluster för bolaget eller andra. Det torde

därför böra öfverlämnas åt Konungen att i hvarje särskild! fall afgöra,

huruvida sådan styrelseledamot må kvarstå i styrelsen och huruvida efter

hans afgång till styrelseledamot må utses viss främmande undersåte eller

viss å utrikes ort bosatt svensk undersåte.

De af mig ifrågasatta nya stadgandena angående järnvägsaktiebolag

synas lämpligen böra sammanföras med de redan gällande bestämmelserna

till eu ny lag, innefattande särskilda bestämmelser om

järnvägsaktiebolag.

I statsrådet den 11 januari innevarande år, då Kungl. Maj:t

beslöt att till Riksdagen aflåta nådig proposition med förslag till lag

om bankrörelse, framhöll föredraganden, chefen för finansdepartementet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

titt ^ aktiebolag, som uteslutande hafva till ändamål att idka fastighetsbelåning

eller pantlånerörelse, borde uteslutas från rätt till bankmässig

inlåning, och att förty till lagen den 27 maj 1898 borde göras ett tillägg,

hvarigenom förbud mot dylik inlåning meddelades ifrågavarande bolag.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

tillåter jag mig nu att anmäla den sålunda väckta frågan om ändring

i nyssnämnda lag; och då olämpligheten af att aktiebolag, hvars ändamål

är ^ att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, drifver bankmässig

inlåning, ej torde med fog kunna bestridas, lärer för dessa bolag — i

anslutning till den i 1 § andra stycket af förslaget till lag om bankrörelse

intagna bestämmelsen — böra meddelas förbud mot inlåning på

räkning, som af bank allmänneligen begagnas. I fall, då sådant bolag

nu genom dylik inlåning förskaffat sig rörelsekapital, lärer emellertid

rådrum böra beredas bolaget att afveckla denna del af sin rörelse.

Respittiden synes böra sättas olika lång allt efter inlåningens förhållande

till rörelsen i dess helhet och torde därför lämpligen i hvarje särskild!

fall bestämmas af Konungen inom viss i lagen angifven gräns af

exempelvis fem år.

Då lagen den 27 maj 1898 består af endast två paragrafer, af

hvilka den ena torde böra undergå formell ändring, synas de nu föreslagna

ändringarna i lagen böra föranleda en omarbetning af densamma

i dess helhet.

I öfverensstämmelse med hvad jag sålunda anfört har jag låtit

inom justitiedepartementet utarbeta förslag till lag, innefattande särskilda

bestämmelser om järnvägsaktiebolag, och till lag, innefattande särskilda

bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse.»

Utskottet har vid granskning af lagförslagen icke funnit anledning

att mot dem gorå någon erinran. Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition måtte

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 maj 1911.

På lagutskottets vägnar:

ERNST HÅKANSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:238 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl Maj:ts proposition med förslag till lag om järnvägsaktiebolag och till lag om vissa aktiebolag, som drifva lå s. 1 i texten