Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående omorganisation af navigationsskolorna samt tre i ämnet väckta motioner.

1911-05-19 · 32 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:104, Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående omorganisation af navigationsskolorna samt tre i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

1

Nr 104.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 maj 1911 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition

angående omorganisation af navigationsskolorna samt tre

i ämnet väckta motioner.

(l:a Afd.)

I en till Riksdagen den 5 april 1911 aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling hänvisad proposition (nr 167) har Kungl. Maj:t

under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen att

dels, med indragning från och med den 1 augusti 1912 af de nuvarande

navigationsskolorna i Visby, Karlshamn och Strömstad, godkänna

följande förslag till årlig stat för navigationsskolorna i riket, att

tillämpas från och med den 1 augusti 1912:

''

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor.

Orts-

tillägg.

Kronor.

Arfvoden.

Kronor.

Summa.

Kronor.

1 1 inspektör ................................................

_

_

7,500

7,500

1 föreståndare.............................................

3.050

1,950

—

—

5,000

d-.o .............................................

9,150

5,850

—

—

15,000

1 d:0 .............................................

2,850

1,650

—

—

4,500

2 d:o .............................................

5,700

3,300

—

—

9,000

1 lärare vid nayigationsafdelning ..................

2,150

1,050

300

—

3,500

3 d:o » d:0 ..................

6,450

3,150

9C0

—

10,500

1 d:0 » d:0 ..................

2,150

1,050

—

—

3,200

2 d:0 » d:0 ..................

4,300

2,100

—

—

6,400

1 d:o » inaskinistafdelning .....................

2,150

1,050

300

—

3,500

3 d:o » d:0 .....................

6,450

3,150

900

—

10,500

1 d:0 » d:o .....................

2,150

1,050

—

—

3,200

Transport

_

81,800

Bihang till Biksd. prot. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 87 Käft. (Nr

104.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor. |

Orts-

tillägg.

Kronor.

Arfvoden.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Transport

Arfvoden till extra lärare i sjökaptensklasser,

beräknade å. 150 kronor för undervisnings-

—

—

—

81,800

timme per vecka (150 x 36)........................

Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr- mansklasser, beräknade å 120 kronor för un-

5,400

dervisningstimme per vecka (120 x 140) ......

—

—

—

—

16,800

Arfvoden till 7 extra lärare i skepparklasser ...

Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade ä 150 kronor för under-

1,200

8,400

visningstimme per vecka (150 x 154) .........

Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade ä 120 kronor för under-

23,100 i

visningstimme per vecka (120 x 144)............

Arfvoden till 4 extra lärare i 8:e maskinist-

—

—

—

17,280 :

klasser .................................................

Arfvoden till extra lärare i hälso- och förbands- lära, beräknade å 7 kronor 50 öre för hvarje

1,200

4,800 1

]

timmes undervisningsskyldighet (7: 50 x 500)

Till böckers, undervisningsmateriels och andra

inventariers underhåll och förökande samt till

3,750

utgifter för bränsle, lyshållning m. in..........

1 examensförrättare i T.a och 2:a maskinist-

—

—

—

9,450

klasser ...................................................

Till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvoden

—

—

1,200

1,200

m. m. enligt öfverstyrclsens bestämmande......

—

—

—

—

10,000

Till Kungl. Maj-.ts disposition........................

—

—

—

— •

3,000

Summa kronor

—

—

1 -

1

184,980

Anmärkningar:

l:o. Af inspektörens arfvode anses 5,000 kronor motsvara lön och 2,500 kronor tjänstgöringspcnningar. Innehar

inspektören aflöning å stat, afstås denna aflöning under den tid, arfvodet uppbäres.

2:o. För föreståndare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500

kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring aflöningen höjas hvarje gång med

likaledes 500 kronor. Af hvarje åldcrstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.

3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda aflöningsförmåner gäller

hvad därom särskilt finnes stadgadt.

4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

3

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af inspektörsbefattning, föreståndarbefattning eller

ordinarie lärarbefattning skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändring i navigationsskolornas organisation eller verksamhet

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara

pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning

lian innehar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kung! Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej öfverst.yrelsen uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka ^underligt för tjänstgöringen vid navigationsskolan, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för hela året och

utbetalas med en tolftedel för hvarje månad samt icke få af befattningshafvare

uppbäras för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan

skola för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;

att inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare, som af sjukdom

hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,

där sådant utgår, men att den af bemälde befattningshafvare,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för den tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej öfverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

befattningshafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han

förordnas till högre befattning vid vederbörande navigationsskola, bestrida

densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre

än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande

af enahanda tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att

inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under mera än fyra

femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid i fråga om föreståndare icke må föras honom till last den

tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger

rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes

på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit

från det han till tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering

af löneförhållandena för navigationsskollärarpersonalen, därå erhöll

allenast förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att inspektör och föreståndare äga att årligen, när sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under en

och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänsteinnehafvares rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya

lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10i.

5

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet, af sitt

arfvode afstå hvad för befattningens uppehållande erfordras, därest han

icke med medgifvande af den, som tjänstledigheten beviljat, själf godtgör

vikarien;

dels förklara,

ej mindre att en hvar, som med eller efter den 1 augusti 1912

tillträder befattning å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att

underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar å nämnda

stat, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den

mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den

rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels godkänna följande förslag till stat för navigationslärarkursen

att gälla från och med år 1912:

Kronor.

!

Arfvoden till lärare .........................................................................................

1,700

Till böcker, undervisningsmateriel m. m................................................................

500

Summa kronor

2,200

dels höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart, nu 100,800 kronor,

med 86,380 kronor till 187,180 kronor, att fördelas med ett bestämdt

anslag till navigationsskolorna å 184,980 kronor samt ett reservationsanslag

till navigationslärarkursen å 2,200 kronor;

dels, i händelse af bifall härtill, föreskrifva, att af anslaget till

navigationsskolorna skola bestridas utgifter för dessa skolor under

januari—-juli månader 1912 enligt den nuvarande staten för samma

skolor och under augusti—december månader 1912 enligt den föreslagna

nya staten;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

dels ock medgifva, att de besparingar, som under år 1912 uppkomma

å anslaget till navigationsskolorna, må användas ej mindre till

aflönande från och med den 1 augusti 1912 intill samma års slut af

fast anställda föreståndare och ordinarie lärare, för hvilka motsvarande

befattningar å den nya staten ej blifva beredda, än äfven till anskaffning

af undervisningsmateriel och möbler för navigationsskolorna för

en kostnad af högst 42,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att, i

den mån dessa besparingar ej komma att förslå för tillgodoseende af

sålunda angifna ändamål, af tillgängliga medel förskjuta härutöfver

erforderliga belopp och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen

till ersättande.

Beträffande den i frågan lämnade utredning tillåter sig utskottet

att hänvisa till det propositionen bifogade statsrådsprotokollet.

I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 353) hafva herrar

V. Rydén och A. J. Christiernson hemställt,

att Riksdagen ville godkänna Kungl. Maj:ts proposition nr 167

med följande ändringar:

att navigationsskolornas omorganisation verkställes i öfverensstämmelse

med de af chefen för sjöförsvarsdepartementet förra året tillkallade

sakkunnigas förslag i ärendet;

att staten för dessa skolor regleras efter samma sakkunnigas förslag;

att föreståndarna för navigationsskolorna tillsättas på förordnande;

att inspektören för dessa skolor utses inom navigationslärarekåren;

att inspektörens och föreståndarnas ordinarie lärarebefattningar upprätthållas

på sätt som fallet är med rektorernas vid allmänna läroverken

ordinarie tjänster; samt

att sjöofficer icke må anses kompetent att söka föreståndarebefattning

på grund af tjänstgöring som informationsofficer vid någon af

flottans underbefälsskolor.

Till stöd för motionen hafva motionärerna anfört följande:

»Sedan Riksdagen förra året afslagit den kungl. propositionen angående

omorganisation af navigationsskolorna i riket, tillkallades 4 sakkunnige,

nämligen herrar generalmajor Wrangel, ledamoten af Riksdagens

2:a kammare skeddsredaren Lundgren, föreståndaren för navigationsskolan

i Malmö Björling och sjötekniska biträdet hos kommerskollegium, sjökapten

Bjarke. Dessa sakkunniges förslag, som utförligt relateras i den

kungl. propositionen till årets Riksdag, var färdigt vid slutet af förra året.

Märkligt och glädjande var, att dessa sakkunniges förslag i nästan

alla hufvudpunkter nära nog öfvercnsstämde med de önskningar, som

från sjöfartens målsmän uttalats i den föreliggande viktiga frågan. Så

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

7

var, för att nämna en del hufvudpunkter, antalet skolor ocli de platser,

där navigationsskolor böra finnas inrättade, fullkomligt i enlighet med

dessa önskningar, likaså föreståndarnes och lärarnes löner, organisationen

i en del viktiga detaljer, rörande fördelningen af vissa ordinarie lärares

tjänstgöringsskyldighet i sjökaptens- och skeppareklasserna, tillsättandet

af särskild examensförrättare i första och andra maskinistklasserna, förslaget

angående föreståndaren som examensförrättare i skeppareklassen

och ordinarie läraren i tredje maskinistklassen etc. etc.

Så mycket större blef öfverraskningen då den kungl. propositionen

kommit på bordet. En genomläsning af densamma visar nämligen, att

Kungl. Maj:t i tre af ofvannämnda viktiga hufvudpunkter, nämligen i

fråga om skolornas antal och föreståndares och lärares löner samt i fråga

om den viktiga detalj i skolornas organisation, som berör vissa lärares

undervisningsskyldighet i sjökaptens- och skeppareklasserna, haft en från

de sakkunnige betydligt afvikande och i den tredje punkten rent af

motsatt mening, som tydligen i viss mån dikterats af det yttrande, som

»ämbetsverken» — marinförvaltningen och kommerskollegium — afgifvit

öfver de sakkunniges förslag.

I detta yttrande, citeradt midt på sidan 31 i den kungl. propositionen,

läses följande inlägg: »Jämväl ämbetsverken utgå från att i

enlighet med Riksdagens uttalade uppfattning en inskränkning af antalet

navigationsskolor bör äga rum, men detta bör gifvetvis icke ske i sådan

omfattning, att därigenom en effektiv navigationsskoleundervisning försvåras

eller omöjliggöres.»

För hvarje sakkunnig person står det klart, att »en effektiv navigationsskoleundervisning»

uppnås just genom en koncentrering af navigationsskolorna

till några få praktiskt och modernt organiserade läroverk, målmedvetet

ledda af kompetenta och för ett sådant chefskap lämpliga

personer, men »ämbetsverken» synas som af det föregående framgår,

vara af en motsatt åsikt.

Därefter uttala »ämbetsverken» nödvändigheten af att i en navigationsskola

högst 24 elever böra få förekomma i samma klass jämte skäl

härför, och är detta uttalande jämte skälen för detsamma fullt riktiga.

De nya klasser, som med anledning häraf — enligt ämbetsverkens

åsikt — böra tillkomma, kunna naturligtvis inrättas i de af de sakkunnige

föreslagna 5 skolorna: Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand

och Kalmar. Sedan stadsfullmäktige i dessa städer afgifvit förbindelse

att för framtiden underhålla lokaler för ändamålet, så följer däraf enligt

det sunda förnuftet, att de också äro skyldiga att utvidga dessa, om

parallellklasser inrättas i skolan, en sak, hvarpå de från början måste

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

vara beredda, ty eljest hafva de endast till bokstafven iklädt sig den

förbindelse, hvarom ofvan är nämndt.

Att således bibehålla ett par små navigationsskolor endast på grund

al ofvannämnda anledning vore oklokt och skulle i hög grad förhindra

och icke befordra — enligt ämbetsverkens åsikt — en effektiv navigationsskoleundervisning,

hvilket i synnerhet framgår däraf, att dessa »småskolors»

organisation skulle blifva helt annorlunda än de andras, hvarigenom

det gamla systemets många brister skulle komma att kvarlefva,

och således den navigationsskolereform, som åsyftas och som stått på

dagordningen i 15 år, mer eller mindre förfuskas.

Ämbetsverken förorda därefter Galle och Västervik såsom särdeles

lämpliga för de på dessa platser befintliga »småskolornas» bibehållande,

men de skäl, ämbetsverken anföra, sakna helt och hållet reell innebörd,

i synnerhet hvad Västervik angår. Sjöfarten i denna stad är nästan

lika med noll, inga verkstäder eller varf finnas och skolans utmärkta

instrumentsamling och öfriga undervisningsmateriel tillhör staten och

icke staden och kan således med fördel flyttas till en af de större skolorna,

som däraf äro i behof.

Hvad Gäfle angår, så är denna stad onekligen en af rikets större

sjöfartsstäder, men Hälsingborg är ännu större, och om denna stad får

undvara egen navigationsskola, så bör detta äfven gå för sig för Gäfle,

i synnerhet som antalet personer, som välja sjöfartsyrket i Gäfletrakten,

är försvinnande litet mot samma antal i Hälsingborgs- och andra trakter

på vår långsträckta kust.

Att Gäfle liksom Västervik har eget navigationsskolehus bör icke

inverka på frågans afgörande, ty nog finnes i så pass stora städer som

de nu nämnda användning härför för andra ändamål. Att navigationsskolan

i Gäfle haft många elever de senare åren — i synnerhet sådana

från södra Sverige — är icke skolans förtjänst. Dessa elever hafva

helt enkelt ansett Gäfle skola särdeles lämplig som undervisningsanstalt

i navigation, emedan enligt deras åsikt examen vid nämnda skola, i

synnerhet sjökaptensexamen, var lättare att aflägga än vid skolorna i

deras hemorter.

Bibehållandet af dessa två »småskolor» skulle för rikets sjöfart icke

medföra några som helst fördelar annat än rent lokala.

Nackdelarne däremot skulle, som vi ofvan sökt visa, blifva både

många och stora.

Ämbetsverken gå därefter in på en kritik omnämnd å sid. o5

i den kungl. propositionen — af vissa af de sakkunniges förslag rörande

undervisningens ordnande i sjökaptens- och skeppareklasserna den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104. 9

af oss omnämnda viktiga hufvudpunkten nr 3 — och då denna kritik

visar, att ämbetsverkens mening i denna sak går stick i stäf mot de

sakkunniges, så vilja vi i detalj utreda densamma.

De sakkunnige hade föreslagit, att vid hvar och en af de af dem

föreslagna navigationsskolorna utom Kalmar skulle förutom föreståndaren

och den (eller de) ordinarie lärarne i styrmansklassen (styrmansklasserna)

finnas anställd ytterligare en ordinäre lärare med tjänstgöringsskyldighet

dels i sjökaptensklassen i matematik m. m., hufvudsakligen under höstterminen,

och dels i skeppareklassen i matematik, navigation och sjömanskap

endast under vårterminen. (Skeppareklassen skulle pågå endast

tre månader och kursen föreslogs äga rum under vårterminen af praktiska

skäl.) Detta förslag att kombinera två små befattningar och därigenom

kunna göra innehafvare!! ordinarie måste ur organisations- och

andra synpunkter anses synnerligen lyckadt och vara eu stor fördel både

för tjänsten och dess innehafvare.

Ty lätt inses, att föreståndaren för en fullständig navigationsskola,

där klassernas antal varierar mellan 9, i Göteborg, och 6, i Hernösand,

(enligt de sakkunniges förslag) absolut omöjligt kan medhinna mer än

12 å 15 och allra högst 18 timmars undervisning pr vecka i sjökaptensklassen

och därför måste hafva hjälp af annan person vid undervisningen

i mindre betydande ämnen såsom matematik, fysik och mekanik

samt eventuellt äfven sjömanskap. I annat fall blir det omöjligt för

föreståndaren vid en dylik (fullständig) skola att sköta de talrika expeditionsgöromålen,

samt att i sin egenskap af föreståndare svara för diciplinen,

ordningen och rutinen inom skolan. Därtill kommer att vid

de tre största skolorna tidssignaleringen — som enligt ett kungl. bref

skall skötas af föreståndaren — ytterligare tager dennes tid i anspråk,

och exemplen från våra högre allmänna läroverk och realskolor visa,

att ingen rektor har större undervisningsskyldighet än cirka 15 timmar

per vecka. »En effektiv navigationsskoleundervisning» — som ämbetsverken

uttrycka sig — är helt enkelt omöjliggjord, om föreståndaren

vid en fullständig skola skall vara tvungen att undervisa mer än cirka

15 timmar per vecka.

Om undervisningen i nyssnämnda biämnen lägges på honom, så

kommer hans undervisningsskyldighet att blifva 26 timmar per vecka,

hvilket måste anses för mycket för en chef med så många andra maktpåliggande

göromål.

Hvad undervisningen i skeppareklassen angår, så föreslog 1905 års

navigationsskolekommitté, att den skulle bestridas af eu extra lärare

med 36 timmars undervisningsskyldighet i veckan under tre månader,

Bihang till MJcsd. prof. 1911. 4 Samt. 1 Afd. 87 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

och att kursen borde förläggas till vårterminen. Dylika extra lärare

föreslås äfven af ämbetsverken, och skulle deras aflöning både enligt

ämbetsverkens och Kungl. Maj:ts förslag utgöra 1,200 kronor pr år.

De sakkunnige hade föreslagit, att denna befattning borde förenas

med skyldigheten att undervisa i matematik, fysik och mekanik samt

sjömanskap i sjökaptensklassen, hvarigenom extraläraresystemet kunde

i dubbel måtto undvikas, och en ordinarie befattning i stället skapas,

utan att statens utgifter därigenom nämnvärdt ökades.

Detta ginge så mycket lättare för sig som skepparekursen äger

rum på vårterminen, emedan matematiken i sjökaptensklassen måste i

hufvudsak eller helt och hållet inhämtas under höstterminen, innan undervisningen

i hufvudämnena kan taga sin början.

Därtill kommer att 1905 års navigationsskolekommitté beräknat alldeles

för lång tid åt undervisningen i skeppareklassen. Kommittén hade föreslagit

9 timmar i matematik och 21 timmar i navigation, som af de

sakkunnige reducerats till resp. 8 och 16 timmar.

Denna reduktion, som i ännu högre grad möjliggör den praktiska

kombinationen af två tjänster till en enda på ordinarie stat, fördömes

af ämbetsverken såsom oriktig och obefogad. Undertecknade hafva en

helt annan åsikt, ty en navigationslärare har efter noggrant öfvervägande

funnit, att de af de sakkunnige föreslagna 8 och 16 timmarne

äro att anse som maxima och att 6 timmar i matematik och 12 timmar

i navigation pr vecka äro fullt tillräckliga. I alla händelser äro de af

kommittén föreslagna siffrorna alldeles för höga.

Intet hinder föreligger således af denna orsak att kombinera de

bägge nämnda befattningarna.

Om nu, såsom ämbetsverken vilja hafva det och äfven Kungl. Magt

föreslagit, föreståndaren skall undervisa ensam i sjökaptensklassen och

eu särskild extra lärare finnes anställd i skeppareklassen med 1,200

kronor arfvode och endast tre månaders tjänstgöring pr år, så blir följden

däraf för föreståndaren och skolan i dess helhet hvad vi redan påpekat,

men därjämte komma andra väsentliga olägenheter att uppstå,

hviika vi, på grund af sakens vikt ej mindre för navigationsskolorna än

för dessa skolors lärarekår, nu vilja i detalj relatera.

Dessa extraläraretjänster skulle tydligen komma att sökas af aspiranter

till ordinarie lärarebefattningar vid navigationsskolorna, och som

de ordinarie navigationslärarnes antal enligt den kungl. propositionen

utgör endast 7, skulle de komma att besättas med fullt utbildade navigationslärareaspiranter.

Härigenom skulle skapas ett proletariat af extra

lärare vid sidan af de ordinarie lärarne och med samma kompetens som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

11

dessa, och dessa »proletärer» skulle hafva utsikt att erhålla ordinarie

befattning vid 40 års ålder. Kan det vara till fördel att ett sådant

extralärareproletariat skapas? Nej alldeles tvärtom.

Vid alla andra verk och inrättningar inom vårt land har man på

sista tiden ansträngt sig att afskaffa där befintliga, dylika proletariat.

Ämbetsverken vilja egendomligt nog gå en motsatt väg.

Om extra lärarne i skeppareklasserna under de 9 månader af året,

de äro lediga från skolan, kunde komplettera sin sjötjänst, så vore något

vunnet med ett dylikt arrangement, men så kan endast undantagsvis

blifva fallet, ty det är omöjligt att företaga en långresa till sjöss, om

man vill vara säker på att vara tillbaka på bestämd tid, som understiger

1 å 1,5 år; och på fartyg i bestämd trade på hemfarvatten kan

plats endast ytterst undantagsvis — genom goda relationer — påräknas,

ty redarne såväl som befälhafvarne vilja hafva folk för en längre tid

ombord på sina fartyg och icke folk — i synnerhet befäl — som komma

och gå, beroende på anställning i land.

Hvad skola alltså dessa skepparelärare taga sig till under 3 4 af

året. Det är kanske ämbetsverkens mening, att de skola lefva af privatlektioner.

För närvarande bestridas 4 (formellt taget 2) lärarebefattningar vid

navigationsskolorna på förordnande af personer, som nästa år, då den

nya organisationen föreslås att träda i kraft, äro tvenne 40 år gamla

och de öfriga 35 år. Samtliga dessa hafva vid samma tid — således

nästa år — minst 8, högst 10 tjänstår vid navigationsskola.

Om nu såsom i den kungl. propositionen föreslås endast 7 ordinarie

lärarefattningar skola finnas, så kan knappast någon af dessa 4 personer

in komma på ordinaiue stat, oaktadt den yngste under årets lopp

fyller 35 och den äldste 40 år. Dessa lärare måste då för att kunna

existera — att byta bana är för sent — söka nämnda extraläraretjänster,

och endast en af dem kan påräkna att inom ett par år blifva ordinarie

lärare. De öfriga måste vänta i 8 å 10 år. Kan det vara med statens

fördel och värdighet förenligt att bidraga till ett sådant system. År

det till tjänstens nytta, att ordinarie anställning vinnes först sedan medelåldern

redan passerats. För att nu icke tala om de stora ekonomiska

uppoffringar, som dessa extra lärare måste underkasta sig, om de verkligen

lyckas någonsin att blifva ordinarie. Endast afgiften till änkeoch

pupillkassan kommer att gå till tusentals kronor, hvilket är

mycket för en fattig extra ordinarie tjänsteman.

Härtill kommer en annan mycket stor olägenhet. Om såsom i

kungl. propositionen föreslås de ordinarie lärarnes antal vid de fullstän
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10å.

diga skolornas i Stockholm, Malmö och Härnösand navigationsafdelningar

skall utgöra endast en, så kommer vid sjukdomsfall eller annat förfall

för föreståndaren eller ordinarie läraren vid navigationsafdelningen vid

nämnda skolor tjänsten vid skolan icke att kunna nöjaktigt uppehållas,

förrän öfverstyrelsen utfärdat förordnande för annan person, en olägenhet,

som kan vålla mycken skada just vid praktiska yrkesskolor, där

undervisningen alltid forceras mera än vid allmänna läroverk och realskolor.

Angående ämbetsverkens citerade yttrande på sid. 35 vilja vi tilllägga,

att dessa anse, att den befattning, som skulle skapas genom nu

nämnda 2 tjänsters förening, skulle blifva betungande för innehafvaren,

och att undervisningens fördelning i sjökaptensklassen under de olika

terminerna ej blefve nöjaktig. I sjkifva verket förhåller det sig — enligt

de sakkunniges och åtskilliga navigationslärares mening — alldeles

tvärt om. Innehafvaren af den föreslagna ordinarie befattningen blir

ledig eu hel månad längre af året än klassföreståndaren i styrmansklassen,

och den praktiska fördelningen af hans tjänstgöring med afseende

fäst på matematiken m. fl. biämnen i sjökaptensklassen under höstterminen

utgör ett plus och icke ett minus.

Ämbetsverken ingå därefter på frågan angående kompetensvillkoren

för föreståndare och lärare och afstyrka i denna punkt de sakkunniges

förslag om fordran på viss allmän bildning — realskoleexamen — för

dessa, men lyckligtvis har Kung!. Maj:t i denna fråga följt de sakkunniges

förslag.

Hvad s. k. navigationsskolemötena angår, så har ämbetsverken enligt

vår åsikt gjort rätt i att förorda dem i olikhet mot de sakkunnige, som

motsätta sig dem.

Vi gå nu in på ämbetsverkens yttrande i den andra, ofvan nämnda

viktiga hufvudpunkten, den om föreståndarnes och lärarnes löner.

De sakkunnige hade föreslagit icke blott rimliga utan goda begynnelselöner,

ämbetsverken vilja pruta af 1,000 kronor efter hela linjen.

Ämbetsverken jämföra navigationsskolornas personal med realskolornas

och betona, att förstnämnda personal i motsats till de senares

har en billigare och kortare utbildning.

Detta är sant, isynnerhet hvad billigheten angår, men ämbetsverken

synas alldeles bortse från en sak, den viktigaste i denna fråga, nämligen

att det här gäller att draga ''praktiskt och dugligt folk med undervisningsförmåga

och goda kunskaper från det praktiska sjömansyrket in

på lärarebanan, hvaraf följer som en själfklar sak, att staten — om den

vill hafva goda lärarekrafter — icke får bjuda dessa sämre villkor, än de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

13

som bjudas det praktiska sjömansyrkets män. Nu vet snart sagdt hvarje

med sjöfartsförhållanden förtrogen person, att en befälhafvare på eu

medelstor ångare i genomsnitt förtjänar minst 4,000 kronor, och då äro

icke fördelarna af fri kost och fri bostad ombord medräknade. Det är

sålunda helt enkelt omöjligt att i allmänhet förmå en för lärarekallet

lämplig person med praktisk läggning — som är en nödvändig sak för

en lärare vid yrkesskola — att locka honom att söka en statstjänst, som

är betydligt lägre aflönad än en sådan i det praktiska lifvet, som han

inom kort har utsikt att få eller kanske redan innehar. I Tyskland, där

ämbets- och tjänstemännens löner äro betydligt lägre än hos oss — i

synnerhet när det gäller sådana af underordnade grader — aflönas män,

som tagas ur det praktiska lifvet, högre än män med akademisk bildning

just för att nå det ändamål, hvarom vi nyss talat.

Som ett exempel vilja vi nämna tjänstemännen vid »Die Deutsche

Seewarte» i Hamburg med nautisk utbildning, hvaraf den teoretiska

grenen endast utgöres af sjökaptensexamen, men den praktiska af mångårig

tjänstgöring till sjöss. Ingen af dessa tjänstemän hafva lägre begynnelselön

än 4,000 mark. Det samma gäller samtliga så kallade underlärare

vid navigationsskola.

I en så liten stat som våra navigationsskolors inverkar ju för öfrig!

en förhöjning från af ämbetsverken föreslagna 3,000 kronor i begynnelselön

för lärare så obetydligt på budgeten, att man bör låta stora

synpunkter och icke små blifva bestämmande härvidlag.

På sidan 38 i den kung!, propositionen citeras ämbetsverkens förslag

om tillsättandet af föreståndare på förordnande för högst fem år i

sänder.

Detta förslag kan icke nog varmt förordas.

Hvad den utomordentligt viktiga inspektörsbefattningen angår, så

hafva ämbetsverken föreslagit för lågt arfvode eller 7,200 kronor.

Ingen föreståndare vid större skola skulle då kunna påräknas såsom

villig att öfvertaga befattningen.

Niotusen eller allra minst 8,000 kronor bör utgå för denna viktiga

post, och det bör stadgas i det blifvande reglementet för navigationsskolorna,

att inspektören skall tagas ur navigationslärarekåren — att

härvidlag göra en skillnad mellan föreståndare och lärare är principvidrigt,

i synnerhet då föreståndarne sitta på förordnande, och det kan

för öfrigt inträffa, att en eller flera lärare äro lämpligare för befattningen

än samtliga för tillfället befintliga föreståndare.

En sjöofficer passar knappast i vår tid för befattningen, äfven om

han är aldrig så hemmastadd i navigation. Han kan nämligen icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

annat än i ytterst sällsynta undantagsfall förutsättas behärska hela det

vidsträckta merkantil-nautiska området.

Hvad departementschefens yttrande å sidan 42 och framåt angår,

så hafva vi redan i det föregående i sammanhang med ämbetsverkens

yttrande relaterat detta och vilja endast tillägga rörande denna sak, att

sjöministern i de af oss i detalj framlagda tre stora hufvudpunkter angående

:

1) antalet skolor och platser där de böra finnas,

2) vissa lärares tjänstgöring i sjökaptens- och skeppareklasserna

samt

3) lönerna för föreståndare och lärare

i punkt n:o 2) till alla delar följt ämbetsverkens för skolorna och

lärarekåren skadliga förslag, i punkt n:o 3) något — men icke tillräckligt

— förbättrat dessas förslag och i punkt n:o 1) följt de anvisningar

i ämbetsverkens förslag, som utgöra hinder för en praktisk navigationsskolereform

och därtill på bekostnad af vissa goda och praktiska anordningar,

som ingå i både de sakkunniges och ämbetsverkens förslag.

Vid denna sista punkt vilja vi uppehålla oss.

Som vi i början af denna motion nämnde, ansågo ämbetsverken att

högst 24 elever borde få finnas i hvarje klass och att för den skull de

af de sakkunnige föreslagna klasserna borde ökas med en sjökaptens^

klass, 2 styrmansklasser, eu l:a och en 2:a maskinistklass, och att för detta

ändamål skolorna i Gäfle och Västervik borde bibehållas. Sjöministern

accepterar icke ämbetsverkens förslag att klassernas antal bör ökas (med

ett enda undantag). Häraf borde — tycker man — följa, att sjöministern

ej heller accepterar ämbetsverkens förslag om de nämnda »småskolornas»

bibehållande, men så sker icke, utan tvärt om finner sjöministern

(sidan 43, 6:e raden uppifrån) »förtänksamheten bjuda att biträda

ämbetsverkens förslag om bibehållande, åtminstone tills vidare, af sistnämnda

tvenne skolor» (i Gäfle och Västervik).

Men icke nog härmed. Sedan sjöministern funnit sig böra föreslå

en ökning af skolornas antal från 5 (de sakkunniges förslag) till 7

(ämbetsverkens förslag), men icke kunnat acceptera den orsak — ett

ökadt antal klasser — till nyss nämnda verkan, som ämbetsverken uppställt,

så föreslår han en indragning af en sjökaptensklass i Göteborg

och två styrmansklasser, en i Stockholm och en i Malmö, hvarigenom

antalet ordinarie lärare vid navigationsafdelningen vid de bägge senare

skolorna kommer att nedgå till en enda, en åtgärd, som icke inverkar

fördelaktigt på tjänsten vid dessa skolor, utan snarare tvärtom.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

15

Hvad Malmö angår så är denna strykning af en af styrmansklasserna

därstädes i dubbel måtto obefogad, ty en statistisk utredning öfver

elevernas mantalssknfningsorter — utförd af de sakkunninge — visar,

att antalet styrmanselever, som äro bosatta i Malmöhus län, är större

än i något annat län i riket, Om någon skola, framför andra, är i

behof af tva styrmansklasser, sa är det därför Malmö navigationsskola

och icke blott åt nämnda orsak, utan framför allt därför, att minst två

ordinarie lärare erfordras vid hvarje fullständig navigationsskola för

tjänstens behöriga skötande.

Af hvad vi ofvan nämnt framgår, att det kungl. förslaget äfven

vid denna riksdag lider af några väsentliga brister, af Indika vi framställt

de viktigaste; samt att de sakkunniges förslag i stort sedt och med

några smärre förändringar i en del mindre väsentliga punkter är just

den reform, hvaraf navigationsskolorna så väl äro i behof.»

I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 354) har vidare herr

D. Broström m. fl. hemställt, att Riksdagen måtte afslå Kungl. Maj:ts

förslag i hvad det afser bibehållande af navigationsskolor uti Västervik

och Gäfle, så att landets hela navigationsundervisning blefve förlagd

endast till skolor uti Göteborg, Malmö, Kalmar, Stockholm och Härnösand

samt att statsutskottet måtte vidtaga de förändringar uti skolornas stat,

som af denna inskränkning uti deras antal föranledes; och därjämte att

Riksdagen måtte uttala, att fullmakt icke må utfärdas å föreståndarebefattning,

utan att densamma skall uppehållas allenast på förordnande

för viss tid, högst fem år i sänder.

Till stöd för sistberörda förslag hafva motionärerna icke i motionen

anfört några särskilda skäl, utan hänvisat till motiveringen uti motionärernas

till sistlidne års Riksdag i ärendet afgifna motion äfvensom till

det utlutande, som den 19 november 1910 afgifvits utaf de af statsrådet

och. chefen för sjöförsvarsdepartementet tillkallade sakkunnige rörande

navigationsskolornas omorganisation.

Slutligen har herr A. Rune i en inom samma kammare väckt motion

(nr 355) föreslagit, att Riksdagen måtte med anledning af Kungl.

Maj:ts proposition angående omorganisation af navigationsskolorna besluta,

att vid hvarje af de sju föreslagna skolorna eu sjökaptensklass

inrättas, samt att däraf föranledd ökning af anslagen till navigationsskolorna

beslutas.

I afseende å de skäl, som till stöd för sistnämnda motion anförts,

får utskottet hänvisa till motionen.

Det förslag till navigationsskolornas omorganisation, som nu blifvit

af Kungl. Maj:t framlagdt, skiljer sig från den vid 1910 års riksdag i

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

frågan aflåtna propositionen hufvudsakligen däri, att Kung!. Magt i enlighet

med Riksdagens uttalande om begränsning af skolornas antal nu

föreslagit indragning af navigationsskolorna i Visby, Karlshamn och

Strömstad. I samband med reduceringen af skolornas antal från 10 till

7 hafva något fördelaktigare löneförmåner föreslagits för de ordinarie

befattningshafvarna å navigationsskolornas stat. Det nu framlagda förslaget

företer äfven i andra hänseenden några olikheter i jämförelse med

1910 års proposition i ämnet; så t. ex. har nu å staten uppförts en särskild

examensförrättare i l:a och 2:a maskinistklasserna, hvarjämte den

för undervisningsmateriel m. m. afsedda utgiftsposten upptagits till något

högre belopp, äfven detta i enlighet med uttalanden, som vid sistlidne

riksdag förekommo.

De förslag, som af de utaf departementschefen år 1910 tillkallade

sakkunniga framlagts beträffande skolornas antal och organisation samt

i fråga om lönestaten, hafva blifvit af Kungl. Majri frångångna i vissa

delar, som däremot upptagits i två af ofvannämnda motioner; och har

detta gifvit utskottet anledning att vid behandling af Kungl. Maj:ts

proposition anställa en närmare jämförelse mellan denna och de sakkunnigas

förslag.

Den viktigaste skiljaktigheten emellan Kungl. Maj ris proposition och

de sakkunnigas förslag är den, att det sistnämnda gar ut på indragning

af, förutom ofvannämnda tre skolor, äfven navigationsskolorna i V ästervik

och Gäfle. De sakkunniga hafva sålunda ansett, att undervisningen

bör koncentreras på fem skolor, nämligen navigationsskolorna i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar, af hvilka den i sistnämnda

stad skulle omfatta endast navigationsafdelning. Departementschefen

har visserligen ansett något hinder icke föreligga för att, därest

så skulle befinnas lämpligast, genom indragning jämväl af skolorna i

Västervik och Gäfle inskränka skolornas antal till 5, men har dock med

afseende å undervisningens ordnande funnit förtänksamheten bjuda att

åtminstone tills vidare bibehålla sistnämnda två skolor.

Riksdagen uttalade sistlidet år, att Riksdagen funnit starka skäl tala

för största möjliga begränsning af navigationsskolornas antal. Härigenom

skulle vinnas såväl eu betydande besparing å navigationsskolornas

stat som ock större möjligheter att erhålla skickliga lärare, hvarjämte

äfven bättre och rikhaltigare undervisningsmateriel då skulle kunna tillhandahållas.

Utskottet vidhåller den mening, som sålunda af 1910 års

Riksdag uttalats, och anser intet tvifvel böra råda om lämpligheten af

att, såsom Kungl. Majri föreslagit, skolorna i Karlshamn, Strömstad och

Visby indragas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

17

Vid betraktande af skälen för och emot en indragning jämväl af

skolorna i Västervik och Gäfle har utskottet fäst sin uppmärksamhet

vid att sjöfartsnäringens målsmän, såsom af herr Broströms m. fl. motion

framgår, förordat det af de sakkunniga framställda förslaget om bibehållande

af allenast 5 skolor hvilket förslag äfven omfattats af herrar

Rydén och Christiernson i deras ofvannämnda motion. För en indragning

af nyssnämnda två skolor talar också det jämförelsevis ringa elevantalet,

som dessa haft att uppvisa under de senare åren. Under läsåren

1900—1910 hafva nämligen elevantalen i dessa skolor utgjort:

Västervik. Gäfle.

i sjökaptensklassen................................. 6—14 2—10

i styrmansklassen ................................... 3—19 7—23

Af departementschefens nyss omnämnda yttrande, att skolorna i Västervik

och Gäfle borde åtminstone tillsvidare bibehållas, vill det synas som

om departementschefen afsåge, att dessa skolor möjligen framdeles skulle

komma att indragas. Den lämpligaste tidpunkten för en sådan åtgärd

torde dock med hänsyn till frågans ekonomiska sida vara just nu i samband

med den förestående löneregleringen. Utgifterna å indragningsstaten

blifva gifvetvis större, om indragningen uppskjutes, tills den nya

lönestaten vunnit sin tillämpning.

Utskottet finner sig därför mest tilltaladt af de sakkunnigas förslag

om bibehållande af allenast 5 navigationsskolor; och då, såvidt utskottet

kunnat af den förebragta utredningen finna, några allvarliga olägenheter

icke skulle vara förbundna med en indragning jämväl af skolorna i

Västervik och Gäfle, anser sig utskottet böra i anslutning till herr Broströms

in. fl. samt herrar Rydéns och Christiernsons motioner förorda

detta förslag. Utskottet anser sålunda, att navigationsskolornas antal

bör begränsas till fem, nämligen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand

och Kalmar.

Vid beräkning af antalet erforderliga lärartjänster å staten lör navigationsskolorna

har hvad först beträffar skolornas navigationsafdelningar

Kungl. Maj:t i likhet med de sakkunniga utgått från att sjökaptensklasserna

skulle tillsammans utgöra 6 och styrmansklasserna 8,

hvartill enligt båda förslagen skulle komma en skepparklass (en kurs

om tre månader) vid hvarje skola, sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag

7 och enligt de sakkunnigas 5. Tablåer öfver klassernas fördelning på

de särskilda skolorna finnas intagna å sid. 24 och 45 af statsrådsprotokollet.

Bihang till Rilcscl. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afä. 87 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Herr Rune, som i sin motion förutsätter, att 7 navigationsskolor skola

bibehållas, har däri uttalat sig för att sjökaptensklasserna borde tillsammans

utgöra 7; men anser sig utskottet icke hafva anledning att i denna

punkt afvika från Kungl. Maj:ts förslag om sex dylika klasser, af hvilka

dock, därest antalet skolor blir 5, 2 klasser måste förläggas till en skola

— enligt de sakkunnigas förslag i Göteborg. Likaså biträder utskottet

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om st}’rmansklassernas antal. Hvad skepparklasserna

beträffar, blifva dessa, därest endast 5 skolor bibehållas, begränsade

till 5, om ej parallellafdelningar inrättas. Det synes emellertid

icke böra sättas i fråga att redan nu beräkna någon parallellafdelning

af skepparklassen, då det, enligt hvad de sakkunniga anfört, på

grund af undervisningens enkla beskaffenhet icke torde möta någon svårighet

att i händelse af behof anordna dylika parallellafdelningar, tillfälliga

eller permanenta.

I fråga om antalet ordinarie tjänster å navigationsafdelningarna

förefinnas äfven, frånsedt de skiljaktigheter, som äro beroende af skolornas

antal, vissa olikheter emellan Kungl. Maj:ts och de sakkunnigas

förslag. Kungl. Maj:ts proposition upptager 7 föreståndare- och 7

lärartjänster. Föreståndarna skulle bestrida den hufvudsakliga undervisningen

i skolornas sjökaptensklasser och i Västervik, där sjökaptensklass

komme att saknas, i styrmansklassen. Lärarna åter skulle omhänderhafva

undervisningen i styrmansklasserna, utom i Västervik, där

denna uppgift, såsom nyss nämnts, skulle tillkomma föreståndaren. För

undervisningen i skepparklasserna har å staten upptagits 7 extralärartjänster.

De sakkunnigas förslag, hvilket, såsom ofvan nämnts, förutsätter, att

skolornas antal blir fem, upptager 5 föreståndare och 13 ordinarie lärare

å navigationsafdelningarna. Af de sistnämnda skulle 1 bestrida den

hufvudsakliga undervisningen i en sjökaptensklass, som afsåges att såsom

parallellklass anordnas vid en af skolorna, 8 i de till samma antal

uppgående styrmansklasserna och 4 dels i sjökaptens-och dels i skepparklasserna

vid de fyra större läroverken.

Denna sistnämnda anordning skiljer sig ej oväsentligt från

Kungl. Maj:ts förslag; och torde denna olikhet böra något tydliggöras.

De sakkunniga hafva tänkt sig, att vid navigationsskolorna i Stockholm

Göteborg, Malmö och Härnösand en ordinarie lärare skulle bestrida undervisningen

i skepparklassen, hvilken kurs skulle förläggas till vårterminen

och då upptaga en tid af omkring tre månader. Dessutom skulle det

åligga denne lärare att i sjökaptensklassen uppehålla undervisningen i

vissa ämnen, som beräknats i medeltal för hela läsåret kräfva en tid af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

It)

11 timmar i veckan. Denna undervisning skulle förläggas hufvudsakligen

till sådana delar af läsåret, då skepparklass icke påginge; och

skulle med en sådan anordning ifrågavarande lärare erhålla fullt arbete

under hela läsåret. Nämnda lärares undervisning skulle enligt Kungl.

Majits förslag bestridas i skepparklassen af en extra lärare med visst

årligt arfvode samt i sjökaptensklassen till större delen af extra lärare

med arfvode, beräknadt per veckotimme, och till en ringa del af föreståndaren.

Beträffande navigationsskolan i Kalmar förefinnes ingen skiljaktighet

mellan Kungl. Maj:ts proposition och de sakkunnigas förslag, och är vid

denna skola nyssnämnda anordning i fråga om ny ordinarie lärartjänst

icke behöflig, då skolans föreståndare ansetts kunna åläggas en större

undervisningsskyldighet än vid de öfriga skolorna.

I likhet med motionärerna, herrar Rydén och Christiernson, har

utskottet funnit sig tilltaladt af de sakkunnigas förslag beträffande nyssnämnda

4 ordinarie lärartjänster vid skolorna i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Härnösand för undervisningen i skepparklassen och delvis

i sjökaptensklassen. Då de af Kungl. Majit i dessas ställe föreslagna

extra lärartjänsterna icke skulle, såvidt utskottet kunnat finna, vara af

någon större betydelse för ordinarie lärarkårens rekrytering, finner utskottet

det vara att föredraga, att dessa tjänster besättas med ordinarie

innehafvare, äfven om därigenom skulle vållas något ökade utgifter å

navigationsskolornas stat.

På grund häraf får utskottet tillstyrka motionärernas på de sakkunnigas

framställning grundade förslag i fråga om berörda 4 ordinarie

lärartjänster.

Hvad härefter angår skolornas mashinistaf''delningar, som skulle bestå

af lista och 2:dra maskinistklass, motsvarande de nuvarande öfvermaskinist-

och maskinistklasserna, samt en ny 3:dje maskinistklass (en kurs

om tre månader) skulle enligt Kungl. Majits förslag den hufvudsakliga

undervisningen i lista maskinistklassen bestridas af en ordinarie lärare,

men all annan undervisning ombesörjas af extra lärare. Då lista maskinistklassernas

antal enligt Kungl. Majits förslag skulle sammanlagdt

utgöra 5, hafva 5 ordinarie lärare i maskinistafdelning upptagits å den

i propositionen intagna staten.

De sakkunnigas förslag företer i detta hänseende den olikheten mot

Kungl. Majits, att de sakkunniga utgått från att lista maskinistklassernas

antal skulle begränsas till 4. De sakkunniga hafva nämligen ansett,

att undervisning i undantagsfall skulle kunna meddelas åt 30 ;\ 35 elever

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

i en och samma klass, medan Kungl. Maj:t beräknat, att elevantalet i

hvarje klass borde inskränkas till högst 24.

I denna punkt anser sig utskottet icke hafva anledning att frångå

Kungl. Maj:ts förslag.

Vidkommande de af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsförmånerna för

befattningshafvarna å navigationsskolornas stat är först att märka, att

för inspektören afsetts ett arfvode om 7,500 kronor, hvaraf 5,000 kronor

skulle motsvara lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar.

Föreståndarnas och de ordinarie lärarnas aflöningsförmåner skulle

enligt Kungl. Maj:ts förslag blifva följande:

Lön.

Tjänst-

görings-

pcnningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Föreståndare

i Stockholm, Göteborg,

Därjämte fri bostad.

Malmö och Härnösand

vid öfriga skolor (hvilka

3,050

1,950

5,000

Ålderstillägg ä 500 kr. efter

resp. 5 och 10 år, hvaraf

| 350 kr. räknas till lönen;

sakna maskinistafdeln.)

2,850

1,650

—

4,500

och 150 kr. till tjänstgö- ( ringspenningarna.

Lärare

i Stockholm, Göteborg

och Malmö...............

2,150

1,050

300

3,500

(Ålderstillägg ä 500 kr. efter

j resp. 5, 10 och 15 år

[ (fördelning, sc ofvan).

vid öfriga skolor..........

2,150

1,050

—

3,200

De sakkunnigas förslag, som blifvit af herrar Rydén och Christiernson

i deras ofvannämnda motion förordadt, innefattar följande aflöningsbelopp,

nämligen:

för inspektören.................................................................................. kr. 8,100:

» föreståndare vid de 4 större skolorna (förutom fri bostad) » 5,400: —

» » i Kalmar..........................( » » » ) » 4,500: —

» ordinarie lärare i Stockholm, Göteborg och Malmö » 4,000: —

» » » vid de öfriga skolorna ............................ » 3,700: —

Härtill skulle för föreståndare och lärare komma ålderstillägg till

samma antal och belopp, som i propositionen föreslagits.

Utskottet inser visserligen, att en betydande förbättring i dessa befattningshafvares

nuvarande löneförmåner måste vidtagas i samband med

den förändring i navigationsskolornas verksamhet, som är afsedd att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

21

genomföras. På samma gång som undervisningen, hvilken blir af mer

omfattande natur, än hittills varit fallet, kommer att ställa större kraf

på lärarna, komma dessa genom det s. k. privatläsningssystemets borttagande

att förlora tillfällen till biförtjänster, hvaraf de hittills allmänt

begagnat sig. Genom navigationsundervisningens koncentrering på ett

fåtal skolor blir också elevantalet i hvarje särskild skola större och klasserna

mer fulltaligt besatta. Det har också framhållits, att det för vinnande

af dugande krafter till föreståndare och lärare är angeläget, att

dessas aflöning icke sättes för lågt.

De af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsbeloppen för föreståndare

och lärare finner utskottet vara väl afvägda; och anser sig utskottet

böra tillstyrka desamma. Den ytterligare löneförhöjning, som nämnda

motionärers förslag innebär, kan utskottet däremot icke förorda.

Hvad inspektören beträffar, torde efter den nya ordningens genomförande

dennes tid komma att tagas i anspråk i vida större grad än

hittills; och anser utskottet såväl med hänsyn härtill som till de löneförmåner,

som afsetts för föreståndarna för navigationsskolorna, det af

Kungl. Maj:t föreslagna arfvodesbeloppet vara lämpligt.

Såsom en följd af att utskottet anslutit sig till förslaget beträffande

inrättande af fyra ordinarie lärartjänster å navigationsafdelningerna

vid de fyra större skolorna, har utskottet med ledning af de sakkunnigas

förslag i den af Kungl. Maj:t framlagda staten vidtagit däraf påkallade

förändringar i fråga om de för extralärare beräkuade arfvodesbeloppen.

Emot öfriga poster på ifrågavarande stat har utskottet icke haft

annat att erinra än att då enligt utskottets förslag skolorna i Yästervik

och Gäfle skulle indragas det för böcker, undervisningsmateriel m. m.

afsedda beloppet 9,450 kronor torde kunna minskas med 1,000 kronor,

motsvarande det belopp, som för detta ändamål beräknats för nämnda

två skolor, och sålunda nedsättas till 8,450 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag till stat för navigationsskolorna slutar, såsom

ofvan nämnts, å ett belopp af 184,980 kronor. De förändringar utskottet

ansett sig böra föreslå gå i hufvudsak ut på indragning af 2 föreståndaretjänster,

ökning af ordinarie lärartjänsterna vid navigationsafdelningarna

från 7 till 13 samt en ej obetydlig minskning i vissa för extralärares

undervisning beräknade utgiftsposter. En indragning af skolorna

i Västervik och Gäfle medför en nedsättning af statens slutsumma med

5,820 kronor, hvaremot den ofvan omnämnda anordningen af ordinarie

lärartjänster för undervisning i vissa sjökaptens- och skepparklasser föranleder

en ökning af slutsumman med 5,000 kronor. Skillnaden mel
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

lan dessa båda belopp utgör 760 kronor, och kommer sålunda statens

slutsumma enligt utskottets förslag att blifva 760 kronor lägre än enligt

Kungl. Maj:ts eller sålunda 184,220 kronor.

I enlighet med de principer, som tillämpats vid under senare

åren vidtagna löneregleringar, anser utskottet, att det icke bör tillstädjas

de föreståndare och lärare, som ingå på den nya lönestaten, att såsom

hittills varit vanligt, jämte sina ordinarie befattningar bestrida extra

lärartjänst vid samma skola. Skulle det visa sig önskligt, att vissa

ordinarie befattningshafvare öfvertaga undervisning, som icke förut varit

dem ålagd, och anses deras tid medgifva detta, böra de vara skyldiga

att utan särskild ersättning underkasta sig en sådan utsträckning af

tjänstgöringen. I detta afseende torde emellertid något särskildt stadgande

icke erfordras utöfver hvad som innehålles i första punkten af de

af Kungl. Maj:t föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande

af de i staten upptagna aflöningsförmånerna.

Kungl. Maj:ts förslag, att inspektören och föreståndare för navigationsskola

skola vara berättigade till semester, anser sig utskottet med hänsyn

till de konsekvenser, som däraf skulle kunna följa, icke kunna

biträda. I likhet med rektorer vid allmänna läroverk torde nämnda befattningshafvare

under ferier kunna bereda sig erforderlig ledighet utan

åsidosättande af de tjänstegöromål, som äfven då kunna åligga dem.

I öfrigt har utskottet intet att erinra emot de villkor och bestämmelser,

som enligt Kungl. Maj:ts proposition skulle förbindas med den

nya lönestaten.

I herr Broströms m. fl. samt herrar Rydéns och Christiernsons motioner

har föreslagits, att föreståndaretjänsterna skulle uppehållas på förordnande.

Då utskottet icke är öfvertygadt om att en sådan anordning

skulle lända till fördel, kan utskottet icke tillstyrka detta förslag.

Hvad som i herrar Rydéns och Christiernsons motion föreslagits

beträffande inspektörsbefattningens tillsättande samt i fråga om villkoren

för behörighet till föreståndartjänst vid navigationsskola kan utskottet

ej heller förorda.

För aflönande under senare delen af år 1912 af de ordinarie tjänstinnehafvare,

som genom indragning af vissa navigationsskolor blifva

öfvertaliga, har Kungl. Maj:t föreslagit, att erforderliga medel skulle

utgå af de besparingar, som år 1912 uppkomma å ifrågavarande anslag

därigenom att den nya staten träder i tillämpning först med början af

augusti samma år. Detta förslag får utskottet tillstyrka; och vill

utskottet i samband härmed uttala, att när förslag kommer att framläggas

om öfvertaliga befattningshafvares uppförande å indragningsstat

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

23

sådan föreskrift bör däri intagas, att tjänstinnehafvare bör, när lian,

kvarstående å indragningsstaten, uppnått 65 lefnadsår, åtnöjas med

pension å indragningsstat, motsvarande den del af aflöningsförmånerna,

som är att hänföra till lön jämte ålderstilläg.

För anskaffande af undervisningsmateriel och möbler liar Kungl.

Maj:t föreslagit, att ett belopp af 42,000 kronor borde beräknas att i

första rummet utgå åt de besparingar, som år 1912 uppkomma å anslaget

till navigationsskolorna. Detta förslag får utskottet tillstyrka, dock med

den modifikation, att det belopp från dragés, som beräknats för undervisningsmateriel

till skolan i Gäfle, 3,000 kronor, hvarefter återstår

39,000 kronor. För navigationsskolan i Västervik hafva några medel

för undervisningsmateriel icke ansetts erforderliga.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag till stat för navigationslärarkursen

har utskottet intet att erinra.

Med hänsyn till hvad utskottet ofvan föreslagit, får utskottet tillstyrka

en ökning af anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart med

85,620 kronor, hvarigenom anslaget, som nu utgör 100,800 kronor,

kommer att uppgå till 186,420 kronor. I fråga om detta anslags fördelning

på ett bestämdt anslag till navigationsskolorna och ett reservationsanslag

till navigationslärarkursen biträder utskottet Kungl. Maj:ts

förslag; och böra de särskilda anslagens belopp blifva respektive 184,220

kronor och 2,200 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts

ofvannämnda proposition och herrar Rydéns och

Christiernsons motion nr 353 samt herr Broströms

in. fl. motion nr 354 och med afslag å herr Runes

motion nr 355 besluta att

a) med indragning från och med den 1 augusti

1912 af de nuvarande navigationsskolorna i Visby,

Karlshamn, Strömstad, Västervik och Gäfle godkänna

följande förslag till årlig stat för navigationsskolorna

i riket, att tillämpas från och med den 1 augusti

1912:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

■

Tjänst-

görings-

Orts-

Arfvoden.

Summa.

Kronor. |

pennin-

gar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor,

Kronor.

■

| 1 inspektör .............................................

_

_ !

''

1

_ |

7,500

7,500

1 1 föreståndare .............................................

3,050

1,950 i

—

—

5,000

| 3 d:o ............................................

9,150

5,850

—

—

15,000

1 d:o .............................................

2,850

1,650

—

—

4,500

1 lärare vid navigationsafdelning.....................

2,150

1,050

300 1

—

3,500

i 9 (l:o » d:o .....................

19,350

9,450

2,700

—

31,500

1 d:o » d:0 .....................

2,150

1,050

—

—

3,200

2 d:ö » d:o .....................

4,300

2,100

—

—

6,400

! 1 d-.o » maskinistafdelning .....................

2,150

1,050

300

—

3,500

3 d:o » d:o .....................

6,450

3,150

900

—

10,500

j 1 d:o » d:o .....................

2,150

1,050

—

—

3,200

Arfvoden till extra lärare i sjökaptensklasser,

beräknade ä 150 kronor för undervisnings-

5,400

I timme per vecka (150 x 86)........................

—

—

—

—

Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr-

mansklasser, beräknad© ä 120 kronor för un- dervisningstimme per vecka (120 X 98).........

—

—

—

—

11,760

t Arfvode till 1 extra lärare i skepparklass.........

—

—

—

1,200

1,200

1 Arvoden till extra lärare i skepparklasser, beräk- nade ä 40 kronor för undervisningstimme pei

vecka (40 x 12) .......................................

i

_

480

I Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade å 150 kronor för under-

23,100

i visningstimme per vecka (150 x 154)............

—

_

—

i Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade å 120 kronor för under-

_

1

17,280

Arfvoden till 4 extra lärare i 3:o maskinist

1,200

4,800

Arfvoden till extra lärare i hälso- och förbands

lära, beräknade ä 7 kronor 50 öro för hvarje

timmes undervisningsskyldighet (7:50 x 500

—

3,750

1 Till böckers, undervisningsmateriels och andr,

inventariers underhåll och förökande samt til

utgifter för bränsle, lyshållning m. m.........

Transport

8,450

—

—

| —

—

170,020

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10å.

25

Lön.

Tjänst-

gurings-

ponnin-

gar.

Orts-

tillägg.

Arfvoden.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

—

170,020 !

| 1 cxamonsfiirrättarc i l:a och 2:a maskinist-

1

klasser ..................................

1,200

1,200

i

Till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvo-

den m. m. enligt öfverstyrolsens bestämmande

—

—

—

—

10,000 i

Till Kung! Maj:ts disposition........

3.000

Summa kronor

-

—

—

—

184,220

Anmärkningar:

1 :o. AI inspektörens arfvode anses 5,000 kronor motsvara lön ocii 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Innehar

inspektören aflöning å stat, afstås denna aflöning under den tid, arfvodet uppbäres.

2:o. För föreståndare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500

kronor. lör ordinarie lärare kan eftor 5, 10 och 15 års tjänstgöring aflöningen höjas hvarje gång med

likaledes 500 kronor. Af hvarje aldcrstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.

3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda aflöningsförmåner gäller

hvad därom särskilt finnes stadgadt.

4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.

b) godkänna följande villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,

nämligen:

att innehafvare af inspektörsbefattning, föreståndarbefattning

eller ordinarie lärarbefattning skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändring i navigationsskolornas organisation

eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig att, med

bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning

han innehar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter

sköta de med befattningen förenade göromål;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller

kommuns stat;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

Bihang till Bilcsd. prof. 1911. -4 Samt. 1 Afä. 87 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag regisitreradt, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, så framt ej öfverstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid navigationsskolan, finner uppdraget eller

befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas

;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå

för hela året och utbetalas med en tolftedel för hvarje

månad samt icke få af befattningshafvare uppbäras

för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan skola

för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;
att

inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare,

som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, där sådant

utgår, men att den af bemälde befattningshafvare,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning’ ej må utgå till befattningshafvare

för den tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring

utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans

aflöning, som icke pröfvas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej öfverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något däraf;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104. 27

att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för

beredande af semester, befattningshafvare af lägre

grad skall vara skyldig att, om han förordnas till

högre befattning vid vederbörande navigationsskola,

bestrida densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall

af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men i senare fallet af däremot svarande belopp

i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre

än sammanlagdt tre månader under ett och samma

kalenderår;

att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss

tids innehafvande af enahanda tjänst tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem

år, under villkor att innehafvaren under mera än fyra

femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller på grund af förordnande annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid i fråga om föreståndare icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra

förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare

fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad

hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår, att

den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare

därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det

han till tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan

om reglering af löneförhållandena för navigationsskollärarpersonalen,

därå erhöll allenast förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af aflöningsförhöjning, redan uppnått

den lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom till

pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ortstillägget, utgå till månadens slut;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i särskild lag angående civila tjänsteinnehafvares rätt

till pension är stadgadt vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare

af befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till

befattningen;

att den, som tillträder den nya aflöningsstateu,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet,

af sitt arfvode afstå hvad för befattningens

uppehållande erfordras, därest han icke med medgifvande

af den, som tjänstledigheten beviljat, själf godtgör

vikarien;

c) förklara,

ej mindre att enhvar, som med eller efter den

1 augusti 1912 tillträder befattning å navigationsskolornas

stat, skall vara pliktig att underkasta sig

nyssberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar

å nämnda stat, hvilka icke före viss angifven

tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig den

nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes

af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den

rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

d) godkänna följande förslag till stat för navigationslärarkursen

att gälla från och med år 1912:

!

Kronor.

i

1,700

Till böcker, undervisningsmateriel m. in............................

500

Summa kronor

2,200

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

29

e) höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln

uppförda ordinarie anslaget till undervisningsanstalter

för sjöfart, nu 100,800 kronor, med 85,620 kronor

till 186,420 kronor, att fördelas med ett bestämdt

anslag till navigationsskolorna å 184,220 kronor samt

ett reservationsanslag till navigationslärarkursen å

2,200 kronor;

f) i händelse af bifall härtill, föreskrifva, att af

anslaget till navigationsskolorna skola bestridas utgifter

för dessa skolor under januari—juli månader

1912 enligt den nuvarande staten för samma skolor

och under augusti—december månader 1912 enligt

den föreslagna nya staten; samt

g) medgifva, att de besparingar, som under år

1912 uppkomma å anslaget till navigationsskolorna,

må användas ej mindre till aflönande från och med

den 1 augusti 1912 intill samma års slut af fast

anställda föreståndare och ordinarie lärare, för hvilka

motsvarande befattningar å den nya staten ej blifva

beredda, än äfven till anskaffning af undervisningsmateriel

och möbler för navigationsskolorna för en

kostnad af högst 39,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att, i den mån dessa besparingar ej komma att

förslå för tillgodoseende af sålunda angifna ändamål,

af tillgängliga medel förskjuta härutöfver erforderliga

belopp och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen

till ersättande.

Stockholm den 19 maj 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BIKUNG.

Reservation:

af herr K. Starbäck, som ansett, att utskottet bort grunda sitt förslag

på bibehållande af skolorna i Västervik och Gäfle samt i anledning däraf

bort hemställa, i punkten a)

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande JVr 104.

att Riksdagen må med indragning från och med

den 1 augusti 1912 af de nuvarande navigationsskolorna

i Visby, Karlshamn, Strömstad, Vestervik och

Gäfle, godkänna följande förslag till årlig stat för

navigationsskolorna i riket, att tillämpas från och med

den 1 augusti 1912:

Tjänst-

görings-

Orts-

Arfvoden.

Summa.

1

Kronor.

pennin-

gar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 inspektör...................................................

_

_

7,500

7,500

1 föreståndare .............................................

3,050

1,950

—

5,000

3 d:o .............................................

9,150

5,850

—

15,000

1 d:0 .............................................

2,850

1,650

—

—

4.500

2 d:o .............................................

5,700

3,300

—

—

9,000

1 lärare vid navigationsafdelning.....................

2,150

1,050

300

—

3,500

6 d:o » d:o .....................

12,900

6,300

1,800

—

21,000

1 d;o » d:0 .....................

2,150

1,050

—

—

3,200

3 d:o » d.o .....................

6,450

3,150

—

—

9,600

1 d:o » maskinistafdelniug.....................

2,150

1,050

300

—

3,500

3 d:o » d:o .....................

6,450

3,150

900

—

10,500

1 d:o » d:0 .....................

2,150

1,050

—

—

3,200

j Arfvoden till extra lärare i sjökaptenaklasser, be- räknade ä 150 kronor för undervisningstimme

per vecka (150 x SO) .................................

—

—

—

—

5,400

Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr- mansklasser, beräknade ä 120 kronor för un-

dervisningstimme per vecka (120 x 104) .......

—

—

—

—

12,480

Arfvode till 3 extra lärare i skepparklassor ......

—

—

—

1,200

3,600

Avfvoden till extra lärare i skepparklasser, beräk

nade ä 40 kronor för undervisningstimme pei

vecka (40 x 12).........................................

—

—

—

—

480

j Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade ä 150 kronor för under- visningstimme per vecka (150 x 154) ...........

1 -

23,100

Transport

—

-

i —

|

140.560

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

*

31

Tjänst-

Orts-

tillägg.

Lön.

görings-

pennin-

gar.

Arfvoden.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade å 120 kronor för under-

—

—

—

—

140,560

visningstimme per vecka (120 x 144) ............

Arfvoden till 4 extra lärare i o:e maskinist-

—

—

—

—

17,280

klasser......................................................

Arfvoden till extra lärare i hälso- och förbands- lära, beräknade ä 7 kronor 50 öre för hvarje

1,200

4,800

timmeä undervisningsskyldighet (7:50 x 500)

Till böckers, undervisningsmateriels och andra

inventariers underhåll och förökande samt till

3,750

utgifter för bränsle, lyshållning m. m...........

1 examensförrättare i T.a och 2:a maskinist-

—

—

—

9,450

klasser......................................................

Till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvo-

—

—

—

1,200

1,200

den m. m. enligt öfverstyrelsens bestämmande

—

—

—

—

10,000

Till Kungl. Maj:ts disposition ........................

—

—

—

—

3,000

Summa kronor

Anmärkningar:

—

—

—

_

190,040

l:o. Af inspektörens arfvode anses 5,000 kronor motsvara lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Innehar

inspektören aflöning å stat, afstås denna aflöning under den tid, arfvodet uppbäres.

2:o. För föreståndare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500

kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring aflöningen höjas hvarje gång med

likaledes 500 kronor. Af hvarje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.

3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda aflöningsförmåner gäller

hvad därom särskilt finnes stadgadt.

4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.

samt i punkt g):

att Riksdagen må medgifva, att de besparingar,

som under år 1912 uppkomma å anslaget till navigationsskolorna,

må användas ej mindre till aflönande

från och med den 1 augusti 1912 intill samma års slut

af fast anställda föreståndare och ordinarie lärare, för

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

h vilka motsvarande befattningar å den nya staten ej

blifva beredda, än äfven till anskaffning af undervisningsmateriel

och möbler för navigationsskolorna för

en kostnad af högst 42,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att, i den mån dessa besparingar ej komma att

förslå för tillgodoseende af sålunda angifna ändamål,

af tillgängliga medel förskjuta härutöfver erforderliga

belopp och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen

till ersättande».

Herr H.

i förestående

Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:5 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten