Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående omorganisation af navigationsskolorna samt tre i ämnet väckta motioner.
1911-05-19 · 32 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 29 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1911:104, Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående omorganisation af navigationsskolorna samt tre i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
1
Nr 104.
Ankom till Riksdagens kansli den 19 maj 1911 kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition
angående omorganisation af navigationsskolorna samt tre
i ämnet väckta motioner.
(l:a Afd.)
I en till Riksdagen den 5 april 1911 aflåten, till statsutskottets
förberedande behandling hänvisad proposition (nr 167) har Kungl. Maj:t
under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
för samma dag föreslagit Riksdagen att
dels, med indragning från och med den 1 augusti 1912 af de nuvarande
navigationsskolorna i Visby, Karlshamn och Strömstad, godkänna
följande förslag till årlig stat för navigationsskolorna i riket, att
tillämpas från och med den 1 augusti 1912:
''
Lön.
Kronor.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
Kronor.
Orts-
tillägg.
Kronor.
Arfvoden.
Kronor.
Summa.
Kronor.
1 1 inspektör ................................................
_
_
7,500
7,500
1 föreståndare.............................................
3.050
1,950
—
—
5,000
d-.o .............................................
9,150
5,850
—
—
15,000
1 d:0 .............................................
2,850
1,650
—
—
4,500
2 d:o .............................................
5,700
3,300
—
—
9,000
1 lärare vid nayigationsafdelning ..................
2,150
1,050
300
—
3,500
3 d:o » d:0 ..................
6,450
3,150
9C0
—
10,500
1 d:0 » d:0 ..................
2,150
1,050
—
—
3,200
2 d:0 » d:0 ..................
4,300
2,100
—
—
6,400
1 d:o » inaskinistafdelning .....................
2,150
1,050
300
—
3,500
3 d:o » d:0 .....................
6,450
3,150
900
—
10,500
1 d:0 » d:o .....................
2,150
1,050
—
—
3,200
Transport
_
81,800
Bihang till Biksd. prot. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 87 Käft. (Nr
104.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
Lön.
Kronor.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
Kronor. |
Orts-
tillägg.
Kronor.
Arfvoden.
Kronor.
Summa.
Kronor.
Transport
Arfvoden till extra lärare i sjökaptensklasser,
beräknade å. 150 kronor för undervisnings-
—
—
—
81,800
timme per vecka (150 x 36)........................
Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr- mansklasser, beräknade å 120 kronor för un-
5,400
dervisningstimme per vecka (120 x 140) ......
—
—
—
—
16,800
Arfvoden till 7 extra lärare i skepparklasser ...
Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade ä 150 kronor för under-
1,200
8,400
visningstimme per vecka (150 x 154) .........
Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade ä 120 kronor för under-
23,100 i
visningstimme per vecka (120 x 144)............
Arfvoden till 4 extra lärare i 8:e maskinist-
—
—
—
17,280 :
klasser .................................................
Arfvoden till extra lärare i hälso- och förbands- lära, beräknade å 7 kronor 50 öre för hvarje
1,200
4,800 1
]
timmes undervisningsskyldighet (7: 50 x 500)
Till böckers, undervisningsmateriels och andra
inventariers underhåll och förökande samt till
3,750
utgifter för bränsle, lyshållning m. in..........
1 examensförrättare i T.a och 2:a maskinist-
—
—
—
9,450
klasser ...................................................
Till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvoden
—
—
1,200
1,200
m. m. enligt öfverstyrclsens bestämmande......
—
—
—
—
10,000
Till Kungl. Maj-.ts disposition........................
—
—
—
— •
3,000
Summa kronor
—
—
1 -
1
184,980
Anmärkningar:
l:o. Af inspektörens arfvode anses 5,000 kronor motsvara lön och 2,500 kronor tjänstgöringspcnningar. Innehar
inspektören aflöning å stat, afstås denna aflöning under den tid, arfvodet uppbäres.
2:o. För föreståndare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500
kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring aflöningen höjas hvarje gång med
likaledes 500 kronor. Af hvarje åldcrstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.
3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda aflöningsförmåner gäller
hvad därom särskilt finnes stadgadt.
4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
3
dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att innehafvare af inspektörsbefattning, föreståndarbefattning eller
ordinarie lärarbefattning skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändring i navigationsskolornas organisation eller verksamhet
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara
pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning
lian innehar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de
med befattningen förenade göromål;
att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kung! Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
så framt ej öfverst.yrelsen uppå därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka ^underligt för tjänstgöringen vid navigationsskolan, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för hela året och
utbetalas med en tolftedel för hvarje månad samt icke få af befattningshafvare
uppbäras för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan
skola för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;
att inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare, som af sjukdom
hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
där sådant utgår, men att den af bemälde befattningshafvare,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för den tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
4
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej öfverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
befattningshafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning vid vederbörande navigationsskola, bestrida
densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre
än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande
af enahanda tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att
inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under mera än fyra
femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid i fråga om föreståndare icke må föras honom till last den
tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger
rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes
på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från det han till tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering
af löneförhållandena för navigationsskollärarpersonalen, därå erhöll
allenast förordnande;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att inspektör och föreståndare äga att årligen, när sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under en
och en half månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänsteinnehafvares rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya
lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;
Statsutskottets utlåtande Nr 10i.
5
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet, af sitt
arfvode afstå hvad för befattningens uppehållande erfordras, därest han
icke med medgifvande af den, som tjänstledigheten beviljat, själf godtgör
vikarien;
dels förklara,
ej mindre att en hvar, som med eller efter den 1 augusti 1912
tillträder befattning å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att
underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar å nämnda
stat, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den
mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den
rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels godkänna följande förslag till stat för navigationslärarkursen
att gälla från och med år 1912:
Kronor.
!
Arfvoden till lärare .........................................................................................
1,700
Till böcker, undervisningsmateriel m. m................................................................
500
Summa kronor
2,200
dels höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart, nu 100,800 kronor,
med 86,380 kronor till 187,180 kronor, att fördelas med ett bestämdt
anslag till navigationsskolorna å 184,980 kronor samt ett reservationsanslag
till navigationslärarkursen å 2,200 kronor;
dels, i händelse af bifall härtill, föreskrifva, att af anslaget till
navigationsskolorna skola bestridas utgifter för dessa skolor under
januari—-juli månader 1912 enligt den nuvarande staten för samma
skolor och under augusti—december månader 1912 enligt den föreslagna
nya staten;
6
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
dels ock medgifva, att de besparingar, som under år 1912 uppkomma
å anslaget till navigationsskolorna, må användas ej mindre till
aflönande från och med den 1 augusti 1912 intill samma års slut af
fast anställda föreståndare och ordinarie lärare, för hvilka motsvarande
befattningar å den nya staten ej blifva beredda, än äfven till anskaffning
af undervisningsmateriel och möbler för navigationsskolorna för
en kostnad af högst 42,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att, i
den mån dessa besparingar ej komma att förslå för tillgodoseende af
sålunda angifna ändamål, af tillgängliga medel förskjuta härutöfver
erforderliga belopp och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen
till ersättande.
Beträffande den i frågan lämnade utredning tillåter sig utskottet
att hänvisa till det propositionen bifogade statsrådsprotokollet.
I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 353) hafva herrar
V. Rydén och A. J. Christiernson hemställt,
att Riksdagen ville godkänna Kungl. Maj:ts proposition nr 167
med följande ändringar:
att navigationsskolornas omorganisation verkställes i öfverensstämmelse
med de af chefen för sjöförsvarsdepartementet förra året tillkallade
sakkunnigas förslag i ärendet;
att staten för dessa skolor regleras efter samma sakkunnigas förslag;
att föreståndarna för navigationsskolorna tillsättas på förordnande;
att inspektören för dessa skolor utses inom navigationslärarekåren;
att inspektörens och föreståndarnas ordinarie lärarebefattningar upprätthållas
på sätt som fallet är med rektorernas vid allmänna läroverken
ordinarie tjänster; samt
att sjöofficer icke må anses kompetent att söka föreståndarebefattning
på grund af tjänstgöring som informationsofficer vid någon af
flottans underbefälsskolor.
Till stöd för motionen hafva motionärerna anfört följande:
»Sedan Riksdagen förra året afslagit den kungl. propositionen angående
omorganisation af navigationsskolorna i riket, tillkallades 4 sakkunnige,
nämligen herrar generalmajor Wrangel, ledamoten af Riksdagens
2:a kammare skeddsredaren Lundgren, föreståndaren för navigationsskolan
i Malmö Björling och sjötekniska biträdet hos kommerskollegium, sjökapten
Bjarke. Dessa sakkunniges förslag, som utförligt relateras i den
kungl. propositionen till årets Riksdag, var färdigt vid slutet af förra året.
Märkligt och glädjande var, att dessa sakkunniges förslag i nästan
alla hufvudpunkter nära nog öfvercnsstämde med de önskningar, som
från sjöfartens målsmän uttalats i den föreliggande viktiga frågan. Så
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
7
var, för att nämna en del hufvudpunkter, antalet skolor ocli de platser,
där navigationsskolor böra finnas inrättade, fullkomligt i enlighet med
dessa önskningar, likaså föreståndarnes och lärarnes löner, organisationen
i en del viktiga detaljer, rörande fördelningen af vissa ordinarie lärares
tjänstgöringsskyldighet i sjökaptens- och skeppareklasserna, tillsättandet
af särskild examensförrättare i första och andra maskinistklasserna, förslaget
angående föreståndaren som examensförrättare i skeppareklassen
och ordinarie läraren i tredje maskinistklassen etc. etc.
Så mycket större blef öfverraskningen då den kungl. propositionen
kommit på bordet. En genomläsning af densamma visar nämligen, att
Kungl. Maj:t i tre af ofvannämnda viktiga hufvudpunkter, nämligen i
fråga om skolornas antal och föreståndares och lärares löner samt i fråga
om den viktiga detalj i skolornas organisation, som berör vissa lärares
undervisningsskyldighet i sjökaptens- och skeppareklasserna, haft en från
de sakkunnige betydligt afvikande och i den tredje punkten rent af
motsatt mening, som tydligen i viss mån dikterats af det yttrande, som
»ämbetsverken» — marinförvaltningen och kommerskollegium — afgifvit
öfver de sakkunniges förslag.
I detta yttrande, citeradt midt på sidan 31 i den kungl. propositionen,
läses följande inlägg: »Jämväl ämbetsverken utgå från att i
enlighet med Riksdagens uttalade uppfattning en inskränkning af antalet
navigationsskolor bör äga rum, men detta bör gifvetvis icke ske i sådan
omfattning, att därigenom en effektiv navigationsskoleundervisning försvåras
eller omöjliggöres.»
För hvarje sakkunnig person står det klart, att »en effektiv navigationsskoleundervisning»
uppnås just genom en koncentrering af navigationsskolorna
till några få praktiskt och modernt organiserade läroverk, målmedvetet
ledda af kompetenta och för ett sådant chefskap lämpliga
personer, men »ämbetsverken» synas som af det föregående framgår,
vara af en motsatt åsikt.
Därefter uttala »ämbetsverken» nödvändigheten af att i en navigationsskola
högst 24 elever böra få förekomma i samma klass jämte skäl
härför, och är detta uttalande jämte skälen för detsamma fullt riktiga.
De nya klasser, som med anledning häraf — enligt ämbetsverkens
åsikt — böra tillkomma, kunna naturligtvis inrättas i de af de sakkunnige
föreslagna 5 skolorna: Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand
och Kalmar. Sedan stadsfullmäktige i dessa städer afgifvit förbindelse
att för framtiden underhålla lokaler för ändamålet, så följer däraf enligt
det sunda förnuftet, att de också äro skyldiga att utvidga dessa, om
parallellklasser inrättas i skolan, en sak, hvarpå de från början måste
8
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
vara beredda, ty eljest hafva de endast till bokstafven iklädt sig den
förbindelse, hvarom ofvan är nämndt.
Att således bibehålla ett par små navigationsskolor endast på grund
al ofvannämnda anledning vore oklokt och skulle i hög grad förhindra
och icke befordra — enligt ämbetsverkens åsikt — en effektiv navigationsskoleundervisning,
hvilket i synnerhet framgår däraf, att dessa »småskolors»
organisation skulle blifva helt annorlunda än de andras, hvarigenom
det gamla systemets många brister skulle komma att kvarlefva,
och således den navigationsskolereform, som åsyftas och som stått på
dagordningen i 15 år, mer eller mindre förfuskas.
Ämbetsverken förorda därefter Galle och Västervik såsom särdeles
lämpliga för de på dessa platser befintliga »småskolornas» bibehållande,
men de skäl, ämbetsverken anföra, sakna helt och hållet reell innebörd,
i synnerhet hvad Västervik angår. Sjöfarten i denna stad är nästan
lika med noll, inga verkstäder eller varf finnas och skolans utmärkta
instrumentsamling och öfriga undervisningsmateriel tillhör staten och
icke staden och kan således med fördel flyttas till en af de större skolorna,
som däraf äro i behof.
Hvad Gäfle angår, så är denna stad onekligen en af rikets större
sjöfartsstäder, men Hälsingborg är ännu större, och om denna stad får
undvara egen navigationsskola, så bör detta äfven gå för sig för Gäfle,
i synnerhet som antalet personer, som välja sjöfartsyrket i Gäfletrakten,
är försvinnande litet mot samma antal i Hälsingborgs- och andra trakter
på vår långsträckta kust.
Att Gäfle liksom Västervik har eget navigationsskolehus bör icke
inverka på frågans afgörande, ty nog finnes i så pass stora städer som
de nu nämnda användning härför för andra ändamål. Att navigationsskolan
i Gäfle haft många elever de senare åren — i synnerhet sådana
från södra Sverige — är icke skolans förtjänst. Dessa elever hafva
helt enkelt ansett Gäfle skola särdeles lämplig som undervisningsanstalt
i navigation, emedan enligt deras åsikt examen vid nämnda skola, i
synnerhet sjökaptensexamen, var lättare att aflägga än vid skolorna i
deras hemorter.
Bibehållandet af dessa två »småskolor» skulle för rikets sjöfart icke
medföra några som helst fördelar annat än rent lokala.
Nackdelarne däremot skulle, som vi ofvan sökt visa, blifva både
många och stora.
Ämbetsverken gå därefter in på en kritik omnämnd å sid. o5
i den kungl. propositionen — af vissa af de sakkunniges förslag rörande
undervisningens ordnande i sjökaptens- och skeppareklasserna den
Statsutskottets utlåtande Nr 104. 9
af oss omnämnda viktiga hufvudpunkten nr 3 — och då denna kritik
visar, att ämbetsverkens mening i denna sak går stick i stäf mot de
sakkunniges, så vilja vi i detalj utreda densamma.
De sakkunnige hade föreslagit, att vid hvar och en af de af dem
föreslagna navigationsskolorna utom Kalmar skulle förutom föreståndaren
och den (eller de) ordinarie lärarne i styrmansklassen (styrmansklasserna)
finnas anställd ytterligare en ordinäre lärare med tjänstgöringsskyldighet
dels i sjökaptensklassen i matematik m. m., hufvudsakligen under höstterminen,
och dels i skeppareklassen i matematik, navigation och sjömanskap
endast under vårterminen. (Skeppareklassen skulle pågå endast
tre månader och kursen föreslogs äga rum under vårterminen af praktiska
skäl.) Detta förslag att kombinera två små befattningar och därigenom
kunna göra innehafvare!! ordinarie måste ur organisations- och
andra synpunkter anses synnerligen lyckadt och vara eu stor fördel både
för tjänsten och dess innehafvare.
Ty lätt inses, att föreståndaren för en fullständig navigationsskola,
där klassernas antal varierar mellan 9, i Göteborg, och 6, i Hernösand,
(enligt de sakkunniges förslag) absolut omöjligt kan medhinna mer än
12 å 15 och allra högst 18 timmars undervisning pr vecka i sjökaptensklassen
och därför måste hafva hjälp af annan person vid undervisningen
i mindre betydande ämnen såsom matematik, fysik och mekanik
samt eventuellt äfven sjömanskap. I annat fall blir det omöjligt för
föreståndaren vid en dylik (fullständig) skola att sköta de talrika expeditionsgöromålen,
samt att i sin egenskap af föreståndare svara för diciplinen,
ordningen och rutinen inom skolan. Därtill kommer att vid
de tre största skolorna tidssignaleringen — som enligt ett kungl. bref
skall skötas af föreståndaren — ytterligare tager dennes tid i anspråk,
och exemplen från våra högre allmänna läroverk och realskolor visa,
att ingen rektor har större undervisningsskyldighet än cirka 15 timmar
per vecka. »En effektiv navigationsskoleundervisning» — som ämbetsverken
uttrycka sig — är helt enkelt omöjliggjord, om föreståndaren
vid en fullständig skola skall vara tvungen att undervisa mer än cirka
15 timmar per vecka.
Om undervisningen i nyssnämnda biämnen lägges på honom, så
kommer hans undervisningsskyldighet att blifva 26 timmar per vecka,
hvilket måste anses för mycket för en chef med så många andra maktpåliggande
göromål.
Hvad undervisningen i skeppareklassen angår, så föreslog 1905 års
navigationsskolekommitté, att den skulle bestridas af eu extra lärare
med 36 timmars undervisningsskyldighet i veckan under tre månader,
Bihang till MJcsd. prof. 1911. 4 Samt. 1 Afd. 87 Höft. 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
och att kursen borde förläggas till vårterminen. Dylika extra lärare
föreslås äfven af ämbetsverken, och skulle deras aflöning både enligt
ämbetsverkens och Kungl. Maj:ts förslag utgöra 1,200 kronor pr år.
De sakkunnige hade föreslagit, att denna befattning borde förenas
med skyldigheten att undervisa i matematik, fysik och mekanik samt
sjömanskap i sjökaptensklassen, hvarigenom extraläraresystemet kunde
i dubbel måtto undvikas, och en ordinarie befattning i stället skapas,
utan att statens utgifter därigenom nämnvärdt ökades.
Detta ginge så mycket lättare för sig som skepparekursen äger
rum på vårterminen, emedan matematiken i sjökaptensklassen måste i
hufvudsak eller helt och hållet inhämtas under höstterminen, innan undervisningen
i hufvudämnena kan taga sin början.
Därtill kommer att 1905 års navigationsskolekommitté beräknat alldeles
för lång tid åt undervisningen i skeppareklassen. Kommittén hade föreslagit
9 timmar i matematik och 21 timmar i navigation, som af de
sakkunnige reducerats till resp. 8 och 16 timmar.
Denna reduktion, som i ännu högre grad möjliggör den praktiska
kombinationen af två tjänster till en enda på ordinarie stat, fördömes
af ämbetsverken såsom oriktig och obefogad. Undertecknade hafva en
helt annan åsikt, ty en navigationslärare har efter noggrant öfvervägande
funnit, att de af de sakkunnige föreslagna 8 och 16 timmarne
äro att anse som maxima och att 6 timmar i matematik och 12 timmar
i navigation pr vecka äro fullt tillräckliga. I alla händelser äro de af
kommittén föreslagna siffrorna alldeles för höga.
Intet hinder föreligger således af denna orsak att kombinera de
bägge nämnda befattningarna.
Om nu, såsom ämbetsverken vilja hafva det och äfven Kungl. Magt
föreslagit, föreståndaren skall undervisa ensam i sjökaptensklassen och
eu särskild extra lärare finnes anställd i skeppareklassen med 1,200
kronor arfvode och endast tre månaders tjänstgöring pr år, så blir följden
däraf för föreståndaren och skolan i dess helhet hvad vi redan påpekat,
men därjämte komma andra väsentliga olägenheter att uppstå,
hviika vi, på grund af sakens vikt ej mindre för navigationsskolorna än
för dessa skolors lärarekår, nu vilja i detalj relatera.
Dessa extraläraretjänster skulle tydligen komma att sökas af aspiranter
till ordinarie lärarebefattningar vid navigationsskolorna, och som
de ordinarie navigationslärarnes antal enligt den kungl. propositionen
utgör endast 7, skulle de komma att besättas med fullt utbildade navigationslärareaspiranter.
Härigenom skulle skapas ett proletariat af extra
lärare vid sidan af de ordinarie lärarne och med samma kompetens som
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
11
dessa, och dessa »proletärer» skulle hafva utsikt att erhålla ordinarie
befattning vid 40 års ålder. Kan det vara till fördel att ett sådant
extralärareproletariat skapas? Nej alldeles tvärtom.
Vid alla andra verk och inrättningar inom vårt land har man på
sista tiden ansträngt sig att afskaffa där befintliga, dylika proletariat.
Ämbetsverken vilja egendomligt nog gå en motsatt väg.
Om extra lärarne i skeppareklasserna under de 9 månader af året,
de äro lediga från skolan, kunde komplettera sin sjötjänst, så vore något
vunnet med ett dylikt arrangement, men så kan endast undantagsvis
blifva fallet, ty det är omöjligt att företaga en långresa till sjöss, om
man vill vara säker på att vara tillbaka på bestämd tid, som understiger
1 å 1,5 år; och på fartyg i bestämd trade på hemfarvatten kan
plats endast ytterst undantagsvis — genom goda relationer — påräknas,
ty redarne såväl som befälhafvarne vilja hafva folk för en längre tid
ombord på sina fartyg och icke folk — i synnerhet befäl — som komma
och gå, beroende på anställning i land.
Hvad skola alltså dessa skepparelärare taga sig till under 3 4 af
året. Det är kanske ämbetsverkens mening, att de skola lefva af privatlektioner.
För närvarande bestridas 4 (formellt taget 2) lärarebefattningar vid
navigationsskolorna på förordnande af personer, som nästa år, då den
nya organisationen föreslås att träda i kraft, äro tvenne 40 år gamla
och de öfriga 35 år. Samtliga dessa hafva vid samma tid — således
nästa år — minst 8, högst 10 tjänstår vid navigationsskola.
Om nu såsom i den kungl. propositionen föreslås endast 7 ordinarie
lärarefattningar skola finnas, så kan knappast någon af dessa 4 personer
in komma på ordinaiue stat, oaktadt den yngste under årets lopp
fyller 35 och den äldste 40 år. Dessa lärare måste då för att kunna
existera — att byta bana är för sent — söka nämnda extraläraretjänster,
och endast en af dem kan påräkna att inom ett par år blifva ordinarie
lärare. De öfriga måste vänta i 8 å 10 år. Kan det vara med statens
fördel och värdighet förenligt att bidraga till ett sådant system. År
det till tjänstens nytta, att ordinarie anställning vinnes först sedan medelåldern
redan passerats. För att nu icke tala om de stora ekonomiska
uppoffringar, som dessa extra lärare måste underkasta sig, om de verkligen
lyckas någonsin att blifva ordinarie. Endast afgiften till änkeoch
pupillkassan kommer att gå till tusentals kronor, hvilket är
mycket för en fattig extra ordinarie tjänsteman.
Härtill kommer en annan mycket stor olägenhet. Om såsom i
kungl. propositionen föreslås de ordinarie lärarnes antal vid de fullstän
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 10å.
diga skolornas i Stockholm, Malmö och Härnösand navigationsafdelningar
skall utgöra endast en, så kommer vid sjukdomsfall eller annat förfall
för föreståndaren eller ordinarie läraren vid navigationsafdelningen vid
nämnda skolor tjänsten vid skolan icke att kunna nöjaktigt uppehållas,
förrän öfverstyrelsen utfärdat förordnande för annan person, en olägenhet,
som kan vålla mycken skada just vid praktiska yrkesskolor, där
undervisningen alltid forceras mera än vid allmänna läroverk och realskolor.
Angående ämbetsverkens citerade yttrande på sid. 35 vilja vi tilllägga,
att dessa anse, att den befattning, som skulle skapas genom nu
nämnda 2 tjänsters förening, skulle blifva betungande för innehafvaren,
och att undervisningens fördelning i sjökaptensklassen under de olika
terminerna ej blefve nöjaktig. I sjkifva verket förhåller det sig — enligt
de sakkunniges och åtskilliga navigationslärares mening — alldeles
tvärt om. Innehafvaren af den föreslagna ordinarie befattningen blir
ledig eu hel månad längre af året än klassföreståndaren i styrmansklassen,
och den praktiska fördelningen af hans tjänstgöring med afseende
fäst på matematiken m. fl. biämnen i sjökaptensklassen under höstterminen
utgör ett plus och icke ett minus.
Ämbetsverken ingå därefter på frågan angående kompetensvillkoren
för föreståndare och lärare och afstyrka i denna punkt de sakkunniges
förslag om fordran på viss allmän bildning — realskoleexamen — för
dessa, men lyckligtvis har Kung!. Maj:t i denna fråga följt de sakkunniges
förslag.
Hvad s. k. navigationsskolemötena angår, så har ämbetsverken enligt
vår åsikt gjort rätt i att förorda dem i olikhet mot de sakkunnige, som
motsätta sig dem.
Vi gå nu in på ämbetsverkens yttrande i den andra, ofvan nämnda
viktiga hufvudpunkten, den om föreståndarnes och lärarnes löner.
De sakkunnige hade föreslagit icke blott rimliga utan goda begynnelselöner,
ämbetsverken vilja pruta af 1,000 kronor efter hela linjen.
Ämbetsverken jämföra navigationsskolornas personal med realskolornas
och betona, att förstnämnda personal i motsats till de senares
har en billigare och kortare utbildning.
Detta är sant, isynnerhet hvad billigheten angår, men ämbetsverken
synas alldeles bortse från en sak, den viktigaste i denna fråga, nämligen
att det här gäller att draga ''praktiskt och dugligt folk med undervisningsförmåga
och goda kunskaper från det praktiska sjömansyrket in
på lärarebanan, hvaraf följer som en själfklar sak, att staten — om den
vill hafva goda lärarekrafter — icke får bjuda dessa sämre villkor, än de
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
13
som bjudas det praktiska sjömansyrkets män. Nu vet snart sagdt hvarje
med sjöfartsförhållanden förtrogen person, att en befälhafvare på eu
medelstor ångare i genomsnitt förtjänar minst 4,000 kronor, och då äro
icke fördelarna af fri kost och fri bostad ombord medräknade. Det är
sålunda helt enkelt omöjligt att i allmänhet förmå en för lärarekallet
lämplig person med praktisk läggning — som är en nödvändig sak för
en lärare vid yrkesskola — att locka honom att söka en statstjänst, som
är betydligt lägre aflönad än en sådan i det praktiska lifvet, som han
inom kort har utsikt att få eller kanske redan innehar. I Tyskland, där
ämbets- och tjänstemännens löner äro betydligt lägre än hos oss — i
synnerhet när det gäller sådana af underordnade grader — aflönas män,
som tagas ur det praktiska lifvet, högre än män med akademisk bildning
just för att nå det ändamål, hvarom vi nyss talat.
Som ett exempel vilja vi nämna tjänstemännen vid »Die Deutsche
Seewarte» i Hamburg med nautisk utbildning, hvaraf den teoretiska
grenen endast utgöres af sjökaptensexamen, men den praktiska af mångårig
tjänstgöring till sjöss. Ingen af dessa tjänstemän hafva lägre begynnelselön
än 4,000 mark. Det samma gäller samtliga så kallade underlärare
vid navigationsskola.
I en så liten stat som våra navigationsskolors inverkar ju för öfrig!
en förhöjning från af ämbetsverken föreslagna 3,000 kronor i begynnelselön
för lärare så obetydligt på budgeten, att man bör låta stora
synpunkter och icke små blifva bestämmande härvidlag.
På sidan 38 i den kung!, propositionen citeras ämbetsverkens förslag
om tillsättandet af föreståndare på förordnande för högst fem år i
sänder.
Detta förslag kan icke nog varmt förordas.
Hvad den utomordentligt viktiga inspektörsbefattningen angår, så
hafva ämbetsverken föreslagit för lågt arfvode eller 7,200 kronor.
Ingen föreståndare vid större skola skulle då kunna påräknas såsom
villig att öfvertaga befattningen.
Niotusen eller allra minst 8,000 kronor bör utgå för denna viktiga
post, och det bör stadgas i det blifvande reglementet för navigationsskolorna,
att inspektören skall tagas ur navigationslärarekåren — att
härvidlag göra en skillnad mellan föreståndare och lärare är principvidrigt,
i synnerhet då föreståndarne sitta på förordnande, och det kan
för öfrigt inträffa, att en eller flera lärare äro lämpligare för befattningen
än samtliga för tillfället befintliga föreståndare.
En sjöofficer passar knappast i vår tid för befattningen, äfven om
han är aldrig så hemmastadd i navigation. Han kan nämligen icke
14
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
annat än i ytterst sällsynta undantagsfall förutsättas behärska hela det
vidsträckta merkantil-nautiska området.
Hvad departementschefens yttrande å sidan 42 och framåt angår,
så hafva vi redan i det föregående i sammanhang med ämbetsverkens
yttrande relaterat detta och vilja endast tillägga rörande denna sak, att
sjöministern i de af oss i detalj framlagda tre stora hufvudpunkter angående
:
1) antalet skolor och platser där de böra finnas,
2) vissa lärares tjänstgöring i sjökaptens- och skeppareklasserna
samt
3) lönerna för föreståndare och lärare
i punkt n:o 2) till alla delar följt ämbetsverkens för skolorna och
lärarekåren skadliga förslag, i punkt n:o 3) något — men icke tillräckligt
— förbättrat dessas förslag och i punkt n:o 1) följt de anvisningar
i ämbetsverkens förslag, som utgöra hinder för en praktisk navigationsskolereform
och därtill på bekostnad af vissa goda och praktiska anordningar,
som ingå i både de sakkunniges och ämbetsverkens förslag.
Vid denna sista punkt vilja vi uppehålla oss.
Som vi i början af denna motion nämnde, ansågo ämbetsverken att
högst 24 elever borde få finnas i hvarje klass och att för den skull de
af de sakkunnige föreslagna klasserna borde ökas med en sjökaptens^
klass, 2 styrmansklasser, eu l:a och en 2:a maskinistklass, och att för detta
ändamål skolorna i Gäfle och Västervik borde bibehållas. Sjöministern
accepterar icke ämbetsverkens förslag att klassernas antal bör ökas (med
ett enda undantag). Häraf borde — tycker man — följa, att sjöministern
ej heller accepterar ämbetsverkens förslag om de nämnda »småskolornas»
bibehållande, men så sker icke, utan tvärt om finner sjöministern
(sidan 43, 6:e raden uppifrån) »förtänksamheten bjuda att biträda
ämbetsverkens förslag om bibehållande, åtminstone tills vidare, af sistnämnda
tvenne skolor» (i Gäfle och Västervik).
Men icke nog härmed. Sedan sjöministern funnit sig böra föreslå
en ökning af skolornas antal från 5 (de sakkunniges förslag) till 7
(ämbetsverkens förslag), men icke kunnat acceptera den orsak — ett
ökadt antal klasser — till nyss nämnda verkan, som ämbetsverken uppställt,
så föreslår han en indragning af en sjökaptensklass i Göteborg
och två styrmansklasser, en i Stockholm och en i Malmö, hvarigenom
antalet ordinarie lärare vid navigationsafdelningen vid de bägge senare
skolorna kommer att nedgå till en enda, en åtgärd, som icke inverkar
fördelaktigt på tjänsten vid dessa skolor, utan snarare tvärtom.
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
15
Hvad Malmö angår så är denna strykning af en af styrmansklasserna
därstädes i dubbel måtto obefogad, ty en statistisk utredning öfver
elevernas mantalssknfningsorter — utförd af de sakkunninge — visar,
att antalet styrmanselever, som äro bosatta i Malmöhus län, är större
än i något annat län i riket, Om någon skola, framför andra, är i
behof af tva styrmansklasser, sa är det därför Malmö navigationsskola
och icke blott åt nämnda orsak, utan framför allt därför, att minst två
ordinarie lärare erfordras vid hvarje fullständig navigationsskola för
tjänstens behöriga skötande.
Af hvad vi ofvan nämnt framgår, att det kungl. förslaget äfven
vid denna riksdag lider af några väsentliga brister, af Indika vi framställt
de viktigaste; samt att de sakkunniges förslag i stort sedt och med
några smärre förändringar i en del mindre väsentliga punkter är just
den reform, hvaraf navigationsskolorna så väl äro i behof.»
I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 354) har vidare herr
D. Broström m. fl. hemställt, att Riksdagen måtte afslå Kungl. Maj:ts
förslag i hvad det afser bibehållande af navigationsskolor uti Västervik
och Gäfle, så att landets hela navigationsundervisning blefve förlagd
endast till skolor uti Göteborg, Malmö, Kalmar, Stockholm och Härnösand
samt att statsutskottet måtte vidtaga de förändringar uti skolornas stat,
som af denna inskränkning uti deras antal föranledes; och därjämte att
Riksdagen måtte uttala, att fullmakt icke må utfärdas å föreståndarebefattning,
utan att densamma skall uppehållas allenast på förordnande
för viss tid, högst fem år i sänder.
Till stöd för sistberörda förslag hafva motionärerna icke i motionen
anfört några särskilda skäl, utan hänvisat till motiveringen uti motionärernas
till sistlidne års Riksdag i ärendet afgifna motion äfvensom till
det utlutande, som den 19 november 1910 afgifvits utaf de af statsrådet
och. chefen för sjöförsvarsdepartementet tillkallade sakkunnige rörande
navigationsskolornas omorganisation.
Slutligen har herr A. Rune i en inom samma kammare väckt motion
(nr 355) föreslagit, att Riksdagen måtte med anledning af Kungl.
Maj:ts proposition angående omorganisation af navigationsskolorna besluta,
att vid hvarje af de sju föreslagna skolorna eu sjökaptensklass
inrättas, samt att däraf föranledd ökning af anslagen till navigationsskolorna
beslutas.
I afseende å de skäl, som till stöd för sistnämnda motion anförts,
får utskottet hänvisa till motionen.
Det förslag till navigationsskolornas omorganisation, som nu blifvit
af Kungl. Maj:t framlagdt, skiljer sig från den vid 1910 års riksdag i
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
frågan aflåtna propositionen hufvudsakligen däri, att Kung!. Magt i enlighet
med Riksdagens uttalande om begränsning af skolornas antal nu
föreslagit indragning af navigationsskolorna i Visby, Karlshamn och
Strömstad. I samband med reduceringen af skolornas antal från 10 till
7 hafva något fördelaktigare löneförmåner föreslagits för de ordinarie
befattningshafvarna å navigationsskolornas stat. Det nu framlagda förslaget
företer äfven i andra hänseenden några olikheter i jämförelse med
1910 års proposition i ämnet; så t. ex. har nu å staten uppförts en särskild
examensförrättare i l:a och 2:a maskinistklasserna, hvarjämte den
för undervisningsmateriel m. m. afsedda utgiftsposten upptagits till något
högre belopp, äfven detta i enlighet med uttalanden, som vid sistlidne
riksdag förekommo.
De förslag, som af de utaf departementschefen år 1910 tillkallade
sakkunniga framlagts beträffande skolornas antal och organisation samt
i fråga om lönestaten, hafva blifvit af Kungl. Majri frångångna i vissa
delar, som däremot upptagits i två af ofvannämnda motioner; och har
detta gifvit utskottet anledning att vid behandling af Kungl. Maj:ts
proposition anställa en närmare jämförelse mellan denna och de sakkunnigas
förslag.
Den viktigaste skiljaktigheten emellan Kungl. Maj ris proposition och
de sakkunnigas förslag är den, att det sistnämnda gar ut på indragning
af, förutom ofvannämnda tre skolor, äfven navigationsskolorna i V ästervik
och Gäfle. De sakkunniga hafva sålunda ansett, att undervisningen
bör koncentreras på fem skolor, nämligen navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar, af hvilka den i sistnämnda
stad skulle omfatta endast navigationsafdelning. Departementschefen
har visserligen ansett något hinder icke föreligga för att, därest
så skulle befinnas lämpligast, genom indragning jämväl af skolorna i
Västervik och Gäfle inskränka skolornas antal till 5, men har dock med
afseende å undervisningens ordnande funnit förtänksamheten bjuda att
åtminstone tills vidare bibehålla sistnämnda två skolor.
Riksdagen uttalade sistlidet år, att Riksdagen funnit starka skäl tala
för största möjliga begränsning af navigationsskolornas antal. Härigenom
skulle vinnas såväl eu betydande besparing å navigationsskolornas
stat som ock större möjligheter att erhålla skickliga lärare, hvarjämte
äfven bättre och rikhaltigare undervisningsmateriel då skulle kunna tillhandahållas.
Utskottet vidhåller den mening, som sålunda af 1910 års
Riksdag uttalats, och anser intet tvifvel böra råda om lämpligheten af
att, såsom Kungl. Majri föreslagit, skolorna i Karlshamn, Strömstad och
Visby indragas.
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
17
Vid betraktande af skälen för och emot en indragning jämväl af
skolorna i Västervik och Gäfle har utskottet fäst sin uppmärksamhet
vid att sjöfartsnäringens målsmän, såsom af herr Broströms m. fl. motion
framgår, förordat det af de sakkunniga framställda förslaget om bibehållande
af allenast 5 skolor hvilket förslag äfven omfattats af herrar
Rydén och Christiernson i deras ofvannämnda motion. För en indragning
af nyssnämnda två skolor talar också det jämförelsevis ringa elevantalet,
som dessa haft att uppvisa under de senare åren. Under läsåren
1900—1910 hafva nämligen elevantalen i dessa skolor utgjort:
Västervik. Gäfle.
i sjökaptensklassen................................. 6—14 2—10
i styrmansklassen ................................... 3—19 7—23
Af departementschefens nyss omnämnda yttrande, att skolorna i Västervik
och Gäfle borde åtminstone tillsvidare bibehållas, vill det synas som
om departementschefen afsåge, att dessa skolor möjligen framdeles skulle
komma att indragas. Den lämpligaste tidpunkten för en sådan åtgärd
torde dock med hänsyn till frågans ekonomiska sida vara just nu i samband
med den förestående löneregleringen. Utgifterna å indragningsstaten
blifva gifvetvis större, om indragningen uppskjutes, tills den nya
lönestaten vunnit sin tillämpning.
Utskottet finner sig därför mest tilltaladt af de sakkunnigas förslag
om bibehållande af allenast 5 navigationsskolor; och då, såvidt utskottet
kunnat af den förebragta utredningen finna, några allvarliga olägenheter
icke skulle vara förbundna med en indragning jämväl af skolorna i
Västervik och Gäfle, anser sig utskottet böra i anslutning till herr Broströms
in. fl. samt herrar Rydéns och Christiernsons motioner förorda
detta förslag. Utskottet anser sålunda, att navigationsskolornas antal
bör begränsas till fem, nämligen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand
och Kalmar.
Vid beräkning af antalet erforderliga lärartjänster å staten lör navigationsskolorna
har hvad först beträffar skolornas navigationsafdelningar
Kungl. Maj:t i likhet med de sakkunniga utgått från att sjökaptensklasserna
skulle tillsammans utgöra 6 och styrmansklasserna 8,
hvartill enligt båda förslagen skulle komma en skepparklass (en kurs
om tre månader) vid hvarje skola, sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag
7 och enligt de sakkunnigas 5. Tablåer öfver klassernas fördelning på
de särskilda skolorna finnas intagna å sid. 24 och 45 af statsrådsprotokollet.
Bihang till Rilcscl. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afä. 87 Raft. 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
Herr Rune, som i sin motion förutsätter, att 7 navigationsskolor skola
bibehållas, har däri uttalat sig för att sjökaptensklasserna borde tillsammans
utgöra 7; men anser sig utskottet icke hafva anledning att i denna
punkt afvika från Kungl. Maj:ts förslag om sex dylika klasser, af hvilka
dock, därest antalet skolor blir 5, 2 klasser måste förläggas till en skola
— enligt de sakkunnigas förslag i Göteborg. Likaså biträder utskottet
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om st}’rmansklassernas antal. Hvad skepparklasserna
beträffar, blifva dessa, därest endast 5 skolor bibehållas, begränsade
till 5, om ej parallellafdelningar inrättas. Det synes emellertid
icke böra sättas i fråga att redan nu beräkna någon parallellafdelning
af skepparklassen, då det, enligt hvad de sakkunniga anfört, på
grund af undervisningens enkla beskaffenhet icke torde möta någon svårighet
att i händelse af behof anordna dylika parallellafdelningar, tillfälliga
eller permanenta.
I fråga om antalet ordinarie tjänster å navigationsafdelningarna
förefinnas äfven, frånsedt de skiljaktigheter, som äro beroende af skolornas
antal, vissa olikheter emellan Kungl. Maj:ts och de sakkunnigas
förslag. Kungl. Maj:ts proposition upptager 7 föreståndare- och 7
lärartjänster. Föreståndarna skulle bestrida den hufvudsakliga undervisningen
i skolornas sjökaptensklasser och i Västervik, där sjökaptensklass
komme att saknas, i styrmansklassen. Lärarna åter skulle omhänderhafva
undervisningen i styrmansklasserna, utom i Västervik, där
denna uppgift, såsom nyss nämnts, skulle tillkomma föreståndaren. För
undervisningen i skepparklasserna har å staten upptagits 7 extralärartjänster.
De sakkunnigas förslag, hvilket, såsom ofvan nämnts, förutsätter, att
skolornas antal blir fem, upptager 5 föreståndare och 13 ordinarie lärare
å navigationsafdelningarna. Af de sistnämnda skulle 1 bestrida den
hufvudsakliga undervisningen i en sjökaptensklass, som afsåges att såsom
parallellklass anordnas vid en af skolorna, 8 i de till samma antal
uppgående styrmansklasserna och 4 dels i sjökaptens-och dels i skepparklasserna
vid de fyra större läroverken.
Denna sistnämnda anordning skiljer sig ej oväsentligt från
Kungl. Maj:ts förslag; och torde denna olikhet böra något tydliggöras.
De sakkunniga hafva tänkt sig, att vid navigationsskolorna i Stockholm
Göteborg, Malmö och Härnösand en ordinarie lärare skulle bestrida undervisningen
i skepparklassen, hvilken kurs skulle förläggas till vårterminen
och då upptaga en tid af omkring tre månader. Dessutom skulle det
åligga denne lärare att i sjökaptensklassen uppehålla undervisningen i
vissa ämnen, som beräknats i medeltal för hela läsåret kräfva en tid af
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
It)
11 timmar i veckan. Denna undervisning skulle förläggas hufvudsakligen
till sådana delar af läsåret, då skepparklass icke påginge; och
skulle med en sådan anordning ifrågavarande lärare erhålla fullt arbete
under hela läsåret. Nämnda lärares undervisning skulle enligt Kungl.
Majits förslag bestridas i skepparklassen af en extra lärare med visst
årligt arfvode samt i sjökaptensklassen till större delen af extra lärare
med arfvode, beräknadt per veckotimme, och till en ringa del af föreståndaren.
Beträffande navigationsskolan i Kalmar förefinnes ingen skiljaktighet
mellan Kungl. Maj:ts proposition och de sakkunnigas förslag, och är vid
denna skola nyssnämnda anordning i fråga om ny ordinarie lärartjänst
icke behöflig, då skolans föreståndare ansetts kunna åläggas en större
undervisningsskyldighet än vid de öfriga skolorna.
I likhet med motionärerna, herrar Rydén och Christiernson, har
utskottet funnit sig tilltaladt af de sakkunnigas förslag beträffande nyssnämnda
4 ordinarie lärartjänster vid skolorna i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Härnösand för undervisningen i skepparklassen och delvis
i sjökaptensklassen. Då de af Kungl. Majit i dessas ställe föreslagna
extra lärartjänsterna icke skulle, såvidt utskottet kunnat finna, vara af
någon större betydelse för ordinarie lärarkårens rekrytering, finner utskottet
det vara att föredraga, att dessa tjänster besättas med ordinarie
innehafvare, äfven om därigenom skulle vållas något ökade utgifter å
navigationsskolornas stat.
På grund häraf får utskottet tillstyrka motionärernas på de sakkunnigas
framställning grundade förslag i fråga om berörda 4 ordinarie
lärartjänster.
Hvad härefter angår skolornas mashinistaf''delningar, som skulle bestå
af lista och 2:dra maskinistklass, motsvarande de nuvarande öfvermaskinist-
och maskinistklasserna, samt en ny 3:dje maskinistklass (en kurs
om tre månader) skulle enligt Kungl. Majits förslag den hufvudsakliga
undervisningen i lista maskinistklassen bestridas af en ordinarie lärare,
men all annan undervisning ombesörjas af extra lärare. Då lista maskinistklassernas
antal enligt Kungl. Majits förslag skulle sammanlagdt
utgöra 5, hafva 5 ordinarie lärare i maskinistafdelning upptagits å den
i propositionen intagna staten.
De sakkunnigas förslag företer i detta hänseende den olikheten mot
Kungl. Majits, att de sakkunniga utgått från att lista maskinistklassernas
antal skulle begränsas till 4. De sakkunniga hafva nämligen ansett,
att undervisning i undantagsfall skulle kunna meddelas åt 30 ;\ 35 elever
20
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
i en och samma klass, medan Kungl. Maj:t beräknat, att elevantalet i
hvarje klass borde inskränkas till högst 24.
I denna punkt anser sig utskottet icke hafva anledning att frångå
Kungl. Maj:ts förslag.
Vidkommande de af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsförmånerna för
befattningshafvarna å navigationsskolornas stat är först att märka, att
för inspektören afsetts ett arfvode om 7,500 kronor, hvaraf 5,000 kronor
skulle motsvara lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar.
Föreståndarnas och de ordinarie lärarnas aflöningsförmåner skulle
enligt Kungl. Maj:ts förslag blifva följande:
Lön.
Tjänst-
görings-
pcnningar.
Orts-
tillägg.
Summa.
Föreståndare
i Stockholm, Göteborg,
Därjämte fri bostad.
Malmö och Härnösand
vid öfriga skolor (hvilka
3,050
1,950
5,000
Ålderstillägg ä 500 kr. efter
resp. 5 och 10 år, hvaraf
| 350 kr. räknas till lönen;
sakna maskinistafdeln.)
2,850
1,650
—
4,500
och 150 kr. till tjänstgö- ( ringspenningarna.
Lärare
i Stockholm, Göteborg
och Malmö...............
2,150
1,050
300
3,500
(Ålderstillägg ä 500 kr. efter
j resp. 5, 10 och 15 år
[ (fördelning, sc ofvan).
vid öfriga skolor..........
2,150
1,050
—
3,200
De sakkunnigas förslag, som blifvit af herrar Rydén och Christiernson
i deras ofvannämnda motion förordadt, innefattar följande aflöningsbelopp,
nämligen:
för inspektören.................................................................................. kr. 8,100:
» föreståndare vid de 4 större skolorna (förutom fri bostad) » 5,400: —
» » i Kalmar..........................( » » » ) » 4,500: —
» ordinarie lärare i Stockholm, Göteborg och Malmö » 4,000: —
» » » vid de öfriga skolorna ............................ » 3,700: —
Härtill skulle för föreståndare och lärare komma ålderstillägg till
samma antal och belopp, som i propositionen föreslagits.
Utskottet inser visserligen, att en betydande förbättring i dessa befattningshafvares
nuvarande löneförmåner måste vidtagas i samband med
den förändring i navigationsskolornas verksamhet, som är afsedd att
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
21
genomföras. På samma gång som undervisningen, hvilken blir af mer
omfattande natur, än hittills varit fallet, kommer att ställa större kraf
på lärarna, komma dessa genom det s. k. privatläsningssystemets borttagande
att förlora tillfällen till biförtjänster, hvaraf de hittills allmänt
begagnat sig. Genom navigationsundervisningens koncentrering på ett
fåtal skolor blir också elevantalet i hvarje särskild skola större och klasserna
mer fulltaligt besatta. Det har också framhållits, att det för vinnande
af dugande krafter till föreståndare och lärare är angeläget, att
dessas aflöning icke sättes för lågt.
De af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsbeloppen för föreståndare
och lärare finner utskottet vara väl afvägda; och anser sig utskottet
böra tillstyrka desamma. Den ytterligare löneförhöjning, som nämnda
motionärers förslag innebär, kan utskottet däremot icke förorda.
Hvad inspektören beträffar, torde efter den nya ordningens genomförande
dennes tid komma att tagas i anspråk i vida större grad än
hittills; och anser utskottet såväl med hänsyn härtill som till de löneförmåner,
som afsetts för föreståndarna för navigationsskolorna, det af
Kungl. Maj:t föreslagna arfvodesbeloppet vara lämpligt.
Såsom en följd af att utskottet anslutit sig till förslaget beträffande
inrättande af fyra ordinarie lärartjänster å navigationsafdelningerna
vid de fyra större skolorna, har utskottet med ledning af de sakkunnigas
förslag i den af Kungl. Maj:t framlagda staten vidtagit däraf påkallade
förändringar i fråga om de för extralärare beräkuade arfvodesbeloppen.
Emot öfriga poster på ifrågavarande stat har utskottet icke haft
annat att erinra än att då enligt utskottets förslag skolorna i Yästervik
och Gäfle skulle indragas det för böcker, undervisningsmateriel m. m.
afsedda beloppet 9,450 kronor torde kunna minskas med 1,000 kronor,
motsvarande det belopp, som för detta ändamål beräknats för nämnda
två skolor, och sålunda nedsättas till 8,450 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag till stat för navigationsskolorna slutar, såsom
ofvan nämnts, å ett belopp af 184,980 kronor. De förändringar utskottet
ansett sig böra föreslå gå i hufvudsak ut på indragning af 2 föreståndaretjänster,
ökning af ordinarie lärartjänsterna vid navigationsafdelningarna
från 7 till 13 samt en ej obetydlig minskning i vissa för extralärares
undervisning beräknade utgiftsposter. En indragning af skolorna
i Västervik och Gäfle medför en nedsättning af statens slutsumma med
5,820 kronor, hvaremot den ofvan omnämnda anordningen af ordinarie
lärartjänster för undervisning i vissa sjökaptens- och skepparklasser föranleder
en ökning af slutsumman med 5,000 kronor. Skillnaden mel
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
lan dessa båda belopp utgör 760 kronor, och kommer sålunda statens
slutsumma enligt utskottets förslag att blifva 760 kronor lägre än enligt
Kungl. Maj:ts eller sålunda 184,220 kronor.
I enlighet med de principer, som tillämpats vid under senare
åren vidtagna löneregleringar, anser utskottet, att det icke bör tillstädjas
de föreståndare och lärare, som ingå på den nya lönestaten, att såsom
hittills varit vanligt, jämte sina ordinarie befattningar bestrida extra
lärartjänst vid samma skola. Skulle det visa sig önskligt, att vissa
ordinarie befattningshafvare öfvertaga undervisning, som icke förut varit
dem ålagd, och anses deras tid medgifva detta, böra de vara skyldiga
att utan särskild ersättning underkasta sig en sådan utsträckning af
tjänstgöringen. I detta afseende torde emellertid något särskildt stadgande
icke erfordras utöfver hvad som innehålles i första punkten af de
af Kungl. Maj:t föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande
af de i staten upptagna aflöningsförmånerna.
Kungl. Maj:ts förslag, att inspektören och föreståndare för navigationsskola
skola vara berättigade till semester, anser sig utskottet med hänsyn
till de konsekvenser, som däraf skulle kunna följa, icke kunna
biträda. I likhet med rektorer vid allmänna läroverk torde nämnda befattningshafvare
under ferier kunna bereda sig erforderlig ledighet utan
åsidosättande af de tjänstegöromål, som äfven då kunna åligga dem.
I öfrigt har utskottet intet att erinra emot de villkor och bestämmelser,
som enligt Kungl. Maj:ts proposition skulle förbindas med den
nya lönestaten.
I herr Broströms m. fl. samt herrar Rydéns och Christiernsons motioner
har föreslagits, att föreståndaretjänsterna skulle uppehållas på förordnande.
Då utskottet icke är öfvertygadt om att en sådan anordning
skulle lända till fördel, kan utskottet icke tillstyrka detta förslag.
Hvad som i herrar Rydéns och Christiernsons motion föreslagits
beträffande inspektörsbefattningens tillsättande samt i fråga om villkoren
för behörighet till föreståndartjänst vid navigationsskola kan utskottet
ej heller förorda.
För aflönande under senare delen af år 1912 af de ordinarie tjänstinnehafvare,
som genom indragning af vissa navigationsskolor blifva
öfvertaliga, har Kungl. Maj:t föreslagit, att erforderliga medel skulle
utgå af de besparingar, som år 1912 uppkomma å ifrågavarande anslag
därigenom att den nya staten träder i tillämpning först med början af
augusti samma år. Detta förslag får utskottet tillstyrka; och vill
utskottet i samband härmed uttala, att när förslag kommer att framläggas
om öfvertaliga befattningshafvares uppförande å indragningsstat
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
23
sådan föreskrift bör däri intagas, att tjänstinnehafvare bör, när lian,
kvarstående å indragningsstaten, uppnått 65 lefnadsår, åtnöjas med
pension å indragningsstat, motsvarande den del af aflöningsförmånerna,
som är att hänföra till lön jämte ålderstilläg.
För anskaffande af undervisningsmateriel och möbler liar Kungl.
Maj:t föreslagit, att ett belopp af 42,000 kronor borde beräknas att i
första rummet utgå åt de besparingar, som år 1912 uppkomma å anslaget
till navigationsskolorna. Detta förslag får utskottet tillstyrka, dock med
den modifikation, att det belopp från dragés, som beräknats för undervisningsmateriel
till skolan i Gäfle, 3,000 kronor, hvarefter återstår
39,000 kronor. För navigationsskolan i Västervik hafva några medel
för undervisningsmateriel icke ansetts erforderliga.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag till stat för navigationslärarkursen
har utskottet intet att erinra.
Med hänsyn till hvad utskottet ofvan föreslagit, får utskottet tillstyrka
en ökning af anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart med
85,620 kronor, hvarigenom anslaget, som nu utgör 100,800 kronor,
kommer att uppgå till 186,420 kronor. I fråga om detta anslags fördelning
på ett bestämdt anslag till navigationsskolorna och ett reservationsanslag
till navigationslärarkursen biträder utskottet Kungl. Maj:ts
förslag; och böra de särskilda anslagens belopp blifva respektive 184,220
kronor och 2,200 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts
ofvannämnda proposition och herrar Rydéns och
Christiernsons motion nr 353 samt herr Broströms
in. fl. motion nr 354 och med afslag å herr Runes
motion nr 355 besluta att
a) med indragning från och med den 1 augusti
1912 af de nuvarande navigationsskolorna i Visby,
Karlshamn, Strömstad, Västervik och Gäfle godkänna
följande förslag till årlig stat för navigationsskolorna
i riket, att tillämpas från och med den 1 augusti
1912:
24
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
■
Tjänst-
görings-
Orts-
Arfvoden.
Summa.
Kronor. |
pennin-
gar.
Kronor.
tillägg.
Kronor.
Kronor,
Kronor.
■
| 1 inspektör .............................................
_
_ !
''
1
_ |
7,500
7,500
1 1 föreståndare .............................................
3,050
1,950 i
—
—
5,000
| 3 d:o ............................................
9,150
5,850
—
—
15,000
1 d:o .............................................
2,850
1,650
—
—
4,500
1 lärare vid navigationsafdelning.....................
2,150
1,050
300 1
—
3,500
i 9 (l:o » d:o .....................
19,350
9,450
2,700
—
31,500
1 d:o » d:0 .....................
2,150
1,050
—
—
3,200
2 d:ö » d:o .....................
4,300
2,100
—
—
6,400
! 1 d-.o » maskinistafdelning .....................
2,150
1,050
300
—
3,500
3 d:o » d:o .....................
6,450
3,150
900
—
10,500
j 1 d:o » d:o .....................
2,150
1,050
—
—
3,200
Arfvoden till extra lärare i sjökaptensklasser,
beräknade ä 150 kronor för undervisnings-
5,400
I timme per vecka (150 x 86)........................
—
—
—
—
Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr-
mansklasser, beräknad© ä 120 kronor för un- dervisningstimme per vecka (120 X 98).........
—
—
—
—
11,760
t Arfvode till 1 extra lärare i skepparklass.........
—
—
—
1,200
1,200
1 Arvoden till extra lärare i skepparklasser, beräk- nade ä 40 kronor för undervisningstimme pei
vecka (40 x 12) .......................................
i
_
480
I Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade å 150 kronor för under-
23,100
i visningstimme per vecka (150 x 154)............
—
_
—
i Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade å 120 kronor för under-
_
1
17,280
Arfvoden till 4 extra lärare i 3:o maskinist
1,200
4,800
Arfvoden till extra lärare i hälso- och förbands
lära, beräknade ä 7 kronor 50 öro för hvarje
timmes undervisningsskyldighet (7:50 x 500
—
3,750
1 Till böckers, undervisningsmateriels och andr,
inventariers underhåll och förökande samt til
utgifter för bränsle, lyshållning m. m.........
Transport
8,450
—
—
| —
—
170,020
Statsutskottets utlåtande Nr 10å.
25
Lön.
Tjänst-
gurings-
ponnin-
gar.
Orts-
tillägg.
Arfvoden.
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
—
—
—
170,020 !
| 1 cxamonsfiirrättarc i l:a och 2:a maskinist-
1
klasser ..................................
1,200
1,200
i
Till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvo-
den m. m. enligt öfverstyrolsens bestämmande
—
—
—
—
10,000 i
Till Kung! Maj:ts disposition........
3.000
Summa kronor
-
—
—
—
184,220
Anmärkningar:
1 :o. AI inspektörens arfvode anses 5,000 kronor motsvara lön ocii 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Innehar
inspektören aflöning å stat, afstås denna aflöning under den tid, arfvodet uppbäres.
2:o. För föreståndare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500
kronor. lör ordinarie lärare kan eftor 5, 10 och 15 års tjänstgöring aflöningen höjas hvarje gång med
likaledes 500 kronor. Af hvarje aldcrstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.
3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda aflöningsförmåner gäller
hvad därom särskilt finnes stadgadt.
4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.
b) godkänna följande villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,
nämligen:
att innehafvare af inspektörsbefattning, föreståndarbefattning
eller ordinarie lärarbefattning skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändring i navigationsskolornas organisation
eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig att, med
bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning
han innehar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter
sköta de med befattningen förenade göromål;
att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning
icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller
kommuns stat;
att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
Bihang till Bilcsd. prof. 1911. -4 Samt. 1 Afä. 87 Höft. 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag regisitreradt, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
af hvad slag som helst, så framt ej öfverstyrelsen
uppå därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid navigationsskolan, finner uppdraget eller
befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas
;
att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå
för hela året och utbetalas med en tolftedel för hvarje
månad samt icke få af befattningshafvare uppbäras
för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan skola
för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;
att
inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare,
som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning,
äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, där sådant
utgår, men att den af bemälde befattningshafvare,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöfver
sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning’ ej må utgå till befattningshafvare
för den tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring
utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans
aflöning, som icke pröfvas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej öfverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något däraf;
Statsutskottets utlåtande Nr 104. 27
att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för
beredande af semester, befattningshafvare af lägre
grad skall vara skyldig att, om han förordnas till
högre befattning vid vederbörande navigationsskola,
bestrida densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall
af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men i senare fallet af däremot svarande belopp
i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre
än sammanlagdt tre månader under ett och samma
kalenderår;
att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss
tids innehafvande af enahanda tjänst tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem
år, under villkor att innehafvaren under mera än fyra
femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller på grund af förordnande annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid i fråga om föreståndare icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra
förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare
fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,
äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad
hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår, att
den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den
stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare
därvid tillgodoräknas den tid, som före den
nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det
han till tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan
om reglering af löneförhållandena för navigationsskollärarpersonalen,
därå erhöll allenast förordnande;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af aflöningsförhöjning, redan uppnått
den lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom till
pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom
ortstillägget, utgå till månadens slut;
28
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag angående civila tjänsteinnehafvares rätt
till pension är stadgadt vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare
af befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till
befattningen;
att den, som tillträder den nya aflöningsstateu,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet,
af sitt arfvode afstå hvad för befattningens
uppehållande erfordras, därest han icke med medgifvande
af den, som tjänstledigheten beviljat, själf godtgör
vikarien;
c) förklara,
ej mindre att enhvar, som med eller efter den
1 augusti 1912 tillträder befattning å navigationsskolornas
stat, skall vara pliktig att underkasta sig
nyssberörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar
å nämnda stat, hvilka icke före viss angifven
tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig den
nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande
aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes
af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den
rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
d) godkänna följande förslag till stat för navigationslärarkursen
att gälla från och med år 1912:
!
Kronor.
i
1,700
Till böcker, undervisningsmateriel m. in............................
500
Summa kronor
2,200
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
29
e) höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln
uppförda ordinarie anslaget till undervisningsanstalter
för sjöfart, nu 100,800 kronor, med 85,620 kronor
till 186,420 kronor, att fördelas med ett bestämdt
anslag till navigationsskolorna å 184,220 kronor samt
ett reservationsanslag till navigationslärarkursen å
2,200 kronor;
f) i händelse af bifall härtill, föreskrifva, att af
anslaget till navigationsskolorna skola bestridas utgifter
för dessa skolor under januari—juli månader
1912 enligt den nuvarande staten för samma skolor
och under augusti—december månader 1912 enligt
den föreslagna nya staten; samt
g) medgifva, att de besparingar, som under år
1912 uppkomma å anslaget till navigationsskolorna,
må användas ej mindre till aflönande från och med
den 1 augusti 1912 intill samma års slut af fast
anställda föreståndare och ordinarie lärare, för hvilka
motsvarande befattningar å den nya staten ej blifva
beredda, än äfven till anskaffning af undervisningsmateriel
och möbler för navigationsskolorna för en
kostnad af högst 39,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att, i den mån dessa besparingar ej komma att
förslå för tillgodoseende af sålunda angifna ändamål,
af tillgängliga medel förskjuta härutöfver erforderliga
belopp och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen
till ersättande.
Stockholm den 19 maj 1911.
På statsutskottets vägnar:
G. BIKUNG.
Reservation:
af herr K. Starbäck, som ansett, att utskottet bort grunda sitt förslag
på bibehållande af skolorna i Västervik och Gäfle samt i anledning däraf
bort hemställa, i punkten a)
30
Statsutskottets utlåtande JVr 104.
att Riksdagen må med indragning från och med
den 1 augusti 1912 af de nuvarande navigationsskolorna
i Visby, Karlshamn, Strömstad, Vestervik och
Gäfle, godkänna följande förslag till årlig stat för
navigationsskolorna i riket, att tillämpas från och med
den 1 augusti 1912:
Tjänst-
görings-
Orts-
Arfvoden.
Summa.
1
Kronor.
pennin-
gar.
Kronor.
tillägg.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 inspektör...................................................
_
_
7,500
7,500
1 föreståndare .............................................
3,050
1,950
—
5,000
3 d:o .............................................
9,150
5,850
—
15,000
1 d:0 .............................................
2,850
1,650
—
—
4.500
2 d:o .............................................
5,700
3,300
—
—
9,000
1 lärare vid navigationsafdelning.....................
2,150
1,050
300
—
3,500
6 d:o » d:o .....................
12,900
6,300
1,800
—
21,000
1 d;o » d:0 .....................
2,150
1,050
—
—
3,200
3 d:o » d.o .....................
6,450
3,150
—
—
9,600
1 d:o » maskinistafdelniug.....................
2,150
1,050
300
—
3,500
3 d:o » d:o .....................
6,450
3,150
900
—
10,500
1 d:o » d:0 .....................
2,150
1,050
—
—
3,200
j Arfvoden till extra lärare i sjökaptenaklasser, be- räknade ä 150 kronor för undervisningstimme
per vecka (150 x SO) .................................
—
—
—
—
5,400
Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr- mansklasser, beräknade ä 120 kronor för un-
dervisningstimme per vecka (120 x 104) .......
—
—
—
—
12,480
Arfvode till 3 extra lärare i skepparklassor ......
—
—
—
1,200
3,600
Avfvoden till extra lärare i skepparklasser, beräk
nade ä 40 kronor för undervisningstimme pei
vecka (40 x 12).........................................
—
—
—
—
480
j Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade ä 150 kronor för under- visningstimme per vecka (150 x 154) ...........
1 -
23,100
Transport
—
-
i —
|
140.560
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
*
31
Tjänst-
Orts-
tillägg.
Lön.
görings-
pennin-
gar.
Arfvoden.
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade å 120 kronor för under-
—
—
—
—
140,560
visningstimme per vecka (120 x 144) ............
Arfvoden till 4 extra lärare i o:e maskinist-
—
—
—
—
17,280
klasser......................................................
Arfvoden till extra lärare i hälso- och förbands- lära, beräknade ä 7 kronor 50 öre för hvarje
1,200
4,800
timmeä undervisningsskyldighet (7:50 x 500)
Till böckers, undervisningsmateriels och andra
inventariers underhåll och förökande samt till
3,750
utgifter för bränsle, lyshållning m. m...........
1 examensförrättare i T.a och 2:a maskinist-
—
—
—
9,450
klasser......................................................
Till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvo-
—
—
—
1,200
1,200
den m. m. enligt öfverstyrelsens bestämmande
—
—
—
—
10,000
Till Kungl. Maj:ts disposition ........................
—
—
—
—
3,000
Summa kronor
Anmärkningar:
—
—
—
_
190,040
l:o. Af inspektörens arfvode anses 5,000 kronor motsvara lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Innehar
inspektören aflöning å stat, afstås denna aflöning under den tid, arfvodet uppbäres.
2:o. För föreståndare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500
kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring aflöningen höjas hvarje gång med
likaledes 500 kronor. Af hvarje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.
3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda aflöningsförmåner gäller
hvad därom särskilt finnes stadgadt.
4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.
samt i punkt g):
att Riksdagen må medgifva, att de besparingar,
som under år 1912 uppkomma å anslaget till navigationsskolorna,
må användas ej mindre till aflönande
från och med den 1 augusti 1912 intill samma års slut
af fast anställda föreståndare och ordinarie lärare, för
opaginerad Kontrollera mot PDF
62
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
h vilka motsvarande befattningar å den nya staten ej
blifva beredda, än äfven till anskaffning af undervisningsmateriel
och möbler för navigationsskolorna för
en kostnad af högst 42,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att, i den mån dessa besparingar ej komma att
förslå för tillgodoseende af sålunda angifna ändamål,
af tillgängliga medel förskjuta härutöfver erforderliga
belopp och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen
till ersättande».
Herr H.
i förestående
Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
ärendes behandling inom utskottet.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1911:5 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten