Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:t$ proposition angående anläggande af en verkstad i Nynäshamn för telegrafverkets räkning m. m. samt i ämnet väckta motioner.

1911-05-17 · 22 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:108, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:t$ proposition angående anläggande af en verkstad i Nynäshamn för telegrafverkets räkning m. m. samt i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

I

Nr 108.

Ankom till Riksdagens kansli den 22 maj 1911 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:t$ proposition angående

anläggande af en verkstad i Nynäshamn för telegrafverkets

räkning m. m. samt i ämnet väckta motioner.

(4:e Afd.)

I en till Riksdagen den 10 mars innevarande år aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 121) har

Kungl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver eivilärenden för denna dag, föreslagit Riksdagen dels medgifva,

att tomten Nynäs industrilägenhet nr 5, 6 och 12 må för telegrafverkets

räkning inköpas för en köpeskilling af 45,000 kronor och att

å densamma må uppföras en verkstadsbyggnad med kontorsbyggnad

och portvaktsstuga för en kostnad, ej öfverstigande 410,000 kronor,

att telegrafverkets å Södermalm belägna fastighet i kvarteret Fiskaren

mindre med tomtnummer 4, 6 och 13 må försäljas mot en köpeskilling

af lägst 250,000 kronor samt att af sistnämnda köpeskilling ett belopp

af 190,000 kronor må användas till betäckande af motsvarande del af

den för nämnda tomtinköp och verkstadsanläggning erforderliga kostnad,

tillhopa 455,000 kronor, dels för bestridande af återstående delen

af sistnämnda kostnad under utgifter för kapitalökning och telegrafverkets

under rubriken statens affärsverksamhet uppförda anslagstitel

för år 1912 anvisa ett anslag af 265,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under år 1911 af tillgängliga medel utanordna beloppet,

dels ock besluta, att inkomsterna af telegrafverket i 1912 års riksstat

skola upptagas till i stället för, såsom förut föreslagits, 15,000,000

kronor, 15,265,000 kronor, och att, sedan driftkostnaden, 10,475,000

kronor, afdragits, öfverskottet följaktligen beräknas till 4,790,000

kronor.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Samt. 1 Afd. 91 Höft. (Nr 108.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 10S.

Beträffande de för denna framställning anförda skäl tillåter sig utskottet

hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft följande

inom Andra kammaren väckta motioner, nämligen

nr 346 af herr J. Pettersson, i hvilken motion hemställts, att Riksdagen

måtte, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 121, i hvad

den afser beviljande af 45,000 kronor till inköp för telegrafverkets

räkning af tomten Nynäs industrilägenhet nr 5, 6 och 12 för uppförande

af en verkstadsbyggnad, i stället besluta, att, under förutsättning att

stadsfullmäktige i Södertälje för ifrågavarande ändamål kostnadsfritt upplåta

därför lämplig plats om minst 24,689 kvadratmeter i närheten af

saltsjön, berörda verkstadsbyggnad skall förläggas å Södertälje stads

område,

nr 347 af herr C. E. Svensson, med instämmande af åtskilliga

kammarledamöter, hvilken yrkat, att Kungl. Maj:ts proposition nr 121

icke måtte af Riksdagen bifallas, samt

nr 348 af herr S. Persson med instämmande af herrar C. Lindhagen

och H. Rissén, uti hvilken motion jämväl yrkats, att Riksdagen måtte

afslå Kungl. Maj ds ifrågavarande proposition.

I fråga om hvad af förenämnda motionärer till stöd för deras

framställningar anförts tillåter sig utskottet hänvisa till de särskilda

motionerna.

Sedan utskottet begärt Konungens befallning till telegrafstyrelsen

att afgifva yttrande öfver berörda motioner, har till utskottet öfverlämnats

följande yttrande i ämnet af sagda styrelse.

Sedermera har trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs utfärdat förbindelse,

hvarigenom det af bolaget gjorda åtagande att under tio års

tid utan afgift verkställa transport af hel vagnslast mellan telegrafverkets

blifvande verkstad i Nynäshamn och järnvägsstationen därstädes

samt vid de tillfällen, då verkstadens egna transportmedel (automobiler)

äro obrukbara, för ett pris af tre kronor per tur fram och åter och vagn

utföra transport af mindre än hel vagnslast, utsträckts att gälla för all

framtid, och är nämnda förbindelse försedd med samma säkerhet som

bolagets öfriga åtaganden.

»Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t till innevarande års Riksdag den 10 mars

1911 afgifvit nådig proposition — nr 121 — angående anläggande af

en verkstad i Nynäshamn för telegrafverkets räkning m. in., hafva inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108-

Andra kammaren väckts motioner dels af herr J. Pettersson i anledning

af nämnda proposition, dels af herr C. E. Svensson om afslag å samma

proposition, dels ock af herr S. Persson likaledes om afslag å densamma;

hvarefter Riksdagens statsutskott hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte

anbefalla telegrafstyrelsen att afgifva yttrande öfver ifrågavarande motioner.

Efter den 3 innevarande månad gifven nådig befallning att till

Eders Kungl. Maj:t skyndsamt inkomma med det sålunda äskade yttrandet,

får telegrafstyrelsen i underdånighet anföra följande.

I sin motion har herr J. Pettersson föreslagit, att Riksdagen måtte

med afslag å Eders Kungl. Maj:ts proposition n:r 121, i hvad den afsåge

beviljande af 45,000 kronor till inköp för telegrafverkets räkning

af tomten Nynäs industrilägenhet n:r 5, 6 och 12 för uppförande af eu

verkstadsbyggnad, i stället besluta, att, under förutsättning att stadsfullmäktige

i Södertälje för ifrågavarande ändamål kostnadsfritt uppläte

därför lämplig plats om minst 24,689 kvadratmeter i närheten af saltsjön,

berörda verkstadsbyggnad skulle förläggas å Södertälje stads

område.

Sedermera hafva stadsfullmäktige i Södertälje dels, under förutsättning

af bifall till denna motion, utfäst sig

att till Eders Kungl. Maj:t och kronan afgiftsfritt och med full

äganderätt öfverlämna en invid saltsjön och järnvägen å stadens södra

område Näset belägen tillräckligt stor tomt som byggnadsplats för telegrafverkets

verkstad samt

att för verkstadens räkning bevilja telegrafverket befrielse från erläggande

af hamnumgälder till staden under tio år från det att tomten

tillträdts,

dels ock till förtydligande af och såsom tillägg till sagda erbjudande

förklarat sig villiga att, alltjämt under förutsättning af Riksdagens bifall

till förenämnda motion samt utöfver förut gjordt medgifvande om befrielse

från hamnumgälder under tio år,

till Eders Kungl. Maj:t och kronan afgiftsfritt och med full äganderätt

öfverlämna såsom byggnadsplats för verkstaden ifråga ett å bifogad

karta betecknadt område om 25,000 kvadratmeter med undantag af den

på samma område växande skog, hvilken staden skulle äga att omedelbart

afverka och bortföra, samt

ansvara för att senast sju månader till ett år efter därom erhållen

anmodan ett tillräckligt antal bostäder funnes att hyra för högst 400

vid verkstaden anställda arbetare.

Hert J. Petterssons

motion,

Södertälje.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Med ledning af de uppgifter, som förekomma i motionens motivering,

samt hvad styrelsen i öfrigt inhämtat får styrelsen här lämna

en öfversikt öfver de på förevarande fråga inverkande förhållandena i

Södertälje.

Den erbjudna tomten ligger invid Saltsjön omkring 2,5 kilometer

från stadens torg. Grunden, som består af groft grus, är särdeles god.

Utanför tomten finnes lastbrygga för mälarbåtar, och på ett afstånd af

omkring 400 meter söderut finnes en brygga, där äfven djupgående

fartyg kunna lägga till. Norra Södermanlands järnväg äger ett 4 km.

långt stickspår draget från sistnämnda brygga till järnvägsstationen i

Södertälje, hvilken medels ett 1 km. långt bispår är förenad med Saltskogs

stambanestation. En förlängning af detta spår fram till och utefter

en blifvande verkstadsbyggnads östra sida är en nödvändig förutsättning

för verkstadens förflyttning till Näset, men stadsfullmäktige

vilja icke förbinda sig att utföra denna anordning likasom ej heller att

planera tomten för bebyggande. Kostnaderna därför, som således drabbade

telegrafverket, skulle enligt ett af stadsingenjören i Södertälje uppgjordt

förslag, uppgå till 16,500 kronor.

Tomtarealen utgör 25,000 kvadratmeter och är således ungefär lika

stor som den i Nynäshamn erbjudna. Enligt uppgift finnes äfven på

några meters djup riklig tillgång på dricksvatten. Kloakrör kunna lätt

nedläggas till sjön.

Vintertiden kunna ej fartyg inkomma med kol, trä och dylikt, enär

viken utanför området då tillfryser. Detta kan vara olägligt nog särskilt

om man till följd af fluktuationer i kolprisen måste försöka hålla

inköpet oberoende af årstiden. Södertälje stadsfullmäktige hafva i likhet med

trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs garanterat frihet från liamnumgälder

under tio år.

Afståndet på järnväg från Södertälje till Stockholm är 38 kilometer

med en gångtid af 50 å 75 minuter eller 23 kilometer mindre än afståndet

mellan Nynäshamn och Stockholm med en gångtid af 64 å 109

minuter.

Kostnaden för transporten af verkstadsgods till och från en eventuell

verkstad i Södertälje skulle ställa sig årligen icke fullt 900 kronor

lägre än samma kostnad, om verkstaden förlägges i Njmäshanm. Emellertid

torde böra beaktas, att allt vagnslastgods måste föras på Norra

Södermanlands järnväg till Södertälje och därifrån till stambanan vid

Saltskog för att inrangeras i tåg norr- eller söderut och vice versa för

ankommande gods. Härför utgår en växlingsafgift af 3 kronor per vagn

och tur till stickspåret utom banafgiften. Styckegods kan aflämnas och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 108.

afl lära Las vid Uthamns godsstation invid området men måste då föras

samma väg som vagnslaster. Banafgiften, som utgör 5 öre per 100

kilogram, måste medräknas för såväl vagnslaster som styckegods. För

att undvika styckegodsets transport å privatbanans stickspår kan detsamma

forslas på automobil till och från Saltskog lfa kilometer eller

V2 kilometer längre än i Nynäshamn.

Arbetslönerna äro i Södertälje ungefär desamma som i Nynäshamn.

Beträffande bostadsförhållandena hafva Södertälje stadsfullmäktige

ansvarat för att senast sju månader till ett år efter därom erhållen anmodan

ett tillräckligt antal bostäder finnes att hyra för högst 400 vid

verkstaden anställda arbetare. Dessutom finnas egnahemskolonier, men

ej ordnade af staden. Staden upplåter tomter åt egna hemsområden till

pris af 20 öre per kvadratmeter och högre och kan, om behof skulle

yppa sig, af sina jordområden upplåta ytterligare egnahemstomter, äfven

i omedelbar närhet af det erbjudna tomtområdet. Hyrorna för stadslägenheterna

äfvensom för egnahemsvillorna äro i Södertälje billigare

än i Nynäshamn. I jämförelse med förhållandena i Nyköping äro hyrorna

för stadslägenheter och kostnaden för förvärfvandet af egna hem

i Södertälje något billigare, medan hyran för villalägenheter är ungefär

lika hög på båda ställena.

En omständighet, som härvidlag är af en viss betydelse är den erbjudna

tomtens jämförelsevis aflägsna läge — 2 Va kilometer från staden.

För de arbetare, som bo i Södertälje, finnas därför å förenämnda privatbanas

stickspår anordnade särskilda tåg morgon och afton, för hvilka

betalas 3 kronor i månaden för hvarje arbetare. Då afståndet från staden

till tomtområdet är så långt som 2 Va kilometer, skulle arbetarna

ej hinna gå hem under middagsrasten, utan måste medföra sin middagsmåltid

och förtära densamma i fabriken, där således särskild lokal för

detta ändamål måste anordnas. Skulle nyssnämnda tåglägenheter ej användas,

måste de i staden boende arbetarna gå den 2 1/2 kilometer långa

vägen från staden på morgonen och tillbaka på aftonen. Skolbarn från

familjer, som eventuellt förskaffade sig bostäder i närheten af verkstadsområdet,

och familjemedlemmar, som måste göra uppköp i staden, skulle

få gå samma väg till och från staden, hvilket ju i synnerhet vintertiden

torde kunna blifva rätt besvärligt.

Lefnadsomkostnaderna i Södertälje äro, såsom å de flesta platser

där badortslifvet någon tid af året florerar, en smula uppdrifna och

torde kunna beräknas vara ungefär desamma som i Stockholm.

Den totala skatten är i Södertälje för de lägst aflönade högre än i

Stockholm och i Nynäshamn men lägre än i Nyköping samt för de

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Herr C. E.

Svenssons

motion.

Nyköping.

högre aflönade större än å nyssnämnda tre platser, såsom framgår af

nedanstående tabell:

''

Södertälje

Kr.

Katarina och

Maria försam- lingar i

Stockholm

Kr.

Nynäshamn

Kr.

Nyköpin

Kr.

T

För eu inkomst af Kr. 1,000: 00................

07

36

29

72

36

56

50

21

| » » » » » 1,200: 00..................

74

01

59

44

62

32

82

07

j » » » » » 1,800: 00..................

170

53

154

56

136

13

166

44

I sin motion har herr C. E. Svensson, efter en redogörelse för de

fördelar, som Nyköpings stad hade att erbjuda såsom förläggningsort för

telegrafverkets verkstad, slutligen anfört, att då han emellertid icke vågade

förutsätta, att Riksdagen skulle vara villig att utan en mera ingående

utredning än som af en enskild motionär kunde presteras, besluta förlägga

verkstaden till Nyköping, han icke skulle framställa förslag därom.

Men han vågade däremot hoppas, att Riksdagen skulle finna så stärka

skäl anförda för lämpligheten af, att vid en förflyttning från Stockholm

placera verkstaden i Nyköping, att den skulle finna nödigt sätta telegrafverkets

styrelse och Eders Kungl. Maj:t i tillfälle att efter utredningtaga

i förnyadt öfvervägande lämpligheten af att antaga Nyköping såsom

plats för ifrågavarande verkstad. Motionären hoppades så mycket mera,

att Riksdagen skulle finna det angeläget, att en dylik förnyad utredning

komme till stånd, som det helt säkert skulle vid behandlingen af propositionen

framgå, att en flyttning från Stockholm af verkstadsrörelsen icke

vore af så trängande behof påkallad, att beslut därom nödvändigtvis

måste fattas i år. På grund af det anförda har motionären yrkat, att

Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 121 icke måtte af Riksdagen bifallas.

Telegrafstyrelsen, som måste på de skäl den nådiga propositionen

upptager på det lifligaste betona nödvändigheten af att verkstaden redan

i år beredes andra lokaler än de nuvarande, får i anledning'' af motionen

här lämna en utredning angående de förhållanden, som kunna inverka

på bedömandet af frågan om verkstadens förläggande till Nyköping.

Den tomt, som motionären tänkt sig såsom för ändamålet lämplig,

är belägen på en kronan tillhörig egendom i omedelbar närhet af stadens

hamn med segelränna af 4,9 meters djup, hvadan således kolångare kunna

dit inkomma. Vintertiden måste dock importen sjöledes ske öfver Oxelö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

sunds isfria hamn, som är belägen på 13 kilometers afstånd från Nyköping.

En annan olägenhet, som blefve förenad med verkstadens förläggande

till Nyköping, består däri, att, sedan statsbanan förbi staden

blifvit färdigbyggd, godset måste transporteras till och från tvenne godsstationer.

Allt gods till och från Malmö, Norrköping, Stockholm och

de norra distrikten komme nämligen att gå öfver stambanan, men som

den kortaste vägen och följaktligen de lägsta frakterna för gods till och

från Göteborg och städer i västra Sverige erhölles genom att anlita den

enskilda bansträckan Nyköping—Flen, måste godset till och från dessa

orter fortfarande befordras öfver Oxelösundsbanan. Afståndet mellan

tomtområdet och de båda godsmagasinen är något öfver 2 kilometer.

Innan statsbanan är färdig, måste naturligtvis allt gods gå öfver privatbanan.

Staden har emellertid förbundit sig att till området framdraga

järnvägsspår.

Tomtarealen utgör omkring 26,000 kvadratmeter och är således något

större än de i Nynäshamn och Södertälje erbjudna. Enligt uppgift är

grunden god, och staden har förbundit sig att till verkstadstomten framdraga

vatten- och afloppsledningar. Frihet från hamnumgälder har staden

icke garanterat.

Afståndet på järnväg mellan Nyköping och Stockholm blir, sedan

statsbanan dragits därförbi, omkring 105 kilometer eller icke fullt dubbelt

så långt som afståndet mellan Nynäshamn och Stockholm (61 kilometer)

Kostnaden för transporten af verkstadsgods till och från eu eventuell

verkstad i Nyköping skulle efter statsbanans fullbordande ställa sig

årligen icke fullt 900 kronor lägre än samma kostnad, om verkstaden

förlägges i Nynäshamn. Frakten å råmateriel, som till öfvervägande

del tages från Stockholm, skulle däremot blifva minst Va dyrare.

Arbetslönerna i Nyköping äro ungefär desamma som i Nynäshamn.

Såsom i motionen närmare angifves, äro genom stadens försorg

bostadsförhållandena väl ordnade, och torde hyrorna ställa sig något

lägre än i Nynäshamn.

Lefnadsomkostnaderna äro ungefär desamma å båda platserna.

Såsom af den här ofvan intagna jämförande tabellen framgår, är

den totala skatten i Nyköping rätt mycket högre än i Nynäshamn, Södertälje

och Stockholm.

I Södertelje och Nyköping finnas dessutom teknisk skola samt högre

läroverk lör gossar och flickor, livilka förmåner den nybildade köpingen

Nynäshamn gifvetvis ännu saknar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Herr

S. Perssons

motion.

I sin motion liar herr S. Persson uttalat den uppfattningen, att

något trängande behof vare sig af Henriksborgslokalernas bibehållande

eller af ny verkstadsanläggning utom Stockholm icke förefunnes, att

förmånen af en verkstadsbyggnad i en våning skulle i ej ringa mån

neutraliseras genom de olägenheter som blefve en följd af en sådan

verksamhets som nu ifrågavarande förflyttning från Stockholm samt att

den nådiga propositionen utmärkte sig för ensidighet ej minst däri, att

man ej ansett nödigt undersöka några andra uppslag än just verkstadens

förläggning till Nynäshamn, i hvilket afseende motionären framhållit

Stockholms stads landtegendomar, särskildt Bromma; hvarjämte motionären

ansett, att i den nådiga propositionen icke ägnats nödig omtanke

åt personalens beaktansvärda och berättigade synpunkter. Enär sålunda,

enligt motionärens mening, en förflyttning af verkstaden från Mosebacketorg

för närvarande syntes obehöflig och ärendet i hvarje fall syntes

vara ofullständigt och otillfredsställande utredt, har motionären yrkat,

att Riksdagen måtte afslå Eders Kungl. Maj ris proposition n:r 12 L.

Med anledning af denna motion får telegrafstyrelsen till en början

meddela, att den däri förekommande uppgiften att ett belopp af öfver

100.000 kronor skulle nedlagts på iordningsställande af Henriksborgslokalerna,

så till vida är oriktig, att inredningen af dessa lokaler kostade

59.000 kronor.

Såsom skäl för att en förflyttning från Mosebacketorg ej behöfde

ifrågakomma, anför motionären, att inom verkstadslokalerna därstädes

vid tillfällen på en gång sysselsatts ej mindre än omkring 475 personer.

Styrelsen tillåter sig därvid omförmäla, att det nog är riktigt att i dessa

lokaler syselsatts öfver 400 personer, men vid detta tillfälle voro packrum

och lagerrum förlagda vid Henriksborg, hvarifrån de för reducerandet

af transportkostnaderna förflyttats. Dessutom fanns då ej någon lackeringsafdelning

i Mosebackelokalerna, såsom numera är fallet. Därjämte

påpekar motionären, att man genom att taga erforderlig kraft från

Stockholms elektricitetsverk finge verkstadens maskin- och kölrum samt

gasverk, representerande tillsammans en golfyta af öfver 600 kvadratmeter,

lediga för annat ändamål. Telegrafstyrelsen måste medgifva, att

det nog är möjligt att därstädes anordna ett slags arbetslokaler, men

man kan icke begära, att arbetare skola vistas i dessa, till största delen

all naturlig belysning saknande källarrum. Tvärtom anser styrelsen, att

den största möjliga hänsyn bör tagas till inredningen al arbetslokalerna,

så att riklig tillgång på luft och ljus finnes. Att helt och hållet åsidosätta

arbetarnas behof af frisk luft kan icke vara riktigt, och ehuru

hälsovårdsnämndens föreskrifter beträffande luftmängd per arbetare iakt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

9

tagas, klagas redan nu i de andra öfver marken belägna salarna och

rummen öfver dålig luft.

I afseende på de olägenheter, en förflyttning skulle enligt motionärens

mening medföra, får styrelsen meddela att de arbeten, som hittills utförts

utom verkstaden, äro endast lackering, målning, förgyllning och

galvanisering, hvilka arbeten vid eventuell flyttning af verkstäderna

komma att utföras inom egna lokaler. Hvad åter inköpen beträffar,

torde det blifva betydligt fördelaktigare att direkt från fabrik eller bruk

taga större partier, som säljas till billigare pris än hvad försäljningskontor

och agenturer i hufvudstaden måste betinga sig. Detta skulle

efter flyttningen kunna låta sig göra, sedan i verkstaden inredts tillräckligt

rymliga lager- och förrådsrum. Inköp i större partier skulle

efter eu flyttning af verkstaden blifva ännu fördelaktigare därigenom att

för större sändningar biltransport ej skulle behöfva ske, då järnvägsvagnar

kunde föras direkt fram till verkstadens förråd. Att åstadkomma

så billig transport i Stockholm är naturligtvis omöjligt.

Att aktiebolaget L. M. Erikssons verkstäder hittills kvarligga i

Stockholm torde hafva djupare och viktigare skäl än det i motionen

angifna.

Beträffande arbetspersonalens mening rörande den föreslagna förflyttningen

bär densamma med anledning af från verkstadsledningen

begärdt besked om hvilka af personalen icke önskade medfölja vid en

förflyttning af telegrafverkets verkstad till Nynäshamn, eventuellt Nyköping

eller Södertälje, vid möte den 24 april 1911 förklarat sig icke

kunna hvar för sig lämna svar därå, förnämligast af det skälet att ett

sådant svar afgifvet ett helt år i förväg likväl skulle kunna tagas till

intäkt för att den enskilde därmed hade uppsagt sin anställning, oafsedt

hvad som under tiden kunnat inträffa, ägnadt att utesluta ett sådant

svar. Under hand hafva arbetarna emellertid meddelat verkstadsledningen,

att för närvarande ett trettiotal är så bundna att de ej skulle kunna

medfölja vid eventuell flyttning. Af det svar mötet lämnat synes således

ej ens detta trettiotal hysa obenägenhet för att, när frågan blifver mera

aktuell, lämna hufvudstaden för någon af de tre nämnda samhällena.

Emellertid bör beaktas, att det, som sålunda skulle utgöra hinder

för en flyttning till någon af dessa platser, äfven måste utgöra hinder

för en eventuell flyttning till Bromma, sedan en gång bostäder hunnit

där uppföras för en arbetarstam af den storlek som den nu ifrågavarande.

Man kan nämligen svårligen tänka sig att arbetarna, som till

största delen äro bosatta på Södermalm, skulle efter den tiden fortsätta

den kostsamma resan därifrån till Bromma och tillbaka hvarje dag.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 91 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Bromma.

För öfrigt tillåter sig telegrafstyrelsen framhålla, att äfven om,

enligt styrelsens mening, jämte andra på ärendets bedömande inverkande

omständigheter hänsyn bör tagas äfven till de nu för tillfället vid verkstaden

anställda arbetarnas uppfattning om hvad som är för dem önskvärdast,

så bör likväl en fråga af den stora vikt ej minst i ekonomiskt

afseende, som det här gäller, bedömas hufvudsakligast nr synpunkten

af statens intresse. Styrelsen håller äfven före, att i den af motionären

till jämförelse vidrörda frågan om förflyttning af statens järnvägars

kontrollkontor till Linköping det som var bestämmande för denna frågas

afgörande icke var personalens ovilja mot förflyttningen titan den synpunkten,

att det för arbetets rationella gång varit menligt att företaga

den ifrågasatta förflyttningen. Hade förhållandet varit det motsatta och

förflyttningen kräfts af hänsyn till statens intresse, så hade nog de af

flyttningen berörda statstjänarna fått underordna sina privata intressen

under statens.

Hvad särskildt beträffar stadens landtegendom Bromma, är densamma

ännu icke anordnad för det tilltänkta ändamålet, men telegrafstyrelsen

har inhämtat, att det för industriändamål afsedda området skulle förläggas

vid Ulfsunda. Priset på tomten, beräknad till 25,000 kvadratmeter,

skulle utgöra 40,000 kronor.

Järnväg finnes ej till området utan är närmaste järnvägsstation

belägen vid Sundbyberg på omkring 5 kilometers afstånd. Järnväg till

denna station beräknas dock vara färdig under år 1912, men kan således

ej för telegrafverket vara till nytta för byggnadsmateriel och utflyttningen

af maskinerna.

Någon kaj finnes ej heller, men är sådan afsedd att anordnas vid

Ulfsundasjön, dit dock endast slussgående båtar om sommaren kunna

inkomma. Vintertiden är sjöfarten stängd.

Då slussen förhindrar djupgående båtar att införa kolen utan omlastning

blefve kolprisen desamma som de nuvarande.

Skatter och arbetslöner blefve likaledes desamma som i Stockholm.

Transporterna blefve betydligt besvärligare än för närvarande, i

synnerhet till och från de södra distrikten. 1 stället för att gå direkt

öfver södra stationen måste godset omrangeras å norra stationen och på

Västeråsbanan öfver Sundbyberg söka sig till och från Ulfsunda.

Bostadsmark tinnes nog i närheten af tomtområdet, men någon

byggnadsverksamhet förekommer naturligtvis ännu icke. Innan sådan

med områdets exploatering så småningom kan komma i gång, måste

arbetarna kvarbo i staden och underkasta sig resan ut till Ulfsunda

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

11

eller måhända söka sig bostäder i det något närmare belägna samhället

Sundbyberg, för den händelse därstädes finnes tillgång därtill, hvilket

telegrafstyrelsen emellertid icke förvissat sig om.

Förutom att således flere olägenheter komma att vara förknippade

med förläggandet af eu verkstad för telegrafverkets behof till Brommaområdet,

äfven när det eu gång blifvit något så när ordnadt, så anser

telegrafstyrelsen det omöjligt att tänka sig den nu ifrågasätta verkstadsförflyttningen

till denna jungfruliga trakt, där fordringarna på ett industriområde

ännu ej äro tillgodosedda. Det måste anses vara väl mycket

begärdt, att staten skulle i detta fall blifva en slags pioniär för Stockholms

stads utvidgningspolitik, trots de kostnader och obehag staten

därigenom skulle ådraga sig.

I afseende å en annan af Stockholms stads landtegendomar, Enskede,

har telegrafstyrelsen låtit göra en utredning, emedan staten i närheten

häraf äger mark, hvarå en verkstadsbyggnad skulle kunnat tänkas

förlagd.

Den lämpligaste tomten ligger nordväst om Euskede-vägen och

2,5 kilometer från södra järnvägsstationen. Tomten består delvis af odlad

mark och delvis af berg. Vattenledning och kloakrör till tomtgränsen

skulle af staden läggas för en kostnad af 6,700 kronor, som således

skulle betalas af telegrafverket.

Från spårvagnen går ett stickspår till en lastbrygga vid Arstaviken,

hvilken transportväg skulle kunna användas för byggnadsmateriel. 1 ör

godstransporter har den ingen betydelse. Från slakthusjärnvägen kan

införas ett stickspår till tomten för 18,000 kronor, hvilken utgift äfven

skulle drabba telegrafverket.

Hamnumgälder skulle betalas som vanligt.

Provisorisk skola finnes, men afsikten är att bygga en stor folkskola

i eu snar framtid.

Beträffande godstransporter finnes för närvarande ingen godsstation

vid Enskede. Skulle en gång afsevärdt behof förefinnas, kornme nog

godsstation att då inrättas. Äfven under denna förutsättning komme

förmodligen dock endast ett par tåg om dagen att ombesörja denna

trafik. Telegrafverkets godsmängd söder Tit, såväl ankommande som

afgående skulle utgöra 261,000 kilogram per år, och motsvarande godsmängd

norrut (utom Stockholm) 138,000 kilogram per år och skulle

verkstaden således vara för sitt behof illa betjänt, innan erforderligt

antal tåg kunde insättas.

För Stockholmsdistrikfet måste verkstadsgodset föras å automobil

Enskede.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utåtande Nr 108.

och skulle kostnaderna härför blifva ungefär desamma som motsvarande

transportkostnader, om verkstaden förlädes i Nynäshamn. Kan man åter,

såsom nyss påpekats, ej räkna med en godsstation för styckegods vid

Enskede utan godset för äfven de öfriga distrikten måste först köras

per automobil till södra stationen, skulle därför behöfvas två turer om

dagen. Enbart godstransporterna per automobil skulle således belöpa

sig till 4,200 kronor per år. Om verkstaden däremot vore förlagd i

Nynäshamn, skulle dessa automobiltransporter endast uppgå till 1,440

kronor årligen. Motsvarande siffror för Södertälje och Nyköping äro

1,500 kronor respektive 1,560 kronor.

Möjligheter att på billigare sätt än i Stockholm inköpa kol och trä

äro utelutna, då kajplats ej finnes.

Lefnadsomkostnader och skatter äro desamma som i Stockholm.

Egnahemsvillor samt bostäder för uthyrning tillhandahållas, men

under det att tomterna för bostäderna vid Nynäshamn äro beräknade

till 10,000 kvadratfot, äro de vid Enskede beräknade till endast 4,400

kvadratfot, båda för enfamiljsvillor om två rum och kök. Oaktadt detta

är hyran 450 — 600 kronor vid Enskede mot 424 kronor i Nynäshamn.

Köpeskillingen för bostaden med tomt utgör i Nynäshamn 5,600 kronor

under det att endast bostaden utan tomt vid Enskede kostar 5,500 kronor.

Tomten är nämligen ofri och kan ej heller friköpas.

Beträffande själfva bostadsområdet och bostäderna, så har telegrafstyrelsen

haft särskild anledning att låta närmare undersöka dessa förhållanden.

En stor del af det för egna hem upplåtna området ligger

på vattensjuk mossmark med ett vattenförande mossjordslager af 1—-1,5

meters djup och därunder lera. Bostäder uppförda på sådan mark torde

dock knappast kunna anses sunda. För att utestänga vattnet är det

nödvändigt att dränera rundt om byggnaden, hvilket således medför en

betydlig utgift för ägaren. Som ett exempel på terrängens olämplighet

torde böra nämnas, att i en del hus, som voro under uppförande, togs

det för murbruksberedningen erforderliga vattnet från eu fördjupning i

källaren, och tillflödet var mer än tillräckligt för behofvet. De bostäder,

som till ett rätt stort antal finnas lediga, och till hvilka således telegrafverkets

verkstadsarbetare skulle vara hänvisade vid en utflyttning,

göra intryck af i största hast och för minsta kostnad uppförda bostäder.

Vid besök, som ett par af telegrafverkets tjänstemän gjort å platsen,

anträffades träbyggnader uppförda af 2 och 2 1 a tums resvirke i ytterväggarne

med brädfordring ut- och invändigt och papp mellan brädfordringen.

Vid en under byggnad varande villa påspikades stumpar

af papp, hvilket svårligen torde kunna utestänga kyla och blåst. Stån
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10S.

13

darna vid en dörröppning voro af 1 V* X 4 tums trä och fastades vid

respektive tvärreglar med en så kallad skråspik. På ett ställe, där reveteringen

nedfallit, syntes kring ytterdörrens karm och den murade väggen

en öfver 1 tum bred öppning och i denna voro från insidan instoppade

lösa blånsuddar, hvarefter reveteringen, om den suttit kvar, skulle skydda

utsidan. Att reveteringen på en mängd hus fallit af, måste bero på

fukt, hastverk och dålikt material. Detta senare visas äfven af att oljefärgen

på en del väggar hängde i fiag. Garderober och skåp voro tilltagna

i för små dimensioner, hvaröfver äfven klagades.

Af dylika bostäder, förlagda på det vattensjuka området står, fastän

både gas och vattenledning finnas där, ett betydligt antal till salu och

uthyrning, utan att man velat begagna sig af möjligheten att där skaffa

sig egna hem på de eljest synnerligen tilltalande villkor staden erbjuder.

Med afseende på herr S. Perssons motion tillåter sig telegrafstyrelsen

slutligen åberopa hvad som i den nådiga propositionen förebragts

angående det verkligen trängande behofvet af verkstadens förflyttning

från dess nuvarande lokaler, och styrelsen vågar hysa den uppfattningen,

att detta behof är till fullo ådagalagdt. Angående ärendets utredning

vågar telegrafstyrelsen äfven hysa den meningen, att densamma

numera icke skall kunna anses vara ofullständig eller otillfredsställande.

Någon anledning att endast utan vidare afslå den nådiga propositionen

synes telegrafstyrelsen alltså icke kunna åberopas.

Slutligen har aktiebolaget Sommelii fabriker i skrifvelse till Piks- Henriksborg.

dagens statsutskott meddelat, att bolaget med anledning af Eders Kungl.

Maj:ts proposition angående förflyttande af telegrafverkets verkstad till

Nynäsham erbjöde sig att sänka köpeskillingen för den för närvarande

begagnade verkstaden vid Henriksborg från 430,000 kronor till 300,000

kronor. Dessutom har bolaget erbjudit sig, om köp ej komme till stånd,

att från och med den 1 juli 1912 beräkna en hyra af allenast 18,000

kronor per år, på tid, som kunde öfver en skominas. Dessa erbjudanden

skulle gälla till och med den 1 juni 1911.

Med anledning af denna skrifvelse, som under hand delgifvits

telegrafstyrelsen, får styrelsen till en början erinra, att, såsom ock i den

nådiga propositionen framhållits, förhyrandet af bolagets, af styrelsen

nu disponerade lokaler endast varit en nödfallsutväg. Vidare kan

telegrafstyrelsen ej nog kraftigt betona, att fabriksbyggnaden vid Henriksborg

bär alla med ett flervånings fabrikshus följande olägenheter. Mellan

de olika våningarna måste transporterna ske med hiss och genom trappor

och dessutom öfver gården till lager- och packrum — allt såsom i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets- utlåtande Nr 108.

den nådiga propositionen närmare utvecklats rörande telegrafverkets

lokaler å Södermalm.

Vidare äro golfven i första våningen, där de tyngsta samt hastigt

gående maskinerna skulle placeras, ej starka nog för att förhindra skakning

eller uppbära vikten. Golfven äro lagda på träbjälkar, hvilka åt

verkstaden på sin tid förstärkts med vertikalstöttor mot berget. För

att motsvara fordringarna skulle golfven omläggas med stålbalkar,

hvilande på beton. Taktäckningen måste helt och hållet förnyas och

linbanan till Saltsjön alldeles ombyggas, då den nu ej kan användas

på grund af att träställningen är ruttnad. Allt detta skulle medföra

afsevärda kostnader.

Vatten för tvättinrättningar och ångpanna pumpas upp åt bolaget

till en tank på gården, och därifrån af verkstaden till en tank på vinden.

Dricksvattnet köres upp af bolaget. Alltså blefve det både dyrbart och

obekvämt att anskaffa nödigt vatten för såväl daglig förbrukning som

för brandskydd.

De yttre transporterna äro ytterst besvärliga och kostbara, då hvarje

kilogram måste släpas till 40 meters höjd öfver slusströskeln. Såsom i

detta afseende belysande torde kunna omnämnas, att verkstadens automobil

konsumerar samma kvantitet benzin endast för att gå uppför Henriksborgsbacken

som för att tillryggalägga hela vägen från verkstaden a

Södermalm till nämnda backe. Någon möjlighet att få järnvägsspår till

en verkstadsbyggnad å Henriksborg finnes heller icke.

Den för driften användbara golfytan vid Henriksborg utgör 3,000

kvadratmeter och vid Mosebacke 3,599 kvadratmeter. Då snickeriverkstaden

och lager af till reparation inkomna effekter äfvensom en del

råmaterial nu är inrymdt vid Henriksborg, skulle lokalerna ej i sitt

nuvarande skick kunna inrymma inredningen vid Mosebacke, utan skulle

denna inredning behöfva hela utrymmet vid Henriksborg, hvarför nya

lokaler måste genast beredas för snickeriet och lagret.

Då tomten vid Nynäshamn är 24,689 kvadratmeter och golfytan i

den föreslagna fabriken därstädes är 8,475 kvadratmeter samt man i

jämförelse därmed tager i betraktande att hela tomten på Henriksborg

ej utgör mera än 9,000 kvadratmeter, torde det ej behöfvas mer än

detta påpekande för att inse, hurusom Henriksborgsområdet icke kan

ensamt komma i åtanke såsom motsvarande det närmaste behofvet.

Skulle Henriksborg åter förhyras med bibehållande af verkstäderna

vid Mosebacke, är äfven det nedsatta hyresbeloppet alldeles för högt

för snickeri och lager, och dessutom komme kostnaderna för de nuvarande

transporterna att vara lika betungande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

15

Arbetarna komme till största delen att fortfarande vilja bo i Stockholm,

hvarför, utom att skatten och lefnadsoinkostnaderna ej kunde

reduceras, äfven tillkomme för dem kostnader för resor per båt eller tåg.

All tanke på förflyttande af telegrafverkets verkstad till Henriksborg

bör således, enligt telegrafstyrelsens mening, så väl ur lämplighetssynpunkt

som af rent ekonomiska skäl vara helt och hållet utesluten.

Gemensam för de olika förslag, som uppkommit vid sidan af

telegrafstyrelsens eget förslag, är den ur ekonomisk synpunkt synnerligen

betydelsefulla omständigheten att intet af dessa löser frågan om

den gamla verkstadens försäljning. För ett byggnadsföretag af den

begränsade omfattning som det ifrågavarande är dock eu köpeskilling

å 250,000 kronor att använda till företagets realiserande af den vikt,

att det, efter styrelsens förmenande, skall kräfvas synnerligen stora och

öfvervägande fördelar å annat håll för att göra telegrafstyrelsens förslagrangen

smidig såsom det ur alla synpunkter för statsverket fördelaktigaste.

Några sådana öfvervägande fördelar finnas dock icke lios de

andra förslagen.

Till sist anser sig telegrafstyrelsen böra göra en jämförande sammanfattning

af de härofvan närmare utvecklade synpunkterna för valet

af plats för den nya verkstadsbyggnaden. Därvid torde telegrafstyrelsen

kunna med afseende å deras allmänna olämplighet lämna ur räkningen

såväl Bromma och Enskede som Henriksborg. Jämförelsen skulle således

göras mellan de tre återstående platserna: Nynäshamn, Södertälje

och Nyköping.

Dessförinnan har dock telegrafstyrelsen den tillfredsställelsen att

kunna meddela, att på grund af hvad som för ett par dagar sedan

inträffat den tomt, som aktiebolaget Nynäs villastad erbjudit telegrafverket

för en köpeskilling af 45,000 kronor, nu kommer att utan någon

som helst kostnad för statsverket med full äganderätt öfverlämnas till

den ifrågasatta verkstadsbyggnaden.

Med skrifvelse den 10 innevarande månad har nämnda bolag nämligen

till telegrafstyrelsen insändt protokoll vid kommunalnämndens i

Nynäshamn sammanträden den 8 och 9 innevarande månad, hvaraf

inhämtas, att vid förstämnda sammanträde framhållits, att aktiebolaget

Nynäs villastad, som för att vinna telegrafverkets verkstads förflyttning

till köpingen visat stort tillmötesgående och förbundit sig till åtskilliga

ekonomiska uppoffringar, dock ej varit i tillfälle lämna fri tomt af sina

markområden, enär telegrafstyrelsen önskat för berörda ändamål förvärfva

en tomt, hvilken ägdes af annan person, som** för densamma fordrat

en köpeskilling af 45,000 kronor, samt att, enligt hvad som vore

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

allmänt kändt, flere andra samhällen i anledning af Eders Kungl.

Maj:ts proposition erbjudit fri tomtplats inom deras områden för ifrågavarande

verkstadsanläggning, blott verkstaden dit förflyttades.

Med anledning däraf och ett af nämdens vice ordförande — hvilken

tillika är ordförande i köpingens arbetarekommun samt vice ordförande

i kommunalfullmäktige och kommunalstämman — väckt förslag, att man

skulle söka bereda verkstaden fri tomt därstädes, beslöts, att, därest

bolaget ville deltaga i hälften af kostnaderna för inköp af ifrågavarande

tomt, köpingen skulle förbinda sig att ikläda sig gäldandet af den

återstående halfva köpeskillingen.

Vid sammanträdet den 9 innevarande månad hade bolaget förklarat

sig villigt att för sin del ikläda sig hälften af nämnda kostnad. Under

öfverläggningen därefter upplystes af de närvarande representanterna

för arbetarna i samhället, att dessa, på tal om det ifrågavarande förslaget,

uttryckt sitt lifliga gillande af detsamma och att således förslaget vid

en blifvande kommunalstämma med köpingen med all säkerhet skulle

vinna densammas godkännande. Vid det sålunda upplysta förhållandet

och då Nynäshamns köping borde, i likhet med de öfriga kommuner,

som intresserat sig för att åt sig vinna telegrafverkets verkstad och

därför erbjudit verkstaden fri tomt, söka i sin mån verka för verkstadens

förflyttning till köpingen, hade kommunalnämnden enhälligt beslutit hos

kommunalstämman hemställa, att köpingen, under villkor, att Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition blefve af innevarande års lagtima

Riksdag bifallen, skulle med högst hälften af den för ofvanberörda

tomt fordrade köpeskillingen eller således högst 22,500 kronor bidraga

till inköp af samma tomt, som således utan någon som hälst ersättning

därefter skulle för ifrågavarande ändamål till statsverket öfverlämnas.

I sin förberörda skrifvelse har bolaget omförmält detta kommunalnämndens

beslut samt förklarat sig för egen del åtaga sig den andra

hälften af köpeskillingen. Bolaget har vidare anfört, att förslaget. utgått

från spetsarna af arbetareledningen på platsen och vunnit liflig

anslutning från arbetarehåll därstädes. Afl anledning vore således att

förutsätta, att kommunalstämman komme att bifalla framställningen.

Kommunalstämma kunde emellertid, på grund af gällande bestämmelse

om dess kungörande, icke hållas förr än tidigast den 21 innevarande

maj, och dessutom skulle stämmans beslut sedermera vinna laga kraft,

innan detsamma finge verkställas.

Då Riksdagens beslut i ärendet kunde väntas inom närmaste tid

och erbjudandet om fri tomt för berörda ändamål således omedelbart

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

17

borde ske, ville bolaget, som vore fullt öfvertygadt om att kommunalstämman

komme att godkänna sin kommunalnämnds omförmälda hemställan

och att detta stämmans beslut ej komme att öfverklagas, förbinda

sig att ansvara för att, därest Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition

blefve af Riksdagen bifallen, den af Eders Kungl. Maj:t för

ändamålet föreslagna tomten skulle utan någon som helst kostnad för

statsverket med full äganderätt öfverlämnas till Eders Kuned. Mai:t och

kronan.

Hvad som för detta erbjudande är betecknande nog, är den omständigheten,

att förslaget utgått från arbetarnas egna led. Om man

förut varit tveksam, så har man dock nu vunnit visshet därom, att Nynäshamn

såsom verkstadsort äfven ur arbetarnas sy?) punkt är eftersträfvansvärd.

Man kan nämligen icke tänka sig, att de arbetare, som redan

dit inflyttat och således varit i tillfälle att pröfva förhållandena därstädes,

skulle velat genom en pekuniär uppoffring från kommunens sida

söka förmå 400 kamrater att bosätta sig på denna plats, om icke förhållandena

därstädes vore för dom fördelaktiga. För egen del har telegrafstyrelsen

aldrig tviflat på, att verkstadens arbetare, väl bosatta i

Nynäshamn, skulle för sig och sina familjer därstädes finna hälsa och

trefnad, men genom det sätt, hvarpå kommunalnämndens beslut tillkommit,

måste all tvekan i detta afseende, där den möjligen förefunnits,

hafva blifvit undanröjd.

Efter detta köpingens och bolagets gemensamma erbjudande äro

således i afseende på kostnaden och förvärfvandet af tomten de tre platserna

numera så till vida likställda, att staten icke behöfver erlägga

någon köpeskilling för skälfva marken, hvilket af de tre samhällena än

väljes. I Södertelje nödgas dock statsverket till en utgift å 16,500

kronor för tomtens planerande och framdragande af stickspår till densamma.

. I Nynäshamn och Nyköping kommer däremot öfvertagandet af

tomten icke att förorsaka statsverkets någon kostnad.

I afseende på tomtens beskaffenhet och belägenhet i förhållande till

vatten- och landkommunikationer äro de tre platserna äfven likställda,

men har Nynäshamn ensam fördelen af isfri hamn vintertiden, hvilket

icke är fallet med Södertälje och Nyköping-.

I förhållande till hufvudstaden ligger Södertälje närmast och Nyköping

längst bort, äfven sedan statsbanan blifvit framdragen till sistnämnda

stad.

För transporten af gods på järnväg måste utom statsbanan privatbana

användas på alla tre ställena. Telegrafstyrelsen har med tillämpning

af nuvarande siffror låtit uträkna i hvilken omfattning användandet

Bill. till Rilcsd. Prot. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 91 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

af privatbana skulle förekomma vid verkstadens förläggning å de olika

platserna, och visar denna jämförelse, att vid Nynäshamn skulle privatbanan

af godstransporten tillföras en årsinkomst af 1,261 kronor, vid

Södertälje 571 och vid Nyköping 325 kronor. Dessa belopp äro ju så

obetydliga, att de hvarken i sig själfva eller i jämförelse med hvarandra

torde kunna tillerkännas något inflytande på bedömandet af frågan om

platsen. Detta gäller visserligen transport af gods, men om man skulle

utsträcka jämförelsen äfven till persontrafiken, så skulle särskildt hvad

beträffar Södertälje tillkomma kostnaden för transporter af arbetarepersonalen

till och från verkstaden. Om telegrafverkets alla arbetare skulle

bo i staden och föredraga att anlita de billiga tåglägenheterna för arbetare

framför att morgon och afton gående tillryggalägga en fjärdedels

mil, skulle detta tillföra privatbanan en årsinkomst af öfver 14,000

kronor. Hvad beträffar den öfriga persontrafik, som en verkstads belägenhet

på ena eller andra stället föranleder — vid en statsbana eller

vid en privatbana — så är det gifvetvis en synpunkt, som i detta fall

icke bör spela någon roll. Om statsförvaltningen beträffande en gren

af densamma finner det fördelaktigast, att just denna gren på grund af

vissa och öfvervägande för dess rationella handhafvande afgörande synpunkter

förlägges till en viss plats, får det, enligt telegrafstyrelsens

mening, icke på denna frågas afgörande inverka, om en helt annan

gren af förvaltningen möjligen skulle i detta fall gå miste om några

passagerarafgifter från den förstnämnda förvaltningsgrenens personal

eller densamma besökande släktingar och vänner. Staten och dess representanter

kunna naturligtvis härvidlag, efter hvad telegrafstyrelsen

underdånigst vågar föreställa sig, icke, såsom öfverblickande det hela

och därifrån bedömande hvad som för den förevarande förvaltningsgrenen

är det fördelaktigaste, fästa något afseende vid, om en annan förvaltningsgren

skall i sina räkenskaper bokföra några hundra kronor till sin

favör eller icke. Eljest skulle lätt inom statsförvaltningen kunna etableras

afundsjukt försök förvaltningsgrenarna emellan att ingripa på

hvarandras områden, hvarigenom de olika grenarnas själfständighet med

hänsyn till sin egen verksamhet skulle på ett betänkligt sätt rubbas och

statsförvaltningen i sin helhet förlora den jämvikt, som densamma icke

kan undvara.

Arbetslönerna äro ungefär desamma på alla tre platserna.

Skatterna äro lägst i Nynäshamn och högst i Nyköping.

Lefnadsomkostnaderna äro ungefär desamma i Nynäshamn och Nyköping,

men högre i Södertälje.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

10

Bostadsförhållandena kunna tillfredsställande ordnas på alla tre platserna

och äro billigast i Nyköping. En fördel härutinnan, som tilltalar

telegrafstyrelsen mycket, är villabolagets i Nynäshamn förbindelse att

inom bestämd tid hafva uppfört villabostäder till samtliga arbetarna i

närheten af verkstaden, beroende det sedan på arbetarna själfva, om de

vilja förhyra bostad eller om och när de vilja förhandla den hyrda bostaden

till eget hem. Bolagets tillhandahållande af lån och telegrafverkets

egnahemslånefond erbjuder äfven arbetaren för den sistnämnda

eventualiteten den största fördelen.

Kostnaden för kraften skulle i Nynäshamn med verkstadens nuvarande

maskiner blifva omkring 10,200 kronor årligen. Vid Södertälje

och vid Nyköping blefve förhållandet enahanda, ifall man kunde räkna

med samma kolkostnad som vid Nynäshamn, hvithet med hänsyn till

hamnförhållandena dock icke låter sig göra.

Den i Nyköping af staden erbjudna elektriska kraften skulle kosta

16,000 kronor om året.

Såsom endast en jämförelse i detta afseende kan nämnas, att vid

Enskede skulle, om kraft toges från Stockholms elektricitetsverk, samma

kraftbehof komma att kosta 14,400 kronor om året.

Såsom telegrafstyrelsen förut framhållit anser styrelsen det för frågan

vara af synnerligen stor betydelse, att i sammanhang med verkstadens

förläggning till Nynäshamn och endast genom att välja denna

plats löses äfven frågan om försäljning af telegrafverkets nuvarande

verkstadslokaler. Det pris, som aktiebolaget Nynäs villastad erbjudit

sig att betala för denna fastighet, måste efter hvad numera ytterligare

styrkts, anses vara ganska högt. Genom den nådiga propositionen kan

man nämligen säga att faktiskt nämnda fastighet annonserats till salu med

angifvande af minimipris, och därest egendomen skulle varit i någon

mån begärlig för ett högre eller endast lika högt pris, skulle nog andra

spekulanter hafva låtit höra af sig, hvarigenom det stora företräde Nynäshamn

från denna synpunkt äger framför de andra konkurrerande

platserna skulle hafva försvunnit. För telegrafverket skulle det vara

ekonomiskt ofördelaktigt att behålla denna svårsålda och svåruthyrda

fastighet, hvars värde icke kan tänkas stiga under den allmänt rådande

och lättförklarliga benägenheten att flytta industrien utom Stockholm.

Villabolagets anbud’ på densamma måste nog, likasom den senaste i förening

med kommunen gjorda erbjudande att kostnadsfritt skänka den

ifrågasatta tomten till statsverket, betraktas såsom en del af de ekonomiska

uppoffringar bolaget anser sig kunna och böra vidkännas för att

åt det framåtsträfvande unga samhället förvärfva den tillökning, som

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Utskottets

yttrande.

verkstadens förflyttning dit skulle medföra och som naturligtvis skulle

kunna vara af rätt stor betydelse för dess utveckling. I ett fall som

detta, då statens intressen mötas af ett samhälle och på denna gemensamma

grund statsverket erbjudas ekonomiska fördelar af ej ringa omfattning,

anser telegrafstyrelsen att staten icke bör låta tillfället gå sigill-

händerna utan till sin egen fördel utnyttja den frivilligt erbjudna

situationen.

Vid sammanförande af alla de samverkandet omständigheter och synpunkter,

som i den af telegrafstyrelsen i den nådiga propositionen och nu

härofvan lämnade utredningen framhållits rörande de fördelar, som ifrågavarande

tre samhällen erbjuda för verkstadens förläggning, visar det sig,

att hvarken Södertälje eller Nyköping kunna sättas före Nynäshamn. Då

verkstadens förläggande å sistnämnda plats dessutom för statsverket medför

den betydligt öfvervägande ekonomiska fördelen att telegrafverkets nuvarande

verkstadslokaler blifva till ett förmånligt pris försålda, synes det

telegrafstyrelsen utan ringaste tvifvel vara ur alla synpunkter mest förenligt

med tillvaratagandet af statsverkets intresse, att å den numera

kostnadsfritt erbjudna tomten i Nynäshamn förlägga telegrafverkets nya

verkstadsbyggnad.

Underdånigst

HERMAN RYD1N.

K. E. Landström.

Stockholm den 17 maj 1911.

V. Carlheim- Gyllensköld.

Hvad till en början vidkommer behofvet af utvidgade och ändamålsenligare

lokaler för telegrafverkets verkstad, har utskottet förvissat sig

om att ett sådant föreligger och att det är af nöden att en förbättring

i de nu rådande förhållandena i detta afseende med det allra snaraste

åstadkommes. Utskottet, som alltså vunnit bestämd öfvertygelse om

nödvändigheten af en snar flyttning af telegrafverkets verkstäder från

dess nuvarande lokaler, har af hvad i den kungliga propositionen samt

i telegrafstyrelsens förenämnda yttrande anförts samt i öfrigt i detta

ärende förekommit bibragts den uppfattningen, att af de ifrågasatta

platserna för verkstadens förläggning den af Kungl. Maj:t föreslagna,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

21

Nynäshamn, erbjuder de största fördelarna för staten, hvarför utskottet

anser sig böra förorda, att verkstaden förlägges till denna plats, och har

utskottet följaktligen funnit sig böra afstyrka ofvannämnda i förevarande

ämne väckta motioner.

Mot hvad Kung]. Maj:t uti ifrågavarande proposition i öfrigt föreslagit

har utskottet ej heller funnit skäl till erinran. Vissa jämkningar i

Kung]. Maj:ts förslag äro emellertid nödvändiga dels såsom eu följd af

det efter föreliggande propositions aflåtande gjorda erbjudandet att kostnadsfritt

öfverlåta den för verkstaden erforderliga tomten samt dels på

grund däraf, att telegrafverkets anslag för driftkostnader under år 1912

enligt af Riksdagen fattadt beslut bestämts till 10,474,800 kronor i stället

för, såsom af Kungl. Maj:t föreslagits, 10,475,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, i anledning af Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och med afslag på herr Petterssons

motion nr 346, herr Svenssons motion nr 347

och herr Perssons motion nr 348,

l:o) medgifva,

a) att å tomten Nynäs industrilägenhet nr 5, 6

och 12 må, därest nämnda tomt varder, utan att vara

besvärad af penninginteckning, kostnadsfritt till statsverket

öfverlåten, för telegrafverkets räkning uppföras

en verkstadsbyggnad med kontorsbyggnad och portvaktsstuga

för en kostnad, ej öfverstigande 410,000

kronor;

b) att telegrafverkets å Södermalm belägna fastighet

i kvarteret Fiskaren mindre med tomtnummer 4,

6 och 13 må försäljas mot en köpeskilling af lägst

250.000 kronor och

c) att af sistnämnda köpeskilling ett belopp af

190.000 kronor må användas till betäckande af motsvarande

del af den för nämnda verkstadsanläggning

erforderliga kostnad, 410,000 kronor;

2:6) för bestridande af återstående delen af sistnämnda

kostnad under utgifter för kapitalökning och

telegrafverkets under rubriken statens affärsverksamhet

uppförda anslagstitel för år 1912 anvisa ett anslag af

220.000 kronor, med rätt för Kung]. Maj:t att redan

under år 1911 af tillgängliga medel utanordna beloppet;

samt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

3:6) besluta, att inkomsterna af telegrafverket i

1912 års riksstat skola upptagas till i stället för,

såsom förut föreslagits, 15,000,000 kronor, 15,220,000

kronor, och att, sedan driftkostnaden, 10,474,800 kronor,

afdragits, öfverskottet följaktligen beräknas till 4,745,200

kronor.

Stockholm den 22 maj 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservation:

af herrar F. W. Thorsson och K. V. Rydén, som ansett att utskottet

bort hemställa

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke

måtte af Riksdagen bifallas.

Herr A. Wiklund har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:244 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående sådana utgifter för kapitalökning, som afse stat s. 11 i texten