Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.is "proposition angående försäljning af egendomen nr 2 i kvarteret Päronträdet i Ulrika Eleonora församling i Stockholm m. m.

1911-02-14 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:13, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.is "proposition angående försäljning af egendomen nr 2 i kvarteret Päronträdet i Ulrika Eleonora församling i Stockholm m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

I

N r 13.

Ankom till Riksdagens kansli den 14 februari 1911 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.is "proposition angående försäljning

af egendomen nr 2 i kvarteret Päronträdet i

Ulrika Eleonora församling i Stockholm m. m.

(l:a Afd.)

Uti en till Riksdagen den 27 januari innevarande år aflåten, till

statsutskottet för förberedande behandling remitterad proposition (nr

33) har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

dels medgifva, att den för hofhållningens räkning disponerade

tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet i Ulrika Eleonora församling i

Stockholm med å tomten varande byggnader må, i den ordning Kungl.

Maj:t pröfvar skäligt bestämma, för kronans räkning försäljas samt att

af de medel, som beräknas inflyta vid försäljningen af nämnda egendom,

må utgå

till inrättande af ny tvättinrättning för hofhållningens räkning,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad riksmarskalksämbetet därutinnan

föreslagit, genom påbyggnad å det å tomten nr 4 i kvarteret

Neptunus mindre i Nikolai församling i Stockholm belägna s. k. Oxenstiernska

huset högst 137,000 kronor äfvensom

till beredande af hyresersättning åt de i nämnda hus nu boende

personer tillhörande slottsbetjäningen för den tid de på grund af tillBihang

till Rilcsd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 12 Höft. (Nr 13.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

byggnaden af detsamma äro förhindrade att disponera för dem afsedda

lägenheter i samma hus högst 6,000 kronor,

eller således, för berörda ändamål, tillhopa högst 143,000 kronor;

dels medgifva, att medel för nyssnämnda ändamål må, i den mån

sådant kan blifva nödigt, redan under innevarande år efter Kungl.

Maj:ts bepröfvande af tillgängliga medel förskjutas;

dels ock besluta, att i den mån utgifterna för omförmälda ändamål

understiga de därför beräknade kostnaderna, öfverskottet skall besparas

statsverket samt

att, sedan af de medel, som inflyta genom försäljning af förenämnda

fastighet nr 2 kvarteret Päronträdet, för ifrågavarande ändamål

disponerats högst 143,000 kronor, den eventuella återstoden skall

öfverföras till fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk

i hufvudstaden.

Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll i ämnet

anfört följande:

»I den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till införande i Stockholms slott af centraluppvärmning

och i sammanhang därmed förbättrade ventilationsanordningar,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad riksmarskalksämbetet

och öfverintendentsämbetet föreslagit, till visst belopp bevilja

anslag å extra stat under första hufvudtiteln.

Då jag inför Eders Kungl. Maj:t anmälde denna angelägenhet,

meddelade jag, att riksmarskalksämbetet jämväl framställt förslag till

inrättande af en ny tvättinrättning för hofförvaltningens räkning och

att dessa båda frågor stode i visst samband med hvarandra.

Att jag icke trots denna omständighet företog dessa båda ärenden

till behandling i ett sammanhang, berodde därpå, att jag icke

ansåg, att de för tvättinrättningens inrättande erforderliga medlen

borde anvisas såsom anslag på riksstaten utan anskaffas i annan ordning.

Jag anhåller nu att i underdånighet få anmäla frågan om anordnande

af ifrågavarande tvättinrättning.

I en den 1 december 1910 till chefen för finansdepartementet

aflåten skrifvelse har riksmarskalksämbetet föreslagit, dels att till uppförande

af en tvättinrättning för hofhållningens räkning genom påbyggnad

på huset nr 4 i kvarteret Neptunus mindre i härvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

3

Nikolai församling med adressnummer 1 och. 1 A vid Prästgatan (det s. k.

Oxenstiernska huset), i enlighet med af ämbetet förordadt förslag, måtte

beviljas ett anslag af 137,000 kronor, eventuellt 144,000 kronor, beroende

på om tvättinrättningen kunde komma att utföras med eller

utan kombination med värmeledning inom slottet, dels att ett belopp

af högst 6,000 kronor måtte beviljas till hyresersättning under byggnadstiden

åt för närvarande i Oxenstiernska huset boende löntagare tillhörande

slottsbetjäningen, dels slutligen att tomten nr 2 i kvarteret

Päronträdet inom härvarande Ulrika Eleonora församling, å hvilken

tomt hofförvaltningens tvättinrättning nu vore belägen, sedan ny tvättinrättning

blifvit uppförd, måtte återställas till statsverkets disposition.

Härvid har ämbetet till en början erinrat, hurusom behofvet att

ersätta hofhållningens nuvarande på tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet

i Ulrika Eleonora församling i Stockholm inrymda tvättinrättning,

den s. k. Fatburen å Kungsholmen, med en ny sådan inrättning

blifvit i allt högre grad kännbart, samt att beträffande den plats, dit

en ny tvättinrättning lämpligen kunde förläggas, uppmärksamheten

särskildt fästats vid det till hofhållningens disposition upplåtna s. k.

Oxenstiernska huset. För vinnande af utredning i hithörande frågor

hade riksmarskalksämbetet den 3 mars 1909 uppdragit åt ståthållarämbetet

på Stockholms slott att taga under ompröfning och undersöka

möjligheten af förläggandet af en tvättinrättning för hofvens och slottsstaternas

behof till sistnämnda lägenhet samt att i samband därmed

verkställa utredning rörande beskaffenheten af den s. k. Fatburen samt

storleken och försäljningsvärdet af den därtill hörande tomten.

Till fullgörande af detta uppdrag har ståthållarämbetet — meddelar

riksmarskalksämbetet vidare — numera i skrifvelse den 12

oktober 1910 afgifvit utlåtande i ärendet och därvid öfverlämnat, bland

andra handlingar, ett af arkitekten E. Josephson och ingenjören H.

Theorell uppgjordt förslag till ny tvättinrättning genom påbyggnad på

Oxenstiernska huset, hvilka samtliga handlingar bifogats riksmarskalksämbetets

skrifvelse.

I sin berörda skrifvelse har ståthållarämbetet till en början om den

s. k. Fatburen och till densamma hörande tomt lämnat, bland annat,

följande meddelanden.

Den under ståthållarämbetets på Stockholms slott närmaste tillsyn

och vård ställda, å tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet i härvarande

Ulrika Eleonora församling belägna egendom, hvilken, vanligen

benämnd Fatburen å Kungsholmen, inrymmer tvättinrättning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

för kungl. hofhållningen, blef, jämlikt köpekontrakt den 23 februari

1866 och samma år utfärdade, hos kungl. kammarkollegium förvarade

köpebref och fastebref, genom ståthållarämbetet, på uppdrag af riksmarskalksämbetet,

för en af Rikets ständer näst föregående året med

anledning af nådig proposition beviljad summa af 45,000 rdr rmt för

kronans räkning, till disposition af hofhållningen, förvärfvad.

Af skäl, hvarpå nu icke kan vara behöflig! att ingå, blef den

nyförvärfvade egendomen först år 1873 satt i skick att kunna för

afsedt ändamål tagas i anspråk. Nödiga inrednings- och nybyggnadsin.

fl. arbeten utfördes på bekostnad af ordinarie slottsbyggnadsmedlen,

af hvilka för ändamålet utgick ett belopp af något öfver 29,000

kronor.

Enligt det förut åberopade fastebrefvet och en designation af den

17 december 1864, höll ifrågavarande egendoms tomt på västra sidan

mot den från Handtverkargatan mot Mälaren ledande Fabriksgatan

317 fot, på norra sidan mot tomten nr 1 i kvarteret Päronträdet

(numera jämte nr 4 benämnd nr 9 i kvarteret Körsbärsträdet) 173 fot,

på östra sidan mot tomten nr 5 i samma kvarter 356 fot samt på

södra sidan mot Mälaren 42 fot, 5 dec.tum, eller i areal 35,018

kvadratfot (3,086,8 kv.meter) fri grund. Af denna areal hafva sedan

gammalt 3,400 kv.fot jämte mindre delar af de nämnda tomterna nr 1

och 5 varit utlagda till en omkring 20 fot bred, af staden underhållen

kör- och gångväg från den kvarteret Päronträdet i öster

begränsande Pilgatan till Fabriksgatan, hvilken väg begagnas för

tomten nr 2 äfvensom för de i dennas närhet på andra sidan om

Fabriksgatan liggande tomterna nr 4 och 5 i kvarteret Körsbärsträdet,

enär nämligen denna senare gata i sträckningen mellan Handtverkargatan

och sagda egendomar på grund af sin starka lutning icke är

trafikabel för åkdon. Uti åberopade nådiga proposition om inköp

af tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet omnämndes, att säljaren

gjort förbehåll angående bibehållande, till fördel jämväl för tillgränsande

grannar, af denna väg och blef ett sådant förbehåll äfven i

köpebrefvet intaget. Sedermera kom samma väg åter på tal i sammanhang

med en på 1890-talet genomförd tomtreglering, medförande,

bland annat, igenläggning af norra delen af Fabriksgatan, men i följd

häraf äfven afstängning för kronans tomt och tomterna nr 4 och 5 i

kvarteret Körsbärsträdet från laglig utfartsväg. Denna omständighet

föranledde emellertid till åtgärd, hvarigenom tillträdet till de trenne

tomterna genom den nämnda kör- och gångvägen blef medels ytter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

a

ligare servitutsaftal behörigen betryggadt intill den tid, då nya gatan

Norr Mälarstrand på dess sträckning mellan Pil- och Fabriksgatorna

blifvit för allmän trafik öppnad.

Härefter anför ståthållarämbetet vidare. Då detta en gång komme

att ske och det sålunda stode ägarna till tomterna nr 1 och 5 i kvarteret

Päronträdet fritt att med respektive tomter återförena till desamma

hörande delarna af ifrågavarande gång- och körväg, syntes det blifva

Stockholms stads skyldighet att bereda fatburstointen, som eljest blefve

helt och hållet innestängd, utfartsväg genom anläggning af en ny med

Norr Mälarstrand parallell gata, från Pilgatan längs tomtens södra sida,

innanför ett genom Mälarens utfyllning bildadt nytt byggnadskvarter,

till utmynningen af den ej igenlagda delen af Fabriksgatan.

Vid den tid, då flyttningen till nuvarande fatburstomten ägde

ram, hade densamma erbjudit de för en tvättinrättning viktiga fördelarna

af direkt tillträde till sjövatten, klapp- och sköljbrygga samt af lämplig

plats för torkning af tvätt i fria luften m. m. Gent emot dessa fördelar

kunde olägenheterna — det stora afståndet från kungl. slottet,

svårighet för fordon att passera genom den smala vägen från Pilgatan

till fatburens inkörsport m. m. — få mindre att betyda. Efter några

decenniers förlopp vore förhållandet ett helt annat; fätburen hade

blifvit på tre sidor tätt omgifven af fabriker och andra industriella

etablissement med tillhörande stenkolsupplag, hvilka ofta förorenade

till torkning uthängda kläder m. m., och genom den år 1898 verkställda

utfyllning framför kvarteret Päronträdets södra sida i och för

framdragande af nyss berörda Norr Mälarstrand hade tomten afstängts

från förbindelsen med sjön samt sålunda mist den förmån, som i främsta

rummet gifvit anledning till, att tvättinrättningen blef dit förlagd.

En ersättning för denna förlust vore visserligen beredd därigenom, att

anstalten af Stockholms stad erhölle fritt vattenledningsvatten, men

en sådan förmån motsvarade ingalunda hvad som gått förloradt och

kunde för öfrigt, såsom beroende af ett frivilligt medgifvande tillsvidare

från stadens sida, framdeles möjligen komma att upphöra.

Hvad vidare beträffade byggnaderna å tomten, befunnes isynnerhet den

gamla hufvudbyggningen i ett mycket bristfälligt skick, som det vid

årsbesiktningar icke ansetts löna sig att mer än nödtorfteligen upphjälpa,

hvarjämte de till tvättinrättningen hörande maskiner och annan

materiel, allt af mer eller mindre föråldrade typer, fungerade på ett

sätt, hvarigenom tvätten blefve betydligt dyrare än om den förrättades

i en modern anstalt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

Egendomens fördelar kunde alltså sägas hafva i hög grad förminskats,

under det att de gamla olägenheterna kvarstode jämte nya,

som tillkommit, och tiden syntes därför ståthållareämbetet snart vara

inne för åtgärder till förverkligande af en utaf ämbetet länge hyst

plan om anordnande af ny fullt tidsenlig ångtvättanstalt på lämplig

och slottet närliggande plats, hvilken ämbetet tänkt sig möjligen kunna

beredas inom det s. k. Oxenstiernska husets tomt, samt om fatburens

återställande därefter till statsverket för försäljning.

Sedan med anledning af förutnämnda uppdrag ståthållarämbetet

anmodat arkitekten Josephson, hvilken af riksmarskalksämbetet såsom

sakkunnig person utsetts att biträda vid verkställande af den för uppdragets

fullgörande erforderliga utredning m. m., samt, efter samråd

med honom, civilingenjören Theorell att anställa närmare undersökning

af fastigheten n:r 4 i kvarteret Neptunus mindre med hänsyn till möjligheten

att inom densammas område anlägga den tilltänkta nya tvättinrättningen,

samt därefter, så vidt nämligen undersökningen utfölle

gynnsamt, med iakttagande af de af egendomens läge i förhållande till

västra slottsfasaden påkallade allmänna anvisningar, ståthållarämbetet

kunde komma att lämna, uppgöra specificeradt förslag m. m. till ett

sådant byggnadsföretags utförande, hvarvid det skulle ankomma på

den sistnämnde att utarbeta förslagets detaljer rörande den maskinella

inredningen, hade bemälda personer till ståthållarämbetet ingifvit ett

den 5 februari 1910 dagtecknadt, af ritningar, plankarta, kostnadsberäkning

m. fl. bilagor åtföljdt dylikt förslag. Enligt detsamma

skulle, i stället för kungl. fatburen, nya lokaler för en med tidsenliga

maskiner och apparater inredd ångtvättinrättning lämpligen kunna inrymmas

i en påbyggnad å det till kungl. husgeradskammaren samt till

bostäder åt en del af dess personal äfvensom åt vissa betjänte vid

slottsstaten upplåtna, med två våningar försedda s. k. Oxenstiernska

huset. Att anbringa dessa lokaler såsom en på- och tillbyggnad å det

på husets tomt befintliga vaktstallet syntes nämligen näppeligen vara

tillrådligt, dels emedan denna byggnad hade en härför olämplig form

och sannolikt ej tålde en påbyggnad dels ock emedan detta förslag ej

vore ur arkitektonisk synpunkt värdigt. Andra alternativ vore nog

äfven tänkbara, men ännu mindre möjliga att genomföra.

Den föreslagna påbyggnaden skulle omfatta dels en tredje våning,

afsedd för mangel- och strykrum samt för bostäder åt tvättförestånrinna

och tvätterskor, dels en fjärde å vinden med tvättsalar och bostäder

för maskinist m. fl., dels därofvanpå torkvind. Att Oxenstiernska

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

7

husets murar förmådde uppbära en sådan påbyggnad, framginge af ett

utaf särskildt tillkallade sakkunniga, ingenjörerna I. Looström och O.

Ehrngren, efter företagen syn utfärdadt intyg. På det sätt påbyggnaden

skulle disponeras, blefve ej de nuvarande lägenheterna rubbade

i annan män, än att en varuhiss komme att passera genom hela byggnaden

samt att tapetserarförrådet, som läge å vinden, flyttades till ett

par i bottenvåningen åt Prästgatan befintliga, till bostäder föga användbara

rum.

För tvättinrättningen erforderlig ånga och varmvatten skulle åstadkommas

genom ångpanna eller, för reservens skull, helst tvenne, förlagda

i källarvåningen, där en cistern af koppar för uppvärmning af

vatten äfven vore placerad. Uppvärmningen af såväl de nya som

ock de äldre lokalerna i byggnaden borde lämpligen ske från dessa

pannor.

Då för en tvättinrättning af den storlek, som nu ifrågavarande

skulle hafva, rätt afsevärda kvantiteter vatten erfordrades, vore det för

minskning af driftkostnaderna fördelaktigt, om grundvatten genom

brunn på platsen kunde anskaffas. Som vattenförande gruslager säkerligen

funnes på ringa djup under gatuplanet vid det nedanför slottsterrassen

liggande Mynttorget, förelåge stor sannolikhet för, att en brunn

med riklig vattentillförsel kunde upptagas i något af källarrummen

under terrassen, ifrån hvilka vattnet medels en elektromotorpump med

automatisk till- och frånkopplingsanordning pumpades upp i tvenne i

påbyggnadens vind placerade cisterner af järnplåt. Från pumprummet

skulle dragas en tryckledning af galvaniserade järnrör i marken till

Oxenstiernska huset och vidare upp till cisternerna, hvilka rör äfven

utgjorde servisledning till tvättinrättningen. Å denna ledning borde

stadens vattenledning såsom reserv inkopplas.

Beträffande anordningar och apparater för den nya maskin-tvättinrättningen

hade från värmeledningsaktiebolaget Calor härstädes infordrats

och bekommits förslag till sådan anskaffning, jämte ritning

och specifikation.

Samtliga af tvättinrättningens uppförande föranledda kostnader

vore förslagsvis beräknade sålunda:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

Byggnadsarbeten.

Påbyggnad å det s. k. Oxenstiernska huset med erforderliga betongarbeten

enligt anbud från aktie
-

Elektriska belysningsledningar

Varuhiss med dörrar och led-

5?

2,900: —

ningar enligt förslag från Luth

& Roséns elektriska aktiebolag

??

6,600: -

Ledning för vatten och aflopp

för köken......................................

5?

600: —

Skåpinredningar m. in...............

Anordnande af ångpannerum i

källaren jämte murning af nytt

??

2,000: —

eldrör...........................................

3,500: —

Ställningar, transporter, kon- troll och oförutsedda utgifter

7,400: —

Ritningar och arbetsledning

5?

5,000: —

Maskinella anordningar m. m.

enligt

förslag

91,000:

från värmeledning saktiebolaget Calor.

Tvättapparater ............................kronor 17,650: —

Ångpanna i källarvåningen, med

tillbehör samt reservpanna

Varm vattencistern med tillbehör

Värmeledning med ånga i tvättlokalerna

....................................

Hufvudrör för varmt och kallt

vatten in. m. ........................

Ritningar, kontroll och oförutsedda

utgifter ...........................

Värmeledning i nuvarande delen af byggnaden

jämte håltagningar och efterlagningar kronor 5,300:

Brunn, pump och motor, cisterner

och ledningar m. m. för

beredande af egen vattentillgång kronor 9,200:

9,500: —

1,750: —

2,700: —

1,600: —

4,500: — 37,700: —

Oförutsedda utgifter härför

800: — 10,000:

53,000:

Summa kronor 144,000: —.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

9

Förslaget ifråga vore, så vidt ståthållareämbetet kunnat finna, på

ett i praktiskt hänseende samt äfven beträffande behörigt beaktande

af de estetiska krafven på en i kungl. slottets närmaste grannskap

belägen byggnads yttre utseende fullt tillfredsställande sätt utarbetadt,

samt syntes därför väl förtjäna att bringas till utförande. Enär beliofvet

af en ny tvättinrättning för hofhållningens räkning, hvilket —

såsom af förut inledningsvis meddelade upplysningar rörande fatburen

å Kungsholmen framginge — för länge sedan uppstått, allt mer och

mer gjorde sig gällande, ansåge ämbetet högligen önskvärdt, att de

åtgärder, som kunde blifva vidtagna till förslagets förverkligande,

borde påbörjas redan under loppet af år 1911.

De i kostnadsberäkningen upptagna särskilda utgiftsposterna föranledde

icke till någon anmärkning från ämbetets sida. Den utförda

slutsumman omfattade emellertid ej alla med byggnadsföretagets verkställande

förenade kostnader. Den i Oxenstiernska huset för närvarande

boende personal, hvilken såsom aflöningsförmån jämväl åtnjöte

fri bostad, kunde nämligen svårligen under eventuellt instundande

byggnadstid där kvarstanna, utan måste då genom förhyrning annorstädes

i hufvudstaden åt desamma beredas bostäder i utrymme m. m.

ungefärligen motsvarande respektive nuvarande lägenheter. Enligt

tvenne upprättade specificerade uppgifter å dessa lägenheter jämte

beräkningar af de maximikostnader för ett år, som nämnda förhyrning

skulle för en hvar af bostadsinnehafvarna eller hans efterträdare i

tjänsten betinga, komrne ytterligare ett belopp af högst kronor 6,000

att blifva erforderligt. Det för själfva byggnadsföretaget erforderliga

beloppet 144,000 kronor borde därför med sistberörda hyresbeloppet

utfyllas till 150,000 kronor. Den hyresersättning, som i verkligheten

kunde ifrågakomma, skulle dock allenast uppgå till det belopp intill

respektive maximikostnader, som en hvar af bostadsinnehafvarna

jämlikt hyresaftal vore skyldig att erlägga.

Vidkommande frågan om anskaffande af sistuppgifna kostnadssumma

ansåge ståthållareämbetet, som icke förfogade öfver medel,

hvilka kunde för ändamålet tagas i anspråk, enda lämpliga utvägen

vara att söka hos Eders Kungl. Maj:t utverka nådig proposition till Riksdagen

om beviljande af erforderligt anslag. Då emellertid af ett

bifall till en sådan proposition, enligt ämbetets mening, gifvetvis borde

följa, att, sedan en ny tvättinrättning blifvit i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det nu föreliggande förslaget för hofhållningens räkning

fullbordad, nuvarande fatburstomten med samtliga åbyggnader till statsBihang

till Biksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

verkets omedelbara disposition återställdes, ock som denna egendom

antoges därefter icke blifva för något statens ändamål användbar utan

borde försäljas, skulle Riksdagens beslut ej behöfva medföra större

verklig statsutgift än skillnaden mellan anslaget och de vid försäljningen

inflytande medlen. Enligt ett af tvenne sakkunniga personer,

direktören T. Örtenblad och ingenjören E. Lindqvist, hvilka af ståthållareämbetet

anmodats att undersöka egendomen för utrönande af

densammas försäljningsvärde, den 6 december 1909 afgifvet, af tomtkarta

åtföljdt utlåtande, borde äfven under de då för tillfället rådande

ogynnsamma konjunkturer för egendomens utbjudande ett försäljningspris

för själfva tomten — tibyggnaderna kunde näppeligen anses representera

något som helst värde — af omkring 140,000 kronor eller

omkring 45 kronor för kvadratmeter kunna uppnås. Antagligt vore

ju alltså, att nämnda, den verkliga statsutgiften motsvarande skillnadsbelopp

komme att utgöra allenast högst 10,000 kronor. I sammanhang

härmed erinrades därom, att arkitekten Josephson och ingenjören

Theorell, före afgifvande af förevarande förslag rörande tvättinrättningen,

till ståthållareämbetet inlämnat ett förslag om anordnande

af samma inrättning i kombination med införande af centralvärmeledning

för hela slottet, enligt hvilket kostnaderna för byggnadsarbeten

samt inredningsmateriel skulle uppgå till endast omkring 137,000 kronor.

Till fullständigande af den på grund af riksmarskalksämbetets

föreskrift sålunda förebragta utredningen hade ståthållareämbetet hos

öfverintendentsämbetet anhållit, att det af sist nämnda personer senast

afgifna byggnad sförslaget äfvensom den gjorda värderingen af tomten

nr 2 i kvarteret Päronträdet måtte underkastas granskning inom

detta ämbetsverk. Som svar härå hade öfverintendentsämbetet i

skrifvelse den 7 april 1910 meddelat, att ämbetet, som kunde vitsorda

behöfligheten för hofhållningen af en ny och tidsenligare tvättinrättning,

vid granskning icke funnit något att ur teknisk synpunkt anmärka

mot den af arkitekten Josephson utarbetade delen af förslaget.

Det gamla för påbyggnad afsedda husets murar vore i godt stånd och

måste anses utgöra ett fullt tillförlitligt underlag för påbyggnaden.

Den uppgjorda plananordningen af våningarna syntes väl ägnad att

motsvara behofvet, och husets yttre utseende efter påbyggnaden kunde

ingalunda sägas blifva sämre än det nuvarande, hvarken betraktadt i

och för sig eller i förhållande till kungl. slottet och omgifningen i

öfrigt. Beträffande utredningen i fråga om fatburstomtens saluvärde

hade denna icke ansetts böra föranleda någon erinran från ämbetets

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

11

sida, liksom ej heller de för påbyggnaden företedda kostnadsberäkningarna.

Hvad uti öfverintendentsämbetets skrifvelse i öfrigt, förekommit,

syntes emellertid ägnadt att i väsentlig mån försvaga verkan af det sålunda

lämnade förordet. Öfverintendentsämbetet hade nämligen ansett sig

skyldigt jämväl framhålla, att kvarteret Neptunus mindre utgjorde fond

för en af de mera betydande och oftast trafikerade »hufvudaxlarna» af

kungl. slottet; att dess ordnande och bebyggande redan af Nikodemus

Tessin d. y. ansetts böra ske med hänsyn till detta anspråksfulla läge

i anslutning till slottet och såsom en naturlig och nödvändig afslutning

på hela den västra borggårdsanläggningen; att kvarteret i fråga ännu

befunne sig i ett högst otillfredsställande skick ur nämnda synpunkt

och äfven från andra platser i staden, exempelvis Gustaf Adolfs torg,

företedde en mindre tilltalande anblick; att det måste betraktas som

ett nära liggande önskemål att få en fullt tillfredsställande fond för

västra borggården samt att sålunda hvarje åtgärd, som försvårade ett

snart förverkligande af detta önskemål, måste ur de synpunkter,

ämbetet hade att skärskåda saken, förefalla mindre lämpligt. Ämbetet

ifrågasatte därför, huruvida några mera afsevärda summor borde nedläggas

på utvidgning eller påbyggnad af Oxenstiernska huset, innan

ett i arkitektoniskt hänseende fullt antagligt och med hänsyn i första

rummet till kvarterets läge i förhållande till slottet utarbetadt förslag

till kvarterets bebyggande blifvit upprättadt.

Förhölle det sig nu verkligen så, att Oxenstiernska huset stode

så att säga hindrande i vägen för förverkligande en gång i framtiden

af Tessins plan att såsom en värdig fond mot slottet uppföra en

byggnad i omedelbar anslutning till det å tomten n:r 3 i samma kvarter

belägna, numera af kungl. statistiska centralbyrån disponerade, så kallade

f. d. Oxenstiernska palatset, skulle gifvetvis ståthållareämbetet aldrig

kunnat falla på den tanken att söka åvägabiunga sådan förändring af

huset, som nu ifrågasatts. Enligt ståthållareämbetets mening vore likvisst

detta ej fallet och hade ämbetet att till stöd härför åberopa af

arkitekten Josephson, på anmodan af ämbetet, uppgjorda skisser till

en dylik jämväl för tillgodoseende af eventuellt ökadt behof af lokaler

för de kungl. bofven eller möjligen annat ändamål användbar byggnad

med hufvudfasad mot slottet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den

nämnda Tessinska ritningen, af hvilka skisser jämte en beskrifning, som

innehölles uti ett den 21 september 1910 samtidigt med skisserna

till ämbetet inkommet utlåtande, framginge, att utrymme för byggnaden

kunde beredas utan rubbning af Oxenstiernska huset. Blefve

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

en sådan byggnad uppförd, komme den att, från slottets yttre borggård

och angränsande terrassen sedd, dölja — förutom Oxenstiernska

huset, utan eller med påbyggnad — såväl den nakna norra gafvelmuren

å statistiska centralbyråns hus samt den nu synliga delen af

detsammas innersida som ock de privata egendomarnas å tomterna

n:r 1 och 2 mot tomten n:r 4 vända baksidor. Samtliga dessa, i synnerligen

vanprydligt skick befintliga byggnadspartier skulle genom byggnaden,

betraktad från åtskilliga framstående platser i hufvudstadens

centrum, till exempel norra ändan af Norrbro och Gustaf Adolfs torgs

sydöstra del, jämväl bortskymmas och sålunda ej vidare kunna, såsom

nu skedde, störa intrycket af det sköna perspektiv, Stockholms slotts

norra fasad erbjöde.

Men vid sådant förhållande syntes de af öfverintendentsämbetet

uttalade betänkligheter i fråga om tvättinrättningens förläggande till

tomten n:r 4 ej böra tillmätas sådan vikt och betydelse, att i följd af

desamma det nu föreliggande förslaget därom finge förfalla.

Efter att hafva redogjort för innehållet af ståthållarämbetets nu

relaterade skrifvelse erinrar riksmarskalksämbetet om det förenämnda

förslaget till anordnande inom Stockholms slott af ett hela slottskomplexen

omfattande centraluppvärmningssystem. Under de förberedande

utredningarna för uppgörande af detta förslag — förmäler

ämbetet — hade framgått, att vissa fördelar stode att vinna, därest

en blifvande värmeledningsanläggning och den ifrågasatta tvättinrättningen

ställdes i sådant samband, att ånga för båda toges från gemensamma

ångpannor.

Enligt det af arkitekten Josephson och ingenjören Tlieorell afgifna

förslaget till ny tvättinrättning i Oxenstiernska huset i kombination med

värmecentral i kungl. slottet — af mig omförmäldt i mitt yttrande

till statsrådsprotokollet den 13 januari 1911 angående sistnämnda fråga

— skulle en sådan kombination lätt kunna utföras, och såväl anläggningssom

sedermera driftskostnaden för tvättinrättningen skulle därigenom

blifva något lägre.

De af tvättinrättningens uppförande enligt sistberörda förslag föranledda

kostnader hade beräknats sålunda:

för byggnadsarbeten...................................................... kronor 87,500: —

» maskinella anordningar m. m............................... » 40,400: —

hvartill komme kostnader för en brunn med pump

m. in............................................................................ » 9,200: —

eller tillhopa kronor 137,100: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

13

De förut uppgifna kostnaderna, 144,000 kronor, för byggnadsarbeten

och inredningsmaterial för en tvättinrättning, kunde således,

om tvättinrättningen sattes i kombination med värmeledning inom

kungl. slottet, nedbringas med omkring 7,000 kronor.

Såsom af det ofvan anförda torde framgå — fortsätter riksmarskalksämbetet

—, vore det ett oafvisligt behof, att en ny och lämpligare

tvättinrättning inom den närmaste framtiden bereddes för hofhållningen.

Behofvet häraf hade ju äfven af öfverintendentsämbetet

vitsordats. Anordnandet af en sådan tvättinrättning genom påbyggnad

på det Oxenstiernska huset syntes enligt de verkställda utredningarna

medföra stora såväl ekonomiska som praktiska fördelar, och, enligt hvad

ämbetet af sakkunnig person inhämtat, kunde en modern tvättinrättning

utan ringaste olägenheter för närboende inrymmas uti ifrågavarande

byggnad.

De erinringar, som riktats mot att på Oxenstiernska huset nedlägga

några större kostnader, innan frågan om ordnandet af västra

borggården tillfredsställande lösts, ansåge ämbetet, efter hvad i ärendet

förekommit, icke böra kunna förhindra förläggandet af en tvättinrättning

till Oxenstiernska huset.

Då slutligen såväl anläggnings- som framtida driftkostnaderna

skulle minskas, om uppförandet af en sådan tvättinrättning ställdes i

samband med införandet af centraluppvärmning inom kungl. slottet,

hade ämbetet ansett sig böra föreslå uppförandet, om möjligt redan

under år 1911, af en tvättinrättning genom påbyggnad på Oxenstiernska

huset i öfverensstämmelse med de på ståthållarämbetets föranstaltande

utarbetade planer och förslag, samt i föreslaget samband med en möjligen

blifvande värmeledning inom kungl. slottet.

Hvad slutligen anginge frågan om beredande af medel till bestridande

af kostnaderna för uppförande af en ny tvättinrättning, så

syntes de ordinarie slottsbyggnadsmedlen icke för sådant ändamål vara

afsedda och vore ej heller därför tillräckliga. Det syntes därför vara

erforderligt, att Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen beslutade om anvisande

af erforderliga medel för ifrågavarande arbeten. För hvad som kunde

komma att för ändamålet anvisas, antoges framdeles, efter det den

så kallade fatburstomten å Kungsholmen blifvit till statsverkets fria

disposition återställd, ersättning helt eller delvis kunna erhållas genom

tomtens försäljning.

Beträffande den tidrymd, vid hvilken under ofvan angifna förutsättningar

fatburstomten å Kungsholmen skulle kunna afträdas till statsverket,

antoges, därest arbetet med uppförandet af en tvättinrättning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

Bepar törne rits~

chef ev.

på Oxenstiernska husets tomt kunde taga sin början i april månad

1911, denna nya tvättinrättning kunna tagas i användning redan under

oktober eller november månad samma år; vid hvilken senare tidpunkt

alltså fatburstomten skulle blifva ledig och kunna till statsverket öfverlämnas.

På grund af nådig remiss har öfverintendentsämbetet afgifvit

underdånigt utlåtande i ärendet, därvid öfverintendentsämbetet jämte,

åberopande i öfrigt af hvad ämbetet i sin skrifvelse i ämnet till

ståthållarämbetet på Stockholms slott af den 7 april 1910 yttrat,

vidare anfört, att den på nyssbemälda ämbetes föranstaltande verkställda

utredning rörande möjligheten att på ett fullt antagligt sätt bebygga

ifrågavarande kvarter finge anses ådagalägga, att utrymme funnes på

tomten tillräckligt stort att framför den byggnad, hvari tvättinrättningen

vore ämnad att installeras, uppföra en byggnad med fasaden

mot yttre borggården i öfverensstämmelse med det af Tessin d. y.

härför uppgjorda förslag. Denna lösning af frågan kunde visserligen

icke sägas vara ur arkitektonisk synpunkt tillfredsställande,

bland annat, emedan byggnadens magra innehåll icke stämde samman

med den uppgift, den yppigt dekorativa och med hänsyn till platsen

monumentalt hållna fasaden gifvetvis finge anses påkalla; eu byggnad

af större djup syntes vara nödig för att kunna vinna en plananordning,

som vore estetiskt mera nöjaktig och praktiskt till större nytta. Emellertid

funne öfverintendentsämbetet sig icke för sin del nu vilja lägga

hinder i vägen för öfverflyttande af tvättinrättningen i fråga till den s. k.

Oxenstiernska tomten på sätt som föreslagits, då därigenom flere afsevärda

praktiska och ekonomiska fördelar vunnes, då vidare det nuvarande

utseendet icke i någon mån försämrades samt då föga utsikter

antoges finnas, att inom den närmaste framtiden den önskvärda vidlyftigare

ombyggnaden af förevarande tomt komme till stånd.

Om behofvet af den för hofhållningen nu disponerade, å Kungsholmen

belägna tvättinrättningens ersättande med en ny har jag af den

förebragta utredningen i ämnet blifvit öfvertygad.

Hvad det föreliggande förslaget beträffar, kan det, såsom också

blifvit framhållet af de myndigheter, som yttrat sig i saken, sägas vara

förenadt med både fördelar och olägenheter. De förra äro att hänföra

till den praktiska och ekonomiska sidan af saken, de senare till den

estetiska.

Det kan visserligen icke bestridas, att genom förslagets utförande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

15

lösningen af frågan om att försätta den ingalunda vackra samling

byggnader, hvari det s. k. Oxenstiernska huset ingår, i ett estetiskt

tilltalande skick i någon mån kommer att försvåras. Men då utsikterna,

att detta ganska stora byggnadsparti inom någon närmare framtid

skall komma att undergå en omgestaltning, som ger detsamma ett utseende,

fullt värdigt dess läge, synas skäligen ringa och byggnadskomplexens

yttre genom det föreliggande förslagets utförande icke torde

blifva mindre tillfredsställande än nu, bör den här framhållna olägenheten

icke blifva afgörande för saken, helst som, enligt hvad den föreliggande

utredningen gifver vid handen, möjligheten att på ett estetiskt

nöjaktigt sätt ordna ifrågavarande byggnadsparti genom uppförande

af en byggnad med fasad mot yttre borggården icke synes vara utesluten.

Mot den tekniska och ekonomiska delen af förslaget har jag

icke annat att erinra än att, då det förslag till centraluppvärmning

af slottet, som jag vid anmälan af frågan om utgifterna under riksstatens

första hufvudtitel den 13 januari 1911 tillstyrkte, var utarbetadt

med vedei’börlig hänsyn till nu ifrågavarande förslag till ny tvättinrättning,

sistnämnda förslag gifvetvis bör jämkas därefter. Sålunda

skulle, såsom ock i vederbörande myndigheters framställningar antydts,

någon särskild ångpanneanläggning för tvättinrättningen icke erfordras

utan nödig värme tagas från slottets värmeledningscentral. Härigenom

skulle, enligt med afseende härå af ingenjören Theorell och arkitekten

Josephson uppgjordt särskildt förslag, dels de till 3,500 kronor uppskattade

arbetena för anordnande af ångpannerum i källaren till det s. k.

Oxenstiernska huset jämte murning af nytt eldrör blifva obehöfliga, dels

ock de maskinella anordningarna kunna förenklas så, att kostnaderna

för desamma nedbringades med 3,400 kronor. Det sålunda modifierade

förslaget skulle alltså draga en kostnad, som med 6,900 kronor

understege den för hufvudförslaget beräknade kostnaden, eller således

omkring 137,000 kronor.

Uti Oxenstiernska huset äro, såsom de förslagsställande ämbetena

meddelat, upplåtna fria bostadslägenheter åt åtskilliga vid hofhållningen

anställda löntagare. Sålunda åtnjuta därstädes, enligt af

vederbörande funktionärer lämnade uppgifter, en tapetserare, två vaktmästare,

en sömmerska, tre husdrängar, en verkmästare, två gaständare

och en trappstäderska fri bostad, för hvilket ändamål äro upplåtna nio

lägenheter med tillsammans sjutton rum och åtta kök. Under den tid.

de ifrågasatta arbetena med husets påbyggnad och tvättinrättningens

inredande kovnme att pågå, kunna nämnda bostadshafvare gifvetvis

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

icke nyttja sina lägenheter, hvarför de under tiden måste förhyra sig

lägenheter på annat håll. Och ehuruväl arbetena äro beräknade att

fullbordas på väsentligt mindre tid än ett år, torde åtminstone de flesta

af ifrågavarande löntagare icke kunna förskafia sig tillfällig bostad under

byggnadstiden annat än genom årskontrakt. kitt års hyra för lägenheter

till samma antal och af jämförlig beskaffenhet med dem, som nu

äro upplåtna i Oxenstiernska huset, har beräknats till sammanlagdt

6,000 kronor. I likhet med hvad som ägde rum vid ombyggandet af

Indebetouska huset, hvarom närmare förmäles i proposition till 1907 års

Riksdag, torde jämväl nu ifrågavarande bostadshafvare böra erhålla

ersättning för hvad de visa sig hafva utgifvit för förhyrandet af tillfällig

bostad under byggnadstiden; och har jag intet att erinra mot den i sådant

afseende beräknade kostnadssumman, hvilken tillsammans med byggnadskostnaden

alltså skulle komma att uppgå till 143,000 kronor.

Såsom jag förut framhållit, lärer det för ändamålet erforderliga

beloppet icke behöfva anvisas såsom anslag å riksstaten. Det vill nämligen

synas, som om ganska stor sannolikhet förefinnes för, att vid en

eventuell försäljning af den för hofhållningens räkning disponerade

tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet köpeskillingen skulle kunna beräknas

till ungefär det belopp, som för den nya tvättinrättningens

inrättande skulle behöfvas. De förenämnda värderingsmännen hafva

visserligen beräknat saluvärdet till 140,000 kronor, men taxeringsvärdet

utgör 300,000 kronor. Afvaktar man lägligt tillfälle för försäljningen,

torde man utan fara för någon missräkning kunna antaga, att köpeskillingen

skall visa sig tillräcklig åtminstone för täckande af ifrågavarande

kostnad.

Under anförda förhållanden håller jag före, att Riksdagens medgifvande

bör begäras till försäljning för kronans räkning af berörda

tomt äfvensom till köpeskillingens användning i mån af behof för bestridande

af de med inrättandet af en ny tvättinrättning för hofhållningens

räkning förenade kostnader.

I sammanhang härmed torde böra äskas medgifvande af Riksdagen,

att i afvaktan på tomtens försäljning de för nyssnämnda ändamål nödiga

medel må efter Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande förskjutas af tillgängliga

medel redan innevarande år. Därest köpeskillingen, efter det att

de ifrågasatta utgifterna utgått från densamma, skulle visa öfverskott,

synes detsamma lämpligen böra tillföras fonden för anordnande af

lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

17

Utskottet har i punkt 2:o) af sitt utlåtande nr 1 angående regleringen

af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel tillstyrkt en

af Kungl. Maj:t gjord framställning om införande af centraluppvärmning

i Stockholms slott, en framställning, hvarmed nu föreliggande

fråga har ett visst samband.

Hvad Kungl. Maj:t i ofvannämnda proposition äskat anser sig

utskottet jämväl böra tillstyrka, men har dock velat framhålla

angelägenheten af att de tillämnade byggnadsarbetena med hänsyn

till grannskapet till Stockholms slott blifva, såvidt möjligt är, anordnade

så, att de icke vanpryda platsen. Utskottet vill därför, utan att

uppställa detta som villkor för anslagets beviljande, ifrågasätta, huruvida

icke vissa ändringar kunde vidtagas i byggnadsplanerna, exempelvis

genom att påbygga det s. k. vaktstallet med en våning, som kunde

användas för husgerådskammarens räkning. Härigenom skulle möjligen

kunna undvikas, att tvättbyggnaden uppföres till sådan höjd, som

det uppgjorda förslaget innebär. En påbyggnad på vaktstallet skulle

därjämte medföra fördelen, att den skorsten, som är afsedd att till 30

meters höjd uppföras å gården till ifrågavarande tomt, äfvensom vissa

vanprydande brandmurar blefve åtminstone till en stor del dolda. Det

kunde äfven möjligen synas lämpligare att låta tvättinrättningen från

grund till tak upptaga en särskild del af byggnaden i stället för att

delvis inrymmas i en hel våning af densamma.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) medgifva, att den för hofhållningens räkning

disponerade tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet i

Ulrika Eleonora församling i Stockholm med å tomten

varande byggnader må, i den ordning Kungl. Maj:t

pröfvar skäligt bestämma, för kronans räkning försäljas,

samt att af de medel, som beräknas inflyta vid

försäljningen af nämnda egendom, må utgå

till inrättande af ny tvättinrättning för hofkållningens

räkning, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad riksmarskalksämbetet därutinnan föreslagit,

genom påbyggnad å det å tomten nr 4 i kvarteret

Neptunus mindre i Nikolai församling i Stockholm

belägna s. k. Oxenstiernska huset högst 137,000 kronor,

äfvensom

till beredande af liyresersättning åt de i nämnda

Bihang till Eiksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 3

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

hus nu boende personer tillhörande slottsbetjäningen

för den tid de på grund af tillbyggnaden af detsamma

äro förhindrade att disponera för dem afsedda

lägenheter i samma hus högst 6,000 kronor,

eller således, för berörda ändamål, tillhopa högst

143,000 kronor;

b) medgifva, att medel för nyssnämnda ändamål

må, i den mån sådant kan blifva nödigt, redan under

innevarande år efter Kungl. Maj:ts bepröfvande af

tillgängliga medel förskjutas; samt

c) besluta, att i den mån utgifterna för omförmälda

ändamål understiga de därför beräknade kostnaderna,

öfverskottet skall besparas statsverket, samt

att, sedan af de medel, som inflyta genom försäljning

af förenämnda fastighet nr 2 kvarteret Päronträdet,

för ifrågavarande ändamål disponerats högst

143,000 kronor, den eventuella återstoden skall öfverföras

till fonden för anordnande af lokaler för statens

ämbetsverk i hufvudstaden.

Stockholm den 14 februari 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Herrar K. Starbäck och A. Ekman hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:130 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning af egendomen nr 2 i kvarteret Päronträdet i Ulrika Eleonora församling i s. 1 i texten